Search

Bakgrund: Mer än 700 000 liv globalt avslutas årligen till följd av suicid och omkring 45 procent av de som dör till följd av suicid har uppsökt primärvård månaden innan. Få studier har dock belyst vårdpersonalens perspektiv på suicidprevention i primärvård. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta med suicidprevention i primärvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och Scopus. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs analysmodell. Resultat: Av analysen framkom att hälso- och sjukvårdpersonal upplevde både hindrande och underlättande faktorer i arbetet med suicidprevention i primärvård. Låg kunskapsnivå, brist på utbildning, resursbrist, tidsbrist och avsaknad av riktlinjer utgjorde de huvudsakliga utmaningarna. Emellertid upplevdes fungerande teamarbete, tydlig ansvarsfördelning, lättillgänglig specialistvård, intuition och lång arbetslivserfarenhet som underlättande faktorer. Konklusion: För att förebygga suicid krävs ett systematiskt arbete samt förbättrad samverkan mellan instanser för att öka patientsäkerheten. Genom att uppmärksamma erfarenheter av brister i verksamheten och åtgärda dessa kan antalet suicid reduceras. Background: Globally, more than 700 000 lives end annually due to suicide, and about 45 percent of those who died by suicide had visited primary care the previous month. Nonetheless, few studies have shed light on health care professionals’ experiences working with suicide prevention in primary care. Aim: To illuminate health care professionals’ experiences of suicide prevention within primary care. Method: A literature study consisting of ten qualitative studies. Articles were found using Cinahl, PubMed and Scopus. Analysis was then performed with inspiration from Friberg's analytical model. Results: Findings suggest that health care professionals experienced both barriers and facilitators working with suicide prevention in primary care. Insufficient knowledge and education, lack of resources, time pressure and lack of guidelines were perceived as the main challenges. However, teamwork, clear division of responsibilities, easy access to specialist care, intuition and extensive clinical experience were seen as facilitators. Conclusion: To prevent suicide, a systematic approach and improved collaboration between primary and specialist care are needed. By adopting measures to correct perceived flaws in primary care, the number of suicides could be reduced.

Bakgrund Endometrios är en inflammatorisk sjukdom som drabbar kvinnor. Det är ofta ett smärtsamt tillstånd då endometriet återfinns utanför livmodern. Ungefär 190 miljoner kvinnor beräknas vara drabbade av sjukdomen. Hälso- och sjukvårdspersonalen saknar tillräcklig kunskap om endometrios vilket är en grundläggande del i att kunna förstå och möta kvinnornas behov. Ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att lindra lidande som uppstår. Syfte Syftet var att belysa kvinnor som lider av endometrios och deras upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke- systematisk litteraturöversikt valdes som metod för det självständiga arbetet och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna har hämtats från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika sökkombinationer. Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument för kvalitetsgranskning användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. En integrerad analys genomfördes sedan på de vetenskapliga artiklarnas resultat vilket utmynnade i tre huvudkategorier samt åtta underkategorier. Resultat Det samlade resultatet ledde till tre huvudkategorier: “Kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonal”, “Bemötande” och “Svårigheter att få en diagnos” som alla beskriver hur kvinnorna upplevde mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet belyste att majoriteten av kvinnorna upplevde ett bristfälligt bemötande. Kvinnorna behövde kämpa för att bli hörda och det fanns brister i kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna upplevde även att de fick ofullständig information kring endometrios. Slutsats Kvinnorna upplevde i många fall ett undermåligt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal när de sökte vård för endometrios. Det bristfälliga bemötandet ledde till att symtomen på endometrios normaliserades då kvinnornas upplevelser inte togs på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal. Följden av detta resulterade i ett vårdlidande för kvinnorna. När ett personcentrerat förhållningssätt användes kände kvinnorna sig sedda av hälso- och sjukvårdspersonal och nöjda med sin vård. Fortsatt forskning om endometrios är av stor vikt för att möta kvinnornas behov. Background Endometriosis is an inflammatory disease that affects women. The condition is often painful since the endometrium is found outside the uterus. Approximately 190 million women are estimated to be affected by the disease. Health care professionals lack adequate knowledge about endometriosis, which is a fundamental part of being able to understand and meet women's needs. One of the nursing responsibilities that nurses have is to alleviate the suffering that occurs. Aim This study aimed to describe women suffering from endometriosis and their experience of meeting healthcare professionals. Method A non- systematic literature review was chosen as the method for the independent work and was based on 16 scientific articles on qualitative and quantitative methods. The articles have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various search combinations. Sophiahemmet University's assessment for quality was used to review the scientific articles. An integrated analysis was applied to the results of the scientific articles, which resulted in three main categories and eight subcategories. Results The overall result led to three main categories: "Communication with health care professionals", "Treatment" and "Difficulties in getting a diagnosis" which all describe how the women experienced the meeting with health care professionals. The results highlighted that the majority of women experienced inadequate treatment. The women had to fight to be heard and there were shortcomings in communication with health care professionals. The women also experienced that they received incomplete information about endometriosis. Conclusions In many cases, the women experienced substandard treatment from the health care professionals when they sought care for endometriosis. The inadequate treatment led to the normalization of the symptoms of endometriosis, as the women's experiences were not taken seriously by the health care professionals. The consequence of this resulted in suffering for the women. When a person- centered approach was used, the women felt seen by health care professionals and satisfied with their care. Continued research on endometriosis is of great importance to meet the women’s needs.

Bakgrund En av tre kvinnor har någon gång under deras livstid blivit utsatta för våld i nära relation. Mäns våld mot kvinnor är ett jämställdhetsproblem som hindrar kvinnor från sina mänskliga rättigheter. Hälso- och sjukvården ska förespråka att våld i nära relation är oacceptabelt. För att kunna vårda dessa kvinnor behöver hälso- och sjukvården tid, beredskap, kunskap och goda rutiner. Syfte Att beskriva vilka erfarenheter kvinnor som utsätts för våld i nära relation har av kontakt med hälso- och sjukvården. Metod En strukturerad litteraturstudie som baseras på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna i studien eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmallar och analyserades efter Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet framkommer det att kvinnorna i de olika studierna har ett behov av trygghet, ett bra bemötande, stöd, integritet och att bli frågade om våldet. Utifrån det delades resultatet in i fem olika teman, bemötande, stöd och information, vikten av integritet, trygghet och tillit samt att ställa frågan. Slutsats Kvinnor som lever i våld i nära relation har liknande erfarenheter av kontakt med hälso-och sjukvården. De positiva erfarenheter präglas av ett gott bemötande och god information, vilket visar sig kunna lindra lidandet hos kvinnorna. De negativa erfarenheterna präglades av ett dåligt bemötande av hälso-och sjukvårdspersonalen vilket orsakade ett ökat vårdlindande. Studien visar att en god relation till kvinnorna och ett gott bemötande är viktigt. Background One in three women has at some point in their lives been exposed to violence in a close relationship. Men's violence against women is a gender equality problem that prevents women from their human rights. The health care system must advocate that violence in a close relationship is unacceptable. To be able to care for these women, the health service needs time, preparedness, knowledge and good routines. Aim To describe what experiences women who are exposed to violence in close relationships have from contact with health care. Method A structured literature study based on 10 scientific articles with qualitative and quantitative design. The articles in the study were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. A quality review was performed with the help of SBU's review templates and was analyzed according to Friberg's analysis model. Results The results show that the women in the various studies have a need for security, a good treatment, support, integrity and to be asked about the violence. Based on this, the results were divided into five different themes, attitudes, support and information, the importance of integrity, security and trust and asking the question. Conclusions Women who live in violence in close relationships have similar experiences of contact with health care. The positive experiences are characterized by a good treatment and good information, which proves to alleviate the suffering of women. The negative experiences were characterized by a poor treatment of the health care staff, which caused an increase in care relief. The study shows that a good relationship with women and a good attitude are important.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en folkhälsoutmaning världen över och i Sverige beräknas 52 % av befolkningen i åldern 16–84 år leva med övervikt eller fetma. Övervikt och fetma blir allt vanligare och en ökad risk för följdsjukdomar tillkommer därigenom. Totalt beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna uppgå till 70 miljarder kronor/år i Sverige. Hälso- och sjukvårdspesonal möter dagligen individer som lider av övervikt och fetma. Sjuksköterskans ansvar är att stödja och motivera patientena till hälsosamma levnadsvanor, vilket gör bemötandet till en viktig faktor. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med övervikt och fetma upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio vetenskapliga artiklar söktes fram iCinahl Complete, Discovery, PubMed och SweMed+. Åtta kvalitativa och två kvantitativa studier valdes ut till resultatet. Artiklarna granskades, analyserades samt färgkodades för att identifiera tre teman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; vårdrelation, vårdmiljö och skam och skuld. Resultatet visade att förhållningssättet från hälso- och sjukvårdspersonal påverkar personer med övervikt och fetma och studiernapekade på flera brister. I tre artiklar framkom delvis avvikande och positiva resultat av bemötande. Slutsats: Personer med övervikt och fetma upplever fördomar, okunskap och ett bemötande som bidrar till känslor av skam och skuld. Genom ökad kunskap, respekt och lyhördhet kan hälso- och sjukvårdspersonal skapa en mer värdig och tillitsfull relation med patienten. Background: Overweight and obesity is a public health challenge worldwide. In Sweden, 52% of the population aged 16-84 is estimated to live with overweight or obesity. Overweight and obesity are becoming more common and an increased risk of sequelae is thereby added. In total, the socio-economic costs are estimated at SEK 70 billion/year in Sweden.Healthcare professionals meet individuals suffering from overweight and obesity on a daily basis. The nurse has a responsibility to support and motivate the patients to a healthy lifestyle and this makes the approachimportant. Aim: The aim of the study was to describe how people with overweight and obesity experience the approach of health care professionals. Method: A literature review was done where ten scientific articles were found in: Cinahl Complete, Discovery, PubMed and SweMed +. Eight qualitative and two quantitative studies were selected for the results. The articles were reviewed, analyzed and color coded to identify three themes. Results: The results are presented in three main themes; relations, health facilityenvironment and shame and guilt. They showed that the approach byhealth care professionals can affect people with overweight and obesityand several studies pointed out dificiencys within the care. In three articles, partly deviating and positive results of the approach appeared. Conclusion: People with overweight and obesity experience prejudice and ignorate attitudes that contributes to feelings of shame and guilt. Through increased knowledge, respect and sensitivity, healthcare professionals can createmore dignified and trustfull relations to the patients.

Danielsson Bång, S & Elenberg Holst, K. HIV-patienters upplevelser i mötet med vårdpersonal. En litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. Bakgrund: HIV är en global folkhälsosjukdom som 38 miljoner människor världen över lever med. Diagnosen kräver livslång behandling eftersom den är kronisk. Välbehandlad HIV smittar inte men obehandlad HIV leder till det dödliga tillståndet AIDS. Stigmatisering kring HIV-positiva förekommer inte endast i samhället, men också i sjukvårdsmiljöer. Det grundar sig ofta i rädsla och okunskap. Kunskap och verktyg behövs för att kunna ge god omvårdnad till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HIV-patienters upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metod: För att genomföra arbetet gjordes en litteraturöversikt med elva studier med kvalitativ ansats. Studierna kvalitetsgranskades och innehållet analyserades genom att identifiera olika kategorier. Resultat: I resultatet rapporterades både positiva och negativa upplevelser i mötet med vårdpersonal, men där de negativa var mer framträdande. De positiva upplevelserna innebar att patienter upplevde ett gott bemötande från specialistvården, och de negativa upplevelserna innebar att patienter upplevde ett sämre bemötande med förekomst av diskriminering och stigmatisering utanför specialistvården. Förekomsten av diskriminering och stigmatisering var tydlig och framkom i samtliga studier. Tre kategorier identifierades i resultatet: okunskap, brist på konfidentialitet samt skam och skuldbeläggande. Konklusion: HIV-patienters fysiska och psykiska mående är ett komplext område och bör behandlas därefter. Ytterligare kunskap om sjukdomstillståndet och utbildning i hur omvårdnaden kan förbättras för denna patientgrupp krävs och bör ses som en viktig prioritering i utvecklingen av sjukvården. Nyckelord: erfarenhet, HIV, HIV-patient, stigmatisering, upplevelse, vårdpersonal Danielsson Bång, S & Elenberg Holst, K. HIV-patients’ experiences of encounterments health care professionals. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2021. Background: HIV is a global public health disease which 38 million people all over the world are living with today. It requires lifelong treatment since it is a chronic illness. Well treated HIV is not contagious. Untreated HIV will lead to the deadly condition AIDS. Stigma around HIV-positive people is not only found in society but also in healthcare environments. It is often based on fear and lack of knowledge. Tools and knowledge are needed to be able to provide good care for this group of patients. Aim: The purpose of this literature review was to examine the experiences of HIV-patients encountering with health care professionals. Method: To carry out the work, a literature review was made with 11 studies with a qualitative approach. The studies were quality reviewed and the content was analyzed by identifying different categories. Result: The results reported both positive and negative experiences in encounter with health care professionals, but the negative ones were more prominent. The positive experiences meant that patients felt they were treated well by the specialized healthcare unit, and the negative experiences meant that patients felt they were met with less positive attitudes, with examples of discrimination and stigmatization, outside of specialist care. The prevalence of discrimination and stigmatization was clear and emerged in all studies. Three categories were identified in the results: lack of knowledge, lack of confidentiality and shame and guilt. Conclusion: The physical and mental state of HIV patients is complex and should be treated accordingly. Further knowledge of the disease state and education in how nursing can be improved for this patient group is required and should be seen as an important priority in the development of health care. Keywords: experience, health care professionals, HIV, HIV-patient, perception, stigma

Bakgrund Humant immunbristvirus, Hiv, är en kronisk virusinfektion som utan behandling leder till Acquired Immunodeficiency Syndrome, Aids, vilket är en dödlig sjukdom. Hiv identifierades i början av 1980-talet och då var det främst homosexuella män och missbrukare som drabbades, eftersom Hiv primärt smittar via blod och sexuella kontakter. På grund av dess ursprung finns det föreställningar och fördomar om vilka som drabbas av Hiv. Det har lett till att personer med Hiv utsatts för diskriminering och stigmatisering, både från samhället och hälso- och sjukvårdspersonal. Det har länge funnits behandling som gör risken att föra smittan vidare till någon annan osannolik, men trots det har sjukdomen länge ansetts vara ett av de mest stigmatiserade medicinska tillstånden i världen. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med Hiv upplever och påverkas av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes och resultatet baserades på 19 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från olika länder. Artiklarna identifierades i databaserna Public Medline och Cumulative Index of Nursing And Allied Health Literature med hjälp indexord och en manuell sökning. Samtliga artiklar som ingick i litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet visar att personer med Hiv både hade positiva och negativa upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Negativa upplevelser förknippades med stigmatisering, överdrivna försiktighetsåtgärder, bristande sekretess, samt bristande kommunikation. Positiva upplevelser identifierades när hälso- och sjukvårdspersonal visade stöd och empati, hade god kommunikativ förmåga, samt när relationen med mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes god. Kunskapsbrist och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal identifierades vara bidragande faktorer till brister i bemötandet, vilket kunde ha negativ inverkan på patienters följsamhet i behandling. Slutsats Patienter upplevde att kunskapsbrist om Hiv hos hälso- och sjukvårdspersonal var starkt sammankopplat med negativa upplevelser av bemötandet. Negativa upplevelser i form av diskriminering och stigmatisering från hälso- och sjukvårdspersonal kunde leda till en lägre grad av psykisk hälsa. Positiva upplevelser av bemötandet associerades med en hög grad av kunskap bland hälso- och sjukvårdsperonal, vilket kunde öka Hiv-positiva patienters hälsa och välbefinnande. Background Human immunodeficiency virus, Hiv, is a chronic viral infection that without treatment leads to Acquired Immunodeficiency Syndrome, Aids, which is a deadly disease. Hiv was identified in the early 1980’s and it was mainly gay men and addicts who were affected, as Hiv is primarily transmitted through blood and sexual contact. Due to its origin, there are notions and prejudices about who is affected by Hiv, which has led to people with Hiv being subjected to discrimination and stigmatization, from society and health care professional. There has long been treatment that makes the risk of passing the infection on to someone else unlikely, despite this, the disease has long been considered one of the most stigmatized medical conditions in the world. Aim The purpose of this literature review was to investigate how people with Hiv experience and are affected by the encounter from health care professionals. Method A non-systematic literature review was performed and the result was based on 19 qualitative original scientific articles from different countries. The articles were identified in the databases Public Medline and Cumulative Index of Nursing And Allied Health Literature using index words and one manual search. All included articles in the literature review's results were quality reviewed and analyzed through an integrated data analysis. Results The result shows that people with Hiv had both positive and negative experiences by the encounter from health care professionals. Negative experiences were associated with stigma, excessive precautions, lack of confidentiality, and lack of communication. Positive experiences were identified when health care professionals showed support and empathy, had good communication skills, and when the relationship between patient and provider was experienced as good. Lack of knowledge and prejudices among health care professionals were considered to be contributing factors to shortcomings, which could have a negative impact on patients' treatment adherence. Conclusions Patients experienced the lack of knowledge about Hiv among health care professionals as strongly linked to negative experiences of the treatment. Negative experiences as discrimination and stigmatization from health care professionals could lead to a lower degree of mental health. Positive experiences from the encounter were associated with a high degree of knowledge among health care workers, which had positive effects on health and well-being of Hiv-positive patients.

Bakgrund: Orsaken till att en person genomgår en stomioperation kan vara på grund av olika sjukdomar eller hälsotillstånd. Personer som genomgått en stomioperation kan behöva stöd från både familj och vårdpersonal då en livsförändring har skett. Information, undervisning och vägledning från sjuksköterskan är av stor vikt för att personen ska kunna hantera sin stomi. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod ingick. Artiklarna söktes fram från två databaser som var CINAHL Complete och Medline. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs granskningsfrågor som sedan sammanställdes där likheter och skillnader tematiserades. Detta var underlag för litteraturöversiktens resultat. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatdelen. Temana var förändrad kropp, samliv, rädsla/oro och förberedelser. Två subteman valdes under temat förberedelser som var positiva aspekter av förberedelser och negativa aspekter av förberedelser. Diskussion: I metoddiskussion diskuterar författarna sina svagheter och styrkor i det genomförda arbetet. I resultatdiskussion diskuterar författarna resultatens fyra teman relaterat till Dorothea Orems omvårdnadsteori där egenvård är en central del. Background: The reason why a person goes through a stoma surgery can be due to various diseases or health conditions. Individuals who go through a stoma surgery can be in need of support from both healthcare professionals and family since a life change has occurred. Information, education and guidance from nurses are vital for the person to be able to manage their stoma. Aim: The aim was to describe adults’ experiences of living with intestinalstoma. Method: A literature review was conducted using eleven scientific articles, of which included both qualitative and quantitative methods. The articles were selected from two databases; CINAHL Complete and Medline. The analytical framework was chosen to analyze the article was Fribergs. This form of analysis highlighted thematic similarities and differences in the articles. This was the grounds for the result of the literature review. Results: Four themes were identified throughout the research. The themes were the following; changed body, cohabitation, fear/worry and preparations. Two subthemes were chosen under the theme preparations as positive aspects due to preparations and negative aspects due to preparations. Discussion: In the discussion of methods, the authors discuss the weaknesses and strengths of the research process. In the discussion of results, the authors discuss the four main concluding themes of the research in relation to Dorothea Orems nursing theory where self-care plays a central role.

Sijaric, M. ”Ni ska fan få se hur djupt jag kan skära mig”. Upplevelsen av att bli bemött av vårdpersonal när en har ett självskadebeteende. Examensarbete i socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2019. Studien är av utvärderande karaktär där syftet är att undersöka individers uppevelser av möte med vårdpersonal, med Nationella Självskadeprojektets (NSP) rekommendationer för insatser vid självskadebeteende som utångspunkt. I bakgrunden skrivs förklaringar på olika begrepp gällande självskadebeteende, tidigare forsknings lyfts samt sammanfattningar på NSPs rekommendationer. Metoden som användes för att samla data var kvalitativa intervjuer och analysen som användes var tematisk analys med deduktiv ansats. Resultatet visade att vårdpersonal som går i linje med NSPs rekommendationer fick individer att uppleva en god och adekvat vård. Slutsatsen visade att denna studie motsäger större delen av tidigare forskning där den tidigare forskningen inom ämnet visat att upplevelsen varit ofördelaktig för individer som sökt vård för självskadebeteende. Nyckelord: bemötande, psykiatri, psykisk ohälsa, självskadebeteende “You’ll see how damn deep I can cut myself”. The experience of treatment by health care professionals when one has self-harmed. Degree project in social psychiatry 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019. The study is of evaluative characteristics where the aim is to examine the individual experience of treatment and meetings with health professionals, using National Self-harm projects recommendations for interventions in self-harm behavior as a foundation. In the background, explanations are written on various concepts regarding self-harm, previous research and studies, and summaries on NSP’s recommendations. The method used to collect data was qualitative interviews and the analysis used was thematic analysis with a deductive approach. The result showed that health care professionals who are in line with NSP’s recommendations led individuals to experience good and adequate care. The conclusion showed that this study contradicts most of previous research, in which subjects showed that the experience was unfavorable for individuals who sought care for self-harm. Keywords: health care professionals, mental illness, psychiatry, self-harm, treatment

Bakgrund: Möjligheten för anhöriga att närvara vid återupplivningsförsök är ett omdiskuterat ämne och rutinerna kring detta skiljer sig åt beroende länders olika riktlinjer kring ämnet. Det finns ett större antal kvantitativa studier som behandlar upplevelser av anhörigas närvaro vid återupplivningsförsök. Däremot finns det inte lika många kvalitativa studier som berör ämnet. Därför kan det vara relevant att studera dessa kvalitativa studier närmare och belysa de anhörigas upplevelser i relation till sjukvårdspersonalens.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa både anhörigas och sjukvårdspersonalens upplevelser av att anhörigas närvaro vid ett återupplivningsförsök på en närstående.Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar som belyser både sjukvårdspersonalens och de anhörigas perspektiv. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Fyra huvudkategorier med två underkategorier vardera identifierades. Delaktighet; Aktivt deltagande och Insyn och stöd, Information och kommunikation; God kommunikation och Bristande kommunikation, Trauma; Oro för familjen och Risker, Förutsättningar; personal- och platsbrist och Personalens upplevelse av utsatthet.Slutsats: I resultatet framkom både positiva och negativa effekter av att anhöriga närvarar vid ett återupplivningsförsök på en närstående. Möjligheten att ha fått vara närvarande kunde underlätta sorgearbetet för familjen och hjälpa dessa att acceptera situationens utfall. Närvaron kunde även ge familjen en chans att agera stöd åt patienten. De största orosmomenten för sjukvårdspersonalen handlade om hur familjens beteende eventuellt kunde påverka arbetet med patienten samt eventuella negativa effekter för familjens psykiska hälsa i framtiden. Background: The opportunity for families to be present during resuscitation is a well discussed subject. The routines regarding family witnessed resuscitation (FWR) depends on the national guidelines. Research has been conducted regarding experiences of FWR. The majority of this previous research used quantitative methods. Therefore, it ́s relevant to further explore the existing qualitative research regarding FWR.Aim: The aim of this study was to illuminate families ́ and health care professionals ́ experiences of FWR.Method: A literature review based on ten qualitative articles obtained from PubMed and CINAHL.Results: Four main categories with two subcategories each were identified. Participation; Active participation and Transparent & support, Information and communication; Good communication and Lack of communication, Trauma; Concerns for the family and Risks, Conditions; Lack of staff and space and The staff ́s sense of exposure.Conclusion: The result that emerged showed both positive and negative effects of FWR. The opportunity to be present could help the family accept the outcome of the procedure and help to ease the grieving process. Family ́s presence could also function as a source of support for the patient. The health care professionals ́ biggest concerns were about the family's behavior and how it possibly could affect the situation in a negative way and also the risk of negative effects on the family ́s psychic health in the future.

Bakgrund: Patienter med försämrat munhälsotillstånd upplever obehag i munhålan vilket påverkar deras välbefinnande och medverkande i sociala situationer. Risken med ett försämrat munhälsotillstånd är flera och forskning visar ett samband mellan ett försämrat munhälsotillstånd och systematiska sjukdomar. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes har genomförts där kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserats. Resultat: De teman som framkom var utmaningar samt en vilja att göra rätt. Under dessa huvudteman framkom totalt sex subteman som beskrev vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård. Upplevelserna som uppkom handlade om munvårdens prioritering, att utförandet försvårades när det kom till patienter som hade begränsade förutsättningar. En okunskap hos vårdpersonalen uppenbarade sig där de kände sig osäkra på hur de skulle utföra munvård. Obehagskänslor var något som uppkom i resultatet där vårdpersonalen upplevde obehag i samband med utförandet av munvård. Att värna om patientens integritet och en upplevelse av välbefinnande när dem utfört munvård var upplevelser som uppkom under temat en vilja att göra rätt. Slutsats: Slutsatsen visade ett behov av kunskap hos vårdpersonalen för att de ska känna trygghet i utförandet av munvård samt att deras personliga upplevelser av munvård hade betydelse för utförandet. Background: Patients with declined oral health condition experienced discomfort in the oral cavity which affected their well-being and their participation in social activities. The risk with a declined oral health condition is several but present research shows a connection between declined oral health condition and systematic diseases. Aim: The aim was to describe the healthcare professional’s experiences of performing oral health care. Method: A systematic review of interpretive research with descriptive synthesis has been conducted through qualitative articles with caring science perspective has been analyzed. Result: The themes that showed were challenges to performing mouth care and a will to do the right thing that effected the performance of oral health care. Under these main themes a total of six subthemes emerged that described the experiences of the health care professional’s performance of oral health care. The experiences that turned out were about prioritization of the oral care. That the performance was complicated when it came to patients who had limited abilities. Poor knowledge was a barrier because the healthcare professional’s felt unsure in performing the oral health care. Discomfort were also something that arose in the results where the healthcare professional’s experienced discomfort associated with oral care. A feeling of wanting to care about the patient’s integrity and an experience of well-being when they performed the oral care were found under the theme a will to do the right thing. Conclusion: The conclusion showed that the health care professional’s need knowledge to feel safe in their performance of oral health care and that their personal experiences had a big influence on their performance.

Kvinnlig könsstympning utförs idag i cirka 30 länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Omkring 200 miljoner kvinnor och flickor antas idag vara könsstympade och cirka tre miljoner utsätts årligen. Proceduren innefattar alla typer av ingrepp på det kvinnliga yttre könsorganet som inte är medicinskt motiverat. Kvinnlig könsstympning ger svåra komplikationer och leder i värsta fall till döden. Skälen till varför det utförs varierar, det handlar ibland om kulturella traditioner eller religiösa ritualer och ibland enbart för att kontrollera kvinnans sexualitet. Ingreppet är i de flesta västerländska länder, däribland Sverige, olagligt. Syftet var att belysa kunskaper och attityder hos sjukvårdspersonal gentemot kvinnlig könsstympning.En litteraturöversikt enligt Friberg har utförts. Sökningarna har gjorts i databaserna Academic Search Complete, CINAHL Complete och PubMed. Elva artiklar valdes ut; fem kvantitativa, fyra kvalitativa och två med mixad metod. I resultatet framgick att det var brist på kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonal. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftade men de flesta ansåg att det var mot mänskliga rättigheter. I länder där sedvänjan praktiseras upplevdes sjukvårdspersonal ambivalenta. Den globala migrationen ökar. Trots det finns det väldigt lite kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonalen världen över. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftar, både i länder där det praktiseras och i länder där det inte praktiseras. Bristen på information under utbildningen uppges vara en anledning till att sjukvårdspersonalen inte vet hur de ska bemöta en kvinna som utsatts för könsstympning. Resultaten diskuteras i linje med Leiningers teori om det transkulturella omvårdandet. Female genital mutilation is performed in about 30 countries in Africa, Asia, and South America. Nearly 200 million girls and women have undergone circumcision and annually 3 million are at risk. Female genital mutilation includes all forms of harm towards the outer female genitals without any medical indications. It results in severe complications and is even fatal. The reasons vary, sometimes they are explained as cultural traditions or religious traditions, and sometimes just to control women's' sexuality. The procedure is illegal in most western countries, Sweden included. The aim was to illuminate knowledge and attitudes among health care professionals regarding female genital mutilation. A literature review was conducted according to Friberg. Three databases were used: Academic Search Complete, CINAHL Complete and PubMed. This resulted in five quantitative articles, four qualitative articles and two with mixed method. The main findings were that there is a lack of knowledge among health care professionals. Also, attitudes differ but many of the participants agreed that it is violating human rights. In practicing countries there were often ambivalent feelings towards female genital mutilation. Even though the global migration is as high as ever, the knowledge among health care professionals is insufficient. The attitudes differ, both in countries where the tradition is practiced and in countries where it is not practiced. The lack of educational information is mentioned as a reason to why health care professionals feel unsure on how to handle meeting a mutilated woman. The results were discussed with Leininger's nursing theory as a model.

Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket kränker de mänskliga rättigheterna hos den våldsutsatta kvinnan. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården upptäcker dessa kvinnor för att tidigt kunna ingripa, omhänderta och stödja dem. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Denna studie är en kvalitativ deskriptiv studie där data samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt nio stycken kvinnor. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra stycken kategorier. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonal måste våga ställa frågan om våld och ta sig tid för kvinnorna samt ge vidare stöd och uppföljning. Det framkom hur avgörande relationen och förtroendet är till hälso- och sjukvårdspersonalen för om kvinnor ska våga berätta och söka hjälp.

Background: in the late 1970s, HIV had a sudden outbreak in Africa, and in the late 1980 ́s the rest of the world was informed about the epidemic. Due to increased level of the infected people around the world HIV has been the cause of many deaths worldwide, and unfortunately HIV continues to spread. HIV is today, considered to be a incurable virus disease, but due to antiviral medication that allows individuals who are infected with HIV cancause of spreading HIV during 1980, which subjected these men to stigmatizing and discriminatory attitudes, especially in health care. Aim: To explore how homosexual HIV-infected men describe their experiences of treatment from healthcare professionals. Method: A literature review based on six qualitative articles, three quantitative article and one mixed approach article Results: The result consisted of one main themes and three subthemes. The first theme is experienced lack of knowledge with three subthemes: experiences of worthy care, experience of being denied care and the experiences of stigmatizing and/ or discriminatory attitudes. The main theme highlights how healthcare professionals lack of knowledge affects healthcare. The different subthemes discusses HIV-infected homosexual men ́s experiences of healthcare as both negative and positive. Discussion: The discussions are divided into four sections: the need for increased knowledge, experiences of being denied care and/or experiences of worthy care, stigmatization and discriminatory attitudes impact on patients care and geographical differences. This section was discussed by using Katie Eriksson nursing theory about care suffering, the background of the literature review and by using new research. Bakgrund: I slutet av 1970-talet fick HIV ett plötsligt utbrott i Afrika, och i slutet av 1980-talet fick resten av världen höra talas om epidemin. Sjukdomen har orsakat många dödsfall världen över, och fortsätter att spridas sig. Idag anses HIV att vara en obotlig virussjukdom, som på grund av antivirala mediciner gör att individer som är smittade med HIV kan leva ett normalt liv. Homosexuella HIV-smittade män blev under 1980-talet skuldbelagda för att förorsaka HIV. Som resultat av detta har dessa män utsatts för stigmatiserande och diskriminerande attityder, speciellt inom sjukvården. Syfte: Att undersöka hur homosexuella HIV-smittade män beskriver sina upplevelser kring bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturöversikt som baserades på sex kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och en mixad metod. Resultat: Resultatet bestod av ett huvudteman och tre subteman. Det första temat var: Upplevd kunskapsbrist, med tre subteman: upplevelsen av att få värdig vård, upplevelsen att bli vägrad vård samt rädsla för stigmatiserande och/eller diskriminerande attityder. Huvudtemat lyfter upp hur hälso- och sjukvårdspersonalens kunskapsbrist påverkar sjukvården. De olika subteman behandlar HIV-smittade homosexuella mäns upplevelser av sjukvården som både negativ och positiv. Diskussion: Resultatdiskussionen delades in i fyra avsnitt: upplevelsen av att bli nekad vård och/eller upplevelsen av att bli hörd, stigmatiserande och diskriminerande attityders påverkan på patientens vård, behov av ökad kunskap samt geografiska skillnader. Avsnittet diskuteras utifrån Katies Erikssons omvårdnadsteori om vårdlidande, litteraturöversiktens bakgrund samt med hjälp av ny forskning.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som orsakar stort lidande för dem som drabbas och deras närstående. Sjukdomen underdiagnosiseras på grund av samsjuklighet med fysiska sjukdomar. Ökad kunskap om depression krävs för att kunna främja ett bra bemötande av patient från vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienten med depression upplever bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades i enlighet med Friberg. Tio kvalitativa studier hämtades från CINAHL, PsycINFO och PubMed. Som en teoretisk utgångpunkt användes Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenterades i två teman och sex underteman. Det första huvudtemat är relation till vårdpersonalen med tre underteman: delaktighet, information, delaktighet och behandling och tillgänglig vård. Det andra huvudtemat är interaktion med vårdpersonal med tre undertemat: kommunikation, upplevelse att bli lyssnad på och kompetent och närvarande personal. Diskussion: Resultat diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori och även tio vetenskapliga artiklar, med syfte att visa att deprimerade patienter som känner brist på tillit, engagemang från vårdpersonalen samt brist av god behandling och kontinuitet haft dåligt erfarenheter av bemötande med vårdpersonal. Det krävs en ömsesidig relation mellan patienter och vårdpersonal för att patienterna kunna ha en bra upplevelse med vårdpersonalen. Background: Depression is a common disease that causes great suffering for patients and their relatives. The disease is often under diagnosed because of comorbidity with physical disorders. Increased knowledge about depression is needed to a good response between patients and health care professionals. Aim: The aim of this study was to describe how the patient with depression experiences treatment from healthcare professionals. Method: A literature review based on ten scientific articles that were analyzed in accordance with Friberg (2012). Ten qualitative studies were retrieved from the database CINAHL, PsycINFO and PubMed. As a theoretical base used Rosemarie Rizzo Parse's theory. Results: The result demonstrates two main themes and the six sub-themes. The first main theme highlights the relationship with the nursing staff with three sub-themes: participation, information, treatment and care available. The second main theme is the interaction with health care professionals with three sub-themes: communication, experience to be listened to and competent and present staff. Discussion: The results discussed from Rosemarie Rizzo Parse's theory, and also additional ten scientific articles, with the aim to show that depressed patients who feel a lack trust, commitment from health care professionals and continuity had bad experiences of treatment with health care professionals. The needed a mutual relationship between patients and health care professionals in order to patients to have a good experience with health care professionals.

Bakgrund: Antalet människor som lider av fetma ökar ständigt, och har globalt sett mer än fördubblats sedan år 1980. Då fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebär det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta ställer i sin tur krav på hälso- och sjukvårdspersonlens attityder gentemot personer med fetma. Syfte: att belysa hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vård som erbjuds den här patientgruppen. Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades på Kristenssons (2014) metodbeskrivning. Resultat: Litteraturstudien identifierade två kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gällande vård av personer med fetma. Både positiva och negativa attityder påvisades hos hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, själviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har låg motivation och viljestyrka syntes. Exempel på positiva attityder som syntes var att empati för personerna med fetma fanns. Slutsats: För att motverka negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att vara medveten om sina egna och andras attityder, för att kunna reflektera och bearbeta dem. På så vis kan en förändringsprocess ta sin början. De negativa attityderna framstod som barriärer för en effektiv viktnedgång för personen med fetma. Background: People suffering from obesity are constantly increasing and have globally more than doubled since 1980. Since obesity often leads to comorbidity, this patient group is getting more common in health care settings. This means higher demands on health care professionals´ attitudes towards obese individuals. Purpose: To enlight health care professionals´ attitudes towards obese individuals and to the care they are offered. Method: A systematic literature review, that was primarily based on Kristenssons (2014) description of its methodology. Results: This literature review identified two categories; attitudes towards obese individuals and attitudes concerning obese individuals´ care. Both positive and negative attitudes were found among health care professionals, e.g. obese individuals were described with negative attributes as lazy, selfish and unattractive. Attitudes that the obese individuals had low motivation and low willpower were seen as well. An example of positive attitudes were that empathy for obese individuals occurred. Conclusion: To encounter negative attitudes among health care professionals, it is important to be aware of one´s own and others´ attitudes. This enables a process of reflection that might lead to changed attitudes. Negative attitudes workes as barriers for an effective weight loss.

Bakgrund: Vårdcentraler är första instans vid vårdbehov om patientens tillstånd inte är akut. Av alla läkarbesök på vårdcentral utgörs 23 % av barn 0-18 år. Barn kommer sällan själva utan har med sig föräldrar eller vårdnadshavare. Därmed behöver vårdpersonalen förhålla sig till två individer i vårdsituationen. Föräldrar är en resurs för barnet och behöver ges möjlighet att tillsammans med barnet vara delaktiga i vårdsituationer. Vårdrelationen påverkar hur mötet mellan föräldrar, barn och vårdpersonal blir. Syfte: Att beskriva vårdpersonals reflektioner kring möten med föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Det analyserade materialet utgörs av vårdpersonals reflektioner ur ett tidigare forskningsprojekt om barns delaktighet. Resultat: Att möta föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral innebär att vårdpersonal balanserar mellan skilda perspektiv och förväntningar. Detta beskrivs som: Att ha föreställningar om föräldrars föreställningar och förväntningar; Att möta föräldrar och barn som en enhet och unika individer och Att vägleda föräldrar. Slutsats: Distriktssköterskans förutsättning för att upprätta en vårdande relation med föräldrar och barn i en vårdsituation innebär att försöka förstå och möta föräldrars och barns perspektiv och förväntningar. Genom en vårdande relation gynnas vårdsituationen, barnets hälsa och förälderns förtroende för vårdpersonalen. Background: Primary Healthcare Centers (PHC) are the first instance to seek care for patients who are not acutely ill. Children between 0-18 years account for 23 % of all doctor visits at PHC. These children rarely arrive by themselves; they are accompanied by parents or guardians. Thereby the health care professionals (HCP) need to relate to two individuals in the care situation. Parents are a resource for their child and they should be given the opportunity to participate with the child in caring situations. The care relation influences the outcome of the encounter between parent, child and HCP. Aim: To describe HCP' reflections about the encounters with parents seeking care for their children at the PHC. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was used. The analyzed material consists of HCP's reflections derived from a prior research project regarding children's involvement. Results: Encountering parents who seek care for their children at PHC means that HCP's in these care situations balance between different perspectives and expectations. This balance includes reflections that are described as: To have beliefs about parent's perceptions and expectations; To encounter parents and children as a unit and unique individuals and To guide parents. Conclusion: The prerequisite for district nurses to create a caring relationship with parents and children in a care situation involves understanding and encountering parents and childrens perspectives. A caring relationship benefits the care situation, the child's health and parent's trust in the HCP's.

Bakgrund: Sverige tar emot många asylsökande vilket har medfört att arbetsbelastningen för distriktssköterskor inom primärvården har ökat. Några av de svårigheter som distriktssköterskan ställs inför när det gäller omvårdnaden och omhändertagandet kring asylsökande är bland annat, att bemöta dem med vänlighet och respekt och att försöka lindra deras lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva asylsökandes upplevelser av bemötande från distriktssköterskor och övrig vårdpersonal på en flyktinghälsa och vårdcentral. Metod:Kvalitativ design med en induktiv ansats valdes till denna studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med hjälp av professionell telefontolk med 12 asylsökande. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med fokus på det latenta innehållet. Resultat: Bemötande har många dimensioner som kan ge upphov till många olika känslor. Asylsökande har i vårdmötet upplevt bemötande som orsakat dem otrygghet och vårdlidande men även bemötande som har gett dem trygghet och känslan av att vara betydelsefulla som människor. Slutsats: Upplevelser kring varje vårdmöte är individuella och unika. Vårdlidande kan uppstå genom att asylsökande upplever otrygghet i det vårdande mötet. Om asylsökande däremot upplever trygghet i vårdmötet kan deras lidande lindras. Background: Sweden receives many asylum seekers which implies that the workload of district nurses in primary care has increased. Some of the difficulties that the district nurse face when it comes to the nursing care and the specific care of asylum seekers is, among other things, to treat them with kindness and respect and to try to lessen their suffering. Purpose: The purpose of this study was to describe the asylum seekers' experiences of nurse-patient encounters with the district nurses and other health professionals at a refugee health clinic and health center. Method: Qualitative design with an inductive approach was chosen for this study. Semi-structured interviews were conducted with the help of professional telephone interpreters’ with 12 asylum seekers. The material was analyzed using qualitative content analysis focusing the latent content. Results: Treatment (nurse-patient encounters) have many dimensions that can cause many different feelings. Asylum seekers have in the health care encounter experienced treatment that caused them a sence of insecurity and suffering due to care but also the nursing staffs’ attitude has given them increased confidence and a feeling of being an important person. Conclusion: Experiences of each nurse-patient encounter is individual and unique. Care suffering can be caused by that asylum seekers are experiencing a sence of insecurity in the encounter with health care. But if they experience security in the encounter with health care staff, their suffering lessened.

Inledning: Studier påvisar att livsstilsrelaterade sjukdomar ständigt ökar och att fysisk inaktivitet bidrar till detta, likaså att FaR ej används i den utsträckning som det skulle behövas. Syfte: Att belysa för distriktssköterskor vilka underlättande och försvårande faktorer sjukvårdspersonal kan uppleva vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: En empirisk fenomenografisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio deltagare utfördes på tre vårdcentraler. Huvudresultat: Underlättande och försvårande faktorer framkom inom organisation samt i mötet mellan sjukvårdspersonal och patient, exempelvis stöd från cheferna, utbildning och motiverade patienter var underlättande faktorer. Försvårande faktorer var exempelvis tidsbrist, avsaknad av teamarbete samt negativ inställning till FaR. Konklusion: Chefernas engagemang samt patienternas inställning till fysisk aktivitet och FaR var områden som framkom vara av stor betydelse när sjukvårdspersonal skulle förskriva FaR. Att chefer gav sjukvårdspersonalen resurser för att möjliggöra arbetet med FaR, i form av tid, utbildning och teamarbete ansågs vara en grundläggande faktor. Hälsofrämjande synsätt och prioritering av FaR hos cheferna ger spridning och förankring hos sjukvårdspersonalen. Patienternas inställning till egenvård och fysisk aktivitet var en betydande faktor vid förskrivning av FaR. Där har distriktssköterskor en huvuduppgift i att motivera patienterna till livsstilsförändringar och egenvård samt informera om fysisk aktivitets inverkan på hälsan. Introduction: Studies indicate that lifestyle-related diseases is constantly increasing and that physical inactivity contributes to this, likewise that PAP is not used to the extent necessary. Objective: To highlight for district nurses what facilitating and aggravating factors health care professionals can experience about prescribing physical activity on prescription, PAP. Method: An empirical phenomenographic interview study with qualitative approach. Focus group interviews with nine participants were conducted on three health centers. Main Results: Facilitating and aggravating factors emerged in the organization and in the meeting between health care professionals and patient, for example support from the manager’s, education and motivated patients were facilitators. Aggravating factors was for example lack of time, lack of team work and negative attitudes toward PAP. Conclusion: The manager's commitment as well as the patient’s motivation towards physical activity and PAP was the areas that appeared to be of great importance when health care professionals prescribe PAP. Having managers who gave health care professionals resources in terms of time, training and teamwork was considered to be a fundamental factor and made it possible to work with PAP. A health promotion approach and prioritization of PAP from the managers leads to a spread and transmits to health care professionals. The patient's attitude towards self-care and physical activity were also a significant factor when prescribing PAP. There, district nurses have a major task in trying to motivate patients to lifestyle changes and self-care and to inform them about physical activities impact on health.

Inledning: Studier påvisar att livsstilsrelaterade sjukdomar ständigt ökar och att fysisk inaktivitet bidrar till detta, likaså att FaR ej används i den utsträckning som det skulle behövas. Syfte: Att belysa för distriktssköterskor vilka underlättande och försvårande faktorer sjukvårdspersonal kan uppleva vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: En empirisk fenomenografisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio deltagare utfördes på tre vårdcentraler. Huvudresultat: Underlättande och försvårande faktorer framkom inom organisation samt i mötet mellan sjukvårdspersonal och patient, exempelvis stöd från cheferna, utbildning och motiverade patienter var underlättande faktorer. Försvårande faktorer var exempelvis tidsbrist, avsaknad av teamarbete samt negativ inställning till FaR. Konklusion: Chefernas engagemang samt patienternas inställning till fysisk aktivitet och FaR var områden som framkom vara av stor betydelse när sjukvårdspersonal skulle förskriva FaR. Att chefer gav sjukvårdspersonalen resurser för att möjliggöra arbetet med FaR, i form av tid, utbildning och teamarbete ansågs vara en grundläggande faktor. Hälsofrämjande synsätt och prioritering av FaR hos cheferna ger spridning och förankring hos sjukvårdspersonalen. Patienternas inställning till egenvård och fysisk aktivitet var en betydande faktor vid förskrivning av FaR. Där har distriktssköterskor en huvuduppgift i att motivera patienterna till livsstilsförändringar och egenvård samt informera om fysisk aktivitets inverkan på hälsan. Introduction: Studies indicate that lifestyle-related diseases is constantly increasing and that physical inactivity contributes to this, likewise that PAP is not used to the extent necessary. Objective: To highlight for district nurses what facilitating and aggravating factors health care professionals can experience about prescribing physical activity on prescription, PAP. Method: An empirical phenomenographic interview study with qualitative approach. Focus group interviews with nine participants were conducted on three health centers. Main Results: Facilitating and aggravating factors emerged in the organization and in the meeting between health care professionals and patient, for example support from the manager’s, education and motivated patients were facilitators. Aggravating factors was for example lack of time, lack of team work and negative attitudes toward PAP. Conclusion: The manager's commitment as well as the patient’s motivation towards physical activity and PAP was the areas that appeared to be of great importance when health care professionals prescribe PAP. Having managers who gave health care professionals resources in terms of time, training and teamwork was considered to be a fundamental factor and made it possible to work with PAP. A health promotion approach and prioritization of PAP from the managers leads to a spread and transmits to health care professionals. The patient's attitude towards self-care and physical activity were also a significant factor when prescribing PAP. There, district nurses have a major task in trying to motivate patients to lifestyle changes and self-care and to inform them about physical activities impact on health.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till primärvården och kommer där att möta sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Resultat: Två huvudkategorier med fyra subkategorier framkom. Den första huvudkategorin ”Kommunikationens betydelse för bemötandet” bestod av subkategorierna Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation. Kommunikationen, både den verbala och icke-verbala, mellan vårdpersonal och patient hade stor betydelse för hur det upplevdes att bemöta patienten. Den andra huvudkategorin ”Begränsningar som påverkar bemötandet”, bestod av följande subkategorier: Begränsningar i den egna professionen och Begränsningar i organisationen. Brist på kunskap hos personalen eller brist på resurser i organisationen påverkade personalens möjlighet att bemöta patienten så som var önskvärt. Slutsats: Vårdpersonal behöver ta mer eget ansvar för att tillgodogöra sig ny forskning och information om bemötande och patienters sjukdomar, samtidigt bör staten fortsätta med uppmaningar och uppmuntran till utveckling av sjukvården och fortbildning av personal., Background: Mental illness is common among the Swedish population and is one of the endemic diseases. People with mental illness can be sticken with psychological or physical inconveniences and then turn to primary health care and will there meet nurses and other health care professionals. Aim: Was to illustrate health care professionals experience of encounter patients with mental illness in primary health care. Method: A literature review was carried out based on nine scientific qualitative articles. Result: Two main categories and four subcategories emerged. The first category ”To experience the meaning of communication to the encounter” consisted of the subcategories Verbal communication and Non-verbal communication. The communication, both verbal and non-verbal, meant a lot for the experience to encount the patients. The other main category: ”To experience limitations that affect the encounter” consisted of following subcategories: Limitations within the own profession and Limitations within the organization. Lack of knowledge within the staff or lack of resources within the organization affected the staffs’ ability to encount patients as desirable. Conclusion: Health care professionals have their own responsibility to utilize new research and information about the encounters with and the diseases of patients. The government should continue to request and encourage to develop the health care.

De senaste årtiondena har flyktingströmmar från länder som praktiserar kvinnlig könsstympning (FGM) kommit till länder i västvärlden. I mötet med den nya vården riskerar kvinnorna att få fel diagnos, omvårdnad och bemötande. Syftet var att belysa könsstympade kvinnors möte med vården i västvärlden, utifrån följande frågeställningar: hur erfar kvinnorna mötet med vårdpersonalen? Hur erfar vårdpersonalen mötet med kvinnor som genomgått FGM? Studien genomfördes som en litteraturstudie, baserad på 15 artiklar av kvalitativ design. Analysen resulterade i sju teman utifrån de två frågeställningarna. Resultatet visade att kvinnorna upplevde mötet med vårdpersonalen som diskriminerande, ångestfullt och oroande. Brist på stöd ledde till känslor av ensamhet och kvinnorna kände sig annorlunda i den nya kulturen. Vårdpersonalen upplevde mötet med kvinnor som genomgått FGM som stressande och såg kvinnorna som okunniga och outbildade. Språkbarriärer var en försvårande faktor i kommunikationen. En god kommunikation och förståelse är viktigt för att skapa ett tryggt vårdmöte. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till såväl kroppsliga som kulturella faktorer. Undervisning om FGM bör inkluderas i samtliga grundutbildningar för sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Vidare forskning bör belysa interventioner om ökad kunskap om FGM, fokusera på de könsstympade kvinnornas möte med olika vårdprofessioner, samt den åldrande gruppen som genomgått FGM och är i behov av vård. The last decades a large number of refugees from countries where female genital mutilation (FGM) is practiced have come to countries in the West. The risk in the health care meeting is that the woman gets the wrong diagnosis, therapy and treatment. The aim was to highlight genitally mutilated women's encounters with the health care in the Western world, based on the following questions: how do the women experience the meeting with the caregivers? How do the caregivers experience the meeting with women who have undergone FGM? The study was conducted as a literature study, based on 15 articles with qualitative design. The analysis resulted in seven themes based on the two questions. The results showed that women felt the meeting with caregivers as being discriminatory, anguished and upsetting. Lack of support led to feelings of loneliness and the women felt different in the new culture. The nursing staff felt that meetings with the women were stressful and saw the women as unexperienced and uneducated. Language barriers were an aggravating factor in communication. Good communication and understanding is important in order to create a safe care meeting. The nurse should take into account both physical and cultural factors in order to build a good relationship. Education about FGM should be a part of the basic education of nurses and other health care professionals. Further research should shed light on interventions of increased knowledge about FGM, focus on the mutilated woman's encounter with various health care professions, as well as the aging group who have undergone FGM and is in need of care.

Bakgrund: En människa som saknar uppehållstillstånd, saknar ofta vissa rättigheter till vård. Vårdpersonal möter papperslösa patienter i olika sammanhang vilket skapar en stor variation av inställningar och uppfattningar om deras rätt till vård. För att uppnå en rättvis och fungerande vård för denna utsatta grupp krävs bland annat tydliga riktlinjer och flexibilitet av sjuksköterskan. Syfte: Att skildra vårdpersonalens, med inriktning mot sjuksköterskans, upplevelser och etiska argument i vårdandet av papperslösa. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade i databaserna SwePub, CINAHL with Full Text och Academic Search Premier. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012a) modell. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och två underkategorier. Första huvudkategorin är Vårdpersonalens inställning till att vårda papperslösa vilket visar att åsikter går isär kring papperslösas rätt till vård. Andra huvudkategorin är Upplevelser kring regelverk och riktlinjer där det framkommer att det råder oklarheter kring dessa. I den tredje kategorin Vårdrelation framkommer det att flexibilitet krävs av sjuksköterskan i mötet med papperslösa. Den fjärde huvudkategorin är Vårdpersonalens upplevda barriärer i vården som har två underkategorier. Den femte och sista huvudkategorin är Organisationer och deras samarbete och visar på ett behov av samarbete mellan vårdinstanser, myndigheter och frivilligorganisationer. Diskussion: Resultatet analyseras utifrån Beauchamp och Childress (2013) vårdetiska teori om de fyra principerna om autonomi, att inte skada, att göra gott samt rättviseprincipen. Diskussionen visar att konflikter uppstår mellan principer och att lagar och restriktioner leder till etisk stress och etiska kostnader. Background: A person without a residence permit, often lacks certain rights to care. Health professionals encounter undocumented patients in different contexts which generates a large variety of perceptions of their right to health care. Clear guidelines and flexibility is required by the nurse in order to achieve a fair and effective care for this vulnerable group. Aim: To describe the experiences and ethical arguments of health professionals and nurses in particular in the care of undocumented migrants. Method: A literature review based on eleven scientific articles were used and selected from the databases SwePub, CINAHL plus with Full Text and Academic Search Premier. The articles have been reviewed and analyzed by the Friberg model (2012a). Results: The results are presented in five main categories and two subcategories. The first main category Health professionals’ attitudes towards caring for undocumented migrants indicates that opinions differ about their rights and access to health care. Ambiguities towards the regulations are shown in the second main category Experiences surrounding regulations. The third category Caring relationship shows that flexibility is required by the nurse when caring for undocumented migrants. The fourth category presents Barriers perceived by health care professionals. The fifth and final category Organizations and cooperation demonstrates a need for health care institutions, government agencies and NGO’s to collaborate. Discussions: The result is analysed according to Beauchamp and Childress (2013) care ethical theory concerning the four principles: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence and justice. The discussion shows that conflicts occur between the principles. Laws and limits lead to ethical stress and costs.

Bakgrund: Flyktingar lider ofta i hög utsträckning av ohälsa. Arbetet med denna patientgrupp ställer krav på sjukvårdspersonal, vilka bör besitta en djupare förståelse för de individuella behov som kan förekomma hos flyktingar. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar. Metod: Studien är av deskriptiv kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen var samtlig verksam sjukvårdspersonal vid utvald vårdmottagning. Data insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personalen upplevde arbetet på vårdmottagningen som tidskrävande och oförutsägbart. Särskild kompetens som personalen gav uttryck för att de själva besatt var bland annat ett intresse för asylfrågor och transkulturella relationer, erfarenhet av att arbeta med flyktingar samt vana av att samarbeta med tolk. Känslomässiga svårigheter i arbetet som identifierades var bland annat att ta del av patienternas traumatiska bakgrund, samt känslan av otillräcklighet då patienterna många gånger var i behov av mer än bara sjukvård. Patienternas behov av stödsamtal var större än resurserna räckte till. En önskan om utökade personaltjänster och lokaler uttrycktes, dock betonades vikten av att verksamheten skulle förbli en samlad enhet. Slutsats: En medvetenhet om hur kulturella kontexter påverkar människor samt en medvetenhet om sin egen förförståelse och eventuella fördomar, visades vara eftersträvansvärt hos sjukvårdspersonal som vårdar flyktingar. Egenskaper som visade sig vara viktiga hos sjukvårdspersonal, som vårdar flyktingar, var att ha ett öppet förhållningssätt, ett holistiskt synsätt på individen samt en övertygelse om människors lika värde. Background: Refugees often suffer from a high degree of illness. The work of this group of patients requires that health care professionals should possess a deeper understanding of the individual needs that may affect refugees. Objective: The aim of this study was to describe the staff’s experiences of the work and the meeting with patients at a health clinic for refugees. Method: A descriptive qualitative study using interviews as data collection method. The selection group were all the active health care staff who worked at the clinic. Data were collected using semi-structured interviews. The interviews were transcribed and analyzed according to Graneheim and Lundman’s content analysis. Findings: The staff experienced work at the medical clinic as time consuming and unpredictable. Special skills that the staff expressed that they themselves possessed included an interest in asylum issues and transcultural relationships, experience of working with refugees and accustomed to working with an interpreter. Identified emotional difficulties in the care of refugees was to take part of the patients’ traumatic background, and the feeling of inadequacy when the patients often were in need of more than medical care. Patients’ needs for counseling were greater than available resources. A need for increased staff services and working space were expressed, however the importance of the care unit as one single unit was emphasized. Conclusion: Awareness of how cultural contexts influence people and awareness of her own preconceived ideas and possible prejudices, was found to be desirable of clinicians who care for refugees. Characteristics that proved to be important for health care professionals, caring for refugees, was to have an open approach, a holistic approach to the individual and a conviction of human equality.

Bakgrund: Dagens forskning visar på att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ålder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare än män.. De mest framträdanden symtomen är värk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp är oftas symtomlindrande behandling. Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vården för patienter med fibromyalgi. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av åtta vetenskapliga artiklar som har fokus på patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vården. Författarna valde Joyce Travelbees omvårdnadsteori med fokus på kommunikation och mellanmänskliga relationer. Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvårdspersonal ifrågasätter deras trovärdighet och inte tar deras problem på allvar. Vidare visar resultatet att sjukvårdspersonalen kategoriserar dessa patienter efter stereotypa rolluppfattningar och möter dem utifrån deras förförståelse om vad fibromyalgi är eller inte är. Diskussion: Denna studie visar att sjukvårdspersonal utgår från sin egen eller andras objektiva bedömning av patientens situation istället för patientens unika upplevelse i mötet med dessa. Författarna gör då tolkningen utifrån resultatet och utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori att sjukvården brister i deras förmåga att lära känna och kartlägga patientens behov. Background: The cause for fibromyalgia is not known. Age, ethnicity and social status doesn´t matter. The most prominent symptoms are pain, stiffness and fatigue. The treatment for fibromyalgia is limited, it is often a combination of pain relief, physical activity and lifestyle changes. Nurses working with fibromyalgia patients have an important role in education and informing patients about their disease. Aim: The aim of this study is to describe patient with fibromyalgia and their experience of the encounter with the health care. Method: A literature review of eight scientific articles, with the focus on patients’ experience of living with fibromyalgia and the encounter with the health care. The authors chose Joyce Travelbees theoretical framework for their literature review. Result: The result shows that patient with fibromyalgia experience that health care professionals question their credibility and that they don’t take their problems seriously. Furthermore the result showed that health care professionals categorized these patients by stereotypical role perceptions, and encounters these patients by their pre-understanding about what fibromyalgia is or is no. Discussion: This study shows that health care professionals meets these patients, based of their own and others objective assessment of the situation, instead of being based on the patient´s unique perception of their situation. The authors make the interpretation based on the result and Travelbees nursing theory that health care professionals lack in their ability to know and to identify the patient´s needs.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri – där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen. Det är av betydelse att vårdpersonalen identifierar när patienten går in i fasen, vård i livets slut. Familjerna är i en utsatt situation, är sårbara och upplever brist på stöd och förståelse från vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur familjer i vård i livets slutskede vill bli bemötta av vårdpersonal. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på aktuell kvalitativ forskning inom ämnet. Resultat: Data genomsyrades av att vårdpersonalen skulle bry sig om familjerna. Familjer ville att vårdpersonalen skulle se dem som unika individer och inte bli lämnade utanför. Det var viktigt att de blev tagna på allvar och blev förberedda på slutet. Familjer ville att vårdpersonalen skulle kunna visa känslor och skapa en personlig relation med dem. Slutsats: Trots att familjer i vård i livets slut inte förväntar sig mycket av vårdpersonalen så är det betydelsefullt för dem om vårdpersonalen bryr sig om dem., Background: There are deficiencies in the healthcare system regarding palliative care. A reason is that healthcarers lack of education. The palliative care can be seen as a lottery - the blank is to be treated by someone with only a few hours education. Families can experience end of life as the most distressing stage. It is therefore important that healthcarers identify when the patient enter the end of life stage. These families are exposed, vulnerable and other experience lack of support and understanding from the healthcarers. Aim: The aim was to describe how the families would like to be treated by the healthcarers. Methods: The study is a literature review based on qualitative articles from current research. Results: The major finding was that healthcarers should care for the families. The families needed to be seen as unique individuals and not to be left behind. It was important to be taken seriously and to be prepared for the end of life. The families wanted that the healthcarers were able to show emotions and create a personal relation to them. Conclusion: Despite that the families in the end of life stage does not expect much from the heatlhcarers it is significant for the families if the healthcarers care about them.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgång och rätt till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns på arbetsplatserna, vad personal i så fall anser om detta, samt vad de önskar för information. Studien är av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anställda vid vårdcentraler i Uppsala län besvarade enkäter med frågor angående kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgång till och önskan om information gällande papperslösa. Insamlad data har sammanställts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram. Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälso- och sjukvård angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag. Majoriteten av de tillfrågade anser att papperslösa ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett behov av information och riktlinjer gällande handläggning av papperslösa i Landstinget i Uppsala län. The aim of this study was to investigate knowledge and opinions concerning undocumented migrants’ access and right to health care among employees within the primary health care sector in the county council of Uppsala. An additional aim was to investigate whether there is information available about management of undocumented migrants at the workplaces, and if so what the employees think about it and what kind of information they wish to receive. The study is quantitative with a descriptive design. 86 employees at primary health care centres within the county of Uppsala answered questionnaires concerning knowledge and opinions about legislation as well as access to and demand for information concerning undocumented migrants. Collected data was compiled using Microsoft Excel and was then presented in tables and diagrams. The result of the study indicates that there is a lack of knowledge among employees within the primary health care sector concerning legislation on undocumented migrants’ access to health care. According to the employees’ knowledge there is no information available at the workplace concerning undocumented migrants, and nearly everyone requested information of some kind. The majority of the employees are of the opinion that undocumented migrants should have the same right to health care as Swedish citizens. The conclusion of this study is that there is a need for information and guidelines concerning management of undocumented migrants in the county council of Uppsala.

Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två perspektiv, ett patientperspektiv och ett sjukvårdspersonalsperspektiv. Studien visade att bemötandet till överviktiga patienter upplevdes både positivt och negativt. Patienterna upplevde att de fick en god relation med sjukvårdspersonalen. Andra tyckte att de blev dömda direkt utifrån sin övervikt. Sjukvårdspersonal upplevde att övervikt var ett känsligt område att arbete inom. Slutsats: För en lyckad vårdrelation där bemötandet upplevs positivt bör sjukvårdspersonalen vara medveten om sina attityder och se hela människan., Background: Overweight is a public health problem in the Western world, and the disease can cause severe suffering. Usually, the nurse has the most contact on a frequent basis with overweight patients. The nurse’s task is to treat patients in a dignified manner regardless of age, appearance, function or capacity. Aim: The aim with this literature study was to enlighten the encountering with overweight patients in the health care system. Method: This study was carried out as a literature study based on nine scientific articles. Result: The result is presented from the patient’s perspective as well as from the health care professionals’ perspective. The study shows that the encountering with overweight patients is experienced both negatively and positively. The patients could feel that they established a good relationship to the health care professionals. Other patients experienced that they were judged directly by their overweight. The health care professionals experienced that overweight were a sensitive area to work within. Conclusion: For a caring relation where the encountering is experienced as positive, the health care professionals should be aware of their attitudes in the caring relation and consider the different aspects of the human they treat.

Dagens mångkulturella samhälle avspeglas inom vården där vårdpersonal dagligen möter patienter från olika kulturer. Kommunikationssvårigheter relaterade till språkbrister kan uppkomma i mötet med patienter som inte förstår och talar svenska. I omvårdnadsarbetet ställs detta på sin spets, i synnerhet när det gäller vård vid livets slutskede. Denna studie syftade till att kartlägga och tolka vårdpersonalens upplevelser av möjligheter och svårigheter i omvårdnaden av denna patientgrupp. I studien har en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningsansats använts. Totalt åtta semistrukturerade djupintervjuer genomfördes med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på en hospiceavdelning i södra Sverige. Studien resulterade i tio deltolkningar som sedan bildade tre nya deltolkningar på en högre nivå. Slutligen gjordes en huvudtolkning: att en individanpassad vård kan ses som en möjlighet för att överbygga svårigheter och problem som uppkommer i mötet med patientgruppen. Möjligheterna och svårigheterna för att åstadkomma en individanpassad vård återfanns i yttre faktorer, hos patienten och hos personalen. Culture Care teorin användes för att skapa en djupare förståelse för delar av studiens resultat. Vidare multidisciplinär forskning och utbildning krävs för att vården ska kunna leva upp till hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på lika villkor. Today’s multicultural society is reflected in healthcare as professionals encounter patients from different cultures on a daily basis. Communication problems related to language deficiencies consequently occur in interactions with these patients. This can lead to inadequate care delivery at the end stage of life. The aim of this study was to identify and interpret health care professionals’ experiences of opportunities and challenges in delivery of nursing care to this patient group. A qualitative method was used with a hermeneutic approach. Eight semi-structured in-depth interviews were conducted with healthcare professionals working at a hospice in Southern Sweden. The results identified ten sub-interpretations which were distilled into three over-arching interpretations which lead to the following singular conceptual interpretation: Individualized care is viewed as an opportunity to overcome problems that arise when meeting this group of patients. The possibilities and challenges to achieve individualized care came from a combination of external, patient and staff factors. Cultural Care Theory was applied to parts of the study results to achieve greater understanding of the subject. Furthermore, multi-disciplinary research and education is necessary to ensure that health care providers can live up to The Act of Health Care requirements for care delivery on equal terms.

The number of hidden refugees in Sweden is estimated to be at least 15,000. The law, which only allows this group a very limited access to health care, can be considered to clash with the human rights and the ethical codes related to the health care professionals. The aim of the study was to examine how the personnel in public health care may experience treating hidden refugees and which ethical conflicts that may be connected to this. The study, which is of a qualitative descriptive design, is based on eight semi-structured interviews. The interviewees were trained nurses and mid-wives in an emergency room, a maternity ward and a health care centre for asylum seekers. The experience of treating hidden refugees amongst the informants was limited. The study proved that the knowledge of laws and guidelines regarding hidden refugees amongst the interviewed health care personnel was poor. The interviewees presumed that it would be mentally trying if the law impeded them from giving a patient the care needed. The lack of knowledge of laws and guidelines that appeared from the interviews, may lead to an insecurity for the patient, as well as for the personnel. An increasing knowledge and accurate guidelines at the work place would improve the treatment of hidden refugees. I Sverige uppskattas att det finns minst 15000 gömda flyktingar. Lagstiftningen, som endast tillåter en begränsad vård för den gruppen, kan anses stå i konflikt med de mänskliga rättigheterna och sjukvårdspersonalens yrkesetiska koder. Syftet med studien var att undersöka hur sjukvårdspersonal som arbetar inom landstinget kan uppleva vård av gömda flyktingar och vilka etiska konflikter som kan vara kopplade till detta. Studien, som är en intervjustudie med kvalitativ deskriptiv design, baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av sjuksköterskor och barnmorskor på akutmottagning, BB-avdelning och en vårdcentral för flyktingar. Informanternas erfarenhet av att vårda gömda flyktingar var begränsad. Det framkom av studien att kunskapen om lagar och riktlinjer gällande vård av gömda flyktingar hos den intervjuade sjukvårdspersonalen var bristfällig. Informanterna förutsatte att det skulle vara psykiskt påfrestande om lagen hindrade dem att ge vård till en patient. Den brist på kunskap om lagar och riktlinjer som framkom av intervjuerna, leder till en osäkerhet för både patienten och personalen. Ökad kunskap om lagar och ordentliga riktlinjer på arbetsplatsen skulle underlätta vården av gömda flyktingar.

I Sverige drabbades 1999 över 45.000 människor av cancer. Många av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolåldern. Barn och ungdomar är de som får leva längst med sina trauman och eventuell förlust av förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att få kännedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förälder med cancersjukdom; deras tankar om förälderns cancer, hur de påverkas av förälderns cancersjukdom samt vad hälso- och sjukvårdspersonal kan göra för att hjälpa dem hantera situationen på bästa sätt. En analys av tio artiklar genomfördes. Resultatet visade att barn med cancersjuka föräldrar hade många tankar och funderingar om förälderns sjukdom. Barnen påverkades på många olika sätt, en del blev inneslutna i sig själva och ville fly medan andra agerade utåt med ilska, aggressioner eller häftig gråt. Många barn och ungdomar fick ångestsymtom, sömnsvårigheter, koncentrationsproblem samt hade problem att fungera socialt. Studien visade att hälso- och sjukvården bör bistå föräldrar med råd, stöd och kunskap om hur de kan stötta sitt barn att bemästra situationen. Hälso- och sjukvården borde också vara behjälplig med stödgrupper och individuell handledning för barn och ungdomar. In 1999 more than 45.000 adult Swedes were diagnosed with cancer. Many of those had school age children and adolescents. Children and adolescents are those who live longest with the trauma and potential loss of a parent.The purpose of this study was to achive knowledge about childrens perceptions having a parent with cancer; their thoughts about the illness, how they are affected by their parents illness and to gain insight in what healthcare professionals can do to help the children deal with the situation. Ten articles were analysed in this literature study. The result shows that children having a parent with cancer had lots of thoughts about the disease, some became introvert and wished to escape while others were acting out with anger, aggressions or crying. Children and adolescents had anxiety problems, sleeping disorders, trouble concentrating and some even had social functioning disorders. The study showed that health care units need to provide parents with advice, support and knowledge how they can support their children cope with the situation. The health care also need to provide support groups and individual counselling for children and adolescents.