Search

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka risker de fyra storbankerna tar vid kreditgivningen av bostadslån och hur privatrådgivare hanterar risker och osäkerheter som kan uppstå vid ett bostadslån. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består av teorier och vetenskapliga antaganden, där de flesta behandlar begreppet risk. Det presenteras även vetenskapliga artiklar som tar upp vad tidigare forskning bidragit med i detta område. Metod: Denna studie utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt och präglas av en deduktiv forskningsansats. Undersökningen tillämpar den kvalitativa forskningsmetoden och datainsamlingen sker genom semistrukturerade personliga intervjuer. Studiens urval är privatrådgivare från storbankerna Nordea i Tumba, Swedbank i Tumba, Handelsbanken i S:t Eriksplan och SEB i Sergelstorg. Empiri: I empirin presenteras den insamlade datan från de fyra genomförda personliga intervjuerna. Respondenterna som deltagit i intervjuerna och bidragit med värdefull information är anonyma. Purpose: The purpose of this paper is to examine what risks the four major banks takes when they give credit of a mortgage loan and how the private adviser manages risks and uncertainties that can arise in a mortgage loan. Theoretical Framework: The theoretical framework consists of theories and scientific assumptions, most of which deal with the concept of risk. It also presents scientific articles dealing with what previous research has contributed in this field. Methodology: This study is based on a hermeneutic approach and is characterized by a deductive research approach. The study applies qualitative research methodology and the data collection is done through semi-structured individual interviews. The study's sample is private advisors from the four major banks that is Nordea in Tumba, Swedbank in Tumba, Handelsbanken in S:t Eriksplan and SEB in Sergelstorg. Result: The empirical analysis presents the data that is collected from the four completed personal interviews. Respondents who participated in the interviews and contributed with valuable information are anonymous. Conclusion: The study shows that the biggest risk that may arise for the bank with a mortgage loan is the customer's repayment capacity if it becomes impaired due to various factors. Private advisors manages risks by creating an understanding of the customer about what a mortgage loan means and provide advice and recommendations to prevent an impaired ability to repay.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv. Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity. Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.

Syfte: Uppsatsen syfte är att klargöra och analysera reporäntans ränteförändringars påverkan på aktiekurserna för samtliga svenska banker i large cap på Stockholmsbörsen. Metod: Kvantitativa händelsestudier har gjorts med deduktiv forskningsansats på fyra företag, samtliga noterade på Stockholmsbörsen. Den onormala avkastningen för de undersökta aktiekurserna har beräknats en dag före till en dag efter samtliga realiseringar av reporänteförändringar som skett mellan åren 2004 till 2015. Teori: Den teoretiska referensramen för studien består av den effektiva marknadshypotesen och överreaktionshypotesen. Slutsatser: Studien har påvisat att det råder signifikant samband mellan ränteförändringar och de studerade aktiernas avkastning vid realisering av ränteförändringarna. Purpose: The purpose of this thesis is to clarify and analyze the changes in the discount rate and its impact on stock prices of all Swedish listed banks in large cap on the Stockholm stock exchange. Methodology: Quantitative event studies has been done with deductive research approach on four companies, all listed on the Stockholm Stock Exchange. The abnormal returns for the examined stock prices have been calculated one day before to one day after all the realizations of the changes in the discount rate that occurred between year 2004 to 2015. Theory: The theoretical framework in this study consists of The Effective Market Hypothesis and The Overreaction Hypothesis. Conclusions: The study has shown that there is a significant correlation between the changes in the discount rate and the equity returns of the studied stocks.

Undersökningens syfte är att redogöra för hur den svenska aktiemarknaden reagerarvid förändringar av reporäntan under hög- respektive lågkonjunktur. Undersökningen kommer även att granska hur olika företag baserat på företagens omsättning på Stockholmsbörsenreagerar på förändringar av reporäntan.De teorier som används i undersökningen är teori om reporäntan och den effektivamarknadshypotesen. Studien behandlar den kvantitativa metoden med deduktiva inslag. Studien tillämpar även MacKinlays eventstudie metod för finansiering och ekonomi. Undersökningens resultat består av två perioder med 14 observationer av reporäntan under högkonjunktur och 9 observationer under lågkonjunktur.Resultatet påvisade inget samband mellan en höjning av reporänta och sänkning i aktiekursen i enighet med teori. Däremot går resultatet i enighet med teori för en sänkning av reporäntanoch en uppgång i kursen. The purpose with this study is to disclose how Swedish stock market reacts to changes in discount rate during different cycles of economy. This study will also examine how different industries react on discount rate changes made by the Swedish Central Bank. The theories used in this study are the efficient market hypothesis theory and theory about the federal funds rate. In this study we use a quantitative research method with a deductive strategy. This study also includes MacKinlays event study methodology for finance and economics. The study includes two different time intervals, where one period has 14 observations on fund rate changes during booms and 9 observations during recession. The results for booms didn’t show any correlation between a hike in discount rate and a decline in stock market. Where as in recession period, there was a correlation between a decrease in discount rate and hikes in stock market

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv. Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity. Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.

Undersökningens syfte är att redogöra för hur den svenska aktiemarknaden reagerarvid förändringar av reporäntan under hög- respektive lågkonjunktur. Undersökningen kommer även att granska hur olika företag baserat på företagens omsättning på Stockholmsbörsenreagerar på förändringar av reporäntan.De teorier som används i undersökningen är teori om reporäntan och den effektivamarknadshypotesen. Studien behandlar den kvantitativa metoden med deduktiva inslag. Studien tillämpar även MacKinlays eventstudie metod för finansiering och ekonomi. Undersökningens resultat består av två perioder med 14 observationer av reporäntan under högkonjunktur och 9 observationer under lågkonjunktur.Resultatet påvisade inget samband mellan en höjning av reporänta och sänkning i aktiekursen i enighet med teori. Däremot går resultatet i enighet med teori för en sänkning av reporäntanoch en uppgång i kursen. The purpose with this study is to disclose how Swedish stock market reacts to changes in discount rate during different cycles of economy. This study will also examine how different industries react on discount rate changes made by the Swedish Central Bank. The theories used in this study are the efficient market hypothesis theory and theory about the federal funds rate. In this study we use a quantitative research method with a deductive strategy. This study also includes MacKinlays event study methodology for finance and economics. The study includes two different time intervals, where one period has 14 observations on fund rate changes during booms and 9 observations during recession. The results for booms didn’t show any correlation between a hike in discount rate and a decline in stock market. Where as in recession period, there was a correlation between a decrease in discount rate and hikes in stock market

Syfte: Uppsatsen syfte är att klargöra och analysera reporäntans ränteförändringars påverkan på aktiekurserna för samtliga svenska banker i large cap på Stockholmsbörsen. Metod: Kvantitativa händelsestudier har gjorts med deduktiv forskningsansats på fyra företag, samtliga noterade på Stockholmsbörsen. Den onormala avkastningen för de undersökta aktiekurserna har beräknats en dag före till en dag efter samtliga realiseringar av reporänteförändringar som skett mellan åren 2004 till 2015. Teori: Den teoretiska referensramen för studien består av den effektiva marknadshypotesen och överreaktionshypotesen. Slutsatser: Studien har påvisat att det råder signifikant samband mellan ränteförändringar och de studerade aktiernas avkastning vid realisering av ränteförändringarna. Purpose: The purpose of this thesis is to clarify and analyze the changes in the discount rate and its impact on stock prices of all Swedish listed banks in large cap on the Stockholm stock exchange. Methodology: Quantitative event studies has been done with deductive research approach on four companies, all listed on the Stockholm Stock Exchange. The abnormal returns for the examined stock prices have been calculated one day before to one day after all the realizations of the changes in the discount rate that occurred between year 2004 to 2015. Theory: The theoretical framework in this study consists of The Effective Market Hypothesis and The Overreaction Hypothesis. Conclusions: The study has shown that there is a significant correlation between the changes in the discount rate and the equity returns of the studied stocks.

Scania’s discount rate - the return requirement of investments - refers to Scania’s WACC or weighted average cost of capital. The capital markets return requirement on equity and the credit market interest cost of borrowing is weighted to become the single discount rate, the WACC. The purpose of this study is to investigate which asset pricing model of APT and CAPM Scania should use in their WACC calculations. The company now uses a group WACC of 11 percent which is used in all company levels. The problem with this is that investments in low-risk markets will be discounted by the same factor as high-risk markets, which can result in a misleading NPV. The objective is to create a differentiated WACC which gives an opportunity to compare investments with different risk profiles. The study proposes the best fitting model, given by evaluating APT and CAPM in a Scania context. To achieve a differentiated WACC a new method is created, The JCJ-Method. The method uses an industry index as a benchmark of Scania. The results indicate that APT is the better model for Scania in the differentiating context., Carl-Johan Peel