Search

Rapporten är en slutrapport för forskningsprojektet ”Mätsystem för förändringsarbete”. Forskningsprojektet syftar till att ta fram ett ramverk för mätning av förändringsarbete. Det innebär att ett mätsystem har utformats, implementerats, använts och utvärderats i relation till Trafikverkets processer och avsikten med förändringsarbetet. Detta har skett genom en aktionsforskningsansats där forskarna samarbetat med två olika större projekt som implementerar olika stödsystem, samt med ett tredje mindre förändringsprojekt. Forskningsprojektet är en fortsättning på ett tidigare projekt där fokus var på tidiga skeden i förändringsarbete, medan detta projekt har kompletterat med mätning av senare förändringsskeden. Tillsammans har det blivit en sex år lång longitudinell studie av arbetet i olika förändringsinitiativ och dess utmaningar.Teorier för såväl mätsystem som organisatoriskt förändringsarbete ligger som bas för mätsystemet. Det utformades baserat på klassiska teorier att förändringsarbete genomgår olika faser, och att det inom varje fas finns ett antal viktiga aspekter att adressera. Dessa teorier och vårt mätsystem överensstämmer även väl med den systematiska modell för förändringsledning som Ekonomistyrningsverket under senare år bestämt sig för att rekommendera, och Trafikverket nyligen också bestämt sig för att implementera. Vårt mätsystem utgår även ifrån att det finns olika aktörsgrupper med olika roller under ett förändringsarbete. Mätsystemet fångar upp olika aktörsgruppers uppfattningar kring hur de olika aspekterna hanteras, och genom repetitiva mätningar kan både status och förändring mätas. Observationer från mätningarna kan hjälpa såväl projektledare som organisationens ledning att förstå hur arbetet går framåt, var mer insatser måste göras samt skillnader mellan olika aktörsgrupper. Under aktionsforskningsprojektet har totalt 4-5 mätningar för respektive av de 2 initiala förändringsinitiativen (α och β) hunnits med, samt 1 inledande mätning av det tredje (. För projekt α har mätsystemet mätt såväl initieringsskedet som implementering, institutionalisering/förstärkning och hur man lyckats påverka effektmålen. Rapporten visar mätsystemets uppbyggnad (med fokus på de senare skedena eftersom initieringsskedet beskriv utförligt i tidigare rapporter (Norrman och Näslund 2018, 2019), men diskuterar också longitudinella observationer från mätningarna både relaterat till respektive förändringsinitiativ samt reflektioner rörande Trafikverkets generella förändringsarbete. Detta resulterar i ett övergripande ramverk för kritiska framgångsfaktorer relaterat till ett förändringsinitiativs ”syfte” (purpose). Vi reflekterar också kring orsaker för den bristande effektivitet i förändringsarbete som observerats trots att mätningarna visat på tydliga problem vid flera tillfällen. Här problematiseras framför allt kring projektledares och andra aktörers svårigheter att reagera och ”ta actions” baserat på mätsystemets observationer.Rapporten identifierar slutligen några intressanta framtida forskningsområden som kan utföras i samarbete med Trafikverket för att fortsatt utveckla kunskap kring ledning av förändringsarbete.

Klimatkrisen är ett faktum och omvärlden ställer större krav och förväntan på att företag idag ska arbeta för och främja hållbarhet. Den ekologiska aspekten i hållbarhet anses vara fundamental och i Sverige menar flera företag att de är det som leder till lönsamhet i framtiden. Detta kräver att man arbetar proaktivt så att den ekologiska hållbarheten blir en del av en organisations existerande strategi. Human Resources (HR) arbete genomsyrar hela organisationen, och vid implementering av nya strategier krävs ett stöd från HR. Trots att implementering av en strategi kräver ett stöd från HR och att alla organisationer bör arbeta med den ekologiska hållbarheten, är detta inte ett område som fångats upp av HR eller blivit en HR-fråga idag. Tidigare forskning har studerat relationen mellan HR och den ekologiska hållbarheten i internationella företag men syftet med denna studie är att undersöka hur HR inom olika svenska företag idag arbetar med ekologisk hållbarhet och hur de framöver kan influera arbetet ytterligare. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats där totalt tio respondenter från tre olika företag i Sverige deltog. Studien kunde påvisa att HR inte aktivt arbetar med den ekologiska hållbarheten idag, men att de i framtiden kan bidra och influera hållbarhetsarbetet ytterligare på flera olika sätt. The climate crisis is a fact, and the world demands and expects more from companies today that they work with and promote sustainability. Environmental sustainability is fundamental, and in Sweden, the environmental sustainability is according to many organizations, the key to achieve profitability in the future. This requires companies to proactively work with environmental sustainability, so it becomes part of an organization’s strategy. Human resources (HR) can through their work, inspire the entire organization, and when implementing new strategies, support from HR is necessary. Although the implementation of a strategy requires support from HR, and that each organization should focus on adding environmental sustainability to their strategies, this area is nothing that has become an HR related question. The previous research within this area has only been studied from an international perspective, and the relation between HR and environmental sustainability has not been as studied in Swedish organizations. The purpose of this study is to examine how HR within different organizations in Sweden work with environmental sustainability, and how they in the future can influence the work even more. The study was conducted through a qualitative study where ten respondents from three different organizations were part of the study. The study showed that HR is not as active in environmental sustainability today but can influence it even more in the future.

Bakgrund: psykisk ohälsa beskrivs som en växande samhällsutmaning. År 2016 initierades något som kan tolkas som ett perspektivskifte i svensk policy inom området. Syfte: i denna rapport utforskas regionala och lokala aktörers respons på nationell styrning inom området psykisk hälsa. Ett särskilt fokus läggs på samverkansinsatser som rör främjande av barn och ungas psykiska hälsa. Metod: en fallstudie genomfördes. En policyanalys av 127 nationella och regionala policydokument kombinerades med en intervjustudie där tre exempel på samverkansinsatser strategiskt valdes ut och nitton nyckelpersoner intervjuades. Resultat: i länsgemensamma handlingsplaner för psykisk hälsa identifierades insatser med ett starkt fokus på individuella faktorer. Beträffande lokala samverkansinsatser för barn och ungas psykiska hälsa visade det sig att den insats som hade stark koppling till den nya policyn hade svag förankring i den egna organisationen. Den insats som var mest integrerad saknade helt koppling till den nya policyn. Slutsatser: (i) psykisk ohälsa beskrivs som ett problem som ska hanteras genom att påverka individuella faktorer. Detta trots att aktuell forskning visar att även familjerelaterade, samhällsrelaterade och strukturella bestämmelsefaktorer behöver adresseras för att uppnå psykisk hälsa. Fokuset på individuella faktorer kan innebära en risk att människor förstår psykisk ohälsa som ett individuellt problem och ansvar, och (ii) det tar tid att implementera samverkan mellan olika aktörer som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa och ohälsa. Långsiktiga styrstrategier behövs.

SAMMANFATTNING Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elin Andersson Emilia Johansson Linnea Héléne 93/08/07 94/09/18 92/09/22 Titel: En organisations förändringsarbete & användning av digitalt verktyg i praktik Handledare: Inti Lammi Nyckelord: Digitalisering, organisation, kommunikation, förändringsarbete, systemimplementering & flexibilitet. Forskningsfråga/or: Vilka faktorer påverkar framgång för användningen av ett digitalt verktyg? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur organisationer kan skapa rätt förutsättningar till arbetet med digitala verktyg för att bidra till organisationens utveckling. Metod: Genom en kvalitativ undersökning hur händelseförloppet sett ut hos Länsförsäkringar Bergslagen från det att ett system implementerats tills studiens uppstart. Slutsats: Studiens resultat fann att ett samspel mellan kommunikation, acceptans och flexibilitet är väsentligt för att användning av digitalt verktyg ska fungera väl. ABSTRACT Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors: Elin Andersson Emilia Johansson Linnea Héléne 93/08/07 94/09/18 92/09/22 Title: An organization's change work & use of digital tools in practice Supervisor: Inti Lammi Keywords: Digitalization, organization, communication, organizational change, system implementations & flexibility Research questions: What factors influence the success of using a digital tool? Purpose: The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of how organizations can create the right conditions for working with digital tools to contribute to the organization's development. Method: Through a qualitative study of how the process have developed at Länsförsäkringar Bergslagen from the time a system was implemented until the start of the study. Conclusion: The study's main finding was that an interplay between communication, acceptance and flexibility is essential for the use of digital tools to work well.

I takt med den exponentiella tillväxten av digitala framsteg har traditionella arbetsmetodergradvis blivit föråldrade och mindre anpassade till dagens krav och behov. Därav väljer fleraorganisationer att genomgå en förändring och adoptera det agila arbetssättet. Att genomgå enförändring är en komplex och riskabel process. Inte minst är en övergång till agilarbetsmetodik en krävande sådan då denna metodik tror på självorganisering och innebär enstor förändring för människors tänkande och beteende. Det har tidigare även saknats praxissom ska hjälpa organisationer att övergå till agilt arbete. För att fylla detta kunskapsgap ärstudiens syfte att undersöka individers upplevelser inom en organisation vars team genomgåtten förändring till att arbeta agilt. Detta för att kunna identifiera teamens framgångsfaktorersamt om de stött på hinder under förändringens gång. För att uppnå detta har en induktivflerfallsstudie genomförts innefattande dokument och nio semistrukturerade intervjuerfördelat på tre olika team inom olika avdelningar på en organisation. Studiens resulterade isju framgångsfaktorer och fem hinder vilket ansetts vara väsentliga vid en övergång till agiltarbete. With the exponential growth of digital advancements, traditional work methods havegradually become obsolete and less adapted to today's demands and needs. As a result,several organizations choose to undergo a change and adopt the agile way of working.Undergoing a change is a complex and risky process. Not least, a transition to agile workmethodology is a demanding one as this methodology believes in self-organization andinvolves a major change for people's thinking and behavior. In the past, there has also been alack of practices to help organizations transition to agile work. To fill this knowledge gap, theaim of the study is to investigate the experiences of individuals within an organization whoseteam has undergone a change to work agile. This is to be able to identify the teams' successfactors and whether they encountered obstacles during the course of the change. To achievethis, an inductive multiple case study has been carried out including documents and ninesemi-structured interviews distributed among three different teams within differentdepartments of an organization. The study resulted in seven success factors and fiveobstacles, which were considered to be essential in a transition to agile work.

Sammanfattning På grund av dagens föränderliga arbetsmarknad är det viktigt att barn bibehåller ett öppet sinne och att processen för att förbereda dem inför framtidsval inleds redan i lågstadieålder. Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är således nödvändig. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Forskning visar dock brister i ansvarstagandet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan är att använda sig av en arbetsplan utformad för detta ändamål, en så kallad SYV-plan. Syftet med denna studie är att undersöka hur den lokala skolverksamheten arbetar för att förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Studiens frågeställning lyder: Vilka organisatoriska förutsättningar upplever lågstadielärare, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer, att det finns för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet? Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med sex informanter inom skolverksamheten. Utifrån Larssons och Löwstedts teori om organiseringsperspektiv, undersöks vilka organisatoriska förutsättningar informanterna upplever finns, för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Teorin lyfter sex förutsättningar som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete. Det vill säga att den önskade förändringen, som i detta fall är en förankring av den kommunala SYV-planen, genomförs och upprätthålls. Resultatet av vår studie visar i korta drag att det finns brister i stora delar av dessa sex organisatoriska förutsättningar, vilket tyder på att teorin och resultatet överensstämmer. Nyckelord; Vid vägledning, lågstadiet, kommunal SYV-plan, organisatoriska förutsättningar, förändringsarbete.

Lindvall Elin (2022). Förändra men förbli – En studie i ett förändringsarbetes implicita och explicita effekter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp. Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetat med implementeringen av “Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning" samt se vilka effekter som upplevs av processen hittills. Frågeställningarna kretsar kring hur förändringsarbetet med verktyget implementerades, inom vilka områden har de största förändringarna ägt rum, vilka yrkesroller har varit delaktiga i processen samt hur relaterar själva verktyget till att göra verksamheten mer inkluderande? Arbetet bygger på enskilda fokusintervjuer av kvalitativ karaktär för att kunna möjliggöra ett djup och en bredd i studien. Intervjuerna är telefonintervjuer vilket underlättat en del men tyvärr även försvårat en del eftersom alla inte är bekväma med att intervjuas via telefon. Perioden för intervjuerna ägde rum under den första omgången av Covid-pandemin vilket försvårade eller snarare förhindrade ett fysiskt möte. Studien kan närmast betraktas som ett stickprov och dess bidrag till forskningsvärlden är en ansats till något som definitivt kan göras större och med ytterligare fördjupning. Resultatet i studien vittnar en del om hur en implementering ser ut och hur dessa samt förändringar upplevs av en organisation och detta i relation till det teoretiska ramverket. Vad som speglas i studien är flera aspekter men en slutsats är att förändringar i den fysiska lärmiljön lätt gör att tron på förändringen är betydligt djupare än vad den egentligen är. Viktiga yrkesroller i detta arbete är flera men framför allt specialpedagogens. Yrkesrollen fungerar som ett nav i den operativa men även den strategiska organisationen. Det förväntade kunskapsbidraget blir således ett instick i forskningsfältet som beskriver förändringsarbete, organisationsutveckling och yrkesprofessionen specialpedagoger.

The purpose of this essay is to explore how one goes from theory to practice ina gender equality work in preschool by examining how preschool teachers havereceived and worked with a support- and inspiration material that a groupwithin the education administration in Umeå township has developed. I haveconducted qualitative interviews with four preschool teachers with a focus onan equal conversation in order to advocate that research is created ininteraction with others. With the analytical method InterpretivePhenomenological Analysis (IPA), the preschool teachers' experiences andfeelings have been analyzed and then interpreted with the help of institutionaltheory and Sara Ahmed's (2012) phenomenological theories about diversitywork within institutions.The results show that preschool teachers believe that it is important to work forgender equality in preschool. They also believe that there are benefits toworking more broadly and including more social categories than gender, andalso critically examining norms in preschool. Furthermore, the results showthat there are difficulties and obstacles within the organization that affect howthe support- and inspiration material has been received and worked with. Theseinclude challenges in going from theory to practice, fear of conflict withcolleagues, uncertainty about, and different interpretations of the concept ofgender equality and lack of leadership. In summary, it can be said that it takesmore than just distributing a gender equality material to create change in thedirection of increased gender equality in preschool. 2022-06-02

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine what changes have taken place in space and spatialisation at hospital libraries during Covid-19 and how the changes have been experienced by the librarians. The empirical material consists of five semi-structured interviews conducted during April 2022. In the development of the interview guide and analysis of the interviews, the theoretical framework "La Production de l'Espace" by Henri Lefebvre has been used. Lefebvre’s theory is based on the fact that the social space is produced in a three-part dialectic based on the three dimensions: the perceived space, the conceived space and the lived space. The research questions for this study are: What changes were implemented at the hospital library during the pandemic? How have these changes been experienced by hospital librarians? How do the spatial dimensions of Lefebvre’s theory interact in the changes that the hospital library has implemented? The result of the study shows that the biggest changes that took place at hospital libraries during Covid-19 were that they needed to close their physical services and thereby increase digital communication, and that the librarians felt that the changes mainly had positive effects for the library and their own work situation. The results also show how the dialectical relationship between the dimensions is made visible through changes as a change of space and spatialisation affects and is expressed in several dimensions. By making changes in the library room, the physical aspects are affected, which in turn affects the experience of the room and also how we produce the room we are in. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förändringar som skett i rum och rumslighet på sjukhusbibliotek under Covid-19 samt hur förändringarna upplevts av bibliotekarierna. Det empiriska materialet består av fem semistrukturerade intervjuer genomförda under april 2022. Vid framtagande av intervjuguide och analys av intervjuerna har det teoretiska ramverket ”La Production de l’Espace” av Henri Lefebvre använts. Lefebvres teori grundar sig i att det sociala rummet producerats i en tredelad dialektik utifrån de tre dimensionerna: det upplevda rummet, det föreställda rummet och det levda rummet. Frågeställningarna för studien är: Vilka förändringar genomfördes på sjukhusbiblioteket under pandemin? Hur har dessa förändringar upplevts av sjukhusbibliotekarierna? Hur samspelar de rumsliga dimensionerna i Lefebvres teori i de förändringar som sjukhusbiblioteken har genomfört? Resultatet av studien visar att de största förändringarna som skett på sjukhusbiblioteket var att de behövde ha stängt för fysiska besök och därigenom öka den digitala kommunikationen samt att bibliotekarierna upplever att förändringarna främst gav positiva effekter för biblioteket och sin egen arbetssituation. Resultatet visar även hur det dialektiska samspelet mellan dimensionerna synliggörs genom förändringarna eftersom en förändring av rum och rumslighet påverkar och tas i uttryck i flera dimensioner. Genom att göra förändringar i biblioteksrummet påverkas de fysiska aspekterna vilket i sin tur påverkar upplevelsen av rummet och även hur vi producerar rummet vi befinner oss i.

The Swedish building sector is the cause behind a large part of all generated waste in Sweden. This must change to reach the goal by 2030 to make a significant reduction of waste. One way to work towards this goal is to reuse existing material. The architect often contributes to early stages of the building process, which is an important timestamp to ensure that reuse becomes a part of the construction project. The role of the architect has the potential to contribute to current sustainability goals by urging reuse of building materials in projects. Therefore, this thesis aims to increase the understanding of architects' perception of their role in reuse practices in construction projects by answering how their work is similar to the characteristics of a change agent. The study also aims to explore how their role can develop to better urge reuse, with the help of theory of ​​change management. The study is limited to the architect role in the reuse practices in construction projects. Furthermore, it is the informal role as a change agent that is of concern since the architects’ profession does not appear to include the formal role as a change agent. Furthermore, in this study a connection between an informal change agent and an informal leader is made, because of the relation between change and leadership. A qualitative approach was chosen because the study has a purpose to better understand the architects' individual experiences and perspectives. The work is based on two literature studies, one contextual and one that contributes to a theoretical framework for the later analysis. Thereafter, an interview study was conducted with seven participant architects that are active in Sweden with experience or knowledge of reuse. The interviews were transcribed and analyzed using the designed theoretical framework to encode and categorize the responses. The coding resulted in three separate tables with sorted quotes from the interviews. These tables were used to interpret the relationships between the sorted interview material and allow new themes to emerge from the analysis. After this thematization overall conclusions were drawn by interpreting the analysis from a holistic perspective. From the literature study it became apparent that a change agent, either formal or informal, can be anyone with the abilities to drive change. From the interviews evident connections were found between the architects’ reuse practices and the personal abilities that is necessary for a change agent to be successful. The architects’ descriptions about their reuse practices did not concern their own authority, which can be explained by that they lack the power to make decisions in the projects. But through their personality, communicative skill, and ability to solve problems, they can access both formal and informal authority, which is two other particularly key factors for a change agent. The analysis indicated that the architects’ role in reuse practices is essentially about influencing and convincing other actors in the building process. Beside the fact that architects have developed multiple of the personal abilities that a change agent needs, they also drive reuse practices voluntarily, which is an aspect that coincides with an informal leader. To conclude, the architect’s role in the matter can be described as a communicative informal change agent, even if no respondent referred themselves as a change agent. It seems that awareness of acting as a change agent is not the main motivator for acting as one, and thereby have a better potential to work with reuse. However, it is not the whole solution for the sustainability goals that architects act as change agents, but it can be a piece of the puzzle that promotes an increased work with reuse. Furthermore, communication and knowledge emerged as two core results for how the architect role can be developed to better drive reuse. All proposed development areas affect their gathered knowledge and ability to communicate, in some way. By enhancing their communication skills and knowledge, they have a greater opportunity to be convincing and thus have a stronger influence in construction projects. This applies not only to architects active in Sweden, but the results can also be applied to other professional roles without decision-making authority but who want to drive change in their organization. Svenska byggsektorn står för en stor del av allt genererat avfall i Sverige vilket behöver förändras för att uppnå målet om att betydligt minska mängden avfall till 2030. Ett sätt att arbeta mot målet är genom att återanvända, eller återbruka, befintligt material. Arkitekten är ofta med i byggprocessens tidiga skeden, vilket är en viktig tidpunkt för att se till att återbruk blir en del av projekten. Arkitektrollen har potential att bidra till dagens hållbarhetsmål genom att uppmana till att återbruka material i projekten, samtidigt som det finns utmaningar som försvårar nyttjandet av rollens potential. Därför syftar detta examensarbete till att öka förståelsen om yrkesverksamma arkitekters uppfattning om sin roll i ett återbruksarbete inom byggprojekt genom att svara på hur deras återbruksarbete liknar karaktärsdragen av en förändringsagent. Studien syftar även till att utforska hur de kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet vilket görs med hjälp av teoriområdet om förändringsarbete. Studien avgränsar sig till enbart arkitektrollen i återbruksfrågan inom byggprojekt. Vidare avses den informella rollen som förändringsagent eftersom arkitektyrket inte förefaller innefatta den formella rollen som förändringsagent. Dessutom görs en koppling mellan informella förändringsagenter och ledare i denna studie på grund av relationen mellan förändring och ledarskap. Ett kvalitativt tillvägagångssätt valdes eftersom studien har ett förstående syfte om arkitekternas personliga erfarenheter och perspektiv. Arbetet tar avstamp i två litteraturstudier, en kontextuell för en ökad förståelse för arkitektrollen i Sverige och centrala begrepp, samt en litteraturstudie som bidrar till ett teoretiskt ramverk inför den senare analysen. Därefter utfördes en intervjustudie med sju deltagande arkitekter som är yrkesverksamma inom Sverige med erfarenhet eller kunskap om återbruk. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av det utformade teoretiska ramverket för att koda och kategorisera svaren. Kodningen resulterade i tre separata tabeller med sorterade citat från intervjuerna. Dessa tabeller användes för att tolka sambanden mellan koderna och låta teman växa fram från analysen. Efter tematiseringen tolkades analysen från ett helhetsperspektiv för att dra slutsatser. Från litteraturstudien framkom att en förändringsagent, formell eller informell, kan vara vem som helst med förmågor för att driva en förändring. Utifrån intervjuerna kunde tydliga kopplingar göras mellan arkitektens återbruksarbete och de personliga förmågor som är nödvändiga för en förändringsagent att vara framgångsrik. Arkitekternas beskrivningar om deras återbruksarbete berörde inte deras egen auktoritet, vilket kan bero på att de inte har beslutsmakten i byggprocessen. Men genom deras personlighet, kommunikativa skicklighet och problemlösningsförmågan kan de få tillgång till formell och informell auktoritet, som är två viktiga faktorer för en förändringsagent. Analysen pekade på att arkitektens roll i återbruksarbetet handlar om att påverka och övertyga andra aktörer i byggprocessen. Förutom att arkitekterna har utvecklat flera av de personliga förmågorna som en förändringsagent behöver, driver dem även återbruksarbetet frivilligt, vilket är en aspekt som sammanfaller med en informell ledare. Sammantaget kan arkitektens roll i återbruksarbetet beskrivas som en kommunikativ informell förändringsagent, även om ingen arkitekt kallade sig själv för en förändringsagent. Det verkar således inte vara det viktigaste att vara medveten om konceptet förändringsagent för att agera som en sådan och därigenom ha bättre potential att arbeta med återbruk. Däremot är det inte hela lösningen för att nå hållbarhetsmålet att arkitekter agerar som förändringsagenter, men det kan vara en pusselbit som främjar ett ökat återbruksarbete. Vidare framkom kommunikation och kunskap som två kärnresultat för hur arkitekten kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet. Alla föreslagna utvecklingsområdena berör på något sätt deras ihopsamlade kunskap och förmåga att kommunicera. Genom att förbättra sin kommunikation och kunskap har de större möjlighet att vara övertygande och därmed ha en starkare påverkan i byggprojekten. Detta gäller inte enbart för arkitekter verksamma i Sverige, utan resultaten kan appliceras på andra yrkesroller utan beslutsmakt men som vill driva en förändring inom sin organisation.

Bäckstrand, Gabriella & Johansson, Terese (2022). En intervjustudie om lärares möjligheter och hinder vid implementering av fysisk aktivitet i klassrummet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Vi frågar oss vad samhället gör idag för att hjälpa de individer som vill leva ett liv utan kriminalitet oavsett ålder. Studiens syfte var att undersöka och analysera skillnader i stöd och hjälp som kan erbjudas till individer i olika åldrar. Dem som vill återintegreras i samhället utan kriminalitet. Vi tar i studien upp framgångsrika koncept, individanpassning av stöd och hjälp samt utvecklingsmöjligheter. Med hjälp av resultatet från de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. Sex socialarbetare som alla besitter olika kunskap och yrkeserfarenhet inom socialt arbete deltog i intervjuerna. Samtliga arbetar med individer i olika åldrar som begått kriminella handlingar. Resultatet analyserades med hjälp av KAIMeR-teorins begrepp kontext, aktörer, insatser, resultat samt mekanismer. Begreppen ligger till grund för den tematiska analysens definierade och namngivna teman. Det som påvisades i studien var att det förekom skillnader i erbjudet stöd och hjälp till individer i olika åldrar, som vill lämna ett liv i kriminalitet. Återkommande i studien uttalade socialarbetarna behovet relationsskapande och motivering för att hjälpa individerna. Samt att individerna de möter i arbetet är det viktigaste. Något som även belystes i empirin var verksamheternas förutsättningar och vikten av samverkan. Studiens slutsatser visade att det fanns skillnader i individanpassat stöd och hjälp med hänsyn till ålder. Relationsskapande, samverkan och motivationsarbete visade sig vara ett framgångsrikt koncept för de yrkesverksamma i arbetet med individer som vill lämna ett liv med kriminalitet. Ytterligare en slutsats visade på de kontextuella villkorens påverkan i arbetet och att förutsättningarna inom de olika verksamheterna behöver förändras. Därmed möjliggörs den individanpassning som behövs i arbetet.

Syftet med studien var att förstå vad ledare i en specifik organisation i offentlig sektor anser motiverar medarbetare vid ett förändringsarbete samt vilka utmaningar dessa ledare upplever relaterat till medarbetarna i förändringsprocessen. Studien är en fallstudie som genomfördes med kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgjordes av individer som har haft en ledande roll i ett och samma förändringsarbete. Arbetet analyserades genom ett abduktivt förhållningssätt och teorierna transformativt- och transaktionellt ledarskap samt självbestämmandeteorin utgjorde studiens teoretiska ramverk. I resultatet identifierades fyra teman; kommunikation, medarbetarinflytande, tidsperspektiv samt ledaregenskaper och ledarrollen. Studien visar att en stor del av det som är utmanande för ledare relaterar till och ofta hämmar medarbetarnas motivation. Slutsatserna av studien är att god kommunikation, inflytande och transformativt ledarskap främjar motivation. Tid och informationsspridning verkar som utmaningar för ledare.

The aim of this thesis is to identify what actions of change museums have taken to adjust to the ebb and flow of societal norms and values. The empirical evidence is based on three case studies of objects in three museums: the Birka warrior from grave Bj-581 in the Swedish History Museum in Stockholm, the G’psgolox totem pole in the Museum of Ethnography in Stockholm, and the Benin bronzes in the Museum of Ethnography in Stockholm and the British Museum in London. Through observations of objects and exhibitions in combination with interviews with museum professionals and researchers, an overall picture is created that shows traces of regulation but also remaining attributes from older times. Through theories of structuration, authorized heritage discourse, norm critique and postcolonial ideas, we highlight the strong connections between social structures, social relations and authorized governing groups that exist in the process of disentangling. With this thesis, we intend to highlight how the phenomenon of change is portrayed and managed in museums. Museums in the west were foremost established during a time when nationalistic and colonial ideals characterized societal norms and the work that took place within museums. As a result of the preservation and presentation of the national identity, museums were often attributed with a character of identity making. Over time, the world has changed and so have the norms within society. Aspects of ethics and morals have become increasingly incorporated into discussions about power and governance. In line with these changes, museums have also had to change to stay relevant in their time. The museums hold to this day some of the old nationalistic and colonial ideals which they were built upon. The old ideals can be identified within the museums’ exhibitions, and because of this, clashes may occur between older and newer norms and values in the process of change, within which transparency becomes an important key element. This is a two year master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka fenomenen förändringsledarskap och personalavveckling samt hur dessa påverkat den kvarvarande personalen i ett förändringsarbete. Studien är preciserad med två frågeställningar: “Hur har förändringsledarskapet påverkat motivation och engagemang bland kvarvarande anställda?” och “Vilka effekter kan vi se på kvarvarande medarbetaren till följd av och under personalavveckling?” Rapporten grundar sig på en reell organisationsförändring där ett företag befann sig i en annalkande konkurs och en omfattande personalavveckling var nödvändig för organisationens fortsatta överlevnad. Händelsen är återberättad av studiens informant som tidigare varit en del av ledningen och en av dem som initierade och drev avvecklingen och förändringsarbetet.Studien utgår från ledningens dokumentation och jämförs med studiens respondenter som återger den kvarvarande personalens perspektiv på det förändringsarbete som ägt rum. Studiens data utgörs av 4 semistrukturerade intervjuer med anställda som alla arbetat innan, under och efter det nämnda förändringsarbetet. De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete har framförallt varit Kotters (1995)8-stegsmodell för att driva och institutionalisera förändring samt forskning på området organisationsförändring, förändringsledarskap och personalavveckling. Resultatet visar att samtliga respondenter upplevde personalavvecklingen som nödvändig men att det skapade stress, oro och ovisshet hos den kvarvarande personalen. Avvecklingen bidrog till att nya och mer effektiva arbetssätt kunde implementeras samt att de anställda fick mer ansvar och större befogenheter. Resultatet visar även att förändringsledarskapet har haft en avgörande roll i att förbereda personalen kring förändringsarbetet samt att fortsatt arbeta med personalen genom hela processen. Detta har bidragit positivt till respondenternas engagemang och motivation till att genomgå förändring och fortsatt arbeta för organisationens överlevnad. Studien avser att bidra med kunskap kring hur förändringsledare kan initiera och driva förändring samt vilka effekter en omfattande personalavveckling kan ha på den kvarvarande personalen.

In today's changing world, the manufacturing industry faces challenges with digital transformation. The application of new, developed IT-support is used to change business processes and is a central part of today's business development. Digitization has an extensive role and is used to streamline, optimize, and increase productivity in manufacturing. Today, data and analysis can be used to make fact-based decisions where measurement data from manufacturing units can be visualized in real time. Digitization therefore needs to be handled by all industries, not least for the process industry, which has fallen behind in the digital era. Changing business processes in production units using digital strategies can generate increased profitability and productivity. On the other hand, applying IT support requires that businesses need to organize and structure the changes in line with the business processes and manage the information flows that are continuously generated. The study has been carried out with a qualitative research strategy and as a case. The studied case consists of a company within the Swedish process industry that operates globally. The study's empiricism is based on 11 semi-structured interviews on the strategic, tactical, and operational level of the business and the respondents were selected with a snowball sample. The result identifies factors that are considered important for the implementation of changes in an IT-reliant work system. The factors identified are competence provision, communication, participation and the participants' motivation and commitment. Thus, the study has found some aspects where businesses need to consider this at a strategic, tactical, and operational level.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur chefer på Uppsala kommun beskriver sina upplevelser av ett förändringsarbete. Det huvudsakliga fokuset har legat på att undersöka deras beskrivningar av hur de utövat sitt ledarskap under förändringsarbetet, hur de upplever att förändringen har varit anpassad efter verksamheten samt om de stött på något motstånd under förändringen. Studien bygger på en kvalitativ metod som utgjorts av semistrukturerade intervjuer följt av en kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med åtta respondenter med chefsposition på Uppsala kommun och varade ca 45-50 minuter. Det insamlade materialet sattes sedan i relation till uppsatsens teoretiska och begreppsliga ramverk. Av resultatet framgår att cheferna beskriver att de utövat sitt ledarskap genom en hög anpassningsgrad efter medarbetarnas behov och mognad. Vidare framgick att endast ett par av cheferna ansåg att förändringen inte har varit anpassad efter enheternas verksamhet, då det aktivitetsbaserade arbetssättet inte ansågs vara lämpligt för enheternas behov. Sammanlagt hade en klar majoritet av cheferna stött på motstånd i form av oro hos medarbetarna kopplat till praktiska frågor om att arbeta i aktivitetsbaserade lokaler. En av cheferna har också stött på kraftigare reaktioner om motstånd i form av en uppsägning i personalgruppen. Dessa resultat kopplas samman med situationell ledarskapsteori, nyinstitutionell teori samt vidareutvecklingen av teorin arbetskollektivet, för att ge perspektiv och tolkningar av materialet. I diskussionsdelen relateras resultatet till vad som tidigare har forskats om ämnena. Avslutningsvis kommer vi till konklusionen att dessa teorier och begrepp kan hjälpa oss förstå chefernas beskrivningar, samt att det finns flera gemensamma nämnare i de angivna svaren. I slutet av uppsatsen ges förslag på vidare forskning om ämnet.

Förändringsarbeten har potentiellt stor påverkan på personalens mående på företag, därför är det av stor vikt att veta hur de ska drivas för att de ska få önskad effekt. Syftet med den här studien är att fånga upp eventuella skillnader i medarbetares uppfattning av involvering i ett ledningsdrivet förändringsarbete i en stor hierarkisk organisation samt att bidra med kunskap om hur de centrala nyinstitutionella begreppen legitimitet, myter, särkoppling och ceremonier kan förklara ett sådant förändringsarbete. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats där empirin samlas genom semistrukturerade intervjuer med medarbetare på ICA där deras uppfattning om involvering och de aktiviteter som genomförts inom ramen för förändringsarbetet beskrivs. I resultatet presenteras analysen av medarbetarnas upplevelse av involvering samt förklaringen av förändringen med nyinstitutionella perspektiv där vi kommer fram till att medarbetarna upplever hög grad av involvering och en tydlig kommunikation från ICAs sida, vilket gjort att deras inställning till förändringen blivit positiv och att förändringen kunnat genomföras smidigt och effektivt. Inslag av ceremonier, särkoppling, myters påverkan och både en intern och extern legitimitetsskapande drivkraft identifieras. Detta mynnar sedan ut i en diskussion vi hoppas kan användas som inspirationskälla av andra företag och organisationer inför deras kommande förändringsarbeten.

Genom att använda sig av robotar kan processer automatiseras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Tidigare forskning visar på att Robotic Process Automation (RPA) är ett attraktivt sätt för företag att investera i ny teknik som ger snabb avkastning. RPA kan även avlasta anställda inom företag där processer upplevs manuella och repetitiva. Å andra sidan visar även forskningen på att utmaningar finns vid implementationen av RPA, som att anställda inte vill acceptera den nya teknologin samt att ledning har svårt att kommunicera ut vad RPA ska bidra med. Syftet med denna studie är att öka förståelse kring implementeringsprocessen av RPA och vilka utmaningar som finns. Vidare ämnar studien att ge riktlinjer kring hur det går att underlätta implementationen av RPA och öka anställdas acceptans. Teoretiskt bidrar denna studie till ökad kunskap och förståelse i hur företag ska gå till väga för att öka anställas acceptans vid implementation av RPA. Genom litteratursökningar har relevanta teorier samlats in; RPA,Automation, Projektledning, IT-Projekt, Förändringsarbete och Technology Acceptance Model (TAM). Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri. Intervjuerna utfördes med fyra olika anställda på ett företag med olika roller. Genom en tematisk dataanalys identifierades tre teman; gemensam vision om RPA, saknad designfas och ansvar efter implementation. Resultatet visar på att det idag finns brister inom kommunikationen, förarbete och efterarbete vid implementeringen av RPA. Slutligen presenterar studien tre riktlinjer som ska hjälpa företaget att underlätta framtida implementationer av RPA.

En organisations interna och externa miljö har förmågan att enkelt förändras och därav har organisationen ett behov av att ständigt genomgå förändringsarbeten för att upprätthålla dess konkurrensfördel. Alltså kan förändringsarbete initieras på grund av interna och externa faktorer och kommunikation är en central faktor för att detta ska lyckas. Det som har undersökts är hur ett IT-företag och dess kommunikation påverkas när ett systembyte genomförs på distans. Det har forskats kring hur organisationen hanterar förbindelsen mellan kommunikation, hantering av informationsflöden och implementering av ett nytt system. Utförandet av detta har skett genom metoder som intervjuer, specifikt semistrukturerade intervjuer, för att få en rikare bild och analys på hur organisationen och dess kommunikation upprätthålls under ett förändringsarbete. Det har även använts en typ av autoetnografi under analysen då en av författarna jobbar på den valda organisationen och medfört vidare till den rika bilden. Författarna har kommit fram till att kommunikation är en av de viktigaste beståndsdelar i ett förändringsarbete för att säkerställa en implementerings framgång, och att den digitala kommunikationen inom IT-företaget hade kunnat förbättras ytterligare för att undvika det kommunikationsgap som bekräftades.

The aim of this study was to investigate through a survey study social workers' experiences of their working methods and development within the social services. The study also examined the level of involvement social secretaries experience in the development of their workplace and whether this had an impact on their view of organizational changes. The interest in social workers’ attitude towards their working methods and the development of the organization was based on the authors' own experiences during Work-Based Education (VFU), a mandatory component of the bachelor's degree program in social work. During the VFU, the authors experienced some working methods as old-fashioned and that the interest in developing and changing those working methods did not seem to be a priority to staff. The authors also wondered if social secretaries experienced their role in the development of the organization as important and how involved they felt in making decisions that influence the workplace and the way they work. And if not, does that have an impact on their attitude toward the development of the organization. Further the authors experienced an inertia when it came to organizational change and wondered where it came from. The results showed that the majority of social secretaries are satisfied with the working methods and that organizational development is part of their work. At the same time, the results of the study showed that social workers want decisions to be made based on knowledge within the profession, the needs of clients, and evidence-based practices, but in reality, decisions are made by management staff and politicians, which prevented social workers from influencing the decisions. The majority of social secretaries were positive to organizational development, and those who perceived their opinion as important to the development process had an even more positive attitude towards organizational change and development. Syftet med studien var att genom en enkätstudie undersöka socialsekreterares upplevelse av arbetssätt och utveckling inom socialtjänsten. Enkäten skickades ut till socialsekreterare i olika kommuner, inom olika verksamhetsområden i Sverige. Studien ville även undersöka hur delaktiga socialsekreterare kände sig i utvecklingen av arbetsplatsen och om känslan av delaktighet spelade roll för inställningen till utveckling. Intresset för socialsekreterarnas inställning till arbetssätt och utveckling av verksamheten grundade sig på författarnas egna upplevelser från den Verksamhetsförlagda Utbildningen (VFU) under termin fem på socionomprogrammet, då vi lade märke till att en del arbetssätt kändes gammalmodiga och att intresset för utveckling och förändring av befintliga arbetssätt inte verkade prioriteras. Vi ställde oss frågan ifall socialsekreterare upplevde att deras roll i utvecklingen av verksamheten var viktig och om de kände att det fanns möjlighet att vara med i beslut och påverka arbetsplatsen och arbetssättet, och om inte, hur påverkade det i sin tur inställningen till utveckling. Vi upplevde en tröghet när det kom till förändringar och undrade var den kom ifrån. Resultatet av studien visade att majoriteten av socialsekreterare var nöjda med arbetssätten, och att det var en del av deras arbete att utveckla verksamheten. Samtidigt visade resultatet en önskan från socialsekreterare att beslut skulle fattas mer utifrån professionens kunskap, klientens behov och evidensbaserad praktik, men att besluten i verkligheten kom ifrån ledning och politiska beslut, som socialsekreterare inte hade någon möjlighet att påverka. Majoriteten var positiva till utveckling av verksamheten och de som upplevde sin åsikt som viktig var mer positivt inställda till utveckling och organisationsförändringar. Teori: Karasek och Theorell (1990), krav-, kontroll- och stödmodellen samt organisationsteori. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie där 116 socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten besvarade en enkät. Slutsatser: Socialsekreterare är generellt positiva till arbetssätten och utveckling av socialtjänsten. De önskar att utvecklingen baseras mer på professionens expertis, klienters behov och evidensbaserad praktik till skillnad från idag då det framförallt är politiska beslut som styr utvecklingen. Det finns ett samband mellan att känna att ens åsikt i utvecklingen är viktig och inställning till utveckling.

Organisationsförändringar har beforskats sedan länge och det finns många modeller och anvisningar för framgångsrik förändring. Trots detta beräknas så många som tre fjärdedelar av alla förändringsförsök inte uppnå sina mål, de får helt enkelt inte fäste. Syftet med denna rapport är därför att bidra till ökad förståelse om varför förändringsarbete inte får fäste. Genom ett kritiskt förhållningssätt ifrågasätts etablerade antaganden och teoribildningar som förändringsforskningen vilar på. Där tidigare forskning främst intresserat sig för på vad som krävs för lyckad förändring fokuserar denna rapport på varför problem uppstår. Det studerade fallet handlar om integrering av hållbarhetsidéer i Världskulturmuseerna, och ana-lysen bygger på dokumentstudier, intervjuer och observation. Studien visar att konkurrerande intressen, makt och bakomliggande intentioner utgör ett hinder för integreringen av nya idéer. På Världskulturmuseerna har hållbarhetsidéer många gånger formulerats i form av utställningar och utbildningssatsningar och personalen har därmed kommit i kontakt med idéerna när de kommunicerats utåt. Internt är dock hållbarhetsidéerna mer okända och tar sällan formen av etablerade arbetssätt och rutiner. Rapporten lyfter särskilt fram betydelsen av lokala förståelser av hållbarhetsidéernas innebörd som formas av aktörernas tidigare erfarenheter.

Organisationer genomgår förändringar vilka påverkar såväl organisationen som medarbetarna. Den stil ledaren använder i förändringsprocessen påverkar både processens gång och dess resultat. Studiens syfte är att belysa vilka ledarstilar som ledare använder när de driver förändringsarbete. Studien är en kvalitativ intervjustudie och bygger på åtta intervjuer med ledare inom fem olika organisationer. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning som visar att ledare är väl medvetna om vilken ledarstil de väljer att använda och hur den påverkar medarbetarna och med det även förändringsprocessen. Resultatet visar också en kombination av transformativ och transaktionell ledarstil är önskvärt under en förändringsprocess.

With this bachelor thesis we want to research the correlation between motivation and coerced addiction treatment among clients. We want to know more about what the clients think about coerced addiction treatment, what possibilities there are to create motivation to change and what the clients experiences of the motivational work is. Coerced addiction treatment has been a part of Swedish history for a long time. Even though it has changed over the years there is still the question regarding how ethical it is and also whether coerced treatment is the most effective way to help people with an addiction problem. When a person is taken against their will to enter addiction treatment it is most likely done as a last resort trying to save a life. There are no written guidelines on how each treatment-institution should work regarding treatment and motivation, it is up to every single institution itself to decide. To get a better understanding of this we have done a literature study of two doctoral dissertations that has focused on clients opinion regarding coerced treatment and motivational work. Our findings showed us that motivation during coerced treatment is very complex because there are a number of factors that play important roles. Even though the opinion from the clients regarding their own coerced treatment and the motivational work at LVM-institutions varied, it gave us the understanding that there needs to be change. There needs to be more research on how to best help and support people with addiction problems during coerced treatment.

Syftet med rapporten är att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för medarbetarna och ledningen inom äldreomsorgen när deras verksamheter ska digitaliseras med ny teknik. Ledningen och medarbetarna är i behov av att få en bra förberedelse inför digitaliseringen. Digitaliseringen är en viktig del inom vård och omsorg eftersom den svenska befolkningen blir äldre och vården behöver klara av de utmaningar som uppstår. Ny teknik kan underlätta arbetsmetoder om medarbetarna får rätt förberedelser och ledningen vet vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att klara av digitaliseringen. Rapporten är en fallstudie med en kvalitativ inriktning. Metoder som användes för att samla in data intervjuades medarbetare, enhetschef och en verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen. Frågor som har använts är baserats på litteratur inom området. I fallstudiens resultat framgår det att majoriteten av de viktigaste framgångsfaktorerna för ett förändringsarbete inom digitalisering finns i verksamheten. Det som saknas är att medarbetarna inte är delaktiga under utvecklingsprocessen och att det brister med utbildningar kring digitalisering. En slutsats kan vara att ledningen behöver utöka kunskaper kring digitalisering och ny teknik.

Uppsatsen handlar om implementering av vattenmiljömål på lokal nivå där vattenförvaltningen i Ljungby kommun är föremål för en fallstudie. Implementeringen av Agenda 2030, EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål studeras i en kvalitativ textanalys med hjälp av teorier om implementering och förändringsprocesser samt tidigare forskning. Policydokument och åtgärdsprogram jämförs med utfallet av åtgärder på lokal nivå för att frilägga i vilken grad målen förverkligas. Studien visar att tillsynsvägledningen behöver stärkas och att sanktionsmöjligheter behöver införas för att fattade beslut om vattenmiljömål ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan.

Projektet har gjort en kartläggning över Lunds universitets förmågor att stötta god forskningsdatahantering med hjälp av verksamhetsarkitekturella metoder. Kartläggningen grundar sig på intervjuer med forskare, workshops med forskare, intervjuer med expertroller och stödorganisationspersonal, samt enkät till stödorganisationer. Analyser av insamlat material har resulterat i grafiska representationer av förmågor som universitetet behöver ha, och i en bild av status i nuläget, i en s.k. heatmap. Resultaten visar att en satsning på forskningsdataområdet, som utgår ifrån ledningen, och som samlar utvecklingen i en gemensamt uttagen riktning, är centralt. En rekommenderad färdplan presenteras för 2021–2023, med fokus på organisatoriska aspekter samt utvecklingsinitiativ av särskild vikt. Utvecklingen framåt ska ses utifrån förmågorna, och inte utifrån nuvarande organisatoriska upplägg, för att komma forskarna till gagn. Forskningsdataområdet går, precis som e-infrastrukturområdet, på tvärs över många organisatoriska gränser, och behöver få det utrymmet för en gynnsam utveckling. Detta gäller såväl horisontellt som vertikalt inom universitetet. Ledningen behöver stå för en vision och tydligt uttagen riktning, som följs av resurssättning och beredskap för förändring inom organisationen

Syftet med den här studien är att undersöka på vilket sätt mellanchefer upplever att medarbetarenkäter kan vara ett verktyg för förändring och utveckling med utgångspunkt i kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Medarbetarenkäter är ett diskuterat ämne som rymmer olika åsikter. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: Med fokus på den psykosociala arbetsmiljön, Vad anser mellanchefer är syftet med medarbetarenkäter?, Hur upplever mellanchefer att resultatet av medarbetarenkäterna tas om hand och används i förändringsarbetet? samt Vilken roll får resultatet av medarbetarenkäter i arbetet med att driva förändringsprocesser, enligt mellancheferna? Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på intervjuer med sju mellanchefer i omsorgsförvaltningen, där samtliga har minst tre års erfarenhet av att arbeta med medarbetarenkäter som verktyg. Teorier som används är Kurt Lewins förändringsmodell samt Karaseks & Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Dessa används för att förstå det empiriska materialet och sätta studien i en vetenskaplig kontext. Studiens resultat visar att mellanchefer upplever att syftet med medarbetarenkäter är att fånga upp medarbetarnas åsikter, att mäta den psykosociala arbetsmiljön, att fungera som en temperaturmätning och ett komplement till andra verktyg. Vidare beskriver många att syftet uppnås om chefen arbetar med den på rätt sätt, vilket inte alltid görs. Resurser som tid och pengar påverkar och stoppar ofta arbetet med medarbetarenkäterna. Vidare upplever många av respondenterna att hur resultatet av medarbetarenkäterna tas om hand beror på hur de själva, cheferna, kommunicerar ut syftet, resultatet samt hur de får medarbetarna engagerade i processen. Efterarbetet och eget ledarskap har en stor betydelse i respondenternas upplevelse kring hur enkäten faktiskt leder till förändring och utveckling på arbetsplatsen. Det verkar även vara chefen som är den som är ansvarig för att en förändring ska ske även om det är ett samspel med medarbetarna. The purpose of this study is to investigate the way in which middle managers feel that employee surveys can be a tool for change and development based on the psychosocial work environment. Employee surveys are a discussed topic that contains different opinions. Based on the purpose, three questions have been formulated: With a focus on the psychosocial work environment, what do middle managers think is the purpose of employee surveys?, How do middle managers feel that the results of the employee surveys are taken care of and used in the change work? and What role does the result of employee surveys play in the work of running processes, according to the middle managers? The study is qualitative and has been conducted through semi-structured interviews. The empirical material is based on interviews with seven middle managers in the care administration, all of whom have at least three years' experience of working with employee surveys as a tool. Theories used are Kurt Lewin's change model and Karasek´s & Theorell's requirements-control-support model. These are used to understand the empirical material and put it in a scientific context. The results of the study shows that middle managers feel that the purpose of employee surveys is to capture the employees' opinions, function as a yardstick for the psychosocial work environment, that is, function as a temperature measurement and a complement to other tools. Furthermore, many describe that the purpose is achieved if the manager works with it in the right way, which is not always done. Resources such as time and money often affect and stop the work with the employee surveys. Moreover, many of the respondents experience that how the results of the employee surveys are handled depends on how they, the managers, communicate the purpose, the results and how they get the employees involved in the process. The follow-up work and own leadership are of great importance in the respondents' experience of how the survey actually leads to change and development in the workplace. It also seems to be the manager who is responsible for a change to take place even if it is an interaction with the employees.

Sammanfattning/Abstract Levin Tolvhed, Cornelia och Hessmark Pehrsson, Tove (2021). Att höra utan ansträngning – ljudutjämningssystem i praktiken. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa hur införandet av ljudutjämningssystem på skolor har fungerat och om det bidragit till att förbättra verksamheternas lärmiljöer. Som blivande specialpedagoger är vi även intresserade av det utvecklingsarbete som föreligger ett sådant införande samt hur implementeringen och genomförandet sett ut i praktiken. Studiens frågeställningar är: ● Hur kommunicerades införandet av ljudsutjämningssystemet samt hur mottogs det i verksamheten? ● Vilka strukturella och/eller organisatoriska faktorer i verksamheten har påverkat införandet och användandet av ljudutjämningssystemet? ● Vilket stöd har lärare och elever fått i införandet och användandet av ljudutjämningssystemet? ● Vilka förtjänster upplevs ljudutjämningssystemet ha för lärmiljö och arbetsmiljö i verksamheten? Teori Studien har sin teoretiska förankring i systemteori och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin omfattar alla nivåer inom en verksamhet och med hjälp av denna kan en organisation analyseras eller förändras på individ-, grupp- och organisationsnivå. De specialpedagogiska perspektiven i studien är det relationella kontra det kategoriska och dilemmaperspektivet. Metod Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats. Materialet analyserades inledningsvis utifrån forskningsfrågorna och därefter bearbetades utvalda citat med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultat Resultatet visar att införandet har upplevts fungera väl i nästan alla verksamheter. Införandet har kommunicerats av hörselpedagog eller specialpedagog/speciallärare, antingen till hela verksamheten eller till enskilda pedagoger. Mottagandet har varit övervägande positivt men negativt i fall då det inte efterföljts av tekniskt och/eller pedagogiskt stöd. Stödet, tekniskt och pedagogiskt, upplevs välfungerande i kommuner med ett centralt hörselteam, som köper in och ansvarar för systemen. Införandet upplevs även fungera bäst i de verksamheter som har en engagerad rektor och där rektor engagerat sig har ofta fler ljudutjämningssystem köpts in. Ljudutjämningssystem upplevs ha ett bredare användningsområde än endast som en anpassning för elever med hörselnedsättning och systemen har pedagogiska förtjänster för synsvaga elever, elever med NPF, läs- och skrivmiljön, studiero, elevers progression och lärares röster. Specialpedagogiska implikationer Ljudmiljön har stor betydelse för både undervisning och lärmiljö och påverkar således både elever och lärare vilket synliggörs i studiens forskningsdel och empiri. Specialpedagogiskt förändringsarbete handlar ofta om att skapa inkluderande lärmiljöer och ett införande av ljudutjämningssystem har potential att förbättra skolverksamheter på individ-, grupp- och organisationsnivå. För att lyckas med detta arbete krävs dock insikter i aktuell forskning men också förståelse för sambandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskap. Studien bidrar med exempel på hur användandet av ljudutjämningssystem ser ut i olika verksamheter samt lyfter framgångsfaktorer och fallgropar för implementering.

Skolverksamheter skall enligt skollagen ta hänsyn till den variation av behov som finns hos eleverna. Tillgängliga lärmiljöer syftar till att möta denna variation av behov och minska behovet av särskilt stöd och extra anpassningar. Ett begrepp som är nära förknippat med tillgängliga lärmiljöer är inkludering. Inkludering står för att skolan skall anpassas för att möta alla elevers behov och har bidragit till att tillgänglighet i skolans lärmiljö har uppmärksammats. Tillgängligheten i skolan har även aktualiserats då bristande tillgänglighet numera är en grund för diskriminering. Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagoger besitter specialpedagogisk kompetens och kan bidra med ökad kunskap om tillgängliga lärmiljöer, hur de kan skapas och utvecklas. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med utbildade och yrkesverksamma specialpedagoger. Studiens resultat analyseras och diskuteras utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell samt två specialpedagogiska perspektiv, det kompensatoriska och det kritiska perspektivet,vilket utgör studiens teori. De viktigaste resultaten som studiens tematiska analys visar är att lärmiljön består av olika aspekter, att det inom verksamheter behöver det finnas samsyn, ekonomiska förutsättningar samt kunskap och förståelse för behovet av att skapa och utveckla tillgängliga lärmiljöer. Resultatet visar även att specialpedagoger arbetar på olika nivåer, finns som stöd och förmedlar kunskap i arbetet omkring tillgängliga lärmiljöer. Vidare forskning behövs kring den ekonomiska faktorn i verksamheters arbete med tillgängliga lärmiljöer.

Purpose – The purpose of this study is to increase the knowledge about how Earned Value Management can be used and be implemented for project management in the construction industry. In order to achieve the study’s purpose, two research questions has been formulated: [1] How can Earned Value Management be used for management of construction projects? [2] What is required to implement Earned Value Management in the construction industry? Method – The questions were answered with the help a case study where qualitative data was collected through interviews and a document study. 42 of the case company’s internal documents were studied in parallel with five interviews. The theoretical framework of the study was formulated through a literature study where relevant theories were studied. The study has adopted an inductive approach since a construction company is studied to create an explanatory model for how earned value management can be used and implemented in the construction industry. Empirical data were analyzed in relation to the study’s theoretical framework to answer the study’s purpose and research questions. Findings – Earned value management can to some extent be adapted to the complexity of the project. However, there are steps in the method which must always be carried out thoroughly for the control tool to be useful in the construction industry. The results of the study show that earned value management can be used for project management in two dimensions, partly as a problem-solving function and partly as a prognostic function. For earned value management to be used and implemented in the construction industry, a detailed design is required where the organization must allocate sufficient resources. The study also shows that the main implementation requirement for earned value management in the construction industry is education as the industry lacks knowledge of the control tool and its benefits. Implications – In essence, the study supports several existing theories. The study'sunique contribution is a knowledge that some adaptation of earned value management is possible with some regulation. The results of the study can be a support for companies in the construction industry in project management because it shows the impact of the steps on the next step and how it then affects the forecast calculations in the final step. It also shows effective ways of dealing with common problems in the industry. Limitations – There is a certain limitation regarding the generalizability of the result as the study only covers one case. The study is completed over a limited period, which is significantly shorter than the completion time for the study case. The result could have been more reliable if the study had been expanded with a completed project Sammanfattning Syfte – Studien syftar till att öka kunskapen om hur earned value management kananvändas och implementeras för projektstyrning i byggbranschen. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: [1] Hur kan earned value management användas för styrning av byggprojekt? [2] Vad krävs för att implementera earned value management i byggbranschen? Metod – Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en fallstudie där kvalitativa data samlades in genom intervjuer och en dokumentstudie. 42 av fallföretagets interna dokument studerades parallellt med att fem intervjuer genomfördes. Studiens teoretiska ramverk formulerades genom en litteraturstudie där relevanta teorier studerades. Studien har antagit en induktiv ansats då ett byggföretag studeras för att skapa en förklaringsmodell till hur earned value management kan användas och implementeras i byggbranschen. Empiriska data analyserades i relation till studiens teoretiska ramverk för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultat – Earned value management kan till vis del anpassas till projektets komplexitet. Däremot visar studien att det finns steg i metoden vilka alltid måste genomföras grundligt för att styrverktyget ska vara användbart i byggbranschen. Studiens resultat visar att earned value management kan användas för projektstyrning i två dimensioner, dels problemlösande, dels prognostiserande. För att earned value management ska kunna användas och implementeras i byggbranschen krävs en utförlig projektering där organisationen måste tillsätta tillräckliga resurser för att möjliggöra detta. Studien visar också att det främsta implementeringskravet för earned value management i byggbranschen är utbildning då branschen saknar kunskap om styrverktyget och dess fördelar. Implikationer – I huvudsak stödjer studien flera befintliga teorier. Studiens unika bidrag är en kunskap om att viss anpassning av earned value management är möjlig med viss reglering. Studiens resultat kan vara ett stöd för företag inom byggbranschen vid projektstyrning eftersom det visar stegens påverkan på nästkommande steg och hur det sedan påverkar prognosberäkningarna i slutsteget. Det visar också effektiva arbetssätt för hantering av vanligt förekommande problem inom branschen. Begränsningar – Det finns en viss begränsning gällande generaliserbarheten av resultatet då studien endast omfattar ett fall. Studien är genomförd under en begränsad tidsperiod, vilken är betydligt kortare än genomförandetiden för studiens fall. Resultatet kan ha blivit mer tillförlitligt om studien utökats med ytterligare ett fall i form av ett avslutat projekt.

Banksektorn har under de senaste decennierna blivit allt mer kunskapsintensiv och en förståelse för det skifte som sker för framtidens medarbetare blir allt mer essentiell. Strategiska förändringar medför krav på ledningen att tillvarata sina medarbetares intressen genom att bland annat skapa incitament för att bibehålla gamla och skapa nya konkurrensfördelar. Syftet med vår studie är att beskriva en pågående förändringsprocess för att skapa en förståelse för hur ett generationsskifte influerar en decentraliserad organisations omstrukturering av belöningssystem. Genom detta avser vi fylla ett kunskapsgap avseende hur organisationer hanterar processen kring och utformningen av belöningssystem. Studiens metod har utgått från en kvalitativ fallstudie. Genom 6 intervjuer på ett utvalt fallföretag har empiri insamlats för att skapa en förståelse för hur en decentraliserad organisation hanterar ett förändringsarbete i praktiken samt hur det påverkar hur ett belöningssystem moderniseras. Respondenterna är noga utvalda bland anställda från både ledande befattningar och inom kontorsrörelsen för att möjliggöra en bred förståelse för organisationsstrukturen samt dess respektive insyn i det fortskridande arbetet. Utifrån resultatet av studien kan slutsatsen dras att fallföretagets förändringsarbete har präglats av en stark top-downstyrning. En bristande medarbetarinvolvering har påvisat brister i processen och paradoxer gentemot organisationens starkt decentraliserade kultur. Vidare visar studien på att belöningssystem vid bemötande av generationsskifte är ett effektivt instrument. Emellertid kan den önskade effekten av omstruktureringen bli kortvarig om organisationen inte vidtar ytterligare åtgärder. En komplettering av instrumentet kan hjälpa företaget att uppnå en attraktivare arbetsmiljö, för alla. The banking sector has become increasingly knowledge-intensive in recent decades, and an understanding of the shift that is taking place for future employees is becoming increasingly essential. Strategic changes entail demands on management to safeguard the interests of its employees by, among other things, creating incentives to maintain old ones and create new competitive advantages. The purpose of this study is to explain an ongoing change process to create a deep understanding of how social progress affects a decentralized organization's modernization and restructuring of incentive programs. Through this, we intend to fill the current knowledge gap regarding how organizations should handle the change process and design of reward systems. The study has been based on a qualitative case study. Through 6 interviews at a selected case company, empirical data has been collected to create an understanding for how a decentralized organization handles change management in practice and how this affects the outcome of a restructured reward system. The respondents are carefully selected among employees from both management positions and within the business field to enable a broad understanding of the organization. The study has resulted in the conclusion that the company's change management has been characterized by strong top-down control. A lack of employee involvement has shown shortcomings in the change process and paradoxes towards the organization's highly decentralized culture. Furthermore, the study shows that reward systems as a tool in dealing with generational change are an effective instrument. However, the desired effect of the restructuring may be short-lived if the organization does not take further action. Complementing the instrument can help the company attain a more attractive work environment, for everyone.

Background: The Swedish sports movement, is organized through RF, with a responsibility to contribute to societal benefits. Part of the societal benefit is to ensure that more young people play sports. The Swedish Sports Confederation, RF, acts as an umbrella organization and organizes most of the Swedish sports movement. Statistics show that the amount of young ice hockey players is the lowest in 20 years. Policies have been implemented from RF and SIF, to get more young people to play sports and ice hockey. Despite the policies, there has been no change. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how ice hockey clubs experience policies from RF and SIF with the goal to keep the young players in ice hockey Question: How do ice hockey clubs experience the policies from RF and SIF, to keep young people playing ice hockey? Methodology: The study uses a qualitative method, based on semi-structured interviews. The respondents are one representative from the Swedish Ice Hockey Association, and a representative from each of the five largest ice hockey clubs in Sweden, in terms of the number of licensed players. Conclusion: Based on the question and the empirical material, we were able to conclude that there's a loose coupling, with both running an elite business while broadening the breadth. There is a will in the ice hockey associations to keep young people, but there is a big responsibility on the individual within the associations. Bakgrund: Den svenska idrottsrörelsen har sedan organisering genom Riksidrottsförbundet, RF, tillskrivits ett ansvar för att bidra till samhällsnytta. En del av samhällsnyttan, är att se till att fler ungdomar idrottar. Riksidrottsförbundet, RF, agerar som en paraplyorganisation och organiserar större delen av den svenska idrottsrörelsen. Statistik visar att antalet ungdomar som spelar ishockey är det lägsta på 20 år. För att få fler ungdomar att idrotta och spela ishockey har RF och SIF initierat satsningar som ska möjliggöra en förändring. Trots satsningarna, har ingen förändring skett. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ishockeyföreningar upplever satsningarna från RF och SIF, med målet att behålla ungdomar inom idrotten. Frågeställning: Hur upplever ishockeyföreningar det förändringsarbetet som finns från RF och SIF, för att behålla ungdomar inom ishockeyn? Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är en representant från det svenska ishockeyförbundet, och en representant för vardera av de fem största ishockeyföreningarna i Sverige, sett till antalet licensierade spelare. Slutsats: Utifrån frågeställningen och det empiriska materialet kunde vi dra slutsatsen att det finns en löskoppling mellan att bedriva en elitverksamhet och breddverksamhet samtidigt. Att viljan finns att behålla ungdomar men det ligger ett stort ansvar på individen inom föreningarna.

Inledning: Digitaliseringen utvecklas och förändras konstant och är en process som påverkar organisationer och har förändrat samhället mest sedan industrialiseringen. En organisation som fyller en viktig funktion är skolan då en av skolans uppgifter är att bidra till att alla kan dra nytta av digitaliseringen. Förändringar skapar ofta både möjligheter och förutsättningar men de skapar även ett motstånd. I skolorganisationer är det vanligt att lärare motsätter sig förändringar på grund av rädsla för det okända, till exempel att gamla rutiner bryts. Då digitalisering anses vara en vanligt förekommande förändringsprocess ställer det krav på individer såväl i ledande befattningar men likväl i operativa befattningar. Förändringar som rör digital teknik kan motsägas av lärare på grund av sviktande acceptans till användandet av digital teknik i undervisningen. Studiens frågeställning är: - Hur kan rektorer i gymnasieskolor hantera förändringsmotstånd gällande digital teknik i undervisningen? Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av centrala komponenter för uppsatsens problemområde såsom förändringsarbete, förändringsmotstånd, kommunikation och förändringsledning. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta rektorer och en lärare på sex olika gymnasieskolor i Skaraborg. Slutsats: Uppsatsen ger förslag på en modell som tagits fram som ett stöd för rektorer inom skolorganisationer. Modellen är användbar i en förändringsprocess i syfte att undvika men även hantera ett förändringsmotstånd. Introduction: Digitalisation is constantly evolving and changing and is a process that affects organisations and has changed society most since industrialisation. An organisation that fulfills an important function is the school as one of the school's tasks is to help everyone to benefit from the digitalisation. Changes often create both opportunities and prerequisites, but they also create resistance. In school organisations, it is common for teachers to resist change because of fear of the unknown, for example that old routines are broken. Since digitalisation is considered to be a commonly occurring change process, it places demands on individuals both in leading positions as well in operational positions. Changes related to digital technology can be contradicted by teachers because of failing acceptance of the use of digital technology in teaching. The study's question is: - How can principals in upper secondary schools handle change resistance regarding digital technology in teaching? Theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference consists of central components of this paper’s problem area such as change work, change resistance, communication and change management. Method: This paper is based on a qualitative method in which semi-structured interviews are conducted with eight principals and a teacher at six different upper secondary schools in Skaraborg. Conclusion: The paper proposes a model that has been developed as a support for principals within school organisations. The model is useful in a change process in order to avoid but also handle a change resistance.

Idag står byggsektorn bakom en tredjedel av allt avfall som genereras i Sverige. Under lokalanpassningar går en stor del av fungerande komponenter till avfall. Det behövs därför byggas på ett mer resurseffektivt sätt och för att minska avfallet samt undvika utvinning från jungfruliga resurser kan man arbeta med återbruk. Studiens syfte är att föreslå ett arbetssätt med återbruk vid renoveringar och lokalanpassningar som stärker samarbetet mellan fastighetsbolag och andra nyckelaktörer, framförallt med hyresgästen. För att uppfylla syftet undersöktes utmaningarna med återbruk i den kommersiella fastighetssektorn, därefter föreslogs lösningar och incitament för implementering av återbruk i lokalanpassningsprojekt. Vidare har frågeställningarna besvarats genom en kvalitativ intervjustudie där intervjuer hölls med olika personer inom fastighetsbranschen, hyresgäster samt experter inom ämnet. Studiens resultat visar att de flesta aktörerna på marknaden upplever att både ekonomiska och sociala barriärer behöver tacklas för att driva fram återbruksarbetet i bygg- och fastighetsbranschen. Motståndet mot förändring orsakas av ett negativt mindset samt brist på aktörer och företagsidéer som kan främja återbruk. Flera respondenter ansåg även att återbruk leder till ökade projektkostnader. Däremot kan diverse åtgärder och strategier tillämpas för att effektivisera återbruksarbetet. Några exempel är att utföra tidigare inventeringar, sätta upp gemensamma mål, utbildningsmöjligheter samt incitament till andra aktörer. Dessutom visar resultatet att hyresgästen är samarbetsvillig i återbruksfrågan men att det i sådana fall krävs en tydlig diskussion från start, en gemensam målbild samt incitament i form av exempelvis nyckeltal. Däremot argumenterade flera hyresgäster för en kompensation i hyra om de väljer återbrukad inredning eller material. Det innebär att en återbrukspotential finns men att förändringar behöver ske på samhällsnivå för att stödja fastighetsbolagens återbruksarbete. Till exempel kan kommunen och staten öka kunskapen i branschen genom att införa olika incitament samt främja innovativa och hållbara företagsidéer. Sådana insatser på bolagsnivå samt statlig och kommunal nivå leder på sikt till att återbruk blir ett hållbart och lönsamt alternativ. Några rekommendationer är att fastighetsbolag sätter en tydlig definition av återbruk och att man fastställer en viss procentsats på hur mycket av lokalen som ska återbrukas. Vidare kan fastighetbolag utse en återbruksansvarig eller skapa en intern återbruksavdelning som hanterar återbruksarbetet och driver frågan inom organisationen. Dessutom borde fastighetsbolag införa en intern inventeringsapp för att underlätta framtida inventeringar. Inventeringar av lokaler borde ske stegvis för att kunna skapa en intern databas där material och produkter är kategoriserade efter hur de ska hanteras. En fördel är även att implementera BIM, där information om befintliga material och produkter kan lagras. The construction sector accounts for one third of the waste that is generated in Sweden. During office adaptations, a lot of functioning components end up as waste. The commercial real estate sector needs to build in a more resource efficient way, furthermore, reuse is the most effective alternative to minimize resources and it avoids extraction of virgin materials. The aim of the study is to propose a way to work with reuse in renovations and office adaptations that also improves the cooperation between real estate companies and key stakeholders, especially with the tenant. In order to achieve this purpose, challenges with reuse in the commercial real estate sector were examined and solutions and incentives were later suggested. Furthermore, a qualitative interview study was conducted in order to answer the study’s research questions. Interviews were held with people within the real estate sector, tenants as well as researchers. The findings of the study indicate that most stakeholders believe that both social and economic barriers must be overcome in order to facilitate reuse in the construction and real estate sector. The resistance of change is caused by, among other things, a negative mindset and lack of stakeholders and business ideas that can promote reuse. Several respondents also believed that reuse leads to increased project costs. However, numerous measures and strategies can be used to solve these problems. Some examples are, inventories at an early stage, common goals, educational opportunities and incentives to other stakeholders. Furthermore, the results demonstrate that the tenants are willing to cooperate. However, it requires a clear discussion from start, a common target and incentives, such as key performance indicators. On the other hand, many respondents argued for a compensation in rent. Therefore, a reuse potential does exist, but it requires several changes at a society level to support the real estate companies' reuse work. For example, the government and municipality can increase knowledge by introducing incentives and promote innovative and sustainable business ideas. These efforts on society, state or municipality and company level leads to reuse being a profitable and sustainable alternative in the long term. Some recommendations to real estate companies are to determine a definition of reuse and set a certain percentage goal of how much of the office should be reused. Furthermore, real estate owners should appoint someone who is in charge of the reuse work or create an internal reuse department that handles reuse questions and lead the work within the organisation. To facilitate future inventory work, companies can introduce an inventory application. They should perform step-by-step inventories and create an internal database containing materials and products that are categorized according to how they should be managed. It would also be beneficial to implement BIM in order to store information about materials and products.

This study aims to research change management in routines to prevent and respond to sexual harassment in workplaces for social work after the MeToo movement in 2017. Another aim is to discuss how these changes were implemented and communicated to the employees of the studied workplaces and how the informants in this study have perceived these changes and their results. The study is qualitative with an inductive approach and the empirical data consists of five telephone interviews and in order to collect the informants perception of the change management we have used idea and ideology analysis as a method for processing the material. The results of the study show how changes have been made in all five of the studied workplaces, but to varying degrees and extent, which has made the routines for dealing with sexual harassment more or less visible. Two of the social workers describe how there have been courses for the employees to access information about the new routines, but where one of them simultaneously explains how sexual harassment still exists today, however more subtly. What also emerges is how collegial support and cohesion are unanimously viewed as protection against the possibility of sexual harassment. To analyse the data, we have looked at theories such as change management in the form of organisational culture, power, social mobilisation, and gender roles. Syftet med studien är att undersöka förändringsarbetet kring rutiner som gjorts inom socialt arbete för att bemöta sexuella trakasserier. Detta efter att MeToo haft sin framfart 2017. Vidare syfte är att se hur dessa förändringar gjorts synliga för medarbetare och hur dessa upplevts av de informanter som fått utrymme i studien. Studien är en kvalitativ studie med fem telefonintervjuer som empirisk grund med en induktiv ansats. För att nå informanternas upplevelser av fenomenet på just deras arbetsplatser har vi använt oss av idé- och ideologianalys som metod för bearbetning av materialet. Vår ambition med studien är att bidra till ett annars relativt smalt forskningsfält där svenska studier kring sexuella trakasserier och MeToos påverkan på förändringsprocessen är knapphändig. Studiens resultat visar att förändringar gjorts på samtliga arbetsplatser, men i olika grad och utsträckning, vilket gjort rutinerna för att bemöta sexuella trakasserier mer eller mindre synliga. Två av arbetsplatserna har lyft hur det utformats utbildningar för att samtliga ska nås av samma information, men där en av dessa samtidigt förklarar hur det än idag förekommer sexuella trakasserier, om än mer subtilt. Vad som även framkommer är hur det kollegiala stödet och sammanhållningen enhälligt ses som skydd mot att sexuella trakasserier kan förekomma. För att analysera empirin har vi sett till teorier som förändringsarbete i form av organisationskultur, makt, social mobilisering och könsroller.

I denna uppsats har en fallstudie genomförts på ett utvalt försäkringsbolag för att studera deras kommande systemimplementering utifrån ett användarperspektiv. Studien riktar sig på de tidiga stadierna av systemimplementering med planeringsfasen som utgångspunkt. Empiri från slutanvändare samt individer med direkt projektinvolvering har samlats in via semistrukturerade intervjuer som sedan har analyserats utifrån tre temaområden: systemimplementering, förändringsarbete och kommunikation. Utfallet av studien visar på svårigheter i kommunikation inom hierarkiska organisationer och att slutanvändare varken känner sig delaktiga eller informerade gällande den kommande systemimplementeringen. Trots detta ställer slutanvändarna sig positiva till kommande systembyte och de missnöjen som finns är inte direkt kopplade till införandet av det nya systemet utan till bristen av information gällande projektet.

Sweden's prosperity is one fifth based on successful and innovative industries. To be able to meet the increasingly demanding and complex market the manufacturing companies need to be able to change. This, in turn, puts high pressure on leadership and internal and external communication before a transformation within the organisation, even more so on a global organisation. To meet these requirements, the manufacturing companies need to work hands on with dissemination of information between the organization's boundaries before change. This study aims to investigate how management can work with dissemination of information before a change. A qualitative method approach was used to answer the study's research question and the method of choosing was semistructured individual interviews. Sensemaking was used as a theoretical perspective to analyse the collected data. The study results show that management and bosses need to adapt their way of communication depending on which individual the information is addressed to, and that organizations need to work with organizational culture to encourage change. This study also reversals that it is important for concerned organisational members to feel involved in, and to understand the meaning with, the change. The management within the organization can therefore establish a change group to work with these issues. Sveriges välstånd är till en femtedel byggt på framgångsrika och innovativa industrier. För att tillverkningsföretagen ska kunna möta den allt mer komplexa och krävande marknaden behöver de kunna förändras. Detta sätter i sin tur hög press på ledarskap och intern och extern kommunikation inför en förändring, och allra främst på globala organisationer. För att kunna möta dessa krav behöver tillverkningssektorn aktivt arbeta med informationsspridning mellan organisationens gränser inför förändringsarbeten. Den här studien kommer att undersöka hur ledning kan arbeta med informationsspridning inför ett förändringsarbete. En kvalitativ metod ansats har använts för att besvara studiens forskningsfråga och den valda metoden utgjordes av semistrukturerade individuella intervjuer. För att analysera studiens insamlade data användes Sensemaking som ett teoretiskt perspektiv. Studiens resultat visar att ledning och chefer behöver anpassa sitt sätt att kommunicera beroende på vilken individ informationen riktar sig till, samt att organisationer behöver arbeta med organisationskultur för att främja förändringsarbeten. Studien visar även att det är viktigt att berörda organisationsmedlemmar känner sig involverade i, och förstår meningen med, förändringen. Ledningen inom organisationen kan bland annat arbeta med detta genom att tillsätta en förändringsgrupp.

I dagens samhälle utvecklas företag och organisationer ständigt och samhället ställer stora krav på organisationer, allt från att vara mer miljömedvetna till att skapa en mer genusmedveten marknad. Detta innebär i stor utsträckning att organisationer måste förändras för att efterleva de krav som ställs på dem. Utgångspunkten för denna studie var att se till Svenska Ishockeyförbundets förändringsarbete med att främja damishockeyn. Syftet med studien är därmed att se hur förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet driver upplevs av aktiva spelare, samt hur väl de har lyckats med de mål som de satt upp. Uppsatsen utgår från ett nyinstitutionellt perspektiv och grundar sig därmed teoretiskt. Tanken är att nyinstitutionell teori ska prövas och användas som analysmedel för att granska Svenska Ishockeyförbundet i relation till respondenternas intervjusvar. För att konkretisera syftet har därmed två frågeställningar utformats; - Hur arbetar Svenska Ishockeyförbundet för att uppnå målen i förhållande till kvinnofrämjande ishockey? - Vilken uppfattning har kvinnliga ishockeyspelare kring förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet utför? För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. Materialet som samlats in bestod av rapporter från Svenska Ishockeyförbundet och semistrukturerade intervjuer från fem respondenter från samma förening. Uppsatsen har en deduktiv ansats och resultatet från intervjuerna analyserades därtill med hjälp av den teoretiska referensramen, nyinstitutionell teori. Utifrån detta har studien identifierat damishockeyspelarnas uppfattning och förståelse kring förändringsarbetet samt hur de ställer sig till fenomenet. Studien belyser även hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar för att uppnå målen för att främja damishockeyn. Resultatet förtydligar vikten av legitimitet och hur isärkopplande verksamheter kan påverka förtroendet till organisationen.

IT är en av de branscher på den svenska arbetsmarknaden där det fortfarande finns en ojämn könsfördelning. Studien önskar därför kartlägga hur jämställdhetsarbete ser ut på IT-företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka IT-företags jämställdhetsarbete och vilka konsekvenser som går att urskilja för organisationen och de anställda. Uppsatsens resultat grundar sig empiriskt på sex kvalitativa intervjuer med respondenter i ledande positioner på olika IT-företag. Vi har valt att använda respondenter i ledande positioner då dessa har övergripande kunskap och insikt i de jämställdhetsarbeten som finns på arbetsplatsen. Genom en tematisk analys av intervjumaterialet har sju teman identifierats. Studiens teoretiska perspektiv baseras på Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghags teori om kön inom organisationer. Vår studies resultat visar att IT-företag arbetar med jämställdhet genom lönearbete, rekryteringsstrategier, utbildningar, undersökningar samt kartläggning av jämställdheten på arbetsplatsen. Resultatet redovisar också vikten av ett aktivt och generellt jämställdhetsarbete som genomsyrar hela organisationen och som blir en del av företagskulturen. Resultatet visar vidare hur jämställdhetsarbete leder till konsekvenser både för organisationen och dess anställda. Dessa är positiva konsekvenser i form av ökad trygghet, förbättrad gruppdynamik samt förbättrade förutsättningar och trivsel för de anställda. Jämställdhetsarbete skapar även positiva konsekvenser för organisationen i form av konkurrensfördelar och ökad innovationskraft.

Det globala miljöhotet är en av vår tids största utmaningar och många arbetar nu för att minska klimatavtrycket. Bland annat FN har ställt krav på företag för att de ska ta ansvar och driva sin verksamhet hållbart. Ett sätt att nå dit är att utveckla hållbara affärsmodellinnovationer. I denna studie är avsikten att besvara forskningsfrågan:”Hur kan företag arbeta med hållbara affärsmodellinnovationer för att uppnå sina hållbarhetsmål?”För att kunna undersöka denna forskningsfråga valde författarna en kvalitativ forskningsansats baserad på intervjuer i två företag. Polarbrödsgruppen AB valdeseftersom de arbetar aktivt med innovativt hållbarhetsarbete. Umeå Energi AB har använts som referensföretag i vårt arbete med att undersöka hållbara affärsmodellinnovationer. Även de har genomfört arbetet med hållbara innovationer i sin affärsmodell.Under studiens gång har etiska riktlinjer beaktats gällande exempelvis anonymitet och konfidentialitet.Idag finns teoretiska studier kring hållbara affärsmodeller och affärsmodellinnovationer,men mer välutvecklade förhållningssätt efterfrågas. För att nå dit krävs en kombination av kunskap om hållbarhet, affärsmodeller, innovation, förändringsarbete och företagskultur. Denna studie bidrar med förståelse kring hur organisationer kan kombinera dessa områden under begreppet hållbara affärsmodellinnovationer. Därmed bidrar arbetet till företagsekonomin, mer bestämt teori om organisation och entreprenörskap.I empirin diskuteras de strategiska handlingar som bidrar till ett långsiktigt, varaktigt värdeskapande influerat av hållbarhetens tre dimensioner; ekonomiska, sociala och miljömässiga. De centrala begreppen förs samman i en modell som beskriver hur organisationer kan arbeta för att uppnå hållbara affärsmodellinnovationer.Modellen används sedan för att diskutera lösningar för att överkomma de utmaningar somstår i vägen för hållbarhetsmålen

Trots att evidens finns att vård av det nyfödda barnet hud mot hud hos sin mor främjar anknytning och amning separeras barnet från sin mor på grund av förlossningsavdelningens arbetssätt. Vid en födsel uppstår det ofta en bristning i underlivet varav de flesta kan sys på förlossningsrummet. Om den nyblivna modern är i behov av spinalanestesi för att sy bristningen flyttas modern till operationsavdelningen och en separation uppstår. Syftet med förbättringsarbetet var att införa ett nytt arbetssätt för att främja vård hud mot hud när en bristning i underlivet behöver sys i spinalanestesi. Efter införandet av det nya arbetssättet i oktober 2019 har 20 barn vårdas hud mot hud då bristningen sytts i spinalanestesi på förlossningsrummet. I de uppföljande samtalen med de nyblivna föräldrarna och personalen var övervägande mycket nöjda med det nya arbetssättet. Arbetssättet har även bidragit till att användningen av klinikens resurser reducerats. En kvalitativ intervjustudie utfördes med syftet att studera faktorer som motiverar personalen vid införandet av det nya arbetssättet. I studien framkom tre motiverande faktorer; att göra det bästa för mor och barn, att få feedback och stöd i genomförande av det nya arbetssättet samt känslan att vara delaktig i processen.

För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning. A success factor when it comes to change is to pay attention to what the employees experi-ence during the process. For lean organizations, change is critical and an essential part of mak-ing the business more competitive and lucrative. This study deepens the understanding of how employees in the lower hierarchies experience a change process in a lean organization. Previous literature has justified the research field by putting an emphasis on that the employer perspective often is forgotten in relation to the management point of view. In this study, five employees from a larger lean organization has provided their input in semi-structured interviews as representatives of lower hierarchy workers. The aim was to get a qualitative understanding of their experience to provide the academic literature with a deeper understanding of their perspective on change. The results implicate that the overall experience of the change amongst these respondents was negative. The majority thought that the change has been managed poorly when it comes to communicating the vision, empowering employees to act on the vision and planning as well as creating short term wins. Also, apart from the poor management of these three steps in Kotter’s 8-step process of change, they felt like there was a huge gap between themselves and the top management which was demotivating. The findings of this study does not only provide new insights to the literature but also highlight some managerial implications for change managers.

Idag går teknikutvecklingen och digitaliseringen snabbt framåt. För att kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter krävs bland annat förändringsarbete. Tidigare forskning visar att det är brist på empiriska studier om förändringsarbete inom offentlig sektor. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap inom ämnet förändringsarbete inom offentlig sektor och ge en djupgående förståelse för hur ledare arbetar med förändringsarbete. Genom en kvalitativ studie studerar vi hur ledare inom offentliga verksamheter arbetar med förändringsarbete i samband med systemimplementeringar och hur benägna de är till att genomföra förändringsarbete. Vår studie är baserad på sex djupgående intervjuer fördelade på två ledare på en region och fyra ledare på en kommun i Sverige. Studien är även baserad på förändringsmodellen ADKAR för att undersöka hur ledare arbetar med förändringsarbete utefter dessa milstolpar. Resultatet av studien visade att ledare inom de offentliga verksamheter där studien genomfördes, arbetar aktivt med förändringsarbete genom att kommunicera och vara transparenta i verksamheterna vid implementering av nya informationssystem samt är i stor omfattning benägna till att genomföra förändringsarbete. Studien har även resulterat i ett förbättringsförslag till ADKAR-modellen, i form av en utökning med ytterligare en milstolpe kallad Openness. Den nya förändringsmodellen blir ADKARO. Today, technological developments and digitalization are moving forward at a rapid pace, however in order to benefit from the advantages of digitalization, change management is required. Previous research shows that there are not enough empirical studies on change management in public organizations. The purpose of the study is therefore to contribute with knowledge within the subject of change management and to provide a thorough understanding of how leaders in the public sector work with change management. Through a qualitative study, we research how leaders in public organizations work with change management when implementing new information systems and how inclined they are to implement change management. The study is based on six interviews, two within a region and four within a municipality in Sweden. The study was conducted using the change management model ADKAR to evaluate how leaders work with change management. The results of the study showed that leaders within the public sector where the study was conducted, are actively working on change management by communicating and being transparent within their organizations when implementing new information systems and are to a large extent inclined to carry out change management. The study also resulted in an improvement proposal for the ADKAR model, by extending the model with another acronym called Openness. The new model for change management becomes ADKARO.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how change processes created under abrupt conditions are experienced and how they function, by studying the change process from an employee perspective, with connection to sensemaking. Theoretical framework: The theories in this study are based partly on previous research of organizational change, where we bring up factors for success and failure on different levels and partly on crisis management that gives an understanding of changes created under abrupt and unplanned circumstances. Also, previous research on e-learning and distance examination is used to gain an understanding of the organizational changes which this study is based on. The three theoretical foundations of this study are regarded though a sensemaking perspective which is recurring throughout the whole study. Method: The thesis is a qualitative case study which take an interactive approach. The result is collected throughout 8 semi-structured interviews from employees who worked during the time of the change. The result is processed and analyzed through transcription, thematization and coding. Result: The result of the thesis shows how the respondents experienced and perceived the change from a past, present and future perspective, where the factors that influenced the experience are described together with the problems and difficulties that emerged. Conclusion: The teachers perceived the change as positive and successful so far. It was perceived as sudden and intense but though a great understanding, empathy, community and humility towards the change, the situation and each other, they managed the situation beyond expectation. The main conclusion is that the factors that have influenced the employees' experience were the attitude towards change, their feelings and understanding of the situation as well as shared opinions and past experience. It is through these factors that the respondents saw the change as feasible and meaningful. Conclusions about the difficulties that arose were to design materials digitally and that there was a perceived lack of interaction between teachers and students. Implementation was also perceived to have a high learning speed to learn the technique and the increased workload was perceived as a difficulty. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur förändringsprocesser skapade under oplanerade förhållanden upplevs och fungerar, genom att studera förändringsprocessen ur ett medarbetarperspektiv, med koppling till sensemaking (meningsskapande). Teoretiskt perspektiv: Teorierna i denna studie grundar sig dels från tidigare forskning kring förändringsarbete, där faktorer för framgång och misslyckande på olika nivåer beskrivs och dels kring förändringsarbete under kris som ger en förståelse för förändringar som sker under oplanerade och plötsliga omständigheter. Även tidigare forskning kring e-lärande och distansundervisning ingår i den teoretiska referensramen för att få en förståelse för det förändringsarbete som studien bygger på. De tre teoretiska grunderna i denna studie behandlas sedan ur ett sensemaking perspektiv som är genomgående i hela studien. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med en interaktiv ansats. Empirin är insamlad genom 8 semistrukturerade intervjuer från medarbetare som arbetat under tiden för förändringen. Empirin är bearbetad och analyserad genom transkribering, tematisering och kodning. Empiri: Empirin i studien redovisar hur respondenterna upplevde och uppfattade förändringen ur ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv där de faktorer som påverkade upplevelsen beskrivs tillsammans med de problem och svårigheter som dök upp. Slutsats: Generellt sett uppfattade lärarna förändringen som positiv och hittills lyckad. Förändringen upplevdes som plötslig och intensiv men att de genom en stor förståelse, empati, gemenskap och ödmjukhet inför både förändringen, situationen och varandra klarat av situationen över förväntan. Den huvudsakliga slutsatsen är att de faktorer som har påverkat medarbetarnas upplevelse var inställningen till förändring, deras känslor och förståelse kring situationen samt delade meningar och tidigare erfarenhet. Det är genom dessa faktorer som respondenterna sett förändringen som genomförbar och meningsfull. Slutsatser kring svårigheterna som uppstod var att utforma material digitalt och att en upplevd avsaknad av interaktion mellan lärare och studenter upplevdes. Implementeringen upplevdes även ha en brant inlärningskurva att lära sig tekniken och den ökade arbetsbelastningen upplevdes som en svårighet.

Through the narratives from young adults not in employment, education or training the study attempts to find connections to psychological factors for making positive changes. The main purpose is to answer how young adult perceive progress and what causes it. This is a qualitative interview study with deductive methodology. The result gives example of perceived social exclusion, somatic and psychiatric illness, the view on social establishments and the value of coaches and trainer. Connections to psychological factors is evident. Primary in the field of motivation and mainly Self-determination theory

I takt med att nya teknologier såsom Robotic Process Automation (RPA) införs och används inom organisationer ökar kompetensbehovet av digitala kompetenser. I organisationer prioriteras dock inte alltid den kompetensutveckling som behövs vilket gör att anställda inte hinner anpassa sig till digitaliseringens framfart, vilket därmed kan leda till att organisationen blir beroende av extern kompetens. Studien undersöker hur användningen av RPA kan förändra en organisations kompetensbehov. Denna studie syftar därför till att bidra med fördjupad kunskap inom de kompetenser som krävs av organisationer för att kunna använda RPA framgångsrikt. Vidare har denna studie genomförts med genom en kvalitativ metodansats och därmed har det genomförts semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenheter av att använda RPA. Studien visar på att det finns en ökad efterfrågan på två kompetensområden hos organisationer som använder RPA. Dessa är; (1) Digital kompetens och (2) Mänskliga förmågor. Studien visar även på att de nya rollerna som tillkommer har skillnader i kompetensbehovet. Slutligen visar studien på att ett ledningsstöd är viktigt för att kunna uppnå en intern kompetens och att anställda ska kunna använda RPA framgångsrikt. Studien har resulterat i rekommendationer som organisationer som använder RPA eller funderar på att använda RPA kan förhålla sig till för att uppnå en framgångsrik användning av RPA. As new technologies such as Robotic Process Automation (RPA) are introduced and used within organizations, the need for digital skills is increasing. However, organizations do not always prioritize the necessary skills development, which means that employees do not have time to adapt to the progress of digitalization, which can thus lead to the organization becoming dependent on external expertise. The study examines how the use of RPA can change an organization's competence needs. This study therefore aims to contribute in-depth knowledge of the competencies required by organizations to be able to use RPA successfully. Furthermore, this study was conducted through a qualitative method approach and thus semistructured interviews were conducted with respondents who have experience of using RPA. The study shows that there is an increased demand for two areas of expertise in organizations using RPA. These are: (1) Digital skills and (2) Human abilities. The study also shows that the new roles that are emerging have differences in the need for skills. Finally, the study shows that management support is important to achieve internal competence and that employees should be able to use RPA successfully. The study has resulted in recommendations that organizations who are using or are considering using RPA can relate to achieve successful use of RPA.