Search

Introduktion: Att dia är ett medfött beteende, forskning påvisar stora hälsomässiga och ekonomiska fördelar med amning. Att skydda, stödja och främja amning är en folkhälsofråga. Distriktssköterskans arbete ska vara hälsofrämjande. Syfte: Att beskriva vilket amningsstöd ammande föräldrar uttrycker behov av. Metod: En kvalitativ, systematisk litteraturstudie med induktiv ansats som bygger sitt resultat på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Föräldrarna behövde tidigt amningsstöd som fortsatte under hela amningsperioden. De önskade få ett lugnt och empatiskt bemötande från vårdpersonal med erfarenhet och kunskap om amning. Individuellt stöd gav styrka, beslutsamhet och självförtroende. De önskade samstämmig information som följde rådande rekommendationer. Föräldrar hade behov av praktisk amningsrådgivning, särskilt vid amningsdebut. De behövde positiv uppmuntran och stöd för sin upplevda självtillit för att lyckas amma. Konklusion: Vårdpersonal kan stödja nyblivna föräldrar genom att vägleda föräldern i en första lyckad amning; visa amning som fungerar i mötet med andra föräldrar i amningsgrupp, samt genom positiv respons och en uppmuntran som lär föräldern att se att amningen fungerar. Allt detta leder till förhöjd upplevd självtillit som i sin tur ökar sannolikheten att föräldern lyckas amma. Introduction: Suckling is an innate behavior, and research shows great advantages in breastfeeding. To protect, support and advance breastfeeding is a public health issue. Public health care should be the district nurse’s main focus. Purpose: To describe what breastfeeding parents express a need for regarding lactation support. Method: A qualitative systematic literature review with inductive approach which is based on 11 scientific papers. Result: The parents needed early breastfeeding support that lasted the whole breastfeeding period. They needed support in a calm and empathetic manner from experienced, knowledgeable healthcare staff. Parents needed individual support that gave strength, determination, and confidence. They wished for unanimous information that was supported by current recommendations. The parents needed practical breastfeeding counseling, especially at the beginning. They needed encouragement and support for their perceived self-efficacy to succeed. Conclusion: Health care staff can give new parents guidance to an early successful breastfeeding experience; show functioning breastfeeding through breastfeeding groups and give positive response while giving encouragement that leads the parent to see that their own breastfeeding is successful and thereby gain increased self-efficacy.

Syftet med studien är att undersöka erfarenheter hos föräldrar till personer som sitter i fängelse eller är frigivna. Studien har utgått ifrån ett induktivt förhållningssätt och metoden som har använts är allmän litteraturöversikt med inriktning mot Scoping Review. Empirin utgörs av 19 kvalitativa vetenskapliga artiklar och dessa har analyserats genom en tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman. Det första huvudtemat är Genuspräglat föräldraskap, där underteman som Mödrarnas mammaplikt, Genuspräglat skuld och skam och Fädernas icke plikt framkommer. Det andra huvudtemat är Missnöje med rättssystemet, där underteman som Frustration utifrån brist på information och Känslan av maktlöshet och marginalisering identifieras. Det tredje huvudtemat är Strategier och stödbehov, där underteman som Sätt att hantera situationen och Avsaknad av stöd beskrivs. Det teoretiska ramverket som använts för att förstå dessa teman är främst Goffmans teori om stigma och idéer från den genusvetenskapliga forskningen. Denna studie redogör för vad forskningen säger om de erfarenheter en förälder till en fängslad person upplever och hur dessa erfarenheter påverkar förälderns livssituation. En slutsats i uppsatsen är att föräldrar till fängslade eller frigivna personer är en sårbar grupp som är viktig att synliggöra inom det sociala arbetet och bör omfattas av det sociala arbetets praktik. This study aims to examine experiences of parents of incarcerated people or people who have been released. This study is based on an inductive approach and the method that has been used is a general literature review with a focus towards a Scoping Review. The empirical material consists of 19 qualitative scientific articles and these have been analyzed through a thematic analysis, which resulted in three main themes. The first main theme is Gendered parenting, including the sub-themes Mothers' maternal duty, Gendered guilt and shame and Fathers' non-duty. The second main theme is Dissatisfaction with the legal system, including the sub-themes Frustration based on lack of information and Feeling of powerlessness and marginalization. The third main theme is Strategies and support needs, including the sub-themes Ways of handling the situation and Lack of support. The theoretical framework used to understand these themes is primarily Goffman's theory of stigma and ideas from gender studies research. This study reports on what the research says about the experiences as a parent of an incarcerated person and how these experiences affect the parent's life situation. A conclusion in the essay is that parents of incarcerated or released persons are a vulnerable group that is important to make visible within social work and should be included in the practice of social work.

Introduktion: När ett barn diagnostiseras med cancer, oavsett ålder, ökar barnets behov av föräldrarnas stöd och trygghet. Därför är föräldrarnas delaktighet i vården betydelsefull och något som bör uppmuntras och stödjas av samtlig vårdpersonal. Omvårdnaden av svårt sjuka barn ställer höga krav på sjukvården och som sjuksköterska är det viktigt att arbeta familjecentrerat för att möta och tillgodose hela familjens behov. Familjecentrerad omvårdnad innebär att varje familj ska betraktas som unik och att vården ska anpassas efter familjens behov och situation. Syfte: Syftet var att beskriva hur föräldrar till barn med cancer upplever möjligheter och hinder i den familjecentrerade omvårdnaden vid långvarig sjukhusvistelse. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 13 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU bedömningsmall för kvalitativ metodik. Databearbetningen av litteraturstudien utfördes enligt Popenoe et al. (2021) beskrivning av allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatanalysen framkom fyra kategorier; relation, kunskap, delaktighet och information. Under respektive kategori utformades underkategorier vilka beskrev möjligheter och hinder med familjecentrerad omvårdnad. Slutsats: Föräldrars upplevelser av möjligheter och hinder i den familjecentrerade omvårdnaden är mångfacetterade. En god vårdrelation, erfaren och kompetent vårdpersonal, främjad delaktighet och tillgodosett behov av information var möjligheter i den familjecentrerade omvårdnaden. Detta ställer krav på vårdpersonalens närvaro, engagemang samt deras förmåga att kommunicera och anpassa omvårdnaden - aspekter som annars utgjorde hinder för den familjecentrerade omvårdnaden. Background: When a child is diagnosed with cancer, regardless of age, the child's need for parental support and security increases. Therefore, parents' participation in care is important and something that should be encouraged and supported by the staff. Nursing ill children places high demands on healthcare and as a nurse it is important to work family-centered to meet and satisfy the needs of the family. Family-centered care means that each family is considered unique, and that care must be adapted to the specific needs and situation. Aim: The aim was to describe how parents of children with cancer experience opportunities and obstacles in family-centered care during long-term hospital stay. Method: A literature review with descriptive design based on 13 qualitative articles. The articles were quality reviewed using the SBU assessment template for qualitative methodology. Data was analyzed using Popenoe et al. (2021) description of general literature review. Results: In the results analysis, four categories emerged; relationship, knowledge, participation and information. Under each category, subcategories were created which described possibilities and barriers for family-centered care. Conclusion: Parents' experiences of opportunities and obstacles in family-centered care are multifaceted. A good nursing relationship, experienced nursing staff, promoted participation and satisfied need for information were opportunities in family-centered nursing. This places demands on the care staff's presence, commitment and their ability to communicate and adapt the care - aspects that otherwise constituted obstacles for the family center regarding care.

Bakgrund: Varje år drabbas globalt ungefär 400 000 barn och ungdomar i åldrarna 0–19 år av en cancersjukdom Situationen är livsomvälvande för alla inblandade, inte minst för barnets föräldrar. Tidigare forskning inom ämnet beskriver barnets cancersjukdom som en mycket hotfull situation för föräldrarna och att känslorna de ställs inför är mycket prövande och svårhanterliga. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancersjukdom. Metod: En deskriptiv kvalitativ litteraturstudie användes som metod. Studien baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: I resultatet framkom att föräldrarnas upplevelser är mångfacetterade och samtliga föräldrar beskrev att de tvingades möta många svårhanterliga känslor. Föräldrarnas upplevelser sammanfattades i sju huvudteman med tillhörande 17 kategorier. Dessa teman är: “att befinna sig i en känslostorm”, “familj och föräldraskap”, “vardagspusslet”, “tankar om livet och döden”, “att bemästra ett nytt liv”, “krock mellan föräldern och samhället” och “att befinna sig i en vårdkontext”. Slutsats: Föräldrars upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom är mångfacetterad. Deras upplevelser beskrivs på ett emotionellt, psykiskt, fysiskt, finansiellt och socialt sätt. Genom ökad kunskap om föräldrars upplevelser och erfarenheter kan resultatet tänkas bidra till förbättrad vård för barncancerdrabbade familjer. Background: Globally approximately 400 000 children and adolescents aged 0–19 is diagnosed with cancer each year. The situation is life-changing for everyone involved, not least for the child´s parents. Previous research on the subject describes that the child´s cancer diagnosis is a very threatening situation for the parents and the emotions they are faced with are very testing and difficult to handle. The aim of the study was to describe parents’ experiences of having a child with cancer. Method: A descriptive qualitative literature study was used as a method. The study was based upon 16 original scientific articles. The results showed that the parents' experiences are multifaceted. All parents described that they were forced to face many difficult-to-manage emotions. Results: The results were summarized in seven main themes including 17 categories to describe parents’ experiences of having a child with cancer. These themes are: “being in an emotional storm”, “family and parenting”, “the everyday puzzle”, “thoughts about life and death”, “mastering a new life”, “clash between the parent and society” and “being in a care context”. Conclusion: Parents' experience of having a child with cancer is multifaceted. Their experiences are described in an emotional, psychological, physical, financial and social way. Through increased knowledge about parents’ experiences may the result contribute to improved care for families affected by childhood cancer.

Bakgrund: Det är känt att nyfödda barn och prematurer som vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning känner smärta. Det kan vara en utmaning att identifiera smärta hos de barnen trots användning av olika smärtskalor. Föräldrarna har en viktig roll i vården av barnet, inklusive smärtskattning och smärtlindring, ur ett familjecentrerat vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser om deras barns smärta, som vårdas inom neonatal intensivvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Resultat: 12 artiklar analyserades. Föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård handlar om föräldrarnas behov, föräldrarnas roll samt föräldrarnas känslor. Föräldrarnas känslor påverkas negativt av deras barns smärta. Det är viktigt för föräldrarna att få vara närvarande och delaktiga under smärtprocedurer. Föräldrarna har ett stort behov av kommunikation och information angående barns smärta. Dessutom är ett gott bemötande och en stödjande miljö betydande för att underlätta för föräldrarnas delaktighet och för lindring av deras stress och lidande under barnets smärtprocedur. Slutsats: Familjecentrerad vård är ett stöd för föräldrar att vara delaktig i barnets vård, särskilt under smärtprocedurer. Anpassning av stöd till föräldrar är viktigt för att utveckla deras föräldraroll när de vårdar ett sjukt nyfött barn. Det behövs empirisk forskning i Sverige om föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård. Background: It is known that newborns and premature babies in the neonatal intensive care unit can feel pain. It can be challenging to identify pain in these children despite the use of different pain scales. Parents have an important role in the care of the child, including pain assessment and pain management, from a family-centered care perspective. Aim of the study: To describe parents' experiences of their child’s pain, who ́s being cared for in a neonatal intensive care unit. Method: Qualitative literature study with a systematic approach. Results: 12 articles were analyzed. Parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care are about parents' needs, parents' roles, and parents' feelings. Parents' emotions are negatively affected by their child's pain. It is important for parents to be present and involved during painful procedures. Parents have a strong need for communication and information regarding their child's pain. In addition, a good response and a supportive environment are significant in facilitating parents' involvement and in alleviating their stress and suffering during the child's pain procedure. Conclusion: Family-centered care is a support for parents to be involved in their child's care, especially during painful procedures. Adapting support to parents is important to develop their parental role when caring for a sick newborn child. There is a need for empirical research in Sweden on parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care.

Titel: Oro hos förskolepersonal vid misstankar om barn som far illa. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka kunskap, inställning, och erfarenheter som anställd förskolepersonal i Gnosjö kommun har gällande att anmäla misstanke eller kännedom om att barn far illa. Metod: Den metod som använts är pappersenkäter som skickats ut med post. Anställda på de kommunala förskolor samt en fristående privat förskola i Gnosjö deltog i enkätundersökning. Undersökningen inkluderade både öppna och slutna frågor tillsammans med 3-stegs vinjetter. Resultat: Få orosanmälningar görs av förskolepersonal och kunskapshöjande insatser efterfrågas av förskolepersonalen, trots att majoriteten anger att de har kunskap om orosanmälningar. Förskolepersonalen upplever till viss del bristande stöd av socialtjänsten, men stöd inom personalgruppen. Det finns samband mellan antal yrkesverksamma år och delaktighet i orosanmälningar. Förskolepersonalen beskriver oro för konflikter med föräldrar vid orosanmälan. Dessutom beskrivs att det förekommer att deras rektor hindrar orosanmälningar. Slutsats: Slutsats: Det finns ett behov av de kunskapshöjande insatser som önskas av förskolepersonalen, för att öka kunskap om orosanmälningar från förskolan som det finns en avsaknad av. Title: Concern among preschool-staff in case of suspicion of children being maltreated Purpose: The thesis aims to investigate knowledge, attitudes, and experiences of preschool-staff in Gnosjö municipality concerning reporting suspicions or knowledge of child maltreatment. Method: The method used for data collection is questionnaires sent out by post. Employees at the municipal preschools and an independent private preschool in Gnosjö participated in a survey. Questionnaires included both open and closed questions along with 3-step vignettes. Results: Few reports of concern are made by the preschool staff and they request knowledge-raising efforts, despite the majority describing that they have knowledge of reports of concern. The preschool staff experience a lack of support from social services, but experiences support from their staff group. There is correlation between years of work experience and participation in reports of concern. Preschool staff describe fear of conflicts with parents when reporting concern. They also described that their manager could prevent reports of concern. Conclusion: There is a need for the knowledge-raising efforts desired by the preschool staff, to increase knowledge of reports of concern from the preschool, of which there is a lack.

Bakgrund: Varje år insjuknar 215 000 barn och unga världen över i någon form av cancer. I Sverige drabbas årligen cirka 300 barn av cancer. Leukemi är en av de vanligaste cancerformerna bland barn. Sjukdomen innebär påfrestande behandlingar vilket skapar ett lidande för både barnet och föräldrarna. Syfte: Undersöka föräldrars upplevelser av att leva med barn som diagnostiserats med leukemi. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Utifrån analys identifierades tre teman: När sjukdom blir verklighet, en förändrad livssituation och vårdens betydande roll. Sex subteman identifierades: En våg av känslor, en vilja att skydda sitt barn, hela familjen påverkas, en ekonomisk påverkan, förändrade relationer och ökat behov av kunskap och information. Konklusion: När ett barn diagnostiserats med leukemi upplever föräldrar en våg av känslor vilket gör det svårt att hantera situationen de ställs inför. Deras framtid blir oviss och en önskan om att skydda sitt barn infinner sig. Genom att undersöka föräldrars upplevelser av att leva med barn med leukemi kan sjuksköterskor se de behov som behöver uppfyllas och bidra till att främja och bevara familjens hälsa och välbefinnande. Background: Every year 215 000 children and young people worldwide contract some form of cancer. In Sweden, approximately 300 children are affected by cancer annually. Leukemia is one of the most common cancers among children. Developed and improved treatment methods have contributed to four out of five children being cured today. The disease involves stressful treatments, which creates suffering for both children and the parents. Aim: Investigating parent´s experience of living with children diagnosed with leukemia. Method: A literature-based study was carried out. Ten qualitative scientific articles were analyzed. Findings: Based om analysis, three themes were identified: When illness becomes reality, A changed life situation and the significant role of care. Six subthemes were identified: A wave of emotions, a desire to protect one´s child, the whole family is affected, an economic impact, changed relationships and increased need for knowledge and information. Conclusion: When a child is diagnosed with leukemia, parents experience a wave of emotions which makes it difficult to deal with the situation they are faced with. Their future becomes uncertain and a desire to protect their child arises. By examining the parent´s experience of living with a child with leukemia, nurses can see the needs that need to be met and contribute to promoting and preserving he family´s health and well-being.

Barn med särskild begåvning är en grupp som kan behöva särskilt stöd och anpassad undervisning för att kunna utvecklas på ett optimalt sätt i skolan. Då det saknas kunskap om dessa elevers speciella förmåga hos lärare och specialpedagoger blir ofta resultatet att dessa elever hålls tillbaka i sin utveckling. Att vara särskilt begåvad kan vara både en tillgång och en social belastning. Trots det kan det uppstå problem under uppväxttiden, i skolan och i olika sociala sammanhang. Föräldrar till särskilt begåvade barn har betydelsefulla erfarenheter som är viktiga att belysa. Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om vardagen bland föräldrar till särkilt begåvade barn. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver föräldrar sina erfarenheter av vardagen som förälder till barn med särskild begåvning? Hur beskriver föräldrarna sina erfarenheter gällande barnens väg genom skolan? Vilken betydelse har olika former av kapital i föräldrarnas beskrivningar gällande barn med särskild begåvning? Materialet, som består av åtta kvalitativa mejlintervjuer med föräldrar analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp om socialt, ekonomisk och kulturellt kapital. De viktigaste resultaten visar att föräldrarna är djupt engagerade i barnens skolgång, fritidsaktiviteter och sociala liv. Skolan har ofta problem med att tillhandahålla en utbildningsnivå som matchar deras barns behov. Det framkom att mödrarna är de som navigerar och har kontakt med skolan i stor utsträckning, vilket blev en stressfaktor när de upplevde att skolan inte lyssnade på dem. Föräldrarnas höga innehav av socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital speglade deras möjligheter att avsätta tid och omsorg vilket påverkade föräldrarnas strategier avseende barnens skolgång och sociala tillvaro. Studiens resultat visar tydligt att resursstarka föräldrar har stor betydelse för deras förmåga att finna alternativa vägar genom utbildningssystemet såväl som fritiden för deras barn med särskild begåvning.

Övervikt hos barn är ett folkhälsoproblem och distriktssköterskor inom barnhälsovården (BVC) har ett viktigt uppdrag i att upptäcka övervikt och främja livsstilsförändringar hos barn med övervikt. Genom kontinuerliga hälsobesök på BVC ökar sannolikheten att upptäcka övervikt hos barn i ett tidigt skede. Vilket genom samtal och vägledning med föräldrar kan leda till att övervikt hos barn minskar. Studiens syfte var att beskriva hur distriktssköterskor upplevde att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Nio intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom BVC. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Hjälpmedel för att underlätta samtalet, Utmaningar i samtalet och Att beakta föräldrars förmåga till hälsofrämjande förändring. Resultatet visade vidare att samtal med föräldrar kring barns övervikt är ett känsligt ämne och kräver lyhördhet, följsamhet och en tidigare relation till familjen för att nå bästa möjliga resultat. Slutsatsen visade att distriktssköterskor inom BVC mötte olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt. Då ämnet upplevs svårt att samtala om kan studiens resultat öka förståelsen för utmaningar som distriktssköterskor möter i samtal med föräldrar till barn med övervikt. Overweight in children is a public health problem and district nurses in child health care (CHC) has an important role in detecting overweight and promoting lifestyle changes in children with overweight. Through continuous health visits at the CHC, the probability of detecting overweight in children at an early stage increases. Which, through conversation and guidance with parents, can lead to a reduction of overweight in children. The purpose of the study was to describe how district nurseś experienced talking to parents of children with overweight. Nine interviews were conducted with district nurseś within CHC. The results appeared in three categories: Aids to facilitate the conversation, Challenges in the conversation and Taking into account the parents' capacity for health-promoting change. The result further showed that conversations with parents about children's overweight is a sensitive topic and requires sensitivity, compliance and a previous relationship with the family in order to achieve the best possible results. The conclusion shows that district nurses within CHC face different reactions from parents of children with overweight. As the topic is difficult to talk about, the results of the study can increase understanding of challenges that district nurses face in conversations with parents of children with overweight.

Introduktion: Andelen barn som diagnostiseras med diabetes typ 1 ökar. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som innebär många egenvårdsmoment som att kontrollera blodsockernivån med hjälp av insulin, följa en mer hälsosam kost, samt vara fysiskt aktiva. För barn som själva inte kan utföra sin egenvård behöver föräldrar assistera dem. Detta lägger en stor press på föräldrarna och kan negativt påverka deras egna upplevda diabetesrelaterade självförmåga. Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar föräldrars upplevda självförmåga avseende att hantera egenvården hos barn med diabetes typ 1. Metod: Studien var en litteraturöversikt inkluderande 20 kvantitativa artiklar som handlade om faktorer som påverkade föräldrars upplevda självförmåga. Kvaliteten av de inkluderade artiklarna granskades och resultatet delades in i teman. Resultat: Ett flertal faktorer påträffades som hade samband med föräldrarnas upplevda självförmåga. Några resultat som associerades med att föräldrar upplevde lägre självförmåga var ångest, försämrad sömnkvalitet och rädsla för hypoglykemi. Faktorer som associerades med högre upplevd självförmåga var ökad livskvalitet, högre inkomst och vid bättre blodglukoskontroll hos barnet. Vissa studerade faktorer hade inga signifikanta samband med föräldrars upplevda självförmåga. Slutsats: Faktorer som korrelerar med föräldrars upplevda självförmåga att hantera egenvården av sina barn med diabetes typ 1 är många. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma riskfaktorer för att identifiera familjer som har behov av extra stöd. Med en stigande andel insjuknade barn per år behövs fler interventionsstudier och kvalitativa intervjustudier för att erhålla djupare kunskap inom ämnet för att kunna erbjuda barnet evidensbaserad och personcentrerad diabetesvård. Introduction: The amount of children diagnosed with diabetes type 1 is increasing. Diabetes type 1 is a chronic disease that includes many self-care components such as controlling the blood glucose levels with the help of insulin, following a healthy diet, and being physically active. Children who cannot perform these self-care acts themselves need their parents to assist them. This can put a lot of pressure on the parents and affect their levels of self-efficacy. Purpose: The purpose of this study was to explore the factors that affect parents experienced self-efficacy regarding managing self-care in their children with type 1 diabetes. Method: This review study reviewed 20 quantitative articles that brought up factors that affect parents self-efficacy. The quality of the included articles were reviewed and the results were divided into themes. Result: A number of factors were seen that had different correlations with parents' self-efficacy. Some of the results that were associated with lower self-efficacy were higher levels of anxiety, lower sleep quality and hypoglycemic fear. Factors that were associated with higher self-efficacy were higher quality of life, higher income and better control of the child's blood glucose levels. Some of the factors did not show any significant correlations with parents' self-efficacy. Conclusion: To be able to identify families with need of extra support the nurse has to acknowledge the factors that are associated with the parents sense of self-efficacy when it comes to performing diabetes specific self-care tasks. With the rising frequency of children being diagnosed with diabetes type 1 there is a need for more intervention and interview studies to obtain a deeper knowledge of the topic to be able to provide the children with the best evidence based healthcare possible.

Bakgrund Typ 1-diabetes (T1D) är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn över hela världen. Det är inte bara barnet som påverkas utan hela familjen påverkas när barn får T1D. T1D innebär livslång egenvård och det är föräldrarna som har det största ansvaret när det gäller barn. Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja, vägleda samt ge information kring hanteringen av sjukdomen till både barnet och föräldrarna. Syfte Syftet är att beskriva hur livet för föräldrarna påverkas av att ha ett barn diagnostiseratmed typ 1-diabetes. Metod Denna studie har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. 13 kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat Resultatet delades in i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier som besvarade studiens syfte; Behov av kunskap och stöd, Förtroende och ansvar saknas, Leva med konstant oro och beredskap genom barnets uppväxt och Anpassning till den nya verkligheten. Slutsats Resultatet visade en brist på stöd och information från sjukvården. Denna studie ger en ökad förståelse för hur föräldrarnas liv påverkas när barnet diagnostiseras med T1D. För att sjuksköterskan ska kunna ge en bra omvårdnad är förståelse och empati av vikt för attbarnet skall uppnå en optimal hantering av T1D. Background Type 1 diabetes (T1D) is one of the most common chronic diseases affecting children worldwide. It is not only the child who is affected, but the whole family is affected when children get T1D. T1D involves lifelong self-care and it is the parents who have the greatest responsibility when it comes to children. The nurse has a responsibility to support, guide and provide information about the management of the disease to both the child and the parents. Aim The aim is to describe how the lives of the parents are affected by having a child diagnosed with type 1 diabetes. Method This study has been conducted as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. 13 qualitative articles have been analyzed. Results The results were divided into four main categories and twelve subcategories that answered the purpose of the study; Need for knowledge and support, Trust and responsibility are lacking, Living with constant worry and preparedness through the child's upbringing and Adaptation to the new reality. Conclusions The results showed a lack of support and information from the healthcare system. This study provides an increased understanding of how the parents' lives are affected when the child is diagnosed with T1D. In order for the nurse to be able to provide good care, understanding and empathy are important for the child to achieve optimal handling of T1D.

Bakgrund: Ätstörning drabbar inte bara den enskilda individen utan påverkar familjen, omgivningen och samhället i stort. Föräldrarnas delaktighet är av betydande del för tillfrisknandet. Sjuksköterskor behöver ta ansvar för att främja även föräldrarnas hälsa. Genom fördjupad kunskap om föräldrar situationen kan sjuksköterskan ge en bättre omvårdnad och förutsättning för föräldrarnas delaktighet i vården av deras ätstörningssjuka barn. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av attvara förälder till ett barn med ätstörning. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där resultatet har sammanställts med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Information om sjukdomen, brist på stöd och föräldrarnas upplevelse av utanförskap. Sammanfattning: Behovet av stöd från vården och att få vara delaktig i vården är av stor vikt för att föräldrarna ska orka fortsätta stötta sitt barn. Det är ansträngande att vara förälder till ett barn med ätstörning ochdet kan inskränka på såväl fysisk och psykisk hälsa som livskvalité. Background: Eating disorders not only affect the individual but also affect the family, the environment and society at large. Parental involvement is a significant part of recovery. Nurses need to take responsibility for promoting parents' health as well. Through in-depth knowledge of the parental situation, the nurse can provide better care and conditions for the parents' participation in the care of their children with eating disorders. Aim: The purpose of the literature review was to describe the experience of being a parent of a child with an eating disorder. Method: The method used is a literature review where the results have been compiled with the help of ten scientific articles. Results: The results are presented in three main themes: Information about the disease, lack of support and parents' experience of exclusion. Summary: The need for support from the care and to be able to participate in the care is of great importance for the parents to be able to continue to support their child. It is strenuous to be the parent of a child with an eating disorder and it can restrict both physical and mental health as well as quality of life.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vikten av förälders engagemang i skolan samt att utforska om samarbete mellan hem och skola har en positiv påverkan på barns skolprestation. Vi har ställt upp följande frågeställningar: 1) Vad innebär föräldraengagemang i skolan? 2) Vilka hinder och utmaningar kan vi hitta i föräldrars engagemang i sitt barns skolgång? 3) Vilken betydelse har föräldrars engagemang för elevens prestation i skolan? 4) Vilken betydelse har föräldrars och lärares interaktion för elevens prestation i skolan? Vi har använt en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett antal lärare och föräldrar. Analys har gjorts med hjälp av fenomenografisk metod. Resultatet av vår studie visar tydligt att de elever vars förälder aktivt deltar i och stödjer deras skolgång har lättare att tillgodogöra sig utbildningen. I stort sett alla informanter är överens om att interaktion mellan hem och skola gör ett barns inlärningsprocess både enklare och roligare. Det vill säga, om både förälder och skola interagerar och effektivt deltar i barnets skolgång ser vi som resultat inte bara en ökad inlärningseffekt utan även en god social utveckling hos eleven. Många skolor i Sverige har insett detta och arbetar numera aktivt för att involvera föräldern mer aktivt i sitt barns skolgång. The overall purpose of this study is to investigate the importance of parents' involvement in school and to explore whether cooperation between home and school has a positive impact on children's school performance. We have posed the following questions: 1) What does parental involvement in school mean? 2) What obstacles and challenges can we find in parents' involvement in their child's schooling? 3) What is the significance of parents' commitment to the student's performance in school? 4) What significance does the interaction of parents and teachers have for the student's performance in school? We have used a qualitative method, where semi-structured interviews have been conducted with a number of teachers and parents. Analysis has been done using a phenomenographic method. The results of our study clearly show that the students whose parents actively participate in and support their schooling have an easier time assimilating the education. Virtually all informants agree that interaction between home and school makes a child's learning process both easier and more fun. That is, if both parent and school interact and effectively participate in the child's schooling, we see as a result not only an increased learning effect but also a good social development in the student. Many schools in Sweden have realized this and are now working actively to involve the parent more actively in their child's schooling.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom som drabbar alltfler barn varje år. Cirka 1, 2 miljoner barn och ungdomar lever med sjukdomen i världen och det blir föräldrarnas ansvar att ta hand om barnet tills dess att de kan hantera sjukdomen själv. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet från analysen sammanställdes i tre kategorier: Omvälvande förändring, Påverkan på vardagen och Påverkan på relationer med totalt nio tillhörande subkategorier. Konklusion: Att vara förälder till ett barn med Diabetes mellitus typ 1 innebär en storförändring på föräldrarnas liv. Den omvälvande förändringen som föräldrar till ett barn med Diabetes mellitus typ 1 går igenom är av värdefull kunskap för all vårdpersonal som möter föräldrar till barn med diagnosen. Kunskapen kan hjälpa sjuksköterskor förberedaföräldrarna för den kommande förändringen. Background: Diabetes mellitus type 1 is an autoimmune chronic disease that affects more and more children every year. Approximately 1, 2 million children and adolescents in the world live with the diagnose and it’s the parents’ responsibility to take care of the childuntil they can handle the disease themselves. Aim: To illuminate parents' experiences of having a child with diabetes mellitus type 1. Methods: A literature study was conducted based on eight qualitative studies. Database searches were done in CINAHL and PubMed. The analysis was based on Friberg's five-step model. Results: The results from the analysis were compiled into three main categories:Revolutionizing change, Impact on everyday life and Impact on relationships with a totalof nine associated sub- categories. Conclusion: Being a parent of a child with Diabetes mellitus type 1 implies a disruptive change in the parents' lives. The change that the parents of a child with Diabetes mellitus type 1 go through is of valuable knowledge for all healthcare professionals who meet parents of children with that diagnosis. This knowledge can help nurses prepare the parents for the coming change.

I samhället finns olika instanser som ska bistå individer med hjälp och stöd när behov uppstår. Föräldrar är de som har det yttersta ansvaret för att stötta och hjälpa sina barn, men personer som har en neuropsykologisk funktionsnedsättning (NPF) är ofta i större behov av stöd och hjälp i sin vardag. För personer som inte följer normen finns en risk att en känsla av stigmatisering uppstår Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med NPF framställer sitt föräldraskap, stöd från samhällets instanser och stigmatisering, utifrån inlägg skrivna på Instagram och bloggar. Frågeställningarna som använts för att svara mot syftet är: Hur framställer föräldrar till barn med NPF sina upplevelser av föräldrarollen?· Hur beskriver föräldrarna samhällets stöd från skola, sjukvård, Försäkringskassan och socialtjänsten? Om och eventuellt hur kan man förstå dessa familjers situation kopplat till utanförskap/stigmatisering?Detta är en kvalitativ studie som bygger på netnografi. Denna studie har utgått ifrån inlägg publicerade på Instagram av åtta olika föräldrar samt från tre olika bloggare. För att kunna analysera empirin har Goffmans teori om stigmatisering, Goffmans teori om självframställning och Giddens och Suttons stämpelteori använts, samt tidigare forskning om föräldrar till barn med NPF. Resultatet visar att föräldrarna använder plattformarna till att förmedla kunskap och ge andra förståelse kring hur det är att leva i en familj med NPF. Användarna beskriver mycket stress och oro kopplat till sitt föräldraskap. De olika instanserna de har kontakt med saknar ofta kunskap om NPF, vilket innebär att stöd kan utebli eller bli fel. En upplevelse föräldrarna beskriver är att det är lite som lottdragning om de får träffa en person med kunskap om NPF när de besöker de olika instanserna. Om personen har kunskap blir bemötandet bättre och föräldrarna upplever att de blir förstådda. Ingen förälder skriver att de öppet känner sig stigmatiserade, men de väljer ändå att ofta stanna hemma för att inte utsätta barnet för allt för många intryck. Stigmatiseringen kopplas mer mot deras barn som saknar vänner eller inte kan delta i idrotter. In society there are different instances that are supposed to assist individuals with help and support when needs arise. Parents are the ones who have the ultimate responsibility for supporting and helping their children, but people with a neuropsychological disability are often in greater need of support and help in their everyday lives. When you do not follow the norm, there is a risk that a feeling of stigma arises. The purpose of this study was to investigate how parents of children with NPF portray their parenting, support from community instances and stigma, based on posts written on Instagram and blogs. The questions used to answer the purpose are: · How do parents of children with NPF present their experiences of the parent role? · How do parents describe society's support from schools, healthcare, the Social Insurance Agency and social services? · If and if necessary how can one understand the situation of these families linked to exclusion/ stigma? It is a qualitative study based on netnography, which is a new method based on the internet in its analysis. This study has been based on posts on Instagram by eight different parents as well as from three different bloggers. To analyze the empirical material, Goffman's theory of stigma has been used as well as previous research on parents of children with NPF. The results show that the parents use the platforms to convey knowledge and give others an understanding of what it is like to live in a family with NPF. Users describe a lot of stress and worry linked to their parenting. The various instances they have contact with often lack knowledge of NPF, which means that support may not be provided or wrong. One experience the parents describe is that it is a bit like drawing lots if they get to meet a person with knowledge of NPF when they visit the different instances. If the person has knowledge, the treatment becomes better and the parents feel that they are understood. No parent writes that they openly feel stigmatized, but they still choose to often stay at home so as not to expose the child to too many impressions. The stigma is linked more towards their children who lack friends or cannot participate in sports.

Introduktion: Diabetes typ-1 (DT-1) är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn i Sverige och antalet barn som drabbas av sjukdomen ökar världen över. Sjukdomen uppstår på grund av att insulinproduktionen i bukspottkörteln upphör. Egenvårdsrutiner och behandling är en utmaning för det drabbade barnet med att utföra detta självständigt. Därmed ökar behovet av föräldrarna att ta över ansvaret med den komplexa omvårdnaden. Föräldrarna ställs inför utmaningar och risk finns att de hamnar i en svår och stressig situation som inverkar på familjens tillvaro. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes typ-1. Metod: En allmän litteraturöversikt med beskrivande design genomfördes. Fjorton vetenskapliga originalartiklar valdes från databaserna: PubMed och CINAHL. Innehållsanalys utfördes enligt Kristenssons analysmetod. Resultat: Tre kategorier identifierades från resultatet: Upplevelser att livet domineras av DT-1, Upplevelser av stöd och Upplevelser av oro och stress. I resultatet beskriver föräldrarna sina upplevelser med att vara ansvariga för den komplexa omvårdnaden. Föräldrars relationer, ekonomi, personliga val och deras välbefinnande påverkades negativt på grund av det tunga ansvaret. Slutsats: Utifrån föräldrars upplevelser av att leva med barn som har DT-1, framkom det att vara ansvariga för sitt barns egenvård hade negativ påverkan på deras fysiska, psykologiska och emotionella tillstånd om de inte fick tillräckligt med stöd och hjälp. Sjuksköterskan måste vara lyhörd samt visa sin förståelse och tillhandahålla tillräcklig med råd och förberedelse till föräldrarna med att individanpassa barnets egenvård och behandlingsplan som kan integreras i det dagliga familjelivet. Introduction: Type 1 diabetes (T1D) is rising worldwide, and it is one of the most common chronic childhood conditions in Sweden. This chronic condition occurs because the pancreas cease to produce insulin. The self-care management is too complex for children, who suffers from this disease, to be carried out independently. Consequently, parents must undertake the responsibility of self-care management for their children. The parents face challenges and there is a risk that they will end up in a difficult and stressful situation that affects the family's life. Aim: To describe parents’ perceptions of living with their children who have type 1 diabetes. Methods: An overall literature review have been used with descriptive design implemented. Fourteen original qualitative research articles were chosen from the databases: PubMed and CINAHL. Content analysis based on Kristensson’s analysis method was applied. Results: The result identified three categories: Experiences that life is dominated by T1D, Experiences of support and Experiences of worry and stress. The result describes how the responsibility could have a negative impact on parents’ relationships, finances, personal choices, and wellbeing. Conclusions: Based on parents' experiences of living with children who have type 1 diabetes, it emerged that being responsible for their child's self-care had a negative impact on their physical and emotional state if they did not receive enough support and help. The nurse must be responsive as well as demonstrate her understanding and provide sufficient advice and preparation to the parents in individualizing the child's self-care and treatment plan that can be integrated into daily family life

Bakgrund: Tillit är en grundläggande faktor inom pediatrisk omvårdnad, trots det finns endast sparsamt med samtida såväl som historisk forskning avseende begreppen tillit och tillitsskapande inom pediatrisk omvårdnad. Den sociala interaktionen, mötet, mellan barn och barnsjuksköterska utgör möjlighet att skapa tillit hos barn. Swanson’s omvårdnadsteori tycks kunna verka som guide i barnsjuksköterskans arbete med att skapa tillit. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation. Metod: För att besvara syftet användes kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes digitalt. Barnsjuksköterskor (n=13), med arbetsplats i Sverige, rekryterades till studien genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i skapandet av tre kategorier vilka belyser barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation; Barnsjuksköterskans strategier, Förutsättningar och Tillitens betydelse. Slutsats: Ärlighet framkom som en särskilt betydelsefull strategi för skapandet av en tillitsfull vårdrelation barn och barnsjuksköterska emellan. Föräldrarna ansågs vara en betydelsefull faktor för barns tillitsskapande gentemot barnsjuksköterskan och kunde påverka barns tillit både positivt och negativt. En tillitsfull vårdrelation anses kunna bidra till barns ökad hälsa. Vidare forskning av ämnet rekommenderas Background: Trust is a fundamental factor in pediatric nursing, although it is only sparse with contemporary as well as historical research regarding the concepts of trust and trust building in pediatric nursing. The social interaction, the meeting, between the child and the pediatric nurse is an opportunity to create trust in children. Swanson's nursing theory seems to be able to act as a guide in the pediatric nurse's work to create trust. Aim: The aim of the degree project was to shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children. Method:To reach the aim of the study, a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection took place through semi-structured interviews which were conducted digitally. Pediatric nurses (n = 13), with a workplace in Sweden, were recruited for the study through convenience selection. Data were analyzed using manifest content analysis. Results: The analysis resulted in the creation of three categories which shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children; The pediatric nurse's strategies, prerequisites and the importance of trust. Conclusion: Honesty emerged as a particularly important strategy for creating a trusting care relationship between child and pediatric nurse. The parents were considered to be an important factor in children's confidence in the pediatric nurse and could affect children's trust both positively and negatively. A trusting care relationship is considered to be able to contribute to chil

Bakgrund: Sverige har en hög vaccinationstäckning men allt fler föräldrar ifrågasätter att vaccinera sina barn. Barnhälsovårdssjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) har en viktig och komplex roll i sitt uppdrag gällande att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning i Sverige. Syfte: Att undersöka barnhälsovårdsjuksköterskors upplevelser gällande föräldrar som är tveksamma till att följa barnvaccinationsprogrammet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Nio intervjuer utfördes och analyserades sedan utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fyra kategorier och elva underkategorier. De fyra kategorierna som presenteras i resultatet är: (i) BVC-sjuksköterskans erfarenheter av hinder för vaccination, (ii) Utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta individuella behov hos föräldrar, (iii) Olika tillvägagångssätt för att främja vaccination och (iv) Behov av kunskapsstöd för BVC-sjuksköterskor. Sammanfattning: Allt fler föräldrar ifrågasätter barnvaccinationer bland annat på grund av tidigare händelser i form av vaccinationsbiverkningar och falsk vaccinationspropaganda via sociala nätverk och media. Det är en utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta föräldrars oro och tveksamhet samtidigt som att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning och bibehålla en god vårdrelation för barnets bästa. BVC-sjuksköterskan behöver ha förmåga att möta föräldrars individuella behov genom att i sin profession informera, vara lyhörd och ha en god kommunikation. Background: Sweden has a high vaccination coverage but more and more parents are questioning vaccinating their children. Child Health Care nurses (CHC-nurses) have an important and complex role in their assignment regarding working for a continued high level of vaccination coverage in Sweden. Purpose: To investigate the experiences of CHC-nurses regarding parents who are hesitant to follow the child vaccination program. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Nine interviews were conducted and then analysed based on a qualitative manifest content analysis. Results: In the study four categories and eleven subcategories emerged. The four categories presented in the results are: (i) The CHC-nurses experiences of barriers to vaccination, (ii) Challenges for the CHC-nurse to meet the individual needs of the parents, (iii) Different approaches to promote vaccination and (iv) Need for knowledge support for CHC-nurses. Summary: More and more parents question child vaccinations, among other things due to previous events in form of vaccination side effects and false vaccinations propaganda from social networks and the media. It is a challenge for the CHC-nurse to address parents´concerns and hesitations and at the same time working for a continued high level of vaccination coverage and maintaining a good care relationship for the child. The CHC-nurse needs to be able to meet parents´ individual needs by informing, being sensitive and having good communication in their profession.

t Bakgrund: Globalt rapporteras 19 miljoner fall årligen av cancer varav 400 000 fall av dem är barn. Dessa fall påverkar inte bara barnen själva utan även familjerna. De ställs inför en svår och utmanande situation. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, lymfom och tumör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Sökning av artiklar gjordes i Pubmed, Cinahl och APA PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultat: I resultatet kom det fram två huvudkategorier och sex subkategorier, ”Ett annorlunda liv” och ”Utveckla hanteringsstrategier”. Konklusion: Att leva med barn som drabbats av cancer påverkade föräldrarna på flera olika sätt; psykiskt, depression, ångest och stress påvisades. Lyfta fram föräldrars erfarenheter skapar förståelse och ger kunskap till sjuksköterskan över hur de kan stötta familjer i svåra situationer. Författarna ville med studien ge uppmärksamhet till hur det är att vara förälder till en sjuk patient. Abstract Background: Globally 19 million cases of cancer are reported annually, of which 400,000 cases are children. These cases affect not only the children themselves but also families. They are faced with difficult and challenging situation. The most common cancers among children is leukemia, lymphoma and tumor. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of living with a child with cancer. Methods: Qualitative literature study based on eight empirical studies. Search for articles was done in Pubmed, Cinahl and APA PsycINFO. The studies were quality reviewed and analyzed using Friberg's model. Results: The result was two main categories and six subcategories ”A different life” och ”Develop management strategies to a higher power”. Conclusion: Living with children affected by cancer affected parents' in several different ways; mental, depression, anxiety and stress were demonstrated. Highlighting parents' experiences creates understanding and provides knowledge to the nurse about how they can support families in difficult situations. This study the authors wanted to draw attention to what it is like to be parent to a sick patient.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 400 000 barn i världen av cancer. Cancer är en livshotande sjukdom som innebär en intensiv period av tuffa behandlingar. När ett barn får en cancerdiagnos ställs livet på sin ända och allt runt omkring tappar betydelse. I dessa stunder är det viktigt för vårdpersonal att se hela den familj som står bakom barnet. Syfte: Syftet var att studera föräldrars upplevelser, känslor och erfarenheter av att ha ett cancersjukt barn. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design innehållande originalartiklar med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall och resultatet analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade tre huvudkategorier: Psykisk och fysisk påverkan, stöd och förändringar i vardagen med totalt åtta subkategorier. Föräldrar upplevde en stor psykisk påverkan i form av chock och förnekelse som sedan övergick i reaktioner som sorg samt rädsla. För att hitta ett sätt att ta sig igenom vardagen behövde många föräldrar finna hopp och se positivt på framtiden. Praktiskt och känslomässigt stöd från vårdpersonal och närstående ansågs viktigt för att öka tryggheten. Efter barnets cancerdiagnos förändrades hela världsbilden och föräldrar fick hitta nya sätt att klara av vardagen. Slutsats: Föräldrar påverkades både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan behöver därmed ha kunskap om hur ett cancerbesked kan ge uttryck och hur man bemöter människor i kris. Background: Each year approximately 400 000 children in the world are diagnosed with cancer. Cancer is a life-threatening disease that involves a difficult period of intensive treatments. When a child receives a cancer diagnosis, their lives are turned upside down and everything around them loses significance. In these moments it's important to consider the entire family behind the child. Aim: The aim was to study parents' experiences and emotions of having a child affected by cancer. Method: A literature review with descriptive design using original articles with a qualitative method. Quality review of the studies was performed using SBU´s template and the results were analyzed using Friberg´s analysis model. Result: The result was divided in three main categories: Psychological and physical impacts, support, and changes in everyday life. These categories were split into eight subcategories. Parents experienced psychological impacts that included trauma and denial, that then turned into reactions such as grief and fear. To find a way to get through everyday life many parents needed to find hope and see the future in a positive way. Practical and emotional support from healthcare professionals and relatives was considered important to increase security. After the child's cancer diagnosis, the whole world changed, and the parents had to find new ways to cope with everyday life. Conclusion: Parents were affected both psychologically and physically. The nurse therefore needs to have knowledge about how a cancer diagnosis can manifest and how to support people in crisis.

Background: The parents’ child with type 1 diabetes are responsible to make glucose measurements several times a day and by that have the primary responsibility for the child's health. This results in a new life for the parents. Aim: To describe parents' experiences to live and care for a child with type 1 diabetes. Method: A qualitative literature-based method by systematically searching through Pubmed and Cinahl about 10 selected articles. Results: The article revealed five main themes: Parents' increased responsibility, Parents' longing for a normal life, How the surroundings lack of knowledge affects you, The Healthcare system responsibility, Parents' painful emotions and feelings. Based on these five themes eleven sub themes emerged: The fight for a stable blood sugar level, Constant surveillance, Not limits the child’s daily activities, Parents' life change, School staff and friends' significant support, Constantly educating the surroundings, The importance of Care support, Your own need for knowledge, Continuous worries and fear, Feeling guilt over right treatment and care of the child, Inevitable exhaustion and burnout. Discussion: A nurse can learn a lot from the parents' experiences of living with a child diagnosed with type 1 diabetes and by that create valuable support for the parents. The discussion involves parents' worries and feelings of fear and guilt. The very important responsibility that the health care system has is discussed in relation to the parents. Mothers were mainly the ones who distributed the care of their child’s type 1 diabetes

Introduktion: I Sverige erbjuds alla barn vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Sverige har en hög vaccinationstäckning men en viss tveksamhet föreligger hos en andel av föräldrar. Vaccinationstveksamhet innefattar acceptans av vaccin trots tveksamhet, val av alternativa vaccinationsscheman samt avvisande av vaccinationer. Hälso- och sjukvårdpersonalen har en stor roll i att bemöta vaccinationstveksamhet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter och strategier i mötet med vaccinationstveksamma föräldrar. Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes för att besvara syftet och analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två övergripande teman utkristalliserades. Det första temat Erfarenheter och upplevelser bestod av två kategorier, Professionell legitimitet, frustration och moralisk konflikt samt Förutsättningar, hinder samt behov av stöd, med tillhörande underkategorier. Det andra temat Informations- och kommunikationsstrategier utgjordes också av två kategorier, Vaccinlitteracitet samt Strategier i mötet med vaccinationstveksamma föräldrar, med tillhörande underkategorier. Slutsats: Resultatet indikerar att hälso- och sjukvårdpersonalen har behov av utbildning om vaccinationer och att bemöta desinformation men också för att utveckla sin kommunikativa förmåga. Personalen har också behov av stöd för att hantera känslor som uppkommer i mötet med vaccinationstveksamma föräldrar. Introduction: Every child in Sweden is being offered vaccination according to the national immunization program. Sweden has a high vaccination coverage, but a share of parents expresses some hesitancy. Vaccine hesitancy stretches from acceptance combined with questioning, over delayed or selective vaccination to being reluctant. Healthcare professionalsare playing a major role in encountering and addressing parental concerns regarding vaccination. Aim: This systematic literature review aims to highlight the experiences and strategies of healthcare professionals when meeting vaccine hesitant parents. Methods: A systematic literature review was used for the data collection. Qualitative content analysis was used for analyzing the material. Results: Two themes were identified. The first theme Experiences consisted of two categories, Professional legitimacy, frustration and moral conflictand Conditions, barriers and need for support, with associated subcategories. The second theme, Information and communication strategies, also consisted of two categories, Vaccine literacy and Strategies in the meeting with vaccination-hesitant parents, with associated subcategories. Conclusion: The results indicate that the health care staff needs training on vaccinations and on responding to misinformation, but also on developing their communication skills. The staff also needs support to deal with emotions that arise in the meeting with vaccination-hesitant parents.

Bakgrund: En del av barnhälsovårdens arbete är att erbjuda stöd och vägledning till föräldrar gällande barnets nutrition. Vårdpersonal är skyldiga att framföra amningens fördelar men bör emellertid ha ett familjecentrerat förhållningssätt och ta hänsyn till familjens specifika behov. Olika faktorer kan leda till att amning inte är möjligt och då kan bröstmjölksersättning vara ett alternativ. Tidigare forskning har visat att den här föräldragruppen kan uppleva negativa känslor som misslyckande och skam. BHV-sjuksköterskans kommunikation kan påverka hur föräldrar upplever information och känslomässigt stöd, därav är det av vikt att belysa kunskapsläget. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva föräldrars upplevelser avseende information och stöd från vårdpersonal vid användning av bröstmjölksersättning under barnets första år. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes som studiedesign. Sökningar utfördes via databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalysen var en systematisk metod beskriven av Popenoe et al. (2021). Resultat: Litteraturstudien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resulterade i sju subkategorier samt två kategorier. Många föräldrar upplevde bristfällig information och stöd från vårdpersonal vid användning av bröstmjölksersättning. Flertalet föräldrar upplevde även att vårdpersonalens information var fokuserad på amning och detta kunde bidra till att de kände skuld och skam över valet att använda bröstmjölksersättning. Slutsats: Baserat på litteraturstudiens resultat är det av vikt att BHV-sjuksköterskan är stödjande och bemöter alla familjer utifrån dess unika förutsättningar för att skapa en tillitsfull och vårdande relation. Background: Child health nurses should offer support and guidance to parents regarding the child's nutrition. They are obliged to present the benefits of breastfeeding but should, however, have a family-centered approach and regard the specific needs of the family. Different factors can lead to a cease to breastfeed and in that situation infant formula can be an alternative. Previous research has shown that this group of parents may experience negative emotions such as failure and shame. The child health nurse's communication can affect how parents experience information and emotional support, hence it is important to illustrate the state of knowledge. Objective: The purpose was to identify and describe parents' experiences regarding information and support from healthcare professionals when using infant formula during the child's first year. Method: A general literature study with qualitative articles was chosen as the study design. The content analysis was a systematic method described by Popenoe et al. (2021). Results:The literature study was based on 20 articles and resulted in seven subcategories and two categories. Many parents experienced a lack of information and support from healthcare professionals when using infant formula. The majority of parents also felt that the information from healthcare professionals was focused on breastfeeding and this could contribute to parents feeling guilty and ashamed of their choice to use infant formula. Conclusion: It is important that the child health nurse is supportive and treats all families based on their unique conditions in order to create a trustful and caring relationship.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån BVC-personalens skildringar synliggöra hur föräldrar kan främja sitt barns psykosociala hälsa och därmed motverka framtida risker. Fyra semistrukturerade intervjuer med BVC-sköterskor genomfördes. Utifrån detta formulerades fem teman som innefattar hur föräldrar kan främja sitt barns psykosociala hälsa. Den empiriska datan har analyserats med hjälp av den utvecklingsekologiska teorin, samt begreppet resiliens som teoretiskt ramverk. Resultatet har visat på vikten av att man som förälder är både fysiskt och emotionellt närvarande, samt att man har ett positivt samspel med sitt barn. Vidare lyftes vikten av ett nätverk, betydelsen av att bevara ett barns oskuldsfullhet samt att barnet känner sig älskat men samtidigt upplever en tydlig struktur och gränssättning. Resultatet bekräftar således på gräsrotsnivå det inom socialt arbete väl etablerade materialet “BBIC” (Barns Behov i Centrum). The aim of this qualitative study was to explore child healthcare workers’ experiences of how parents can enhance their child’s psychosocial health and thereby prohibit future risks. Four nurses were interviewed, utilizing a semi-structured interview method. From this, five themes that embrace how parents can enhance their child’s psychosocial health took form. The empirical data was analyzed using developmental ecological theory and resilience as a conceptual framework. The findings showed the importance of parents being physically and emotionally available and having a positive interaction with their child. Further on, the importance of a network was lifted along with the significance of a child having an innocent childhood, a clear set of structure and boundaries and experiencing love. Thereby, the results on a grassroot level confirm the material “BBIC” that focuses on children’s needs and that’s well known and used in social work in Sweden.

Bakgrund: När barn vid 6 månader introduceras till fastare föda kan matvägran uppstå. En svårare variant av matvägran ger skäl till diagnosen Selektiv Ätovilja (SÄ) eller Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Både vården och föräldrarna har en betydande roll i barnets behandling vid SÄ eller ARFID. Motiv: Då ARFID är en relativt ny diagnos är det rådande kunskapsläget om sjukdomen bristande, vilket påverkar föräldrarnas möte med vården. Studier om olika perspektiv på ätovilja är av stor vikt för att förbättra mötet mellan föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa erfarenheter av mötet med sjukvården beskrivet av föräldrar till barn med selektiv ätovilja (ARFID). Metod: Föreliggande studie genomfördes med hjälp av 8 enskilda semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med ARFID. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp och intervjuerna skedde digitalt via Zoom. Under intervjuerna användes en intervjuguide som testats i en pilotintervju. Intervjuerna transkriberades ordagrant varvid texten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 kategorier och 6 underkategorier. Resultat: Föreliggande studie visade att föräldrarnas erfarenheter handlade om personalens kunskap, professionellt bemötande och föräldrarnas känsla av att befinna sig i en gråzon. Personalens kunskap var i överlag bristande och föräldrarna fick därför söka kunskap på egen hand. Föräldrarna bemöttes med nonchalans och bristande förståelse. Känslan av att befinna sig i en gråzon handlade om att föräldrarna upplevde att de hamnade mellan stolarna och fick kämpa för god vård. Konklusion: Föräldrarnas erfarenheter om vårdpersonalens kunskapsbrist om ARFID var central i intervjuerna. En ökad kunskap bland vårdpersonal kommer att främja föräldrarnas tillgång till hjälp, stöd, förståelse och verktyg att hjälpa barnet. En instans behövs för att förbättra vården av barn med ARFID. Background: A child is introduced to more solid foods around 6 months of age, which is when food aversion can arise. A more severe food aversion might give cause for considering Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Both healthcare staff and parents of children with ARFID have significant roles in the child’s treatment. Motive: Since ARFID is a relatively new diagnosis, the available expertise is limited, particularly when parents meet with healthcare staff. Studies focused on various perspectives surrounding food intake disorders are of great importance when improving the meeting between parents and healthcare professionals. Aim: This study aimed to illuminate the experiences of the meeting with healthcare professionals as described by parents of children with ARFID. Methods: The study was conducted using 8 semistructured interviews with parents of children with ARFID. The participants were located and selected using a private Facebook group, and the interviews took place digitally via Zoom. The questions asked had previously been tested through a pilot interview. The interviews were transcribed verbatim, then analysed using qualitative content analysis. This resulted in 3 categories and 6 subcategories. Result: The results showed that the parents’ experiences were about the expertise demonstrated by healthcare staff, professional treatment, and the parents’ sense of being stuck in a grey area. Healthcare professionals lacked the necessary expertise, and parents were forced to seek information elsewhere. Parents faced negligence and a lack of understanding from healthcare staff. They also felt like they were in a grey area and had to fight for their child to receive fair treatment. Conclusion: The lack of expertise was central throughout the study. With increased knowledge, healthcare professionals could give parents better help, support, understanding, and tools. A clinic to receive children with ARFID is needed.

Bakgrunden belyser att barnsjukvården arbetar utefter ett familjecentrerat förhållningssätt där familjen ses som en enhet. Separation av barn och föräldrar har negativa konsekvenser. Vårdpersonalen syn på föräldrars närvaro världen över är tveksamma till att låta föräldrar att närvara vid återupplivning av deras barn. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av att närvara vid deras barn återupplivning. Den valda metoden för denna studie var litteraturöversikt med systematisk metod. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar varav 12 kvaliativa studier, tre kvantitativa studer och en mixad studie. Efter kvalitesgranskningen var nio av god kvalité och sju av hög kvalitet. De inkluderade artiklarna analyserades i en integrerad metod. Resultatet kategoriseras i fyra huvudkategorier "Föräldrar emotionella uttryck", "föräldras behov vid återupplivning", Föräldras relation till vårdpersonal" och "Närvaro vid ååterupplivning". Familjer Beskriver det inte bara som av högsta vikt at få närvara utan även som deras otvetydig rättighet, ett naturligt och instinktivt ansvar som förelder. Det är kritiskt för anhöriga att få basal och konkret information kring barnets tillstånd och att vårdpersonalen som ger dessa uppdateringar vet vad som pågår. Familjers närvaro vid återupplivning ger sällan avbrott i det medicinska teamets arbete. Slutsats från studie var att majoriteten av föräldrarna vill närvara vid återupplivningen av deras barn. Närvaron påverkar föräldrar i efterhand positivt då det underlättar för sorgearbetet. Därtill är det av vikt att anhöriga erbjuds adekvat stöd och blir tillhandahållna kontinuerlig adekvat information angående barnets tillstånd för att bidra till att föräldrarna ska känna sig mer trygga i situationen. The background highlights that pediatric care works from a family-centered point of view where the family is seen as a unit. Separation of children and their parents has negative consequences. Worldwide nurses' view of parents' presence during resuscitation of their children is hesitant. The purpose of this study was to describe parents´ experience of attending their child´s resuscitation. The chosen method for this study was a literature review with systematic method. The searches were performed in the PubMed and CINAHL databases. A total of 16 articles were included, of which 12 qualitative studies, 3 quantitative studie and 1 mixed study. After the quality review, nine were of good quality and seven of high quality. The included articles were analyzed in an integrated method. The results are categorized into four main categories: “Parents´ emotional expression”, “Parents´ need during resuscitation”, “Parents´relationship to care staff” and “Attendance in resuscitation”. Families do not only describe it as the utmost importance to be present but also as their unequivocal right, an innate and instinctive responsibility as a parent. It is critical for relatives to receive basic and concrete information about the child's condition and furthermore that the care staff who provide these updates has knowledge regarding the resuscitation of the parents´child. The presence of families in resuscitation seldom interrupts the work of the medical team. The conclusion from the study was that the majority of parents want to attend the resuscitation of their children. The presence has a positive effect on parents afterwards as it facilitates the mourning. In addition, it is important that relatives are offered emotional support and are provided with continuous adequate information regarding the child's condition in order to help the parents feel more secure in the situation.

Syfte: Undersöka huruvida föräldrar med och utan barn med kroniska tillstånd skiljer sig åt gällande: psykologisk flexibilitet (generell och föräldraspecifik), utbrändhet, psykologiskt lidande och subjektiv livskvalitet. Samt undersöka om prediktorerna: huruvida föräldrarna har barn med kroniska tillstånd, nivåer av psykologisk flexibilitet (generell och föräldraspecifik), samt nivåer av medveten närvaro och kognitiv defusion förklarar föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och subjektiva livskvalitet. Metod: Oberoende ttest och Mann-Whitney U test genomfördes i syfte att undersöka medelvärdes skillnader mellan föräldrar till barn med kroniska tillstånd (N=51) och föräldrar till barn utan kroniska tillstånd (N= 28) gällande psykologisk flexibilitet, utbrändhet, psykologiskt lidande och subjektiv livskvalitet. Hierarkiska multipla regressionsanalyser (HRA) (N=79) genomfördes i syfte att undersöka möjliga förklaringar till föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och livskvalitet. Resultat: Oberoende t-test och Mann- Whitney U-test indikerade enbart signifikanta skillnader mellan föräldrar till barn med kroniska tillstånd och föräldrar till barn utan kroniska tillstånd avseende generell psykologisk flexibilitet, utbrändhet och psykologiskt lidande. Således ingen signifikant skillnad mellan de två föräldragrupperna avseende föräldraspecifik psykologisk flexibilitet och subjektiv livskvalitet. HRA indikerade att generell (inte föräldraspecifik) psykologisk flexibilitet var en signifikant prediktor beträffande föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och subjektiva livskvalitet. Att ha barn med eller utan kroniska tillstånd predicerade enbart föräldrars utbrändhet. Medveten närvaro och kognitiv defusion predicerade utöver generell psykologisk flexibilitet, föräldrarnas subjektiva livskvalitet. Slutsats: Psykologisk flexibilitet som enhetlig modell för mänskligt fungerande, antas vara användbar i framtida forskning gällande föräldrar till barn med kroniska tillstånd samt till föräldrar över lag som har lägre grad av psykologisk flexibilitet. Mer forskning om specifika psykologiska flexibilitets relaterade processerna behövs, samt studier som inkluderar bakgrundsinformation om föräldrarna såsom kön och ålder. Objective: Whether parents with or without children having chronic conditions differ in regard to; Psychological flexibility (global and parent-specific), burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. As well as to investigate whether following predictors; having a child with a chronic conditions or not, levels of psychological flexibility (global and parentspecific) and levels of mindfulness and cognitive defusion explain parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Method: Independent samples T-tests and Mann-Whitney U-tests were used in order to investigate mean differences between parents to children with chronic conditions (N=51) and parents to children without chronic conditions (N=28) regarding psychological flexibility, burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Hierarchical multiple regression analyses (HRA) (N=79) were conducted in order to investige possible explanaitions to parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Results: Independent samples T-tests and Mann- Whitney U tests indicated sicnificant mean differences regarding global psychological flexibility, burnout and psychological distress. No significant differences were found between the two groups in regard to parent-specific psychological flexibility and subjective quality of life. HRA indicated that global (and not parents-specific) psychological flexibility was a significant predictor in explaining parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Having a child with or without a chronic condition, only predicted parents burnout symptoms. Mindfulness and cognitive defusion predicted over and beyond global psychological flexibility, parents subjective quality of life. Conclusion: Psychological flexibility as a unified model of human functioning, is presumed to be useful in future research in regard to parents having children with chronic conditions, as well as to parents of children without chronic conditions and parents who has lower level of psychological flexibility. There is a need for further research regarding psychological flexibility related processes and future studies that include background information of parents such as gender and age.

Bakgrund: I sjukvården träffar sjuksköterskor barn som genomgår procedurer som kan upplevas som smärtsamma. Föräldrarna har stor betydelse när det gäller att tolka barnets smärtsignaler och förmedla dessa. Även tysta barn kan uppleva smärta och föräldrarna kan fungera som en informativ brygga mellan barnet och sjuksköterskan. Syfte: Att undersöka attityder hos föräldrar och sjuksköterskor och om det fanns skillnader mellan hur de skattade barnets smärta vid smärtsamma procedurer. Metod: Studiens design var empirisk och kvantitativ 20 föräldrar och 20 sjuksköterskor svarade på en enkät med slutna frågor efter att barnet genomgått en procedur och behandlats med lustgas. Resultat: I studien inkluderades sjuksköterskor och föräldrar till 12 pojkar och 8 flickor. Föräldern och sjuksköterskan skattade barnets smärta som låg under proceduren, det fanns ingen skillnad i medianen på en tiogradig skala mellan hur de skattade barnets smärta. Varken barnets ålder eller kön påverkade hur sjuksköterskan eller föräldern skattade barnets smärta. Både sjuksköterskan och föräldern skattade på en tiogradig skala i median att proceduren i sin helhet fungerade mycket bra. Slutsats: Både sjuksköterskor och föräldrar skattade barnets smärta i median lågt och tyckte att proceduren fungerade bra. Det fanns inga större skillnader mellan sjuksköterskans och förälderns skattningar. Detta tyder på att lustgas är en lämplig smärtlindring för barn under procedurer som kan generera smärta. Background: In healthcare, nurses meet children who undergo procedures that can be perceived as painful. Parents are of high importance when it comes to interpreting and conveying the child's pain signals. Even silent children can experience pain and their parents can act as an informative bridge between the child and the nurse. Aim: To investigate parents and nurses attitudes and whether there were differences between how they assessed the child's pain during painful procedures. Method: The design of the study was empirical and quantitative. It included parents and nurses that completed questionnaires with closed questions after the child had gone through a procedure and been treated with nitrous oxide. Results: This study included 20 nurses and 20 parents of 12 boys and 8 girls. Parents and nurses rated the child's pain relatively low during the procedure and no significant difference was found in the median between how parents and nurses rated the child's pain. Neither children's age nor gender did affect how nurses and parents evaluated the child ́s pain. On average, both nurse and the parent rated the whole procedure as successful. Conclusion: Both nurses and parents assessed the child’s pain to be low in average and thought that the procedure worked well. There were no major differences between parents and nurses assessments. This indicates that nitrous oxide is an effective pain relief for children undergoing painful procedures.

Denna uppsats handlar om föräldrar till barn som vårdas enligt 2 § LVU och syftade till att undersöka hur socialtjänsten konstruerar föräldrar i de utredningar som skrivs vid begäran om vårdens upphörande enligt 21 § LVU. Syftet var även att undersöka hur dessa konstruktioner kan förstås i relation till principen om barnets bästa. En kvalitativ innehållsanalys av sju utredningar har gjorts, vilket resulterat i att olika teman kring hur föräldrar konstrueras har identifierats. Vi har även kunnat urskilja att konstruktioner skapas på ett flertal olika sätt. De teman som identifierats är Arbetsallians, Förmåga/oförmåga, Barnperspektiv, Våld samt Riskfaktorer kring föräldrarna. De två första temana av hur föräldrarna konstrueras relaterar till huruvida de har lyckats förändra de aspekter som föranledde omhändertagandet av barnen, eller om brister fortfarande föreligger. Dessa två teman kan förstås utifrån syftet med utredningarna, som är att utreda om en förändring har skett eller ej. I resterande tre teman, barnperspektiv, våld samt riskfaktorer kring föräldrarna, konstrueras föräldrarna snarare utifrån beskrivningar av deras karaktär, relaterat till deras bakgrund och sätt att vara. Denna typ av konstruktioner och sätt att beskriva föräldrarna relaterar inte direkt till syftet med utredningarna, utan kan istället förstås som ett sätt för socialtjänsten att framhålla varför en hemflytt eventuellt inte vore förenligt med barnets bästa. Vi konstaterar därtill att föräldrars arbetsallians konstrueras som något som kan förändras eller förbättras, medan föräldrars karaktär och förmåga/oförmåga ofta konstrueras som mer statiska förhållanden.

Bakgrund: Diabetes typ-1 är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar främst barn. När ett barn insjuknar i diabetes typ- 1 läggs ett stort ansvar på föräldrar. Detta ansvar kan leda till att föräldrar inte längre känner sig trygga i sin föräldraroll. Föräldrar behöver stöd och information för att kunna känna sig trygga i sin roll och kunna hantera barnets sjukdom. Genom att beskriva föräldrarnas upplevelser kan sjuksköterskan få en ökad förståelse och kunskap om föräldrars situation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med diabetes typ-1. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultat: I resultat framkom tre teman, känslor, behov av stöd och begränsningar i livet som besvarade studiens syfte. Föräldrarna upplevde sorg och oro inför barnets diabetes typ-1. Föräldrarna uttryckte vikten av information och upplevde bristande stöd av vårdpersonalen. CGM underlättade föräldrarnas vardag. Att hålla balansen mellan barnets fysiska aktivitet, kost och insulindosering blev en utmaning för föräldrarna.Föräldrarna upplevde bristande tillit för andra vuxna. Konklusion: Föräldrarna upplevde bristande information och stöd från vårdpersonalen. Därmed är sjuksköterskans roll i att ge föräldrar stöd och rätt anpassat information väldigt viktigt för att föräldrarna ska kunna hantera barnets diabetes typ-1. Background: Diabetes type-1 is a chronic autoimmune disease that mainly affects children. When a child gets diagnosed with type-1 diabetes, a great responsibility is placed on the parents. This responsibility can lead to parents no longer feeling secure in their parental role. Parents need support and information to be able to feel secure in their role and to handle the child's disease. By describing the parents experience can the nurse gain a greater understanding and knowledge of the parent’s situation. Aim: The aim of the study was to describe the experience of being a parent to a child with type-1. Method: The study is a literature review qualitative approach. Findings: Three themes emerged, feelings, need for support and limitations in life. The parents experienced sadness and worry for the child's diagnosis. The parents expressed the importance of information and experienced a lack of support from the healthcare staff and the surroundings. CGM made the parents ' everyday life easier. The parents experienced a challenge to keep the balance between the child's physical activity, diet, and insulin dosage. The parents experienced a lack of trust for other adults. Conclusion: The parents experienced a lack of information and support from the healthcare staff. Therefore, the nurse's role in providing support and the right adapted information is very important for the parents to be able to manage the child's type-1 diabetes.

Bakgrund: Ökade fall av barnolyckor och språkstörningar hos barn har blivit vanligare enligt forskning. BHV-sjuksköterskor i Sverige innehar nyckelrollen i det hälsofrämjande arbetet för att motverka detta. Arbetet sker i möten på barnavårdscentral och i hemmet vilket medför en samlad bild för att kunna hjälpa föräldrar i sitt föräldraskap. Forskning på BHV-sjuksköterskors upplevelser om hälsofrämjande arbete kring barnsäkerhet och språkstimulans vid åtta månaders hembesök är begränsad. Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete med fokus på barnsäkerhet och språkstimulans vid hembesök när barn är åtta månader. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem distriktssjuksköterskor och fyra specialistsjuksköterskor med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar inom barnhälsovården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat som framkom från analysen är att hembesök ger en helhetsbild som beskrivs genom tre huvudkategorier, hemmiljön katalysator för hälsosamtalet, hembesök främjar relationer och utvecklar flexibla strategier. Dessa beskrivs i åtta underkategorier. Konklusion: BHV-sjuksköterskornas upplevelser är att hembesök ger en helhetsbild av familjen som inte går att ersätta med ett besök på BVC. Huvudfokus för BHV-sjuksköterskorna är att ge individuellt stöd till hela familjen, stärka föräldraskapet och jobba hälsofrämjande för familjens hälsa, vilket är viktigt för barns framtidsutveckling. Background: Increased cases of child accidents and language disorders in children have become more common according to research. CHC-nurses in Sweden play a key role in the health promotion work to counteract this. The work takes place in meetings at the child care center and at home to get an overview to be able to help parents in their parenting. However, research focusing on CHC-nurses' experiences of their role of health-promoting work in child safety and language stimulation during eight-month home visits is scarce. Aim: The aim of the study was to illustrate CHC-nurses` experiences of healthpromoting-work with a focus on child safety and language stimulation during home visits when children are eight months old. Methods: A descriptive qualitative study with semi-structured interviews were conducted with five district nurses` and four qualified nursing professionals specializing in the care of children from birth to adolescence working in primary health care for children. Interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The theme that emerged from the analysis is that home visits provide a holistic view which is described through three main categories, the home environment is a catalyst for the health conversation, home visits promote relationships and develop flexible strategies. These are described in eight subcategories. Conclusion: The BHV nurses' experiences are that home visits provide an overall picture of the family that cannot be replaced by a visit to BVC. The main focus for the BHV nurses is to provide individual support to the whole family, to strengthen parenthood and work to promote health for the family's health, which is important for children's future development.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan möter i sitt arbete barn och deras föräldrar. Inför att barn skall opereras krävs mycket förberedelser både av barnet, föräldern och anestesisjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av och strategier i att arbeta personcentrerat i ett preoperativt omhändertagande av barn inom dagkirurgi. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats och beskrivande design. I studien deltog elva anestesisjuksköterskor, dessa jobbade på en dagkirurgiklinik på två sjukhus i Mellansverige. Anestesisjuksköterskor med minst 1 års erfarenhet av barn inom anestesisjukvård inkluderades i studien. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien genomfördes från hösten 2021 till våren 2022. Huvudresultat: Fem kategorier identifierades: Att göra barn och föräldrar delaktiga, Förutsättningar för personcentrerad vård, Bemötande och kommunikation, Anpassat arbetssätt vid omvårdnad av barn samt Anestesisjuksköterskans känslor. Anestesisjuksköterskorna upplevde att föräldrar, tid, kommunikation och bemötande är viktiga faktorer som påverkar omhändertagandet av barn. Anestesisjuksköterskorna uppgav även att de anpassar sitt arbetssätt när de ska ta hand om barn. Strategier som de använde var bland annat lek och avledning. Misslyckande och frustration var känslor som anestesisjuksköterskorna upplevde då de ej lyckades ge den omvårdnad de önskar. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna upplevde att de anpassar sitt arbetssätt och att tid är en avgörande faktor i det preoperativa omhändertagandet av barn. En känsla av misslyckande och frustration framkom hos anestesisjuksköterskorna då de ej lyckades ge personcentrerad omvårdnad. Resultatet i studien indikerar att utbildning om barns utveckling och deras behov kan förbättra anestesisjuksköterskans förutsättningar att ge en personcentrerad omvårdnad. Background: Nurse anaesthetists meet children and their parents in their job. Before a child’s surgery preparations are necessary for the children, parent and nurse anaesthetists. Aim: The aim of the study is to examine nurse anaesthetists’ experiences and strategies in working person-centred in preoperative care of children in day-care surgery. Method: The study is done with qualitative approach and descriptive design. The participants were eleven nurse anaesthetists from two day-care surgery clinics in Central Sweden. Nurse anaesthetists with a minimum of one year experience of children in anaesthesia care was included in the study. Data was collected with semi structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The study was conducted between the fall 2021 and the spring 2022. Results: Five categories were identified: Make children and parents involved, conditions for person-centred care, encounters and communication, adapted working methods in care of children and nurse anaesthetists’ feelings. Nurse anaesthetists experienced that parents, time and communication and encounters are important factors that affect their care of children. The nurse anaesthetists also stated that they adapt their working methods when they care for children. Strategies they used were play and adaptation. Failure and frustration were feelings the nurse anaesthetists experienced when they couldn’t give person-centred care. Conclusion: The nurse anaesthetists experienced that they adapt their working methods when caring for children and that time is crucial for preoperative care. Feelings of failure and frustration emerged when person-centred care couldn’t be achieved. The result in this study indicates that education about children’s development and needs can better the nurse anaesthetists’ conditions for person centred care.

Bakgrund: Över 400 000 barn insjuknar i cancer varje år globalt. Cancerdiagnosen samt behandlingen drabbar hela familjen och föräldrarna genomgår därmed en stor kris. Beroende på hur individen i sig kan hantera situationen och känna en känsla av sammanhang, kommer de uppleva och agera olika. Tidigare forskning nämner att sjuksköterskan kan uppleva familjecentrerad omvårdnad komplicerad att utföra på grund av föräldrarnas reaktioner, attityder samt beteenden. Vidare påpekar litteratur att föräldrarna ofta upplever mer ångest än patienten själv. Oavsett om detta anses svårt har sjuksköterskan en skyldighet att arbeta i partnerskap med patienten och dess närstående. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser hos föräldrar till barn som behandlas för cancer. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design genomfördes och baserades på tio kvalitativa originalartiklar som inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. De tio artiklarna som inkluderades har uppnått hög kvalitet efter kvalitetsgranskning. Resultat: Föräldrarnas upplevelser visade sig skilja mycket mellan varandra. Fyra copingstrategier identifierades. Föräldrarna beskrev även emotionella upplevelser i form av oro och skuld. Vidare beskrev vårdnadshavarna olika upplevelser av vårdpersonalen och att en god relation var en viktig faktor för en tillfredsställd vårdtid. Slutsats: Resultatet visade på att ett ökat samarbete mellan sjuksköterska och föräldrar kan förbättra hela vårdupplevelsen. En ökad förståelse om föräldrarnas upplevelser kan underlätta för sjuksköterskan att möta deras behov i krissituationer. Sjuksköterskan får då större möjlighet till att kunna möta deras behov under vårdtiden, det vill säga genom personcentrerad och familjecentrerad vård. Background: More than 400,000 children survive from cancer each year. The cancer diagnosis and treatment affects the whole family and the parents are thus undergoing a major crisis. Depending on how the individual can handle the situation and feel a sense of coherence, they will experience and act differently. Previous research mentions that the nurse may experience family-centered care complicated to perform due to the parents' reactions, attitudes and behaviors. Furthermore, literature points out that parents often experience more anxiety than the patient itself. Regardless of whether this is considered difficult, the nurse has an obligation to work in partnership with the patient and their relatives. Aim: The aim of this study was to describe the experience of parents who have children being treated for cancer.Method: A literature study with a descriptive design was conducted and based on ten qualitative original articles from the databases CINAHL and PubMed. The ten articles achieved high quality after quality review. Result: Parents' experiences turned out to be very different from each other. Four coping strategies were identified. The parents also described emotional experiences in the form of worry and guilt. Furthermore, the guardians described different experiences of caregivers and that a good relationship between them was an important issue for a satisfied hospital stay. Conclusion: The results showed that increased collaboration between the nurse and parents can improve the entire care experience in general. An increased understanding of the nurse regarding the parents' experiences provides insight into how the parents can act in a crisis. The nurse has then a greater opportunity to be able to meet their needs during the hospital stay, and therefore perform person-centered and family-centered care.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom bland unga. Föräldrarna bär det största ansvaret över vården och behandlingen av sjukdomen vilket medför många utmaningar. Sjuksköterskan har därför en stor roll i att hjälpa och vägleda föräldrarna genom den förändrade vardagen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av att ta hand om sitt barn med diabetes typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där nio studier har granskats och analyserats. Databassökningarna gjordes i fyra olika databaser. Vid analys användes beskrivande metasyntes. Resultat: Resultatet bestod av tre kategorier med nio tillhörande subkategorier. Kategorierna som framkom var “behov av stöd och förståelse”, “att utföra egenvård” och “att skapa tillit”. Konklusion: Att ta hand om sitt barn med diabetes typ 1 var utmanande för föräldrarna och de krävde mycket stöd för att klara av vardagen. De hade dock svårt att lita på att någon annan kunde ta hand om barnet. Framtida forskning kan ge ökad kunskap till sjukvården om hur man bör bemöta drabbade familjer samt skapa en förståelse för vilket stöd som behövs för att ge familjen en förbättrad livskvalité. Nyckelord: Barn, diabetes typ 1, egenvård, erfaren Background: Type 1 diabetes is a common disease among young people. The parents bear the greatest responsibility for the care and treatment of the disease, which entails many challenges. The nurse has a great role in helping and guiding parents through the changing everyday life. Aim: To highlight parents' experiences of caring for their child with type 1 diabetes. Methods: A qualitative literature study in which nine studies have been reviewed and analyzed. Database search was done in four different databases. In analysis, descriptive metasynthesis was used. Result: The result consisted of three categories with nine associated subcategories. The categories that emerged were "need for support and understanding", "to perform self-care" and "to create trust". Conclusion: Caring for a child with type 1 diabetes was challenging for parents and they required a lot of support to cope with everyday life. They had difficulty trusting that someone else could take care of the child. Future research can provide increased knowledge to the health care system on how to respond to affected families and create an understanding of what support is needed to give the family an improved quality of life.

The study “social services work against youth criminality” purpose is to develop knowledge about how employees in the social services describe the causes of youth criminality and how to prevent and work against youth criminality. Our data has been collected from five interviews with contributors from the social services. The theories used in the study are stigma, empowerment and Payne ́s three perspectives within social work. The collected data shows that the most important social factors that can prevent and get youngster out of criminality are parents, school and the environment itself. This is what the social services mainly works on with their crime prevention work. The study is based on qualitative interviews, with help from a semistructured interview guide. The main results show that youngsters with poor schooling and parenthood are the reason why they end up in a criminal path. This is also what the social services focus on mostly, in order to prevent youth criminality in collaboration between the social services and youngster's environment, which are primarily the school and the parents. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur medarbetare inomsocialtjänsten beskriver orsaker till ungdomskriminalitet och arbetar med attmotverka och förebygga ungdomskriminalitet. I studien har femsemistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare inomsocialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i teorierom stigma, empowerment och Paynes tre perspektiv på socialt arbete.Resultatet visar att de sociala faktorer som har mest betydelse för att hindraoch hjälpa ungdomarna ur kriminalitet är föräldrar, skolan och den närmstaomgivningen. Det är vad socialtjänsten främst fokuserar sinabrottsförebyggande insatser på. Vidare visar studien att ungdomar medstrulig skolgång och där det finns brister i föräldraskapet är orsaker bakomatt de hamnar i en kriminell livsstil. Det är även vad socialtjänsten läggermest fokus på. För att förebygga ungdomskriminalitet så krävs det, enligtintervjupersonerna, en samverkan mellan socialtjänsten och ungdomensomgivning som är främst skolan och föräldrarna.

Bakgrund: Upplevelsen av att bli förälder är i sig en omvälvande och känslosam tid. Om barnet behöver vårdas på neonatalavdelning blir det särskilt utmanande för de nyblivna föräldrarna. Neonatalvården utvecklas kontinuerligt och blir alltmer avancerad. Därmed blir också miljön som föräldrarna där möter mer högteknologisk. Detta har medfört att överlevnaden för barnet i behov av neonatalvård blir allt högre, samtidigt som det vårdas barn med vitt skilda diagnoser och i sköra tillstånd. Anknytningsteorin beskriver hur barn och föräldrar genom kontinuerlig interaktion knyter an och skapar band. Inom neonatalvården ställs denna process inför utmaningar för föräldrar och barn, relaterat till såväl den särskilda och högteknologiska miljön som till barnets tillstånd. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa befintlig vetenskaplig litteratur om föräldrars upplevelser av att knyta an till ett barn som vårdas på neonatalavdelning. Metod: Denna systematiska litteraturstudie utfördes i enlighet med metod och steg beskrivna i SBU (2020a & 2020b). Resultat: Litteraturstudiens resultat utmynnades i fyra huvudteman bestående av: “När det oförutsedda händer”, “Anknytning främjas av välinformerade föräldrar”, “Utmaningar i neonatalvården” och “Relation till barnet växer fram”. Dessa huvudteman kunde i sin tur delas in i underteman för att tydliggöra de framstående beståndsdelarna i föräldrarnas upplevelser. Slutsatser: Genom kännedom om hur anknytningsupplevelsen på neonatalavdelning beskrivits av föräldrar, kan specialistsjuksköterskan stötta och arbeta på ett sådant vis att anknytningen främjas. Föräldrarnas upplevelser kan tas tillvara i det dagliga omvårdnadsarbetet, men också tas i beaktande vid planering för verksamhet och vårdmiljö för att tillvarata barnets bästa och skapa möjligheter för anknytning. Background: The experience of becoming a parent is in and of itself a transformative and emotional time. If the child needs care in a neonatal unit, it becomes especially challenging for the new parents. Neonatal care is continuously developing and becoming increasingly advanced. Therefore, the environment that the parents meet there is becoming more highly technological. This has brought on that the survival for the child in need of neonatal care is increasing, all the while there are children cared for with a wide range of diagnoses and in fragile states. Attachment theory describes how children and parents through continuous interaction tie together and create bonds. In neonatal care this process is presented with challenges for parents and children, in relation to the special and highly technological environment as well as the condition of the child. Aim: The aim of this systematic review was to aggregate existing scientific literature about parents' experiences of attaching to a child being cared for in a neonatal unit. Method: This systematic review was carried out in accordance with method and steps described in SBU (2020a & 2020b). Results: The results of the systematic review culminated in four main themes consisting of: “When the unexpected happens”, “Attachment is promoted by well-informed parents”, “Challenges of Neonatal Care” and “The relationship to the child evolves”. These main themes could in turn be divided into sub-themes to clarify the prominent features of the parents’ experiences. Conclusion: Through knowledge about how the attachment process in a neonatal unit is described by parents, the specialist nurse can support and work in such a way that the attachment is promoted. The parents’ experiences can be utilized in the daily work, but also be considered in planning for organization and care environment to protect what’s best for the child and create opportunities for attachment.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 400,000 barn världen över i cancer. I Sverige får ungefär 350 barn och ungdomar under 18 år en cancerdiagnos. I samband med att barn får cancerbehandling påverkas föräldrarna på många olika sätt. Barnen behöver föräldrarnas stöd, vilket medför att föräldrar ser deras barn genomgå de svåra behandlingarna och dess sidoeffekter. Detta betyder att vårdpersonal behöver möta föräldrarnas behov under barnets cancerbehandling. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som genomgår cancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier som återfunnits i databaserna PubMed och Cinahl. Dataanalysen inspirerades av Popenoes analysmetod. Resultat: Tre kategorier med nio underkategorier framkom under analysen. Kategorierna som bildades var; Rädslan över att förlora sitt barn, Behöver stöd för att orka och Blir begränsad i sitt eget liv. Konklusion: Under tiden barnet behandlas för cancer genomgår föräldrar en svår resa. Föräldrar upplever konstant en omfattande rädsla, ett behov av att få stöd och en känsla av att vara begränsad. Utifrån dessa resultat bör sjuksköterskan i enlighet med den familjefokuserade omvårdnadsmodellen, se till föräldrar och barnet som en enhet. Background: Every year, about 400,000 children worldwide fall ill with cancer. In Sweden, approximately 350 children and adolescents under 18 are diagnosed with cancer. While their children receiving cancer treatment, parents are affected in many ways. Children need their parents’ support, which means that parents see their children undergo the difficult treatments and its side-effects. This means that healthcare personnel need to meet the parents' needs during the child's treatment. Aim: The purpose was to illuminate parents’ experiences of living with a child undergoing cancer treatment. Methods: A literature study based on eight qualitative studies found in databases PubMed and Cinahl. The data analysis was inspired by Popenoe analysis method. Results: Three categories with nine subcategories emerged during the analysis. The categories were; The fear of losing their child, Need support to cope and Becomes limited in their own life. Conclusion: While the child is being treated for cancer, parents go through a difficult journey. Parents constantly experience an extensive fear, a need for support and a feeling of being limited. Based on these results, the nurse should, in accordance with the family-focused nursing model, look at parents and the child as a unit.

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn och drabbar cirka 400.000 barn varje år. En cancerdiagnos påverkar inte enbart det sjuka barnet utan hela familjen blir påverkad. En sjuksköterska bör fånga upp både barnet och föräldrarna och ge rätt förutsättningar för att hantera den omtumlande situationen. Delaktighet och stöd är en grund för att få en välfungerande cancervård. Metod: Metoden är en litteraturöversikt, där datamaterialet består av nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn har diagnosticerats med leukemi. Resultat: Ur analysen identifierades tre kategorier; Det händer inte oss, Fokus är bara på det sjuka barnet och Behov av ömsesidigt stöd med nio underkategorier. Konklusion: Studien har bidragit med kunskap kring föräldrars upplevelser av att deras barn insjuknat i leukemi. Stöd har visat sig vara den viktigaste nyckeln för att klara av den turbulenta situationen för föräldrarna. Det framkom att stöd kan ges och tas emot på olika sätt och mammans och pappans upplevelse av stöd skiljer sig något åt. Background: Leukemia is the most common form of cancer in children and affects about 400,000 children each year. A cancer diagnosis not only affects the sick child but the whole family is affected. A nurse should capture both the child and the parents and provide the right conditions for dealing with the dizzying situation. Participation and support are a basis for receiving well-functioning cancer care. Method: A literature review, used on nine qualitative and two quantitative articles. Aim: The aim of the study was to shed light on parents' experience when their children have been diagnosed with leukemia. Findings: From the analysis, three categories were identified; It does not happen to us, The focus is only on the sick child and Need for mutual support with nine subcategories emerged. Conclusion: The study has contributed knowledge about parents' experiences of their children developing leukemia. Support has proven to be the most important key to coping with the turbulent situation for parents. It emerged that support can be given and received in different ways and the mother's and father's experience of support differs somewhat.

Society is obliged to intervene when children are harmed. The social services have an obligation to initiate an assessment for the children who are at risk of harm. During the assessment process, there are difficulties and obstacles that the social service workers encounter in the work for the best interests of the child. The purpose of this study is to illustrate the social service workers’ work with abused children (0-18 years) and their parents, in order to analyze obstacles and difficulties in the work for the Barnets bästa, (best interestsof the child) in childcare assessment. The study is based on four semi-structured interviews with social service workers from two larger municipalities that work in Swedish social services with child welfare inquiries. We were able to identify four specific difficulties which the social service workers experienced that affected the work with child assessment. These difficulties are the following: The police preliminary investigation, the meeting with childrenand parents, the workload and Handlingsutrymme (the room for maneuver). Finally, socialservice workers see the legislation as a complicating factor when it comes to working for the best interests of the child. The study then deepens the understanding of the result through an analysis based on Lipsky's theory of Street-level bureaucracy and organizational theory.

Bakgrund: Det akuta omhändertagandet av barn inom akutsjukvården baseras på en systematisk genomgång av anamnes, symtom och vitalparametrar. Det uppstår möte mellan barnet, föräldrar och vårdpersonal, en situation som kan ha uppstått utan förvarning och livet förändras plötsligt för hela familjen. Barnet är i en utsatt position i vården och föräldrarna spelar en väsentlig roll. Motiv: Det finns brister vid inkluderandet av föräldrar som skapar hinder i det akuta omhändertagandet. Denna studie blir betydelsefull för att få en vägledning i hur sjuksköterskor kan utveckla sitt arbets- och förhållningssätt för att öka tryggheten hos föräldrarna, som leder till att omhändertagandet av barnet optimeras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att inkludera föräldrar i det akuta omhändertagandet av ett skadat/sjukt barn. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning för barn 0-18 år. Insamlat forskningsmaterial analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: “Att skapa en relation mellan sjuksköterska och familjen”, “Att se föräldrarna som en resurs i det akuta omhändertagandet”, “Att uppleva utmaningar i mötet med familjen”. Konklusion: Föräldrarna ses som en resurs i vårdmötet, men detta är någonting som bör bedömas individuellt i vilken utsträckning medverkan av föräldrar är möjlig i omvårdnaden av barnet. En tydlig kommunikation med föräldrar lägger grunden för trygghet och samarbete i omhändertagandet, medan brister i struktur kring omhändertagande av familjen leder till oklara roller mellan föräldrar och sjuksköterskan som kan försvåra bedömning och behandling av barnet. En avvägning bör göras mellan barnets rätt till inflytande över sin egna vård, samt inkluderandet av föräldrarna. Det är en komplex utmaning för sjuksköterskan inom pediatrisk akutsjukvård, men av stor betydelse att fortsätta utveckla för framtiden, i syfte att främja en hel familjs hälsa. Background: Emergency care of children is based on a systematic review of anamnesis, symptoms and vital signs. A meeting occurs between the child, parents and healthcare professionals, a situation that may have arisen without warning and suddenly life changing for the family. The child is in an exposed position in the emergency care, where the parents have an essential role. Motive: There are shortcomings in inclusion of parents that create barriers in the emergency care. This study will be important for guidance in how to develop nurses' approach and work towards families that will increase their feeling of safety and optimized care of the child. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of including parents in the emergency care of an injured/sick child. Methods: Eight individual semi-structured interviews were conducted, with nurses working at a pediatric emergency care department, for children between 0-18 years. The collected research material was analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: "To create a relationship between nurse and family", "To see the parents as a resource in the emergency care", "To experience challenges in meeting the family". Conclusion: Parents are seen as a resource in the meeting of care, but it should be assessed individually to what extent it's possible for parents to be included in emergency care of the child. Clear communication with parents is fundamental for feeling of safety and cooperation, while lack of structure leads to unclear roles between parents and nurses, which may complicate assessment and treatment of the child. There should be a balance between the child's right to influence his/her own care and including parents. It's a complex challenge for nurses but important to continue developing in order to promote health of the whole family.