Search

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. Jag har analyserat källors utsagor i rapporteringen om kriget i Libanon sommaren 2006. Materialet består av direkta citat på utrikessidorna i Hufvudstadsbladet (n=195) och Helsingin Sanomat (n=434) från hela det 34 dagar långa kriget. I materialet ingår muntliga och skriftliga samt namngivna och anonyma källor. Syftet är att utreda vilka de direkt citerade källorna är, vad källorna säger och hur de uttrycker sig. Dessa tre frågeställningar har jag undersökt i tur och ordning med kvantitativ innehållsanalys, temaanalys och retorisk analys. Min teoretiska utgångspunkt är intertextualitet som beskriver samspelet mellan rösterna i en nyhetstext. Undersökningen riktar i första hand in sig på textsamspelet, dvs. hur direkt citerade källor framställs och "samtalar" med varandra i texten. Analysen strävar efter att belysa likheter och olikheter i tidningarnas sätt att citera källor av olika slag. Fokus ligger på hur vanliga människor citeras i förhållande till politiker, officerare och tjänstemän. De största och viktigaste källkategorierna i mitt material är elitkällor och icke-elitkällor. I Hbl är elitcitaten betydligt fler än icke-elitcitaten (65,2 % respektive 23,6 %). I HS är situationen en annan: elitcitaten är något färre än icke-elitcitaten (44,5 % respektive 47,5 %) och icke-eliten uttalar sig dessutom om fler olika teman än i Hbl. Vad är orsaken till skillnaderna? HS skickade i motsats till Hbl egna reportrar till krigsområdet. Detta verkar starkt ha bidragit till att vanliga människor har en mer framträdande roll och uttalar sig på ett mångsidigare sätt i HS. Könsfördelningen bland citaten är däremot så gott som lika i båda tidningarna: omkring 70 % män och 20 % kvinnor. Analysen visar att den starkaste intertextuella spänningen uppstår mellan israelisk elit och libanesisk icke-elit. Den israeliska eliten uttalar sig korthugget och hotfullt och lyfter fram sig själv i en överordnad position. Den libanesiska icke-eliten uttrycker förtvivlan och uppgivenhet och framställer sig själv som underlägsen och kapitulerande. Tidningarna polariserar därför källornas utsagor mot varandra och återskapar kriget och dess motsättningar i ord. En annan slutsats är att finländare yttrar sig på ett neutralt och stilistiskt nedtonat sätt medan utlänningar uttrycker sig dramatiskt, emotionellt och religiöst. På så vis betonas uppfattade skillnader mellan "Oss" och "Andra". Sammanfattningsvis understryker tidningarnas citatanvändning motsättningar och olikheter mellan källorna, vilket kan uppfattas som ett allmänt problem inom krigsjournalistiken.