Search

This thesis examines readership communities on the social media application TikTok, and more specifically videos published under the hashtag SpicyBooks, where users discuss the literary genre of romance. Together with the closely related #BookTok, #SpicyBooks has had a profound impact on the book market. Correspondingly, the formation of readership communities on the app should be of interest to anyone who wishes to understand the changes of and within literacy among young adults. This study examines the top 130 featured videos under #SpicyBooks, which are thematically divided into categories analysed in three separate chapters. Taking its cue from affect theory, the thesis examines how the affect of shame is produced, represented and mediated in the videos. Furthermore, the study maps the various reader positions conjured by shame, and surveys how the video creators present themselves in the prevailing ideas and norms of aesthetic taste and social gender that circumscribes the literature discussed in the videos. By focusing on how the social media users and readers represent themselves, rather than how libraries and librarians can make themselves visible on social media, the study proposes a methodological shift, which might begin bridging the generational gap between libraries and their potential users.

This essay is an attempt to describe the process and practice I work within, and its development in relation to material and my personal reflections. It is an attempt to describe my five years at The Royal Institute of Art divided into 6 chapters. Chapter 1-3 describes my process and thoughts about my work and its development. Chapter 4 is a brief summary of affect theory and how it relates to my practice. Chapter 5 is a short description of my understanding of what an ekphrasis is and a personal attempt of what it could be. The last chapter is a short text about what my work is about in relation to myself.

Syfte: I denna studie undersöktes bildterapeuters berättelser om hur de arbetar med affektmedvetenhet i bildterapi. Metod: En kvalitativ studiedesign användes genom semistrukturerade intervjuer med fyra bildterapeuter. För att utvinna data valdes tematisk analys. Bearbetning av intervjuerna utgick ifrån fyra dimensioner av affektmedvetenhet enligt Monsen, Eilertsen, Melgård och Ødegård (1996): Uppmärksamma, Tolerera, Icke-verbalt uttryck samt Verbalt uttryck av känslor. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i nio teman/bildterapeutiska arbetssätt för ökad affektmedvetenhet hos klienten: Lägga märke till känslor, Synliggöra omedvetna känslor, Synliggöra mer medvetna känslor, Växla mellan tanke och känsla, Reglera överväldigande känslor, Omstrukturera, Kroppsfokus, Öppna bilden och Låna bilden. Slutsats: Genom om att belysa bildterapimetoder med fokus på affektmedvetenhet tydliggörs viktiga tekniker och aspekter, såväl icke-verbala som verbala. Resultatet kan generera idéer till interventionsforskning kring bildterapeutiskt arbete med affekter. Aims: In this study, art therapists' stories of how they work with affect awareness in art therapy were examined. Methods: A qualitative study design was used with semi-structured interviews with four art therapists. The thematic analysis was based on four dimensions of affect awareness: Affect awareness, Affect tolerance, Nonverbal and Conceptual expression of affect (Monsen, Eilertsen, Melgård & Ødegård 1996). Results: Analysis of the interviews resulted in nine themes/art therapy methods for increased affect awareness: Paying attention to affect, Highlighting unconsiousnes affects, Highlighting more aware affects, Switching between thought and affect, Regulate overwhelming affects, Restructure, Body focus, Opening the image and Borrowing the image. Conclusion: By highlighting art therapy methods focusing on affect awareness, important techniques and aspects, both non-verbal and verbal, are clarified. The result can generate ideas for intervention research on art therapy with affects.

Inledning: Känslor spelar en betydande roll i psykisk ohälsa och är ett fokus i terapeutiskt arbete. De kan gömma sig bakom försvar och i förkroppsligade tillstånd och behöva medvetandegöras. Studien syftar till att utforska bild­psyko­terapeuters erfarenheter av att uttrycka känslor i bildterapi, för att se om bild­interventioner kan komplettera det verbala uttrycket i terapi. Frågeställningar: Hur har bildpsykoterapeuter använt bildskapande för att uttrycka och bearbeta egna känslor? Hur upplever de att det hjälpt till respektive försvårat det psykiska arbetet med egna känslor? Metod: Studien baseras på intervjuer med fem kvinnliga bildpsykoterapeuter. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys. Resultat: Studien visar att bildskapande hjälper till att synliggöra känslor. Det bidrar även till att väcka nya, lugna och symbolisera känslor. Vidare framkommer att bildarbetets ram i sig har en påverkan på känslor. Exempelvis kan ledaren/gruppen påverka, men även vilken sorts bildmaterial som används och hur rummet är utformat. Diskussion: Resultatet diskuterades i förhållande till att bildinterventioner både kan verka försvårande i arbetet med känslor och vara hjälpsamt. Terapeutens roll i att handskas med detta genom att bedöma patienten och förebilda känslomässigt hållande lyfts fram. Även vikten av att kontrollera variabler som patientens nuläge, typ av bildmaterial och gruppklimat. Introduction: Feelings play a significant role in mental illness and are a focus in therapeutic work. They may hide behind defenses and in embodied states and may need to be made aware. The study aims to explore art psychotherapists' experiences of expressing emotions in art therapy, to see if art interventions can complement the verbal expression in therapy. Questions: How have art psychotherapists used image creation to express and process their own emotions? How do they feel that it has helped or hindered the mental work with own emotions? Method: The study is based on interviews with five female art psycho­therapists. The material was analyzed in an inductive thematic analysis. Result: The study shows that image creation helps to make emotions visible. It also helps to evoke new, calm and symbolize emotions. Furthermore, it appears that the framework of image creation itself has an impact on emotions. For example, the leader/group can influence, but also what kind of art material is used and how the room is designed. Discussion: The result shows that art interventions both can hinder and promote helpful work with feelings. The therapist's role in dealing with this by assessing the patient and to model containing of emotions is highlighted. Also the importance of controlling variables such as the patient's current situation, type of art material and group climate.

Syftet med denna studie var att undersöka de individuella skillnaderna i hur personlighet påverkar identitetsutvecklingen. ”Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O)” förkortas till HEXACO och används för att definiera personlighet. ”Dimensions of Identity Development Scale” förkortas till DIDS och används för att definiera identitetsutveckling. Studien har samlat data genom fysiska enkäter från 261 svenska högskolestudenter i åldrarna 19-45. Enkäten bestod av färdigställda empiriska instrument för personlighet och identitetsutveckling. Personlighetsdomänerna som testades var ärlighet-ödmjukhet, extraversion, känslosamhet, målmedvetenhet, välvillighet och öppenhet. Identitetsfacetterna som testades var åtagande, identifiering med ställningstagande, utforskande på bredden, utforskande på djupet och grubblande utforskande. Studiens frågeställningar var hur HEXACO påverkar DIDS och hur denna studies resultat kommer att skilja sig från den tidigare forskningens resultat. Resultatet visade exempelvis att hög grad av ärlighet-ödmjukhet påverkar utforskandet negativt, vilket indikerar att personer som tenderar att undvika att manipulera andra och är ointresserade av lyx i mindre grad är utforskande i sin identitetsutveckling. I jämförelsen med den tidigare forskningen har denna studies resultat funnit alternativa personlighets påverkan på identitetsutvecklingen som tidigare forskning inte uppvisar. Exempelvis att hög grad av målmedvetenhet påverkar grubblande utforskande negativt, vilket indikerar att målmedvetna personer har en bra grund för en reflekterade självuppmärksamhet i sitt utforskande av identitetsutveckling. The purpose of this study was to analyze how individual differences in personality affects identity development. Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O) is short for HEXACO, and it is used to define personality. Dimension of Identity Development Scale is short for DIDS, and it is used to define identity development. This study has gathered data by collecting questionnaires from 261 Swedish college students in the ages of 19-45. The questionnaire that was used consisted of established definitions for personality and identity development. The personality domains that were analyzed were Honesty-humility, Emotionality, Extraversion, Agreeableness versus Anger, Conscientiousness, and Openess to Experience. The identity facets that was analyzed were Commitment making, Exploration in breadth, Ruminative exploration, Identification with commitment, and Exploration in depth. The questions posed by this study were how HEXACO will affect DIDS, and how the results will compare to previous research. The results showed, for example, that high a degree of Honesty-humility affects exploration negatively. This indicates that people who tend to avoid manipulating others and is not interested in luxuries is less explorative in his or her identity development. In comparing with results with previous research, this study has found new ways in which personality can affect identity development. One example is that a high degree of Conscientiousness affects Ruminative exploration negatively, which indicates that Conscientious people have a good basis for a reflective self to emerge in his or her identity development exploration.

Barnriktat tal (BRT) är ett speciellt sätt för vuxna att tala till barn som bland annat kännetecknas av att vissa känslolägen och intentioner ofta uttrycks starkare än i vuxenriktat tal (VRT). Denna studie undersökte subjektivt bedömda känslolägen och intentioner i BRT och hur de korrelerar med fonetiska aspekter. Män och kvinnor bedömde känslolägen i BRT som bestod av 25 sekunder långa yttranden av mammor och pappor som talade till sina barn i åldrarna 3, 6, 9 och 12 månader. Yttrandena av mammorna var både på svenska och australiensisk engelska, medan de av papporna endast var på svenska. De känslolägen och intentioner som bedömdes var positivt/negativt känsloläge, uttrycka kärleksfullhet, trösta/lugna, uppmuntra uppmärksamhet och styra beteende. De fonetiska aspekterna som korrelerades med bedömningarna var medelvärde av grundtonsfrekvensen, grundtonsfrekvensens omfång och medelvärden av den första och andra formanten. Hur yttrandena bedömdes på den positiva/negativa skalan jämfördes även med bedömningar av samma yttranden fast lågpassfiltrerade (till 400 Hz) som användes i en annan studie. Bedömningarna av positivt/negativt känsloläge jämfördes också mellan yttrandena av de två könen och på de två språken. Resultatet visade att bedömningarna inte skiljde sig signifikant. Korrelationen av bedömda känslolägen och intentioner, och fonetiska aspekter indikerar att det främst är grundtonsfrekvensens höjd som har betydelse för hur högt de olika känslolägena och intentionerna bedöms, men även till viss del grundtonsfrekvensens omfång. Den första formanten korrelerade inte med några känslolägen eller intentioner, men den andra formanten korrelerade med uttrycka kärleksfullhet. Bedömningarna av de australiensisk-engelska yttrandena och de svenska skiljer sig inte signifikant trots skillnader gällande de fonetiska aspektera, och detsamma gäller bedömningar av mammornas och pappornas yttranden. Resultaten tillsammans indikerar att främst höjden av f0-medel och omfångets bredd är relevanta för uppfattade känslolägen. This study examined the subjectively rated affects in infant directed speech and their correlations with acoustic parameters. Men and women rated affects in 25 second utterances of infant directed speech by mothers and fathers speaking to their infants aged 3, 6, 9 and 12 months. The mothers' utterances were in both Swedish and Australian English, while the fathers' utterances were only in Swedish. The affects that were rated were positive/negative affect, express affection, soothe/calm, encourage attention and direct behaviour. The acoustic parameters that were correlated with the ratings were mean fundamental frequency, range of fundamental frequency and means of the first and the second formant. How the utterances were rated on the positive/negative scale were compared with ratings of the same utterances but low-pass filtered (to 400 Hz), which were used in a different study. The ratings of positive/negative affect were also compared between the utterances of the two genders and the two languages. The result was that the ratings did not differ significantly between the filtered and unfiltered utterances. The correlation of rated affects and acoustic parameters indicate that most affects are rated higher when the fundamental frequency is higher, and the range of the fundamental frequency also appears to have some bearing on the ratings. The first formant did not correlate with any affects, but the second formant correlated with express affection. The ratings of the Australian English and the Swedish utterances did not differ significantly, nor did the ratings by mothers and fathers. Together the results indicate that mainly the height of the fundamental frequency and the width of the range are relevant regarding which affects are perceived.

Denna kvalitativa empiriska studie handlar om vilka uppfattningar om matematik elever i årskurs 2 respektive 5 har. Vidare undersöker den vad som motiverar eleverna och vad som påverkar dem. Olika statliga undersökningar som Skolverket genomför indikerar att elever i allt yngre åldrar uttrycker sig negativt om matematik och trenden bland äldre elever är att flertalet uttrycker sig negativt om matematik. I denna studie framkommer det att både elever i årskurs 2 respektive 5 har negativa uppfattningar och upplevelse om matematik, men att det även finns positiva saker om matematik att lyfta fram. Något som visar sig i denna studie är att det finns kritiska röster till all bokräkning som sker på övervägande del av matematiklektionerna och att detta kan vara värt att fundera över om man kan förändra undervisningen på något sätt. Alla eleverna som intervjuades i föreliggande studie anser att räkna matematik på datorn eller plattan är ett roligare sätt. Att undervisningens uppbyggnad påverkar elevernas uppfattning om matematik och när under dagen som lektionen är. Eleverna i denna studie är medvetna om att matematik är ett viktigt ämne och att de kommer att behöva det i framtiden men de är väldigt osäkra på när, var och hur. Matematik

Den aktuella studien syftade till att öka förståelsen för den betydande roll känslor har i servicemöten. En experimentell design användes där deltagare randomiserades till en av två scenariobeskrivningar, där en variabel var manipulerad. Två olika ansiktsuttryck, ett leende eller ett neutralt, användes som stimuli för att undersöka dess inverkan på kunderna. Resultaten visade att en leende servicearbetare påverkade kundernas känslor positivt, samt ökade både nöjdheten och reciprociteten jämfört med en servicearbetare med neutralt ansiktsuttryck. Dessutom utvärderade kunderna den leende servicearbetarens personliga egenskaper mer positivt jämfört med servicearbetaren med neutralt ansiktsuttryck. Resultaten bekräftar många föregående studiers resultat på området. Resultaten belyser även en viktig bit som tidigare forskning missat, nämligen utvärderingen av servicearbetarens personkaraktäristiska och dess inverkan i servicemötet.Därigenom markerar studien ett behov av utökad kunskap inom området. Slutsatsen är att ett leende påverkar kunder positivt ur många aspekter. En ökad förståelse och kunskap för området kan i ett längre perspektiv ge en praktisk nytta för många parter; för serviceföretagen, men även för servicearbetare och kunder. The present study aimed to extend the understanding of the important role that feelings have in service encounters. An experimental design was used where participants were randomly allocated to one of two text-based scenarios. Two different facial expressions were used in an experiment to investigate their influence on customers. The results showed that a smiling service worker affected the customers’ feelings positive, and increased the customers’ satisfaction as well as their reciprocity, compared to a service worker with a neutral facial expression. Furthermore, the customers evaluated the smiling service workers personal qualities more positive compared to the service worker with a neutral facial expression. The results confirm many earlier studies results in the same research area. The results also highlight an important part that earlier research have missed, namely the personal evaluation of the service worker and its influence in the service encounter. Thereby, this study marks a need of extended knowledge in the area. The conclusion is that a smile affects customers positively in many aspects. An increased understanding and knowledge can give a practical use for many parts; for service companies but also for service workers and customers.

Inledning: Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) syftar till att stärka relationen mellan ungdomar och föräldrar genom att bearbeta ungdomens känslor kopplade till anknytningsbrott i relationen. Denna studie fokuserar på det terapeutiska arbetet med känslor. Frågeställning: Vilka terapeutinterventioner kan man urskilja som bidrar till att ungdomar uttrycker känslor i ABFT? Metod: I denna kvalitativa fallstudie har ett urval sessioner av en videofilmad ABFT observerats och analyserats med avseende på hur ungdomens känslomässiga nivå förändras och vilka terapeutinterventioner som föregår förändringen. Resultat: Då terapeuten frågar eller uppmanar ungdomen att berätta om förberedda sårbara teman för föräldrar och samtidigt uppmanar föräldrarna att fråga och spegla empatiskt, stiger den känslomässiga nivån förutsatt att uppmaningarna är kopplade till ungdomens mer eller mindre implicita känslor. Känslor uttrycks i lägre grad vid individuella samtal med ungdomen. Diskussion: De enskilda interventionerna uppfattades inte vara det viktigaste för arbetet med fördjupning av känslor i denna terapi. Snarare var det att skapa ett gemensamt mål för arbete kring de känsloladdade teman som formulerats i terapin vilket är i linje med terapins intentioner. Studiens resultat kan sägas understryka vikten av väl genomarbetade allianssamtal med såväl ungdom som föräldrar för att möjliggöra känslomässiga uttryck hos ungdomen tillsammans med föräldrar. Introduction: The goal of Attachment-based family therapy (ABFT) is to create a stronger attachment between adolescents and their parents through youth disclosure of emotions related to attachment failures. The focus of this study is on the therapeutic work with emotions. Research question: Which therapist interventions contribute to the emotional expression of the adolescent in ABFT? Method: In this qualitative case-study a number of videotaped sessions of an ABFT have been observed and analyzed in order to determine which therapist interventions precede emotional arousal. Results: When the therapist asks or encourages the adolescent disclosure of the well prepared core conflict themes, and at the same time supports the parents in empathic responses and questions, it is possible to see an increase in youth emotional arousal as long as the interventions involves the adolescents more or less implicit emotions. There was almost no emotional arousal in the sessions where the adolescent was alone without parents. Discussion: Most important for an increase in emotional arousal was not single therapist interventions, but instead the collaborative work with the family to create a shared goal for the therapy centered on the emotionally loaded core conflicts. The results seem to underline the importance of thoroughly worked throw alliance sessions with both parents and adolescent.

Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas. Åtta intervjuer genomfördes, fem män och tre kvinnor. Dessa personer har eller har haft sina barn, barnbarn, make/maka, föräldrar eller syskon i olika religiösa sekteristiska sammanhang. De religiösa sammanhang som avses är Knutby, Livets Ord, Jehovas Vittnen och Plymouthbröderna. Resultatet visade att man förlorade en nära familjemedlem i ett religiöst sekteristiskt sammanhang och att detta är en stor förlust. Det är en komplex och kaotisk situation för de anhöriga som innebär sorg som tar sig uttryck i ilska, förtvivlan, rädsla, hopplöshet, skuld, skam, avståndstagande från religionen. De anhöriga strävar efter att hantera konsekvenserna där mer eller mindre medvetna strategier används för att överleva. De egna psykiska resurserna och meningsfullhet i livet är avgörande komponenter för hur de kommer att må.

Studiens syfte var att ta reda på socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den påverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta användes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjälp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stämmer överens med Rädda Barnens och att barn som lever med föräldrar med försörjningsstöd eller har låg inkomststandard lever i barnfattigdom. Påverkan för barnen är utanförskap på grund av att de inte har möjligheter att få moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar också att fritidsaktiviteter är viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan. Det förebyggande arbetet är mer riktat mot föräldrarna än barnen och därigenom arbetar de indirekt med barnen. Informanterna anser också att det är viktigt att föräldrarna börjar med någon sysselsättning för att stärka sig själva och därmed stärks också barnens självkänsla. En stressig arbetsmiljö visar sig och detta kan leda till att barnperspektivet lätt faller i skymundan vid handläggning av ekonomiskt bistånd. The study´s purpose was to find out Social workers view on child poverty and how it affects children and prevention. For this, a qualitative methodology was used and six social workers were interviewed and a hermeneutic methodology was used in the interpretation. The results showed that social workers definition of child poverty was in line with Save the children and that children living with parents receiving income support or low income living in child poverty. According to the informants children ends up in exclusion because they do not have opportunities to get fashionable material things. They also mean that leisure activities are important not to fall outside the social arena. Prevention is more directed at the parents than the children and thereby they work indirectly with the children. The informants also believe that it is important that parents begin any employment to strength themselves, reinforcing the children´s self-esteem. A stressful work environment turns out and this can lead to that the child´s perspective easily falls in to the background when management of financial assistance.

The relationship between employer and employee is, from a judicial point of view, governed primarily by economic and employment contracts. However, a significant part of the dynamic is also dictated by tacit expectations and promises (so called psychological contracts). The aim of this study was to investigate the relationship between perceived organizational support (POS) and psychological contract violation. Primary hypothesis assumed that there was a correlation between higher perceived organizational support and a reduction of feelings of violation from psychological contract breach. It was also assumed that employment time, sex and past breach experiences correlated with feelings of violation. Surveys were used to gather empirical data. Respondents consisted of 62 municipal employees, mainly in the education sector. Results showed a moderate relationship between POS and feelings of violation. No other significant correlations were found. This paper therefore argues for the importance of promoting good organizational support to its employees, which ultimately also improves organizational well-being and efficiency. Keywords: Work, organizational, psychology, human resource management, HR, psychological contract, organizational support, emotions, affects.

Children whose parents suffer from mental illness are a neglected group. The child´s need of a secure predictable grown up, is not always compatible with the parents abilities to care for the child. The objective in the thesis is to study and analyse preschool teacher´s development in relation to an in-service training for a period of three years and to study the development of the teacher´s work during these years as complementary attachment persons.The in-service training took part in one preschool while the preschool teachers still worked with the children. The in-service training was based on three dimensions: contents, motivation and teamwork. Theories on early child development, namely the Attachment theory, Affect Theory and Stern´s theory on the Development of Self were included in the in-service training.To capture the result of the teacher´s learning and development and the consquences for the children´s development, the teachers oral and written narratives were used. The narratives were analyzed in relation to contents of the in-service training, theories on teachers’ professional development, theories on Early Child Development and earlier research. The combination of lectures, literature studies and group work, in which the literature was discusses, was considered to be at fruitful way of learning. The following areas in the development of teachers´ roles as attachment teacher were specifically highlighted: The will to do good, From beliving to understanding, Learning through collaboration, The child´s perspective, Understanding of the whole, Educational aspects, and Self reflection.The teachers’ development and learning in relation to the in-service training were mirrored in their work together with their attachment child. The areas that, according to the teachers, were important in the attachment children´s development were: Continuity, Care and sensitivity, Trust, Turning points, Development of relations, Play together with other children, Relations between the parents and the teachers, The ability to say no, and Separation.The results are discussed in relation to the function of the preschool for children with special needs, teacher education and in-service training and the need to cooperate between child and adult psychiatry, social service, maternaty health, baby health care, and the preschool sector.

In this survey the authors studied how having a child with Aspergers syndrome affects the parents. The purpose of this survey was getting a glimpse of the parent’s experiences of support from governmental instances as well as from their own network. This survey has been executed from a qualitative point of view. The authors have completed interviews with six parents of children with Aspergers syndrome. The semi structure of the questions gave the authors the possibility to perform more freely and to ask follow up questions to get information. Crises theory and systems theory were the theoretical ground selected for this survey. These theories were chosen out of thoughts that they would help the author’s to find an understanding of the parent’s experiences and reflections. Previous research showed in resemblance to the author’s studies that parents of children with Aspergers syndrome need the support of their relatives and friends. Results of the studies show a lack in the emotional support that the parents want from their family and friends. Previous research as well as the result from this study showed that parents want coordinated assistants from authorities The result also shows that practical support from authorities like school demands a diagnosis on the child. Even though the child has been diagnosed some parents experience a lack of support, especially from school. An example on future research could be a survey how to improve and develop cooperation between different authorities.