Search

This paper studies continuity and discontinuity in the eastern Mälaren valley during the transition between the middle and late periods of the Swedish Iron Age. Historically this period has been seen as a period of population decline and turbulence but newer research has questioned this premise. In the areas studied in this paper one showed signs of discontinuity whereas the other seemed to have expanded. The discontinuity could possibly be explained with tectonic uplift causing the waterways over time to become non-traversable. Furthermore I could show a potential link between high status settlements and control over important paths for communication over water.

Landhöjningen efter istiden har påverkat det landskap som omger kyrkstaden i Gammelstad, som är ett världsarv. Fram till början av 1800-talet trodde forskarna att den sjunkande havsytan berodde på att Bibelns syndaflod drog sig tillbaka. Till dem hörde bl.a. Carl von Linne och Anders Celsius. Upptäckten av istiden gjorde att landskapet runt Gammelstad och Luleå kunde avläsas på ett nytt sätt. Landhöjningen påverkade det nuvarande världsarvet på ett påtagligt sätt. Staden flyttades från den medeltida kyrkplatsen 1649. Bönderna fick ny åkermark. Den uppgrundade Gammelstadsviken är i dag ett naturreservat som ingår i Natura 2000. This book is also available in english: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79299 Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Fårös kustlinje utvecklas fram till år 2100, genom att undersöka fenomen som påverkar dess utveckling. Detta genomförs genom att öns landhöjning, klimat samt dess geomorfologiska komponenter undersöks och analyseras. Vidare undersöks även vad dessa fenomen år 2100 kan ha för betydelse för öns bebyggelse. Frågeställningar och syfte besvaras genom en kvantitativ forskningsmetod, då en litteraturstudie har gjorts för att undersöka ovanstående fenomen. Följaktligen gjordes även ett antal kartor med hjälp av geografiska informationssystem vilka presenterar de resultat angående det framtida Fårö som litteraturstudien gett. Fortsättningsvis diskuteras hur resultaten ställer sig till den tidigare forskning som beskrivits i uppsatsen samt hur resultaten kommer påverka bebyggelsen på Fårö år 2100. Det diskuteras även en del kring hur ett förändrat klimat kan innebära att Fårö i framtiden får fler stormar vilka även tenderar vara mer kraftfulla än de är idag. Resultaten av uppsatsen visar på att särskilt den västra delen av Fårös kustlinje kommer förändras till år 2100 och dessutom tyder resultaten på att områden med kustplattformar ger ett bra skydd mot stormar och stigande havsnivåer.

I denna uppsats kommer jag att studera landskapet i Krok By som ligger i den sydvästra delen av Nagu i den finska skärgården. De element som skapat Finland är att under en omvälvande tid som kallas lopiska orogenesen pressades vulkanbågar ihop mot den baltiska skölden och skapade den första berggrunden i östersjölandskapet. Därefter slets berggrunden åter isär innan den pressades ihop igen. Vidare kom en kontinent underifrån och splittrade Finlands sydspets. Detta är vad vi idag ser som Finlands skärgård. Vid den senaste istiden pressades jordskorpan som utgär Finland och norden ner. Vart efter isen smälte pågick en landhöjning som i sin tur kom att påverka landskapet. Hur har denna landhöjning påverkat landskapet i termer av jordarter, geomorfologi och sedementavlagring? Vilka spår har inlandsisen lämnat i landskapet? Finns det ett samband mellan landhöjning och människors val av att upprätta boplatser och bruksmark? I området Krok By kan man finna flera olika spår av inlandsisen i form av rundhällar och räfflor. Vidare finner man tydliga spår av ssedimentavlagringar som kan kopplas ihop med landhöjningen. Detta i sin tur kan kopplas ihop med människors möjligheter till bosättningar.

Längs den svenska kusten verkar landhöjningen, en process där landet höjs efter den senaste istiden. Mest påtaglig är landhöjningen i Östersjön. Till följd av landhöjningen avsnörs grunda havsvikar från havet och bildar nya sjöar, så kallade flader, gloflader och glon. Målet med denna studie var att undersöka sediment från olika provtagningspunkter i en gloflad i Gårdskärsområdet i Lövstabukten (norra Uppland), för att se hur fördelningen av olika arter av kransalger varierat i glofladen under åren när miljön successivt förändrats. För att undersöka detta har oosporförekomst från kransalger i sediment studerats. I det undersökta området får landhöjningen verka ganska ostört, vilket gör det intressant att undersöka just detta område. Denna undersökning visar att Chara aspera, Chara globularis och Chara tomentosa tidigare funnits i den undersökta glofladen. C. aspera förekom vid samtliga fem provtagningspunkter och under längst tid, medan C. globularis noterades vid två provtagningspunkter och C. tomentosa fanns vid endast en provtagningspunkt och är den art som växt i glofladen under de senaste åren. Inga stora skillnader fanns i sedimentet mellan de fem olika provtagningspunkterna. Färgen varierade från mossigt grön och vattenrik i ytsediment till fast lera i de djupare delarna av sedimentet.

Validerat; 20101217 (root)

digitalisering@umu