Search

Anyone who understands MI as a process may spontaneously think that five weeks of MI conversations may be a little short of time to be able to see a clear effect. At least that was my spontaneous thought. This was precisely the starting point of the study, which further led to the purpose of the study, i.e. to evaluate MI as a conversation method and see how effective the method is over a five-week period in a health and lifestyle-related behavior change. The aim is further specified by two questions: How has the health-related behavior changed during five weeks of MI-sessions based on the transtheoretical model? How has motivation changed over five weeks of MI-sessions? In order to answer the purpose and questions, MI- sessions with four female clients have been conducted over five weeks. In order to measure the effect of the MI-sessions, the clients during their first and last call answered scale questions intended to measure the client's motivation. In addition, each conversation has been documented in writing by me as conversation leader, where the most essential parts of the conversation have been noted to make it possible to follow the client's development in the transtheoretical model. The result showed that MI contributed to a strengthened intrinsic motivation as well as progress in the transtheoretical model as a result of a five-week period of MI-sessions. Through the study, it can be concluded that five weeks of MI-sessions are enough to strengthen the inner motivation and develop in the transtheoretical model. Den som är införstådd i MI som process kanske spontant tänker att fem veckor av MI-samtal kan vara lite kort om tid för att kunna se en klar effekt. Det var åtminstone min spontana tanke. Just detta blev studiens utgångpunkt som vidare ledde fram till syftet med studien d.v.s. att utvärdera MI som samtalsmetod och se hur effektiv metoden är under en femveckorsperiod vid en hälso- och livsstilsrelaterad beteendeförändring. Syftet specificeras vidare av två frågeställningar: Hur har det hälsorelaterade beteendet förändrats under fem veckor av MI- samtal utifrån den transteoretiska modellen? Hur har motivationen förändrats under fem veckor av MI-samtal? För att besvara syftet och frågeställningarna har MI-samtal med fyra kvinnliga klienter genomförts under fem veckor. För att mäta effekten av MI-samtalen har klienterna under sitt första och sista samtal besvarat skalfrågor som avser mäta klientens motivation. Dessutom har varje samtal dokumenterats i skrift av mig som samtalsledare där samtalets mest väsentliga delar noterats för att göra det möjligt att följa klientens utveckling i den transteoretiska modellen. Resultatet visade att MI bidrog till en stärkt inre motivation samt framsteg i den transteoretiska modellen till följd av en femveckorsperiod av MI-samtal. Genom studien kan man dra slutsatsen att fem veckor av MI-samtal räcker gott för att stärka den inre motivationen samt utvecklas i den transteoretiska modellen.

Studiens syfte är att kartlägga vilka erfarenheter matematiklärare på högstadiet har avmatematiskt särskilt begåvade elever samt hur de resonerar kring och arbetar för attinkludera dessa elever i undervisningen. För att kunna uppfylla detta syfteundersöktes hur matematiklärare på högstadiet definierar matematiskt särskiltbegåvade elever, hur de arbetar för att stimulera eleverna samt vilka utmaningaroch/eller möjligheter de upplever i arbetet med dessa elever. I studien användes enkvalitativ ansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjumatematiklärare på högstadiet. Datan som insamlades analyserades med hjälp av eninnehållsanalys och studiens resultat diskuterades sedan utifrån studiens teoretiskautgångspunkter samt tidigare forskning på området. Resultatet visar att lärarnaskunskaper om vad som brukar karaktärisera matematiskt särskilt begåvade eleversamt vilka förmågor de ofta besitter är goda. De vanligaste sätten som lärarna arbetarpå för att lyckas stimulera matematiskt särskilt begåvade elever är att de försereleverna med extra uppgifter som utmanar dem på deras nivå eller att eleverna fårjobba vidare i en snabbare takt än sina klasskamrater. Resultatet visade också attlärare upplever svårigheter i att kunna stötta och utveckla de matematiskt särskiltbegåvade eleverna i den utsträckning de önskar, på grund av att det saknas tillräckligtmed tid och resurser för detta.

A coach is a good listener, who asks many effective and open questions. In addition, the coach's work procedure should promote innovative thinking and start a person's learning and analytical mindset. It's pretty much about helping others learn for themselves. But what does it look like in reality and how do active leaders in professional organizations view coaching and the coaching approach? The purpose of the study is to investigate leaders' views and perceptions of coaching and the coaching approach within professional organizations. The method used for the survey was semi-structured interviews, after which the analysis work was supported in thematic content analysis. The theoretical framework that the study is based on is the theory of transformative leadership. The main result showed that the active leaders within the organizations perceive the coaching approach as a way to manage and meet different situations in their leadership role. A leader with good communicative knowledge, who creates conditions and understands the employee's needs is how the leaders choose to describe the coaching leader. The method of success in their coaching leadership is, according to the respondents, responsiveness and to spend time building a relationship with the employee. They believe that a coaching leader promotes motivation and a culture that is pleasant to be in. The result of a coaching approach seems to be positive and all parties believe that the entire organization benefits from it. The parties themselves believe that the research area is difficult to define and that their own perception regarding coaching is somewhat diffuse and not always easy to describe. Some people believe that the coaching approach permeates the entire structure of the organization, while others highlight that the organization could advantageously review the structure so that the organization could apply coaching as a method. For those who perceive that the entire organization is coaching, it feels like a requirement to apply a coaching leadership. The others who do not have the coaching method as clearly integrated in the structure of the organization believe that it is a voluntary choice. Something the leaders apply because it is supposedly a way to achieve good results. Keywords: coaching approach, coaching, leadership, organization, transformative leadership

Som en del av den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen lanserades under våren 2020 en ny matchningstjänst på svensk arbetsmarknad, tjänsten Kundval Rusta och Matcha (KROM). Handledarna är anställda på privata företag och arbetar för att coacha de som är inskrivna på KROM-tjänsten. Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för de förutsättningar som KROM-handledarna har i sitt arbete. Studiens har undersökt förutsättningar för åtta handledare som är anställda i fem olika externa leverantörer, det vill säga privata företag som levererar KROM-tjänsten. Studiens bygger på personliga förutsättningar samt interna förutsättningar. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien använde ett hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpade deduktiv ansats. Resultatet visar att handledarna har nästan likadana förutsättningar när det gäller coachning erfarenheter och färdigheter. Handledarna använder sig av GROW-modellen i sin coachningsmetod och med en tro på egen intuition och tysta kunskap. Resultatet visar att handledarna upplever att ett stort socialt nätverk ökar handledarnas möjlighet att hjälpa deltagarna till en få en anställning. Resultaten visar att de interna/organisatoriska förutsättningarna för varje handledare är olika där en del handledare upplever att de inte har tillräckliga förutsättningar angående lärandet och kompetensutveckling. Även gällande feedback finns det variation vissa handledare upplever att de får tillräckligt feedback och återkoppling av sin chef och en del önskar mer feedback på sin prestation. Resultatet visar också att samtliga handledarna upplever stort flexibilitet och arbetsfrihet i sitt yrke. As part of the ongoing reform of the Swedish Public Employment Service, a new matching service was launched in the Swedish labor market in the spring of 2020, the Kundval Rusta och Matcha (KROM) service. The supervisors are employed by private companies and work to coach those who are registered in the KROM-service. The purpose of the study is to create an understanding of the conditions that the supervisors have in their work. The study has examined the conditions of eight supervisors who are employed by five different external suppliers, ie private companies that supply the KROM-service. The study is based on personal conditions as well as internal and external conditions. To answer the purpose of the study, a qualitative approach was used, and semi-structured interviews were conducted. The study used a hermeneutic approach and applied a deductive approach. The results show that the supervisors have almost the same conditions when it comes to coaching experience and skills, the supervisors use the GROW-model in their coaching method and use their strong intuition and tacit knowledge. The results show that the supervisors experience that a wide social network increases the supervisors' ability to help KROM-participants to find a job easily. The results show that the internal / organizational conditions for each supervisor are different, some supervisors experience that they do not have good enough conditions regarding learning and competence development, some supervisors experience that they receive sufficient feedback from their manager, some have lesser conditions and strives for more feedback on their performance. The results also show that all supervisors experience great flexibility and freedom of work in their occupation.

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetarnas uppfattning av Empowerment förändrats till följd av att helt eller delvis arbeta på distans. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt med en deduktiv ansats. Studien består av åtta semistrukturerade intervjuer som har genomförts med medarbetare på revision- och redovisningsföretag. Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att kommunikationen och informationsdelningen inom företagen har påverkats av distansarbetet. Dock inte i sådan utsträckning att medarbetarnas uppfattning av Empowerment minskat. Resultatet av studien visar även hur den individuella utvecklingen hos medarbetarna bromsats till följd av distansarbetet och därmed även engagemanget för arbetet. Slutligen konstateras det att kreativitet bör ses som en betydande del av konceptet Empowerment vilket det inte gjorts i tidigare forskning. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med större förståelse för hur distansarbetet påverkat medarbetarnas uppfattning av Empowerment inom revision- och redovisningsföretag. Studien redogör för viktiga komponenter inom begreppet Empowerment och hur dessa i sin tur har påverkats av att arbetet skett hemifrån. Studien bidrar även med insikten att kreativitet bör ses som en betydande del av Empowerment vilket inte har berörts i särskilt stor utsträckning i tidigare forskning. Aim: The aim of the study is to investigate the impact of working from home on Empowerment in auditing and accounting companies. Method: The study has a qualitative construction with an deductive approach; Eight semi-structured interviews were conducted with employees at auditing and accounting firms. Result and conclusion: The studies conclusion shows that communication and information sharing within the companies has been affected by working from home. But not in the extent that the employees perception of Empowerment has decreased. The result of the studie also shows how the individual development of the employees decreased due to working from home and thereby the engagement for their work. Finally the studie establish that creativity should be seen as a considerable part of the consept Empowerment, which it has not been in previous research. Contribution of the thesis: The studie has contributed with a greater understanding for how working from home has affected the employees perception of Empowerment within auditing and accounting companies. The studie account for important components within the concept Empowerment and how those components has been affected by working from home. The studie also contributes with the insight that creativity should be seen as a great part of Empowerment, which has not been enlighted in a greater extent in previous research.

Bakgrund Viktklassidrotter och deras kulturella kontext har genom tidigare forskning påvisats utgöra en risk för ätstörda beteenden, något som beskrivits kunna förorsakas av idrottsliga villkor. Styrkelyft och tyngdlyftning är viktklassidrotter där viktminskningsstrategier nyttjas för en ökad konkurrenskraftighet. Coacher besitter en nyckelroll i att uppmärksamma och motverka ätstörda beteenden hos sina atleter, men det saknas ett djupgående perspektiv avseende hur de förhåller sig till viktminskningsregimernas påverkan på kvinnliga atleter. Syfte Studien avser att utforska coachers erfarenheter av och förhållningssätt till etablerade viktminskningsregimer och viktkontroll inom kraftsporten. Fokus ligger på coachers erfarenheter av att ha tränat damatleter inom de, historiskt sett, mansdominerade kraftsporterna tyngdlyftning och styrkelyft. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio kraftsportscoacher. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier: - Viktminskningskulturen är ett normaliserat fenomen inom kraftsporten, - Kraftsportens villkor kräver användandet av viktminskningsmetoder, - Risk för att ätstörda beteenden utvecklas, maskeras och/eller undgår ifrågasättande, - Identitet och samhällets kroppsideal – bromsklossar för idrottslig utveckling samt - Coacherna saknar stöd och riktlinjer – lämnas ensamma i ansvarsfrågan. Fokus på vikt och viktminskning ansågs allmänt vedertaget inom kraftsporten, vilket medförde att ätstörda beteenden kunde maskeras och förbises. Konkurrenskraftighet beskrevs ligga till grund för viktminskningsstrategierna, berättigat både inom idrotten och utanför, där samhällets utseendenormer därtill försvårade idrottslig utveckling. Coacherna eftersökte interventioner för ökad kunskap i ämnet samt åtgärdsplaner för agerande när en atlet behöver professionellt stöd. Slutsats Kraftsportsatleter existerar i en miljö som ökar risken för dysfunktionella ät- och viktkontrollerande beteenden, och bedöms vara farlig för individer med sårbarhet för att utveckla ätstörda beteenden och ätstörningar. Interventioner behövs om inte kraftsporten ska riskera att bli en miljö där ätstörningar tillåts florera fritt. Background Previous research has found weight-class athletes to be at risk of developing disordered eating, something that could be induced by the demands of the sport. Powerlifting and weightlifting are examples of weight-class sports where weight loss strategies are utilized for increased competitiveness. Coaches have a key role in recognizing and counteract disordered eating behaviors in their athletes, but an in-depth perspective on how they address the impact of weight loss strategies in female athletes is lacking. Objective The aim of the study is to explore coaches’ experiences of and approaches to established weight loss regimes and weight control within weightlifting and powerlifting. The focus is on coaches’ experiences of having trained female athletes in the historically male-dominated sports of weightlifting and powerlifting. Method Semi-structured interviews were conducted with nine coaches. The interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed using qualitative content analysis. Results The analysis resulted in five categories: - Weight loss culture as a normalized phenomenon within the sports, - The conditions of the sports require the use of weight loss methods, - Risk of developing, disguising and/or escape questioning of disordered eating, - Athletic development is held back by identity and society’s body ideals and - Coaches lacking support and guidelines – left alone in the matter of responsibility. The focus on weight and weight loss was considered widely accepted in the sports, which meant that disordered eating could be disguised and overlooked. Competitiveness was described as the basis for the weight loss strategies, justified both within the sport and in society, where society’s body-ideals also interfered with athletic development. The coaches requested interventions for increased knowledge on the subject and action plans for when an athlete needs professional support. Conclusion Athletes in powerlifting and weightlifting exist within an environment that increases the risk of dysfunctional eating and weight control behaviors and is deemed dangerous for individuals with susceptibility to develop disordered eating behaviors and eating disorders. To avoid a setting where eating disorders flourish freely, interventions will be needed within the sports.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av, samt faktorer som bidrar till work-family conflict (WFC) och burnout bland ideella och icke-ideella U16-tränare inom alpin skidåkning. För att besvara syftet ställdes frågeställningarna: “hur ser förekomsten av burnout och WFC ut hos ideella respektive heltidsanställda alpina U16-tränare?”, “finns det något samband mellan WFC och burnout för alpina U16-tränare?” och “finns det något samband mellan arbetade timmar, burnout och WFC hos alpina U16-tränare?”. Metod Studien var kvantitativ och bestod av en enkät, som besvarades av 11 svenska alpina U16-tränare, varav tio ideella med ett heltidsarbete vid sidan av, och en heltidsanställd tränare. Enkäten syftade till att ta reda på hur många timmar de arbetat de senaste sju dagarna, samt vilken typ av arbetsform; ideell eller heltid, de hade. Den syftar även till att mäta respektive tränares grad av burnout och WFC. För att ta reda på om det fanns något samband mellan WFC och burnout så analyserades data gällande WFC och burnout genom Spearmans korrelation för icke parametriska data. Samtliga beräkningar gjordes i Excel Version 2021. Resultat Medelvärdet för burnout hos de ideella tränarna var 3,07 och 1,32 för den heltidsanställda tränaren. Medelvärdet för WFC hos de ideella tränarna var 15,64 och heltidsanställda tränarens värde var 7. Sambandet (R-värdet) mellan WFC och burnout för samtliga tränare var 0,31, men P-värdet var 0,35, vilket innebar avsaknad av signifikans och låg power. För de ideella tränarna så fanns två tendenser vid fler arbetade timmar; en ökning av burnoutvärden och en sänkning av WFC-värden. Slutsats För att få signifikanta resultat hade ett högre deltagarantal behövts men det finns ändå tendenser till ett samband mellan WFC och burnout för svenska alpina U16-tränare, även om detta samband var svagare än i tidigare studier. Det fanns även tendenser kring att ideella tränare upplever både en högre grad av burnout och en högre grad av WFC än heltidsanställda alpina U16-tränare, där dels typen arbetsform, och dels antalet arbetade timmar verkar vara två nyckelfaktorer. Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

Den här studiens mål var att studera livscoacher uppfattningar om livscoachning i Sverige och fånga livscoachningens karaktärer. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Det var totalt tre informanter som deltog i studien. Resultatet visade på att livscoachning handlar om att skapa en stark relation till sina klienter, där det är okej att i fråga sätta olika mönster och förutfattade tankar hos de, eftersom relationen mellan livscoachen och klienten är baserat på ett starkt förtroende för varandra. Andra fynd är att livscoachen försöker ständigt själv utvecklas. Resultat av livscoachningen är att klienter förbättrar tron på sig själva, löser sina problem, hanterar ångest bättre och får en bättre hälsa samt tar mer ansvar. Studien visar att det finns svårigheter inom livscoachningen, det kan bli för opersonligt om inte coachen är tillräckligt empatisk. Livscoachning kan även fungera som en resurs hos företagens HR avdelning.

Digitalisering har vuxit fram inom ridsporten och fler applikationer med syfte att träna och utveckla sig själv som ryttare och sin häst har lanserats på marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur e-träning tillämpas i Sverige och hur tekniken och kontakten mellan elev och tränare inom ridsporten implementeras och upplevs. Målet med arbetet är att dra en slutsats om efterfrågan och i förlängningen marknadsunderlaget för nya, eller expansion av befintliga, tjänster för e-träning inom ridsporten. Fyra intervjuer utfördes med aktiva tränare inom e-träning samt tre intervjuer med tränare som valt att inte använda sig av e-träning. En enkätundersökning utfördes även hos ridelever. De stora utmaningarna med e-träning var tekniken och främst uppkoppling och bildkvalité. Att bygga en relation mellan elev och tränare på digital väg upplevs av tränare och elever som svårt. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att det råder kunskapsbrist kring e-träning inom ridsporten i Sverige. E-träning är ett växande fenomen inom ridsporten och det finns potential för vidare applikationer och tekniska lösningar specialanpassade för området. Den nuvarande användningen av medierad träning hos tränare och elever, och deras inställning till fenomenet gör att slutsatsen dragits att det finns marknadsutrymme och efterfrågan för expansion av nuvarande tjänster samt etablering av nya tekniska tjänster och applikationer riktade mot den svenska ridsporten. The wave of digitalization has reached the world of equestrian sport and multiple applications for training and improvement for riders and horses has been launched on the market. This candidate paper study how e-coaching is currently being applied in Swedish equestrianism and how this new technology impacts the relationship between trainer, rider, and horse. The aim of this thesis work is to reach a conclusion on the status of the demand and, in extension, the market potential of new and/or improved services for e-training in equestrian sport. A series of interviews were performed with trainers whom are current, active, users of e- coaching as well as trainer whom have never tried the technology. These interviews where then put in contrast with the results from a survey of equestrian. The main concern and challenge of e-coaching in equestrian sport is the technological challenges. Building trust and a working relationship between student and trainer over digital link was described as challenging by students and trainers alike. The study found that there is a lack of understanding of e-coaching among Swedish equestrians. E-coaching is a growing phenomenon and there is a market for technical solution for applying electronical solutions tailor-made for application in equestrianism.

Bakgrund: Inkubatorer är organisationer som syftar till att hjälpa nystartade företag att växa och överleva sina tidiga år. Det finns tydligt beskrivet hur inkubatorernas stödprocesserär utformade, men beskrivningar om hur och varför de utformats på detta sätt lyser med sin frånvaro. Ett fåtal forskare har antagit eller beskrivit kopplingar mellan processutformning och organisationers målsättning, men ingen tydlig koppling verkar ha identifierats. Genom att sammankoppla målsättning och process syftar denna studie till att illustrera hur processer utformas, både inom inkubatorer och hos andra organisationstyper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur målsättningen hos icke-vinstdrivande svenska inkubatorer påverkar utformningen av inkubatorernas inkubationsprocesser. Metod: Uppsatsen utgår ifrån ett konstruktionistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, som i sin tur inneburit ett iterativt arbetssätt. Studien har en kvalitativ forskningsdesign, och undersöker 11 svenska inkubatorer i en fenomenbaserad små-N-studie. Uppsatsens respondenter valdes ut genom ett i huvudsak målstyrt urval, och data från respondenterna har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har utförts baserat på den empiriska data för att finna kopplingar till uppsatsens frågeställningar. Slutsats: Studien drar tydliga kopplingar mellan målsättning hos svenska icke vinstdrivande inkubatorer och deras inkubationsprocesser. Dessa kopplingar kan dras både mellan övergripande mål och specifika mål inom organisationerna. Urvalet till en inkubator påverkas mycket av inkubatorns olika mål. Vissa delar av handledningsprocessen, främst nätverksaktiviteter och rådgivning, påverkas också tydligt av inkubatorns mål. Denna studie har dessutom påvisat att de specifika målen som formulerats hos inkubatorerna ofta baseras på de övergripande målen. Background: Business incubators are organizations with a purpose to help new ventures grow and survive their early years. There are descriptions of the general incubation process, but clear motivations of their process design are sorely missing. Some researchers suggest links between the goals of organizations and their process design, but a clear connection seems to be missing. By connecting goals and processes, this study aims to illustrate how processes are formed within business incubators as well as other types of organizations. Purpose: The purpose of this study is to describe how the goals of Swedish non-profit incubators influence the design of business incubators’ incubation processes. Methodology: The study is based on a constructionist perspective with an abductive approach, which in turn has led to an iterative study process. It is based on a qualitative research design and investigates 11 respondents through a small-N-study. Respondents were chosen based on a mostly goal-driven selection process, and empirical data has been collected through semi-structured interviews with each respondent. A thematic analysis was conducted on this data to answer the research questions posed. Conclusion: The study draws clear connections between goals of Swedish non-profit business incubators and their incubation processes. These connections can be made from both organizational goals and specific goals within the organizations. Incubators' selection processes are largely affected by the different goals of the organization. This is also true for networking and guidance activities within the incubator. In addition, the study has shown that specific goals within the incubators are largely influenced by their organizational goals.

In the following essay, I have studied a relatively new spiritual phenomenon in Swedish society, yoga retreats, through interviews with eight representatives. I have examined how these representatives perceive their participants' needs and motives, and how these are answered. I have also studied whether the activities within the retreats are compatible with the historian of religion, Anne-Christine Hornborg's research regarding coaching. My research has shown that in addition to a need for recovery, there is also a perception that participants are looking for tools and methods to deal with a stressful everyday life. Furthermore, I have also distinguished a tendency that these tools and methods were being used as means for personal development. This tendency, along with a similar target group, a shared use of language and attitude regarding the concept of religion, was something that was comparable with coaching. Despite the fact that both activities point to the individual's inner spirituality, which can be retrieved through different methods, the goal of each activity differs. While coaching focuses on a non-religious goal, often aimed at the personal career, the goal of yoga retreats is to answer to participants existential needs, expressed in words of purpose, meaning and longing. Thus, the representatives prescribe one solution (tools and methods for personal development) for both worldy and spritual/religious needs within their participants. I have also shown that there is an ambivalence among the representatives regarding how the offered methods should be used. While there is a perception that the goal is achieved through methods, several representatives show dissatisfaction with the fact that their participants overly fixate on these methods, as this may distract the participants from the expressed goal.

In athletics, there are few strategies for detecting and managing ill health and poor well-being. New innovative collaborations are needed for coaches to meet the challenge of promoting health and creating well-being among athletes while developing top performers. This research explores the conditions for coaches’ professional development to develop a more sustainable elite sport. In addition, this study problematizes the coaches’ development work towards a more sustainable elite sport in Gothenburg athletics. The thesis consists of several theoretical perspectives. The theory of practice architecture and ecologies of practice are used as overarching theories to identify, understand, and describe how coaches develop. Careership theory is used to explore professional development. The theoretical concept of sustainability, the theory of ethics of care and practical wisdom are used to explore a deeper understanding of sustainability. The thesis is based on an action research project where the data are produced from semi-structured interviews, focus group interviews, meeting recordings, observations, and logbook notes. The results show that coaches’ professional development for creating a more sustainable elite sport takes place while reflecting with other coaches about their coaching role and their lack of knowledge. The results also show that focus on holistic perspectives and long-term processes on athletes’ development enabled the athletes to develop and perform. However, there were no structures, requirements, or support for the athletes or coaches to prioritize long-term goals over short-term goals. The coaches’ meeting practice became a forum for professional development through cooperation although the coaches’ own drive to develop the practice was constrained by the fact that there was no support from the clubs for this organized professional development. Furthermore, the results also show that the coaches expressed an ambition to develop more knowledge to be able to work towards a more sustainable elite sport, but were constrained by unclear requirements as a coach and by their athletes’ focus on results.

De senaste 100 åren har teknikens och vetenskapens betydelse för träning och tränarskap ökat lavinartat. Från att ha spelat en undanskymd roll under 1900-talets första hälft, har ny teknologi och nya forskningsrön, i syfte att förbättra prestationerna, blivit en central del av idrotten. Utvecklingen har kallats för en tekno-vetenskaplig revolution (Fouché, 2017). Det senaste decenniet har utvecklingen fortsatt och accelererat. Allt mer avancerad teknik används för att övervaka, utvärdera och optimera träningen i en rad sporter. Denna utveckling väcker frågor. Vad betyder den ökade användningen av avancerad teknik för coaching i praktiken? Vilka fördelar respektive risker kan uppstå och hur kan de hanteras? Dessa frågor är i fokus i ett pågående forskningsprojekt, som tittar närmare på användandet av teknik för att analysera idrottsliga prestationer inom svensk herrelitfotboll. Specifikt studerar vi teknikens roll för träningen i föreningarna i Allsvenskan. Genom att utrusta blivande tränare med verktyg för att själva hantera och värdera teknik i coachingen, kan många av de historiska misstagen (övertro på tekniska lösningar, oförmåga att kommunicera testresultat och andra värden på ett meningsfullt vis, etcetera) undvikas. Tekniken ger ökade möjligheter för tränare att mäta och i praktiken övervaka sina spelare. Detta ställer nya krav på etiska överväganden från både tränare och klubbar.

Ledarskap beskrivs som en kritisk framgångsfaktor för en organisation och har därför varit ett omdiskuterat område under en lång period. Inom ledarskapsgenren finns coachande ledarskap som har fått stor uppmärksamhet i tidigare forskning. Vid genomgång av litteraturen framkommer tre tydliga utmaningar kopplat till implementeringen av ett coachande ledarskap: organisationsförändringsprocessen, den spretiga definitionen av coaching, samt dubbla arbetsroller avseende chefen som coach. Studien har utgått från ett medarbetarperspektiv för att besvara forskningsfrågan. Leadership is described as a critical success factor for an organization and has therefore been an area of debate for a long period. Within the leadership genre there are coaching leadership that has received a lot of attention in previous research. In reviewing the literature, three clear challenges are associated with the implementation of a coaching leadership: the organizational change process, the widespread definition of coaching, and dual work roles regarding the manager as coach. In addition, this study has adopted a staff perspective to answer the research question.

Bakgrunden till denna studien tar avstamp i de ständigt ökade regleringarna inom den finansiella sektorn, särskilt inom bank och försäkring. Denna sektor har upplevt tyngre regleringar sedan Enron skandalen 2001 vilket kulminerade till Sarbanes-Oxley Act 2002, som fortfarande är aktivt reglerad idag. Under 2018 tillkom två nya regleringar som trädde i kraft för den svenska finansiella sektorn, nämligen “Markets in Financial Instruments Directive II” (MiFID II) och Lagen (2018:1219) om Försäkringsdistribution (LFD). Dessa tillkomna regleringar kan ha en inverkan på chefer och deras ledarskap på verksamheter inom bank och försäkring. Syftet med denna studie är att illustrera potentiella indikatorer om, och hur, nya finansiella regleringar kan inverka på chefers ledarskap. Studien har därav ämnat sig till att använda transaktionell respektive transformativ ledarskapsteori för att tolka och analysera tio chefers upplevelser av de ökade regleringarna. Den empiriska data som har samlats in från en organisation, verksam inom bank- och försäkring, indikerar på att regleringarna kan ha påtagliga effekter på chefers ledarskap. Cheferna återgav ett ökat bruk av transaktionellt ledarskap genom direkt kontroll. Detta då de behövde säkerställa om medarbetarna efterlevde de nya regleringarna. Några av cheferna uttryckte framträdande förändringar i ledarskapet efter att de nya regleringarna trätt i kraft. Detta resulterade i ett mer kontrollerande och transaktionellt ledarskap, då den större delen av tiden spenderades på kontroller och lämnade således mindre utrymme för det transformativa ledarskapet. Vid införandet av en administrativ roll avlastades stora delar av det administrativa arbetet för cheferna, så de återigen kunde återvända till deras tidigare utövade ledarskap. Studien konkluderar att det finns indikationer på att regleringar kan påverka chefers ledarskap men kan till stor del bero på hur verksamheten väljer att delegera det administrativa arbetet. Det finns även indikationer som visar att nya regleringar kan gynna vissa ledarskapsstilar. Vid ökade kontroller indikerar det, som ovannämnt, ett ökat bruk av direkt kontroll, ett typiskt drag hos det transaktionella ledarskapet. Å andra sidan indikerar avskaffandet av kontingentbelöningar inom försäljning, ett ökat användande av ett transformativt ledarskap. The background of this study originates in the expanding regulation of the financial sector, specifically within the banking and insurance business. This sector has experienced heavier regulations since the Enron scandal in 2001 which culminated in the Sarbanes-Oxley Act of 2002, and is still being actively regulated today. During 2018, two new regulatory frameworks were added to the Swedish financial sector, namely Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) and the Insurance Distribution Directive (IDD). This, and any other new addition to the legal framework, may affect managers and their leadership within an organization which operates within the banking and insurance business. The purpose of this study is to illustrate how new financial regulations may affect managers’ leadership. The study has therefore employed the use of transactional and transformative leadership theory to analyze ten managers’ personal experiences of the increased regulatory framework. The empirical data gathered from an organization currently operational within the banking and insurance sector suggest that regulations may have tangible effects on the managers employed there. The managers reported an increased use of direct control, whereby they would examine if their subordinates were compliant with the new regulations or not. Some of the managers expressed significant alterations in their leadership when the new frameworks were first introduced which resulted in a more controlling and transactional leadership, as most of their time was spent assuring employee compliance. However, upon the implementation of an administrative role that relieved the managers of most of the compliance control, they could once more return to their favored leadership style. The study concludes that there are indications of the regulations affecting managers’ leadership but that it’s heavily dependent on how an organization chooses to delegate the compliance work. There are also certain indications that the nature of new regulations could favor certain leadership styles. An increase in compliance work also suggests an increase in the use of direct control, a common trait in transactional leadership. On the other hand, the abolishment of contingent rewards for sales indicates an increase use of transformational leadership.

I studien har det försökt undersökas ifall tillit till överordnad och stärkande ledarskap kunde få anställda till att våga yttra sig om problem och komma med konstruktiva förbättringsförslag i svenskt telekomföretag. Studiens utgångspunkt har varit en kinesisk studie som demonstrerat detta fenomen i kinesisk kontext vilket skapade intresset att se ifall deras resultat kunde generaliseras till svensk kontext. Denna studie försökte replikera deras metod för att undersöka samma fenomen. I studien deltog 56 anställda som jobbade mot kunderna. 50 stycken besvarade enkäter var fullständiga och gick att använda till analysen. Med hjälp av korrelationsberäkningar och regressionsanalyser har det kunnat demonstreras att Tillit till överordnad och tre aspekter av stärkande ledarskapen (Deltagande i beslutsfattande, Coaching, Informera) separat hade ett samband med Anställdas yttrande. De tre stärkande ledarskapen utgjorde inte en mediator för Tillit till överordnad och Anställdas yttrande. Endast Informera kunde förutsäga Anställdas yttrande, dock med något osäkert resultat. Resultatet innebär i praktiken att ledare bör upprätthålla eller skapa tilliten till dem och utöva stärkande ledarskap mot sina anställda för att få dem att fortsätta våga yttra sig om problem och förbättringsförslag. Framtida studier kan fokusera på att bland annat undersöka utan extremvärden i analysen och kontrollera för kontrollvariabler. Då studien är en korrelationsstudie så har ej riktning eller kausalitet kunna uppmätas. Med experiment kan sådant undersökas mer noggrant. This contemporary study explores the phenomenon of trust to leaders and empowering leadership in relation to employee voice in a Swedish telecommunication company. By employee voice, it refers to the extent an employee talks about problems/concerns and give feedback/improvements addressed towards the company. Previous study conducted in China has demonstrated that there is a correlation between trust, leadership and employee voice. This study tried to replicate their method and examine the same phenomena. 56 “front-line” employees participated in a survey, but only 50 responses were completed. The result showed significant separate correlation between the independent variables Trust in leaders and three aspects of empowering leadership (Participative decision-making, Coaching, Informing) and the dependent variable Employee voice, after calculating for correlations and carrying through regression analysis. The three aspects of empowering leadership did not mediate the effect of trust to leaders towards employee voice as predicted by previous studies. Only Informing by itself could predict employee voice, but the result could implicate some uncertainty. The implications of these results indicate that leaders should facilitate trust in them and practice empowering leadership to invoke employee voice. Future studies can continue this study by exclude outliers in the calculation and controlling for control variables. Because this is a cross-sectional study, causality could not be determined which could be improved by experimental design in future studies.

The study was conducted in collaboration with Volvo Cars in the spring of 2019. The study examined the leadership of workshop managers in Sweden, Spain, Italy, Brazil, Chile, Mexico, Belgium and Poland. The purpose of the study was to investigate how leadership can be developed to increase the possibilities for successful implementations of Volvo Personal Service and to investigate which parts of Lean Leadership are required for Volvo Cars to be able to run and develop the leadership of VPS workshops successfully. Selected questions for the study would generate which pitfalls could be identified in the workshop managers' leadership based on research and how Volvo Cars would develop the leadership of these workshops in order for them to be more in line with Lean Leadership. The aim of the study has been to generate a written document for Volvo Cars regarding how the company should guide or develop the existing leadership to lay the foundation for successful implementations and continued development of VPS. The thesis is based on a pilot study in which five areas of improvement were mapped to finally decide that the leadership of the workshop managers was the area of improvement that should be investigated deeper. Volvo Cars has noted that the implementation of VPS not always is successful in all workshops and wanted to investigate whether the problem could lie with the workshop managers in Volvo workshops. Case study was chosen as a research strategy for the study, since only one research unit would be investigated, that is, connect Volvo workshops and their workshop managers. The survey was conducted with a qualitative design because the research questions and chosen research strategy were supplemented with a mixed form of data collection to deliver the best possible results for the study. Personal interviews and web surveys were chosen as methods for the data collection. During the pilot study, it emerged that there was suspicion that the leadership conducted by the workshop managers is a form of command and control. The workshop managers also experienced difficulties in changing their leadership and focusing on supporting and developing leadership instead of controlling leadership. The result of the survey shows the total opposite, the workshop managers conduct a coaching leadership with a great focus on the employees' development, their own development and continuous improvements, which also are important elements of Lean Leadership. The conclusions that the study has laid the foundation for are that the workshop managers conduct a leadership that is not at all in line with what Volvo Cars predicted. The workshop managers have shown clearly that they possess characteristics that support Lean Leadership, but they have also proven that in many situations they conduct Lean Leadership and that they are fully capable of changing their own leadership. The result will mainly benefit Volvo Cars and their continued work with VPS, but other organizations in the industry can also use the study's results regarding the new leadership. Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Cars under våren år 2019. Vid undersökningen har ledarskapet hos verkstadschefer i Sverige och på marknaderna Spanien, Italien, Brasilien, Chile, Mexiko, Belgien och Polen undersökts. Undersökningens syfte var att undersöka hur ledarskapet kan utvecklas för att öka möjligheterna till lyckade implementeringar av Volvo Personal Servicesamt undersöka vilka delar av Lean Leadership som krävs för att Volvo Cars ska kunna driva och utveckla ledarskapet i VPS-verkstäder på ett framgångsrikt sätt. Valda frågeställningarför undersökningen skulle genera vilka fallgropar som gick att identifiera i verkstadschefernas ledarskap utifrån forskning samt hur Volvo Cars skulle utveckla ledarskapet hos dessa verkstäder för att de ska ligga mer i linje med Lean Leadership. Måletmed undersökningen har varit att undersökningen skulle generera i ett underlag till Volvo Cars gällande hur det ska vägleda eller utveckla det befintliga ledarskapet för att lägga grund för lyckade implementeringar och fortsatt utveckling av VPS. Examensarbetet grundar sig i en förstudie där fem förbättringsområden kartlades för att slutligen besluta om att verkstadschefernas ledarskap var det förbättringsområde som skulle undersökas djupare. VolvoCars har uppmärksammat att implementeringen av VPS inte blir lyckad i alla verkstäder och ville undersöka om problemet kunde ligga hos verkstadscheferna i anslutna Volvo-verkstäder. Fallstudie valdes som forskningsstrategi för undersökningen eftersom enbart en undersökningsenhet skulle undersökas, det vill säga ansluta Volvo-verkstäder och deras verkstadschefer. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ design av anledningen att forskningsfrågorna och vald forskningsstrategi skulle kompletterats med en mixad form av datainsamling för att leverera bästa möjliga resultat för undersökningen. Personliga intervjuer och webbenkäter valdes som metoder för datainsamlingen. Vid förstudien framkom det att det rådde misstankar om att det ledarskap som bedrivs av verkstadscheferna är en form av kommando och kontroll. Verkstadscheferna upplevdes även ha svårigheter med att förändra sitt ledarskap och fokusera på ett supporterande och utvecklande ledarskap istället för ett kontrollerande ledarskap. Resultatetav undersökningen visar motsatsen, det vill säga att verkstadscheferna bedriver ett coachande ledarskap med stort fokus på medarbetarnas utveckling, sin egen utveckling och ständiga förbättringar vilket även visar på viktiga grunddelar i Lean Leadership. De slutsatser som studien legat till för är att verkstadscheferna bedriver ett ledarskap som inte alls ligger i linje med vad Volvo Cars förutspått. Verkstadscheferna har visat tydligt att de besitter egenskaper som stödjer Lean Leadership men de har även bevisat att de i många situationer bedriver Lean Leadership och att de är fullt kapabla till att förändra sitt egetledarskap. Resultatet kommer främst gagna Volvo Cars och deras fortsatta arbete med VPS men även andra organisationer inom verkstadsbranschen kan nyttja studiens resultat gällande det nya ledarskapet.

Försvarsmakten vill öka andelen kvinnliga officerare på chefspositioner. Trots den politiska styrningen, egna styrdokument och aktiva åtgärder, tar det lång tid att öka andelen kvinnliga officerare och i synnerhet på chefsbefattningar. Syftet med studien är att beskriva och förstå vad som gör att individerna tar ett beslut om fortsatt karriär. Denna förståelse för beslut i karriären kan i framtiden leda till verktyg eller rekommendationer för chefer inom Försvarsmakten. Denna kvalitativa studie är baserad på intervjuer med kvinnliga officerare vid Skaraborgs regemente och Trängregementet som sedan analyserats med Grounded Theory som metod.Studiens resultat påvisar att genom kärnkategorin Beslutsfullbordande tas beslut om nästa karriärsteg. Stödjande vägledning är ett av de viktigaste verktygen för arbetsgivaren att påverka ett beslut om karriär. När medarbetaren ska ta ett beslut om kommande karriärsteg bör arbetsgivaren stödja medarbetaren med konkreta förslag. Arbetsgivaren bör skapa sig en medvetenhet om spänningarna mellan arbetssituationen och familjesituationen samt om möjligt minska dessa genom att till exempel skapa en mer flexibel arbetssituation under vissa perioder.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka eventuella skillnader och likheter i kompetenser som studie- och yrkesvägledare och coacher besitter och använder i sitt arbete. Utifrån vårt syfte formulerade vi följande tre forskningsfrågor; Vilka kompetenser har de intervjuade studie- och yrkesvägledare erfarenhet av i sin yrkesutövning? Vilka kompetenser har de intervjuade coacherna erfarenhet av i sin yrkesutövning? Och Vilka är de två yrkebenämningarnas eventuella skillnader och likheter i avseende på kompetensinnehav och kompetensanvändning. För att få svar på våra forskningsfrågor så valde vi att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken coacher där samtliga arbetar inom området studier och/eller arbete. För att analysera vårt resultat så tog vi hjälp av EU ́s organ, Cedefops kompetensbeskrivningar av vägledarens arbetsuppgifter samt Kerstin Keens kompetensbeskrivning och Knud Illeris utökade kompetensbegrepp. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna lyfter fram fem stycken fokusområden vilka är; Metoder och teorier, Empati, Acceptera människors olikheter och olika förutsättningar, Motivation och hopp samt Trygghet, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Även coacherna lyfter i sina intervjuer fram fem stycken fokusområden vilka är; Arbetssätt och metoder med klienten, Hjälpa klienten att se sina framgångar eller brister, Att klienten åstadkommer något, Våga vara obekväm samt Anpassningar, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledarna i vår studie har ett större fokus kring metoder och teorier än våra intervjuade coacher hade. Coacherna däremot hade ett stort fokus på att våga vara obekväm, vara ärlig och att arbeta med att utmana klienterna på olika sätt, vilket inte var lika tydligt hos studie- och yrkesvägledarna. Resultatet visade även på likheter så som att båda yrkesrollerna arbetar empatiskt samt att de arbetar utifrån kompetensen att kunna motivera klienterna till handling. Resultatet från vår studie kan inte uppfattas som generell för alla studie- och yrkesvägledare eller alla coacher utan kan bara hjälpa oss att få en inblick i de kompetenser som de båda yrkesrollerna besitter och använder. The purpose of our study was to investigate the possible differences and similarities in the skills that study and career counselors and coaches own and use in their work. Based on our purpose, we formulated the following three research questions; What skills does the interviewed study and career counselors have experience off in their professional practices? What skills does the interviewed coaches have experience off in their professional practices? And what are the differences and similarities between the two occupations in terms of competence and competence use. To answer our research questions, we chose to conduct eight qualitative interviews with four study and career counselors and four coaches, all working in the field of study and / or work. In order to analyze our results, we took the help of EU bodies, Cedefop's competence descriptions of the supervisor's duties, and Kerstin Keen's competence description and Knud Illeri's extended competence description. The results show that the study and career counselors highlight five focus areas which are; Methods and Theories, Empathy, Accepting People's Differences and Different Conditions, Motivation and Hope, and Safety, regarding the skills they possess and use. The coaches also highlight five focus areas in their interviews, which are; Way of working and methods with the client, Help the client to see their successes or shortcomings, That the client accomplishes something, The ability be uncomfortable, and Adaptations, regarding the skills they possess and use. The results also showed that the study and career counselors in our study have a greater focus on methods and theories than our interviewed coaches had. The coaches, on the other hand, had a great focus on the ability to be uncomfortable, honest and to work to challenge the clients in different ways, which was not as clear in the case of the study and career counselors. The result also showed similarities such as the fact that both professional roles work empathically and that they work with the ability to motivate the clients into action. The results of our study can not be perceived as general for all student counselors or coaches, but can help us gain insight into the skills that both professors possess and use in their work with clients in this area.

Exercise has come to be the most common cause to eating disorder and athletes is more often represented among patients with ED than rest of the population. It has been known that men barely notice the symptoms before it’s too late, often because ED is labeled as a woman disorder. Altough it’s not primary an urge to change how you look, among athletes it can be a willing to improve sport enhancement. To work preventive in sports can give us a chance to reduce the cases of ED. The intention with this qualitative study was to broaden the understanding of for ED in sports. The study is based on interviews and the results will be presented by three themes: trigger factors of ED, prevention and communication. Träning är idag tyvärr den vanligaste utlösande faktorn till ätstörning och idrottare drabbas oftare av ätstörning än övriga befolkningen. Hos män upptäcks sällan symptomen då ätstörning blivit en kvinnligt kodad sjukdom. Dock är det inte alltid en önskan att ändra sitt utseende som triggar en ätstörning, bland atleter kan det vara att man vill förbättra sin prestation som utlöser ätstörning. Att arbeta förebyggande inom idrotten kan ge en chans att reducera antalet fall av ätstörningar. Intentionen med den här studien var att bredda förståelsen för ätstörningar inom idrotten. Studien är baserad på intervjuer och resultaten kommer att redovisas under tre teman: utlösande faktorer, prevention och kommunikation. Resultaten visar att behovet finns och att coachens roll för ungdomarna blir viktig för att upptäcka symptom till ätstörning.

Physical literacy is used today as a philosophical and theoretical concept where its definition and use is widely discussed. The concept of physical literacy has been implemented by the Swedish sport educators (SISU) in different ways. They offer different courses which affects the different elements of physical literacy (Motivation, Confidence, Physical competence and Knowledge/Understanding). The purpose of this study was to look into how coaches work with the different elements of physical literacy after they have participated in the courses that SISU offers and to see what impact these courses have. The method used in this study was qualitative interviews with six coaches whom had participated in one of the courses offered by SISU. The respondents were coaches from different sports and have had this role for a minimum of two years. The result showed that all of the interviewed coaches work with all elements of physical literacy, but with more or less awareness how they are implementing it. We found out that the courses who were made to change the way coaches coach had a very little impact for the majority of the respondents. The conclusion of this study were that all of the coaches work with the different elements of physical literacy but they were not always aware of it. The impact of the courses were low for the coaches with much experience, while they were significant for the coaches with less experience.

Coaching can affect athletes' performance and psychological well-being through the communication and feedback that the coaches provide. Both internal and external factors affect the communication process and the effectiveness of the feedback. Objective: The objective of the study was to increase the knowledge associated with feedback during 1 minute breaks in direct elimination matches at fencing competitions. This, by gaining insight into how fencing coaches experience the feedback they give to their fencers. In addition, the purpose is to generate knowledge of factors in the communication process that affect feedback. Design: Interpretative phenomenological analysis (IPA). Method: Three fencing coaches, with at least one epée fencer at top 8 on the national ranking list for senior men/women, were interviewed using a semi-structured guide. Questions about their communication and feedback in different scenarios, different situations, and factors were asked. Results: The coaches purpose of the feedback was to get the fencers into their individual zone of optimal functioning (IZOF). The coaches focused mostly on the psychological aspect and tactical feedback, with less focus on technique. The relationship between the coaches and fencers was percieved as one of the crucial factors for effective communication and feedback. Conclusions: As athletes are influenced by coaches' communication and feedback, it is important to understand what is sent and why, and also what the coaches percieve the fencers receive and the following experienced response. By gaining in-depth understanding of factors that affect, the coaches can make more active choices that lead to more effective communication and feedback, and thereby better performance.

Denna uppsats tar utgångspunkt i begreppet kollegialt lärande som de senaste åren har blivit ett välbekant inslag i svenska skolor. Studien riktar sig mot att undersöka hur kollegialt lärande beskrivs, initieras och används på huvudmannanivå i några svenska kommuner. Den akademiska litteratur som behandlar kollegialt lärande är begränsad. Med den utgångspunkten tar litteraturdelen form av en begreppsanalys. Begreppet kollegialt lärande är ingen vetenskaplig term och kan sägas vara ett paraplybegrepp för olika former av lärande och kunskapsutveckling i skolan. Begreppet myntades i samband med ett regeringsuppdrag till Skolverket i början 2010-talet om att utveckla underlag för undervisningsutvecklande insatser till skolorna för att vända den neråtgående resultattrenden bland svenska ungdomar i PISA- undersökningarna. Undersökningen i denna uppsats följer en kvalitativ forskningsansats och utförs som en kvalitativ innehållsanalys. De data som ligger till grund för analysen är dokument från de valda kommunernas hemsidor och som sökts fram genom begreppet kollegialt lärande. Resultatet av undersökningen visar stora variationer i förhållande till både hur begreppet kollegialt lärande beskrivs och hur det förekommer på huvudmannanivå i de olika kommunerna. Gemensamt för de olika huvudmännen förefaller vara föreställningen om att lärarnas kompetens kan höjas genom kollegialt lärande och att detta kan stärka elevernas måluppfyllelse.

Denna studie syftar till att ge chefer bättre förutsättningar att coacha personal genom att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de kan möta i ett coachande (pedagogiskt) ledarskap. Extra fokus riktas mot faktorer som påverkar förutsättningarna för just chefer att coacha i sin chefsroll, som dubbla arbetsroller och personalens mottaglighet. Ansatsen är av kvalitativ design och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Utifrån kriterierna att vara chef med personal- och verksamhetsansvar, samt anse sig själv bedriva ett coachande ledarskap, intervjuades fem chefer. Säljö’s (2014) tolkning av det sociokulturella perspektivet har utgjort grund för tematisk analys. Resultaten visar att begreppet coachning definieras på olika sätt av olika chefer, och att det finns en uppfattad fördel om alla visste vad coachning innebar. Det kan vara svårt att hitta tid att coacha i chefsrollen och alla personer inblandade påverkar förutsättningarna. En god relation mellan chef och mottagare är av stor vikt och coachningens effekter påverkar motivationen. Resultaten visar även att ett coachande ledarskap behöver kombineras med andra former av ledarskap, och att avvägningen för användning är svår. Studien bidrar till en ökad förståelse för svårigheter och utmaningar chefer kan möta i ett coachande ledarskap, vilka med förhoppning kan avhjälpas och därmed bidra till ökad kompetensutveckling hos personal.

Bakgrund CrossFit definieras som konstant varierad funktionell träning som utförs med hög intensitet och kombinerar olympiska lyft, gymnastik och konditionsträning. Sportens snabba framväxt har medfört oro för skador. Det har visats att CrossFit-tränares involvering och närvaro minskar skadeförekomst, men det finns inget krav för utövare att delta i övervakad träning. Syfte Att undersöka CrossFit-tränares upplevelser av underlättande och försvårande faktorer för genomförande av skadepreventiva åtgärder. Vidare även studera tränares syn på vad tränarnärvaro har för betydelse för att förebygga skador. Design och metod En kvalitativ design användes. Fem CrossFit-tränare med mer än ett års erfarenhet av att vara tränare deltog. En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheims och Lundmans induktiva strategi användes för databearbetning. Resultat Bland de underlättande faktorerna beskrevs till exempel kategorin Kompetens som innefattade kunskap och utbildning. Bland de försvårande faktorerna beskrevs bland annat otillräcklig kunskap. Tränarens närvaro beskrevs som betydelsefull för att förebygga skadeförekomst. Upplevelser av färre skador, korrigering av utförande och mer fokus på teknik lyftes. Konklussio Resultatet stödjer vikten av att ha fokus på tränarnärvaro vid CrossFit-pass och presenterar underlättande och försvårande faktorer som kan vara av relevans för utvecklingen av framtida utbildning för CrossFit-tränare. Background CrossFit is defined as constantly varied functional training and is performed in high intensity. It combines olympic lifting, gymnastics and metabolic conditioning. The rapid growth of the sport has caused concerns for injuries. There has been shown that the involvement and presence of CrossFit trainers reduces injury but there is no requirement for practitioners to participate in supervised training. Purpose To explore the facilitating and aggravating factors that CrossFit trainers experience for implementation of injury prevention. Furthermore, study the trainers’ view of how important the trainer’s prescense is for injury prevention. Design and method A qualitative design was used in this study. Five CrossFit trainers with more than one year experience of being a trainer participated. A qualitative content analysis was used according to Granehiem and Lundman’s inductive strategy for data processing. Results Among the faciliating factors were for example Competence described which included knowledge and education. Amongst aggravating factors insufficient knowledge were for exampel described. The presence of the trainer was described as meaningful to prevent injuries. Experiences of fewer injuries, correction of performance and greater focus on technique were brought to attention. Conclusion The result supports the importance of focusing on presence of the CrossFit trainer and presents facilitating and aggravating factors that may be relevant to the development of future education for CrossFit trainers.

Syftet med denna studie är att beskriva handbollen som en egen kultur och socialisation, innehållande ritualer och symboler, utifrån ett socialantropologiskt perspektiv, samt att studera ledarnas betydelse i ett handbollslag när det kommer till vad spelarna lär sig på planen. Detta är en fältstudie av flickhandbollslag och deras tränare. Data har samlats in genom observationer och intervjuer med tränarna. Uppsatsen beskriver handboll som en egen kultur där spelarna genom socialisation lär sig handbollens regler och normer. Symboler, som matchkläder och språk, identifieras liksom ritualer, som utförs både på träningar och matcher. Teorin om passageritualer kopplas till de faktorer som förbereder unga spelare inför en framtida förflyttning till ett äldre lag. Genom intervjuer med tränarna identifieras även flera olika tabun kopplade till hur en handbollsspelare förväntas bete sig. Uppsatsen studerar även de livskunskaper som ungdomar kan lära sig genom att delta i sport. En avgörande faktor för denna inlärning är de vuxna ledarnas inställning och förmåga att agera förebild. Detta gör att ungdomarna kan lära sig kunskaper som kan tas med även utanför idrottens sammanhang. Uppsatsen beskriver även olika ledarskapstyper, vissa tenderar att fokusera på gruppens resultat, medan andra fokuserar på dess deltagare och välmående. The purpose of this essay is to describe team handball as a culture and socialization, containing symbols and rituals, from a social anthropological perspective and also studying the importance of the leaders of a handball team, when it comes to what players are learning on the court. The essay is a field study, describing team handball as a culture where players through socialization are learning the rules and norms of handball. Symbols, such as clothes and language, are being identified as well as rituals that are being preformed during practices and games. The “rites of passage” theory is connected to the fact that younger players in different ways are being prepared for playing on a higher level with an older team. By interviewing the leaders of the team in this essay, different taboos are being identified, connected to the expected behaviour of a handball player. The essay also studies the life skills that young people can learn through sport participation. A crucial factor of this learning is the attitude of the adult leaders and their ability to act as role models. If the leaders can manage this, the young players are likely to receive knowledges that can be used in other contexts than sport. The essay also describes different types of leaders, some tend to focus on the results of the group, whereas other types focus on its members.

Problemformulering och syfte : Kommunikativt ledarskap är ett koncept som leder till mer framgångsrika och effektiva organisationer. Därför är det intressant ur ett samhällsperspektiv att ta reda på hur kommunikatörer bidrar till att implementera kommunikativt ledarskap i en organisation. Syftet med studien är att ta reda på hur kommunikatörer på Sundsvalls kommun arbetar med att implementera och coacha chefer till ett mer kommunikativt ledarskap. Metod och material : Denna studie är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer, där sex kommunikatörer och tre chefer på Sundsvalls kommun har intervjuats. Intervjuobjekten fick svara på frågor om hur coachingen går till, begreppet Kommunikativt ledarskap och slutligen utmaningar kring dessa områden. Huvudresultat : Denna studie visar att coaching av cheferna till ett kommunikativt ledarskap sker slumpmässigt men inte strategiskt. Det är uttalat att kommunikatörerna ska stötta cheferna i kommunikation men det finns ingen förutbestämd plan för hur och när kommunikatörerna ska coacha cheferna.

Syftet med studien är att undersöka hur en organisation med hjälp av särskilda pedagogiska processer kan påverka medarbetares inre motivation. Det finns flera teorier kring begreppen människan och motivation och forskning har visat på de tilltalande förutsättningar som motiverade medarbetare genererar för att en organisation ska nå goda resultat. Studien ämnar således att kontrastera hur organisationen arbetar med ledarskap, utvecklingsgrupper, introduktion, potential i laget och kompetensutveckling och hur dessa uppfattas hos respondenterna i relation till påverkan av deras inre motivation. Data har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar, trots meningsskiljaktigheter kring arbetet med de pedagogiska processerna, att dessa bidrar till medarbetarnas inre motivation. Utifrån det resultat som studien gav yttras i resultatdiskussionen en slutsats kring hur en organisation lätt kan påverka sina medarbetares inre motivation med de föreliggande pedagogiska processerna som verktyg och strategier och således bli en än mer effektiv organisation. The aim of this bachelor level thesis is to study how an organization through specific pedagogical processes can affect employee's internal motivation. There are several theories that discuss the concepts of man and motivation and research has shown the attractive conditions that motivated employees generate for an organization to achieve good results. This bachelor level thesis therefore aims to contrast how the organization works with leadership, development groups, introduction, potential for team development and competence development and how this is perceived by the employees in relation to the influence of their internal motivation. This has been done by collecting data using semi-structured interviews. The results of the thesis, despite disagreements regarding the work of the educational processes, show that they contribute to the employees' internal motivation. Based on the results, the thesis implicated how an organization easily can influence the internal motivation of its employees, using the pedagogical processes as tools and strategies and thereby become even more effective.

Denna Bacheloruppsats förmedlar ett perspektiv kring coaching och dess relevans som ett fullständigt eller delvis inkluderande ledarskap. Uppsatsen framställer en teoretisk och empirisk förståelse kring de positiva och negativa aspekterna vid coaching som ledarstil. Den framställer även två olika dimensioner av coaching, nämligen fullvärdig coaching som ledarstil och den coachande ledarstilen. Den förstnämnda arbetar likt en intern coach medan den sistnämnda ägnar sig mer som ett verktyg till övrig ledarstil. Uppgiften har i tillägg till det teoretiska grundlaget, genomförts med empiriska undersökningar där den coachande ledarstilen har undersökts hos näringslivsledare som själva har blivit coachade. Uppgiften undersöker om dessa ledare, i sin tur använder coaching på sina medarbetare. Analysdelen grundar sig på tre fördjupande och grundligt genomförda intervjuer, vilket har lett till en bekräftelse att ledare som har blivit coachade, använder coaching vidare. Coaching som ledarstil besitter många fördelar och några nackdelar, där nackdelarna är övervägande stora och därför bör coaching som en intern ledarstil utövas med stor varsamhet. Jag gjorde speciella fynd inom coachingens problematiska agerande samt coaching som ledarstil. Detta kan tolkas som att coaching även har olika för- och nackdelar till bägge parter inom en organisation. Samtidigt gjordes oväntade ledarskaps fynd som argumenteras i uppgiften.

I en global värld som ständigt utvecklas och konkurrensen hårdnar har ständiga förbättringar bliviten del av vardagen för de flesta företag. Ofta visualiseras förbättringar på en tavla. Tavlan är ett brahjälpmedel för att ledare på ett enkelt men effektivt sätt ska visualisera mål för dess medarbetare.Medarbetarna ska med detta hjälpmedel känna sig mer delaktiga genom att de får vara med ibeslutsprocessen. Utöver de hjälpmedel som existerar måste också ett coachande ledarskapföreligga bland ledare, där högkvalitativ kommunikation och konstruktiv feedback är något som ärdel av det vardagliga arbetet. Det gäller att skapa en tvåvägskommunikation som består av attlyssna, tala, komma överens och därefter agera mellan parterna. Feedbacken ska varaindividanpassad såväl som gruppanpassad för att få ut bästa tänkbara resultat. In a global world that is constantly evolving and competition hardens, constant improvements havebecome part of everyday life for most companies. Often, improvements are displayed on a board.The board is a good tool for executives to visualize goals for their employees in a simple yeteffective manner. Employees will feel more involved with this tool and participate in the decisionmakingprocess in the business. In addition to the tools that exist, a coaching leadership must alsoexist among leaders, where high quality communication and constructive feedback are somethingthat is part of everyday work. It is a matter of creating a two-way communication consisting oflistening, talk, agreeing and then acting between the parties. Feedback should be individualized aswell as group-adapted to get the best possible results.

Arbetslivscoachning har etablerat sig på arbetsmarknaden som utvecklingsmetod av medarbetares arbetsprestation. Denna studie syftade till att undersöka coachade medarbetares upplevelser av arbetslivscoachning, i förhållande till autonomi, motivation och utveckling. Respondenterna arbetade på ett kommunalt äldreboende i Stockholmsregionen. Totalt utgjorde tio semistrukturerade medarbetarintervjuer studiens huvudsakliga datamaterial. Dessutom genomfördes en semistrukturerad intervju med medarbetarnas enhetschef, som även coachade medarbetarna. Data analyserades via empiristyrd tematisk analys, med inspiration från innehållsanalys. Studiens teoretiska inramning innefattade Illeris lärmodell, Hackman & Oldhams motivationsmodell, Deci & Ryans självbestämmandeteori samt Locke & Lathams målsättningsteori. Medarbetarna upplevde autonomi inom gruppens målformulering, däremot med begränsad individuell autonomi. Resultatet visade att coachen bör vara autonomifrämjande, för att vara motivations-och utvecklingsfrämjande. Även relationen mellan coach och medarbetare är betydelsefull för att coachningen ska vara motivationsfrämjande, och därigenom utvecklingsfrämjande. Slutligen begränsas medarbetares inre motivation då coachen tillämpat ett styrande tillvägagångssätt somsaknar individanpassning. Avsaknad av individanpassning, samt gruppen kollektiva överenskommelse, bidrar snarare till en yttre motivation som är internaliserad. Coaching has established itself on the labor market as a method for employee development, in regards to job performance. This study aimed to explore how employees undergoing work life coaching experience the coaching in relation to autonomy, motivation and development. All respondents worked at a communal geriatric care facility in Stockholm. Ten employees and their coach were interviewed, via semi-structured interviews. The coach also worked as the employees’ section director. Data was analysed using thematic analysis, with inspiration from content analysis. As theoretical framework Illeris Three Dimensions of Learning Model, Hackman & Oldhams Job Characteristic Theory, Deci & Ryans Self-Determination Theory, and Locke & Lathams Goal Setting Theory was applied. The employees experienced autonomy within team’s goal setting, however with limited individual autonomy. Results showed that a coach should work to enhance employee autonomy in order for coaching to have a positive effect on employee motivation and development. The relationship between coach and coachee is of importance for the coaching to have positive effect on employee motivation and development. Applying directive elements in the coaching style and lacking in individual accommodation hinders the employees’ intrinsic motivation. The lack of individual accommodation, and presence of collective understanding within the team, rather results in an internalised extrinsic motivation.

Feedback is a powerful tool for coaches and instructors in the learning process as well as an important tool regarding motor skill development. The aim of the study was to investigate how feedback is used in a crossfit environment, focusing on what types of feedback are used and what the coaches’ approach to feedback is. To achieve this, six crossfit coaches were observed and interviewed. The study found that the frequency of feedback varied greatly between the coaches. The feedback was given both individually and to the whole group, and visual and verbal feedback were often combined. The main purposes of the feedback seemed to be to improve the participants’ performance and to promote a fun environment. The coaches also seemed to believe that it is important to adjust the feedback to the individual participants.

Syftet med denna studie var att söka svar på hur individer upplever varaktiga effekter av coaching samt hur coachingen påverkat deras välbefinnande. De tre respondenterna i studien hade fått en blandning av ledarskapscoaching och livscoaching hos samma coach. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få en djupgående förståelse för de tidigare klienternas upplevelser av coaching och därefter analyserades datan med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att samtliga upplevt ett ökat och varaktigt välbefinnande. Ytterligare effekter, som hos vissa av deltagarna även var bestående var: en större trygghet i sig själv och/eller i yrkesrollen, ett större mod, självkännedom och förändring genom ökad reflektion, medvetenhet och insikt samt utökade färdigheter/förmågor. Slutsatsen som kan dras av studien är att de effekter som tidigare klienter upplevt av coaching bidragit till personlig utveckling och ett ökat varaktigt välbefinnande.

Bakgrund: Idrotten är en viktig del av de flesta barn- och ungdomars liv, för att idrotten ska bli rolig och uppfostrande krävs det att det finns kompetenta ledare som kan ställa upp. Syfte: Den här studien syftar till att undersöka utbildnings- och upplevd kompetensnivå hos tränare för ungdomar 13-16 år. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod och enkäter skickades ut till 226 tränare inom fotboll, innebandy och ishockey, varav 116 av dem svarade. Resultat: Resultatet visade att 33% av tränarna hade universitetsutbildning, 47% hade mer än 3 utbildningar inom SISU eller inom förbundet. Det är främst idrottsspecifika områden inom idrottspsykologi, idrottsskador & rehab, ledarskap & tränarskap, träningslära samt kost- och näringslära som tränarna själva vill lära sig mer om. Den upplevda kompetensnivån var högst inom den professionella kompetensen som handlar om idrottsspecifik kunskap. Det verkar finnas en tendens till ett negativt samband mellan intrapersonell kompetens och antal utbildningar inom SISU och förbund. Diskussion: Medelvärdet för upplevd kompetens låg under ´´Medel´´på alla områden, dock var professionell kompetens högst och intrapersonell kompetens lägst. Vilket kan bero på att den professionella kompetensen ofta anses som mest nödvändig att ha som tränare.

Background/Introduction: Coaching is a concept that has existed since the 16th century but recently seems to be in every context. There are life coaches, work coaches, sports coaches and coaching in companies. Suddenly coaching seems to be everywhere. Despite that, there is not many empirical studies about coaching. At the same time there is a discussion going on about wheater coaching could be seen as a short-lived fashion or not. Purpose: Develop an understanding of coaching by showing how coaching can end up in and how it can be expressed in organizations. Research questions: How has coaching ended up in the cases in the study? How has coaching been expressed in the cases in the study? Method: We have made a qualitative study with an abductive approach. First we have collected empirical material through semi-structured interviews without a theoretical basis. Then we analyzed and interpreted the empiricals using institutional theory. Conclusion: The study shows that coaching has spread through leadership educations, sport coach educations, university studies, own interest, lectures, books, and role models. The coaching then been expressed through communication, questions, goals and planning, support and feedback. The characteristics of coaching, the way it is spreads and the way it has come to the companies are in line with how fashion works according to the theory. The organisations also handle coaching in the exact same way as they are handling fashion. With these facts we claim that one could say that coaching is fashion today. Bakgrund/inledning: Coaching är ett begrepp som funnits sedan 1500-talet men som på senare tid verkar finnas överallt. Det finns livscoacher, jobbcoacher, idrottscoacher och coaching i företag. Det verkar vara något som plötsligt finns i alla sammanhang. Trots det finns det få empiriska studier om coaching. Samtidigt pågår en diskussion kring huruvida coaching kan ses som ett mode eller inte. Syfte: Utveckla förståelsen för coaching genom att visa på hur coaching kan komma till och ta sig i uttryck i organisationer Frågor: Hur har coaching kommit till fallen i studien? Hur har coaching tagit sig i uttryck i fallen i studien? Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med med ett abduktivt tillvägagångssätt. Vi har först samlat in empiriskt material via semi-strukturerade intervjuer utan en teoretisk utgångspunkt för att sedan analysera och tolka det empiriska materialet med hjälp av institutionell teori. Slutsats: Studien visar att coaching har spridit sig via ledarskapsutbildningar, idrottscoachutbildning, universitetsstudier, eget intresse, föreläsningar, böcker, och förebilder. Coachingen har sedan tagit sig i uttryck genom kommunikation, frågeställningar, mål och planering, stöttning och feedback. Cochingens egenskaper, sätt att sprida sig på och komma till företaget stämmer överens med hur ett mode fungerar. Organisationerna hanterar dessutom coaching precis som de hanterar moden vilket gör att vi menar att vi kan säga att coaching ses som ett mode idag.

För att möta kraven från en allt mer konkurrensutsatt och global marknad bedrivs någon form av förbättrings- eller förändringsarbete i dagens organisationer. En grundläggande förutsättning för att nå framgång i arbetet med verksamhetsutvecklingen är ett engagerat, synligt och tydligt ledarskap. Ledarens viktigaste roll i utvecklingsarbetet är att motivera, coacha och utveckla individer och team. Syftet med den här studien är att hjälpa till att skapa en större förståelse om hur coachning kan användas för verksamhetsutveckling. Detta genom att utföra en forskningsöversikt över olika coachningsmodeller och definiera vad en coachningsmodell är samt analysera hur de kan användas i arbetet med verksamhetsutveckling. Resultatet av studien visade att en coachningsmodell är vanligtvis fasindelad. Det handlar om en förtroendebaserad lärprocess som sker mellan coach och mottagaren av coachningen. En coachningsmodell bygger på en utveckling av människan och/eller processen. Detta sker via öppna, relevanta frågeställningar som ska vara baserade på situation och målsättning. Studien visar att det finns olika användningsområden för coachningsmodellerna. De kan hjälpa till att utveckla ett beteende, utveckla individen, processen eller hela systemet. Det finns även starka kopplingar mellan de studerade coachningsmodellerna och hur verksamhetsutveckling kan bedrivas. Exempelvis tas vikten av samspel mellan coach, ledare, medarbetare och kund upp. Att coacha varandra genom hela kedjan leder till processutveckling som i sin tur gynnar kunden. Anpassa frågorna i coachningssamtalet mot verksamhetens mål och använd coachningen för att arbeta med ständiga förbättringar i små steg, tänk i banor som PDSA-hjulet. To meet the demands of an increasingly competitive and global market, today’s organizations operates some form of improvement or change management. A basic prerequisite for success in the work with business development is a committed, visible and clear leadership. The leader's most important role in the development process is to motivate, coach and develop individuals and teams.The purpose of this study is to help create a greater understanding of how coaching can be used for business development. This by performing a research on different coaching models and define what a coaching model is and analyze how it can be used in the process of business development. The results of the study showed that a coaching model is usually phased. It is about a trust-based learning process that takes place between the coach and the recipient of coaching. A coaching model is based on the development of the human and/or the process. This is done through open, relevant framing of questions which should be based on the situation and the objectives. The study shows that there are different uses for coaching models. They can help develop a behavior, developing the individual, the process or the entire system. There are also strong links between the studied coaching models and how organizational development may be pursued. For example, the importance of interaction between the coach, leader, employee and customer is mentioned. To coach one another through the whole chain, is leading to process development which in turn benefits the customer. Customizing the questions in the coaching conversation toward the organization’s goals and use coaching to work with continuous improvements in small steps, like PDSA cycles.

Syftet med denna studie var att få en inblick i arbetsmiljön för socialsekreterare på socialtjänstens enhet för barn- och ungdom inom Stockholms län. Vi ville även ta reda på vilka arbetsmiljöaspekter de tycker är viktiga för det dagliga arbetet. Tidigare forskning visar att viktiga aspekter vid tankar om att lämna sitt arbete är huruvida arbetstagaren upplever uppskattning, omhändertagande och intresse för hälsa och välmående från arbetsledningen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom barn- och ungdom har utförs. Resultatet visade att socialsekreterare skiljer mellan den fysiska och den psykiska arbetsmiljön samt att den psykiska arbetsmiljön väger tyngre gällande frågan om att vilja lämna sin arbetsplats. Vidare visade sig arbetsmiljön vara ett komplex ämne som ofta diskuteras på informanternas arbetsplatser samtidigt som ingen av våra informanter hade hört om de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket. Då de nya föreskrifterna trädde i kraft i samband med att denna uppsats skrevs hoppas vi ändå att de ska kunna föra med sig en bra grund i arbetet för en bättre arbetsmiljö. Slutligen kan det finnas en poäng i att rikta de allmänna råden även till arbetstagarna och inte endast till arbetsgivaren, för att på så sätt engagera arbetstagarna ytterligare i frågan. The aim of this study was to getting an insight of the work enviorment for the social workers at the social service department for child and youth welfare in Stockholm. We also wanted to get an insight into what kind of work enviorment factors they consider as important in their daily work. Previous research shows that whether or not the employee decides to stay in their place of work largely depends whether or not they experience appreciation, care-taking and involvement from the human resources managment. This study is made with a qualitative approach and seven semi-structured interviews with social workers working with child and youth welfare have been conducted. The results show that social workers differed in how they perceived the physical and psychological work environment and that the psychological aspect was more important for those social workers who wished to leave the workplace. Furthermore, the results showed that the work environment was a subject widely discussed among the social workers, while the new regulations from the Swedish work environment agency remained unknown to them. We hope that the new regulations will provide a good foundation and better conditions for the social workers and their work environment. In conclusion, we think that the general recommendations in these regulations ought to be directed not only to the employers but to the employees as well, thus achieving a greater involvement from the employees in questions concerning their work environment.

Denna uppsats redovisar genom kvalitativ metod hur fystränare i Allsvenskan upplever sin bakgrund och kompetens, och deras syn på ledarskapet i den miljö de verkar i. I takt med att elitfotbollens organisation och prestationskraven inom densamma utvecklas ökar betydelsen av fysträning. Uppsatsen redogör för hur fystränaren som i egenskap av att utöva ett ledarskap når prestationsutveckling – i kontrast till att se fysträning ur strikt fysiologiska eller motsvarande perspektiv. Intervjuer med sex utvalda fystränare verksamma i herrallsvenskan visade vilken betydelse de gav olika delar av sin kompetens och bakgrund, samt hur viktig egen ledarutveckling över tid är. Fystränarna utövade ett situationsanpassat ledarskap med hänsyn till den komplexa miljö de verkade i, där bland annat spelare, lag, övriga ledare och aktivitet påverkade deras ledarbeteende. Deltagarna redogjorde även för deras specifika roll i den tränarstab de ingick i, som en funktion av till exempel övriga tränares ledarstilar och ansvarsområden. Genom att arbeta utifrån ett individfokus använde fystränarna ett relationsorienterat ledarskap som ett verktyg för att utveckla idrottsprestationen hos spelare och lag.

På arbetsmarknaden dyker ständigt nya coachingföretag upp och på nätet finns mängder av företag och utbildningar för att bli certifierad coach. Detta samtidigt som det finns spridda meningar om coaching verkligen är en seriös bransch. International coach federation (ICF) utvecklades för att ge coachen en tydlig definition. Många forskare hävdar fortfarande att branschen är svagt förankrad i forskning och att den inte heller har uppnått en tydlig definition. Genom denna tvetydighet blev syftet att jämföra utvalda coachers yrke genom deras beskrivning av arbetssätt, utbildning och kompetenser. Samt att framföra deras berättelse om yrkets utveckling. Frågeställningen blev utifrån det syftet: Finns det skillnader och/eller likheter mellan de intervjuade coacherna utifrån arbetssätt, utbildning och övriga kompetenser? Hur väljer de intervjuade coacherna att definiera sin yrkesroll? Hur kan respondenternas beskrivning av branschens utveckling förstås?För att kunna göra en analys utifrån syftet och frågeställning blev följande teoretiska begrepp utvalda; yrke som ett analytiskt redskap, stängning, distinktioner, regression samt kompetensteorin.Med en kvalitativ studie utfördes sex intervjuer. Resultatet visar på skillnader och likheter i respondenternas beskrivning om arbetssätt samt på synen om behörighetskrav och vilka kompetenser som krävs. Respondenternas beskrivning om arbetssätt och definition av roll skiljde sig tydligt. Vidare visar resultatet att respondenterna tycker att coachingbranschen är en svårdefinierad bransch som ofta har en missvisande bild i media och i samhället. I branschens utveckling lyfter respondenterna att behovet av coaching kommer fortgå men att hårdare krav för vem som får kalla sig coach bör implementeras.Nyckelord: Coaching, Exekutiv Coach, Karriärcoach, Yrke

Hur upplever coacher och studie- och yrkesvägledare sina yrkesroller? Vad är centralt i rollerna och hur beskriver coacher och studie- och yrkesvägledare vad de gör och framförallt hur definierar de sin yrkesroll. Finns där några likheter i yrkesrollerna och vilka är skillnaderna? Med många olika frågeställningar i bagaget har vi med hjälp av ett rollteoretiskt perspektiv studerat dessa båda yrkesroller. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med lika många coacher som studie- och yrkesvägledare där vi försökte förstå intervjupersonerna ur olika perspektiv. De perspektiv vi särskilt tittat på är den egna uppfattningen om yrkesrollen, vilken kompetens de olika rollerna uppfattar sig ha och hur de tolkar olika begrepp. Utöver det har vi observerat deras yrkesmiljö, det vill säga hur scenen där de spelar sin yrkesroll ser ut. Bakgrunden till att vi intresserat oss för att jämföra de båda yrkesrollerna är att vi som snart färdiga studie- och yrkesvägledare vill granska en kommande arbetsmarknad – en marknad där efterfrågan på coacher är tio gånger så stor som efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. De slutsatser vi drar från vår studie är att det professionella samtalet är centralt i utövandet av båda yrkesrollerna. Båda yrkesrollerna tar grund i samma typ av samtalsmetodik och båda grupperna fokuserar på att vidga klienternas perspektiv. Den andra delen av yrkesrollerna skiljer sig åt; studie- och yrkesvägledare förväntas ha kompetens om utbildningssystemet och coacherna förväntas ha ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden. Vår undersökning talar för att studie- och yrkesvägledare kan coacha som vägledare och som coach. Skillnaden ligger främst i utbildningsbakgrunden och kanske i ett mer medvetet användande av samtalsmetodik. Coacher kan också vägleda och kan ha en gedigen utbildningsbakgrund men kan också vara verksamma utan någon speciell utbildning.

Avsikten med denna bok är att presentera några olika artiklar som alla ryms under rubriken ”Det historiska perspektivet”. Texterna ska kunna utgöra inlägg i den inomvetenskapliga debatten eller användas som läromedel eller bådadera. De undersökta företeelserna har alla en koppling till samhällsförändringarna men på olika sätt. Texternas innehåll spänner över så skilda fält som hur synen på vad som är att betrakta som relevant fortbildning har påverkats av new age-liknande samhällstrender, hur historia och religionshistoria kan förstås ömsesidigt, hur litteraturhistoria och historia går hand i hand, hur förutsättningen för medborgarskap kan uppfattas utifrån en historisk bakgrund, hur källkritisk analys kan kullkasta populärhistoriska föreställningar, hur våra första skriftliga dokument, runorna, kan tolkas i sitt sammanhang samt hur olika skolideologier och deras genomslag kan historiskt analyseras som samhällsfenomen.

Konkurrensen inom fastighetsmäklaryrket är hård och det krävs högre kompetens utav mäklarna eftersom kunderna är mer pålästa än tidigare. Att coacha sina anställda leder till en högre prestationsförmåga då de ges möjligheten att utvecklas och bli mer effektiva i sitt arbete. Syftet med denna uppsats var att förstå säljcoachens roll för att fastighetsmäklaren ska bli framgångsrik samt att beskriva hur fastighetsmäklare använder olika säljtekniker. Utifrån syftet ska tre frågeställningar besvaras. I teori kapitlet beskrivs coach-ordets betydelse och historian som ligger till grund för hur coachingen uppkom. Vidare beskrivs syftet med coaching och säljteknik samt vilka effekter som uppnås genom dessa. I avsnittet feedback beskrivs vikten av att säljaren får både positiv och negativ kritik på sitt arbete för att utvecklas. Det ges även en kort beskrivning av fastighetsmäklarens yrke och vad det innebär då det är uppsatsens centrala fokus. En kvalitativ intervju genomfördes för studien vilket behandlas i metod kapitlet. Där beskrivs hur intervjuerna gick tillväga och varför en kvalitativ metod tillämpades. Resultatet ger en beskrivning av hur fastighetsmäklarkontoren arbetar med säljcoaching och säljteknik. Resultatet är indelat i sex olika kategorier. De olika kategorierna är erfarenhet och utbildning, säljcoaching och arbetssätt utifrån säljcoaching, resultat- mål- och uppföljning, säljteknik, förtroende samt feedback. I kapitlet redovisas även en sammanställning av intervjuerna. Analysen följer samma kategorier och behandlar vilka teorier som har legat till grund för uppsatsen och hur dessa kopplas samman och analyseras med resultat, syfte och frågeställningar. Analysen leder fram till uppsatsens slutsats vilket påvisar att företagen arbetar med säljcoaching men att det finns en stor utvecklingspotential inom säljteknik samt med hur de arbetar med uppföljning samt feedback. Nästa avsnitt redovisar de referenser som använts för studien. I appendix finns den intervjuguide som intervjuerna grundat sig på. The real estate business is very competitive and high competence is required of the real estate agent since customers are more knowledgeable nowadays. Coaching your employees leads to better performance and they are given the opportunity to develop and become more effective in their work. The purpose is to examine the role of the sell-coach for becoming a successful real estate agent. We also want to investigate if sales techniques are important in the profession. From this purpose three issues will be answered. In the theory chapter the definition of coaching is described along with the history of coaching that has been the basis for coaching arose. Further on, the purpose of coaching and sales techniques are described and the outcome of using. In the part where feedback is presented the importance of using both positive and negative feedback for salespeople is described. The real estate agent and the profession are also described because it’s the focus of this essay. Qualitative interviews were conducted in the study that is presented in the chapter of methodology. This chapter explain how the interview was performed and also why qualitative methodologies were used. The results provide a deep understanding how the real estate offices are working with coaching their employees and how they use sales techniques. The results are divided in six different categories. The categories are; experience and education, sell coaching, results, goals and how they follow-up, selling techniques, trust and feedback. In the analysis the theory that has served as the basis for the essay are linked with the results, purpose and the issues. The analysis leads to the conclusion of the essay; - that the companies work with sales techniques and sales coaching however, we see that there is great potential for development in the subject. The next part shows the references used in the study. In the appendix you can find the interview guide that the interviews relied on and a summary of the interviews in a table.

Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas. Utmärkande för Spotify är deras proaktiva processer vilket bidrar positivt till organisationens konflikthantering. Coaching och feedback är två proaktiva processer som dels reducerar antalet konflikter och dels medverkar till att konflikter hanteras på ett tidigt stadium. Den här studien visar på att organisationer som har proaktiva processer så som aktiv coaching och feedbacksystem, inte behöver en konflikthanteringsplan.

This is a thesis in Personal- och Arbetslivsprogrammet at Dalarna University with thepurpose of evaluating an education initiative in Borlänge kommun. The educationCoaching Leadership is an initiative for the managers in the organization to exercisegood leadership and the education also serves as an incentive for managers. Eightbusiness managers and one from the HR staff have completed the training. Out of thetotal 9 participants in the training, six of them took part in this evaluation. Based on thethesis aim and questions we wanted to explore participants' attitudes to the education,and what skills and abilities they have acquired on the basis of educational goals andcontent. To obtain results, a semi-structured interview methodology was used, this inorder to get answers to predefined questions while the participants would have theopportunity to give an as broad picture as possible.The result of this evaluation demonstrates that the participants are in favor of trainingand they've got the tools, knowledge and ability to apply coaching in their job role,which was included in the educational goals. For the CL-education to promote theorganization's development potential, the participants mentions that it takes time totrain and that employees must have the knowledge of the organization's educationaldirection. Detta är ett examensarbete inom Personal- och Arbetslivsprogrammet vid HögskolanDalarna med syftet att utvärdera en utbildningssatsning inom Borlänge kommun.Utbildningen Coachande Ledarskap är en satsning för cheferna i organisationen för attutöva ett gott ledarskap, utbildningen fungerar även som ett incitament för cheferna.Åtta verksamhetschefer och en HR-medarbetare har genomfört utbildningen varav sexdeltagare deltog i denna utvärdering. Utifrån examensarbetets syfte ochfrågeställningar ville vi undersöka deltagarnas inställning till utbildningen samt vilkakunskaper och förmågor de erhållit utifrån utbildningens mål och innehåll. För att fåfram resultat användes en semistrukturerad intervjumetodik, detta för att kunna få svarpå fördefinierade frågor samtidigt som deltagarna skulle kunna få möjlighet att ge en såbred bild som möjligt.Resultatet av denna utvärdering påvisar att deltagarna är positivt inställda tillutbildningen och att de har fått de verktyg, kunskaper och förmåga att tillämpacoaching i sin befattning vilket inkluderades i utbildningens mål. För att CLutbildningenskall kunna främja organisationens utvecklingsmöjligheter, nämnerdeltagarna att det krävs tid för att träna och att medarbetare måste få vetskap omorganisationens satsning.

Mitt arbete handlar om känslor samt psykiska och fysiska aspekter under prestationsmoment: stress, rampfeber och prestationsångest. Jag skriver om kroppsmedvetenhet samt olika typer av förberedelser till prestation på scen. Temat på mitt arbete är ett resultat av min vilja att prestera friare och få bort de destruktiva tankar som har följt mig från början av min musikaliska resa. Genom att experimentera med olika tekniker vill jag bli bättre mentalt förberedd till att bli bra musiker på scen och inte bara i ett övningsrum. Mitt mål med detta arbete är att kunna prestera mer avslappnat i kroppen och samtidigt ta bort stress och panik i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppfattar min examenskonsert som ett resultat av mental förberedelse baserad på alla reflektioner som jag beskriver i uppsatsen. För att kunna åstadkomma detta kommer jag att använda mig av de metoder och idéer som jag beskriver i arbetet. I den reflekterande delen kommer jag att beskriva min bakgrund som är en anledning till masterarbetetstema. Senare kommer jag att skriva om prestationstillfälle, prestationsångest med kamp- och flyktreaktion samt vanor och rutiner hos musiker. Dessutom beskriver jag tekniker som kan hjälpa en att lyckas förbereda sig bättre till musik- och konsertverksamhet. Jag upplyser om mina ”egna” tekniker (coaching och dagbok) som hjälpte mig på väg till min examenskonsert. Ett prestationstillfälle skapar förväntningar och detta är nästa kapitel av mitt arbete. Sedan kommer jag att summera upp allt och dra slutsatser. L. Tihanyi: Attis för soloviolinS. Prokofjev: Sonat för violin och piano op 94 bisM. Ravel: TziganePiano: Erik Lanninger

Syftet med denna studie var att undersöka handbollstränares kunskap och förståelse för feedback utifrån ett aktörsperspektiv. Urvalet baserades på lokala handbollsklubbar där kravet var att de skulle träna flickor i 16 – årsåldern. Det skickades ut brev till 16 olika klubbar där en förfrågan gjordes om ett deltagande. Tre stycken handbollstränare som uppmätte urvalet valde att delta i studien och dessa har behandlats med anonymitet under hela processen. Tränarna deltog i varsin kvalitativ intervju där öppna frågor ställdes för att sedan observeras med hjälp av videoupptagning av ett träningspass. Observationen var strukturerad och med hjälp av ett kodningsschema (CAIS) - Coach Analysis and Interven-tion System, kodades deras beteende för att se användandet av feedback. Kodningen utför-des av båda författarna separat för att sedan jämföras. Kodningsschemat utgick ifrån 14 olika beteenden där man sedan kunde läsa av tränarnas beteende utifrån hur de använde beröm och kritik under sessionen. Fem klipp valdes ut ifrån respektive film med vidhållande frågor för att sedan visa dessa för respektive tränare i varsitt återkopplingssamtal. Huvudsyftet med feedback är att göra en återkoppling av en rörelse där syftet är att förbätt-ra prestationen. En del av bakgrunden i denna forskningsstudie baseras på tre tidigare forskningsartiklar där handbollstränare studerats på olika sätt. Studien utgår också utifrån feedback som ett begrepp, konstruktiv feedback samt tränarbeteende. Studien har tillämpat teorin achievement goal theory för att se om feedback kan ses som en del av tränarens kompetens för att det sen ska fungera i praktiken. Teorin fokuserar även på prestationsmål för att förstå skillnader i en prestation. Resultatet av denna undersökning visar att de tre handbollstränarnas kunskap om feedback mestadels baseras på deras egen handbollskarriär då de var aktiva spelare, men också delvis utifrån de tränarutbildningar de deltagit i. Fakto-rer såsom för lite resurser och för lite tid till att ge individuell feedback till idrottarna samt hur den skall ges på ett konkret sätt är det som genomsyrar slutsatsen. För att ta reda på hur tränarnas beteende påverkar idrottarna behövs idrottarnas egna tankar om detta för att kunna fastställa ett resultat. The purpose of this study was based on an actor's perspective and to highlight the knowledge and understandings handball coaches has for feedback. The outcome of the selection concerning handball coaches in the area resulted in three handball coaches who coach girls in the age of 16. Each coach were interviewed, observed during a training ses-sion and participated in a feedback conversation. Data analysis of each observation were performed by both authors but separately and then compared. The coding that was founded based on a revised version of (CAIS) - Coach Analysis and Intervention System, where there were based on 14 of these coaching behaviors in order to see how feedback were be-ing used by each of the coaches during the observation. Five clips were then selected from each of the coaches' training session by both authors and then appeared during the feedback conversation with each coach. This study has implemented achievement goal theory which focuses on coaching behavior. The main purpose with feedback is to give information about something that has occurred which could be seen as a process in which the effect or output of an action is returned. The background to this study is based on that there are few previous research concerning hand-ball coaches knowledge and understanding for the use of feedback. The result from this study shows that the three coaches base in some large part their knowledge of providing feedback based on their own sporting career but also from the coaching classes and pro-grams that they have implemented. This study suggests the need to consider factors that play an important role in how and in what way handball coaches can get the opportunity to use feedback during practices and games. Such factors are too little time to implement feedback, too few coaches to handle the individual and main feedback to the team and how you as a coach can use feedback in a concrete way to each athlete. For further information about how the coaches’ knowledge is affecting the athletes would have been to interview them and get their point of view. However, together with the athletes’ point of view and more in depth studies with bigger samples should be necessary for future studies.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer. Även självförtroendet upplevde de hade förbättrats då de vågade ta för sig mer än vad de hade vågat innan , både i privata och arbetsrelaterade situationer och relationer.