Search

Syftet med föreliggande kvantitativa tvärsnittsstudie var att undersöka medierande effekter av självbestämmande respektive kontrollerad motivation kopplat till förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym. Detta baserat på tidigare forskning och med analytisk utgångspunkt i självbestämmandeteorin. I studien deltog 107 personer, varav 47 män och 60 kvinnor, i åldrarna 18-59 år (M=29.2, SD=8.4). Resultatet i studien påvisade att självbestämmande motivation medierar förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym, medan kontrollerad motivation inte gör det. Detta resultat överensstämmer med vad tidigare forskning visat och understryker vikten av självbestämmande motivation ytterligare. Författarna till studien efterlyser mer kvalitativ forskning på ämnet som kan utvinna empiri uttryckt i ord snarare än siffror. The purpose of this study was to investigate mediating effects by self-determined motivation and controlled motivation on the relationship between need satisfaction and gym training. All based on previous research and with the Self-Determination Theory as an analytical standpoint. 107 people participated in the study, of which 47 were men and 60 were women, in ages between 18-59 (​M=​ 29.2, ​SD​=8.4). The result shows that self-determined motivation mediated the relationship between need satisfaction and gym training, while controlled motivation does not. This result correspond with what previous research has shown and emphasizes the importance of self-determined motivation further. The authors of this study calls for qualitative research on this field that can extract empirical data expressed in words rather than numbers.

Studiens syfte var att undersöka om (a) självbestämmande motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Samt om (b) kontrollerad motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling genomfördes via tillgänglighetsurval. Totalt deltog 138 Crossfit deltagare i åldrarna 19 - 58 år (M= 32.19, Sd= 9.02). Baserat på studies syftet skapades två hypoteser som vidare testades i varsin medieringsanalys. Medieringsanalys 1 kunde inte bekräfta hypotesmodell 1 då resultatet påvisar en icke signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via självbestämmande motivation. Å andra sidan kunde medieringsanalys 2 bekräfta hypotesmodell 2 eftersom resultatet visar en signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via kontrollerad motivation. Resultatet tydliggör förståelsen av att kontrollerad motivation inom Crossfit anses bidrar med lägre grad av behovstillfredsställelse och ökar risken för utveckling av idrottsrelaterad utbrändhet. The purpose of the study was to investigate if (a) self-determining motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. Also, if (b) controlled motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. The current study is a quantitative cross-sectional study. Data was collected by accessibility sampling. There were 138 Crossfit participants who participated in the ages 19 - 58 (M= 32.19, Sd= 9.02). Based on the purpose of the study were two hypotheses created and tested in two separated mediation analysis. Mediation analysis 1 in the study could not accept hypotheses 1, based on the result which indicated no significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through self- determination motivation. Opposite, mediation analysis 2 could accept hypotheses 2 based on the result which indicated a significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through controlled motivation. The results illustrate the understanding of controlled motivation in Crossfit because it contributes lower psychological need satisfaction and higher the risk of developing athletic burnout.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om (a) självbestämmande motivationmedierar sambandet mellan ett uppgiftsorienterat motivationsklimat och välbefinnande (b)självbestämmande motivation medierar sambandet mellan ett resultatorienteratmotivationsklimat och välbefinnande. Studien är av en kvantitativ tvärsnittsdesign som tagitdel av insamlade data i ett pågående forskningsprojekt (Ivarsson m.fl., i press).Forskningsprojektet har använt sig av ett tillgänglighetsurval vid rekryteringen av deltagare.Totalt deltog 731 barn- och ungdomsfotbollsspelare i åldrarna 10–18 (M=13.7, SD=1.8).Resultaten bekräftade de två hypoteserna då det fanns en signifikant indirekt effekt mellan ettuppgifts- respektive resultatorienterat motivationsklimat och välbefinnande genomsjälvbestämmande motivation. Medieringsanalyserna visade att ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat var relaterat till en högre grad självbestämmande motivation, vilket i sin turvar relaterat till en högre grad av välbefinnande. Ett resultatorienterat motivationsklimat varrelaterat till en lägre grad av självbestämmande motivation, vilket i sin tur var relaterat till enlägre grad av välbefinnande. Resultaten illustrerar vikten av att forma ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat inom barn- och ungdomsidrotten med syftet att främja densjälvbestämmande motivationen vilket i sin tur ökar sannolikheten att uppleva välbefinnande.Framtida forskning bör utforma interventionsstudier med syftet att i större utsträckning kunnauttala sig om orsak-verkan samband mellan de tre variablerna. The study's objective was to examine if (a) self-determined motivation mediates the relationship between a task-oriented motivational climate and well-being (b) self-determined motivation mediates the relationship between an ego-oriented motivational climate and well- being. The present study is a quantitative cross-sectional design which has taken part of an ongoing research project’s collected data (Ivarsson, et al., in press). The research project used a convenience sample to select the participants, where 731 child- and youth players aged between 10-18 (M=13.7, SD=1.8) participated. The both hypotheses were confirmed by the results that showed a significant indirect relation between a task-oriented motivational climate and well-being as well as between ego-oriented motivational climate and well-being through self-determined motivation. The mediation analysis showed that a task-oriented motivational climate was related to a higher degree of self-determined motivation, which was related to a higher degree of well-being. An ego-oriented motivational climate was related to a lower degree of motivational climate, which was related to a lower degree of well-being. The results illustrate the importance of creating a task-oriented motivational climate in child- and youth sport with the purpose to foster self-determined motivation which further on can increase the probability to experience well-being. Future research should develop intervention studies with the purpose of to a greater extent study causal relationship between the three variables. Ivarsson, A., Johnson, U., Svedberg, P., & Back, J. (i press). Psykosociala faktorers inverkan på avhopp från fotboll: En studie bland idrottsaktiva ungdomar.

Studiens syfte var att undersöka (a) om självbestämmande motivation medierar sambandet mellan uppgiftsinriktat motivationsklimat och idrottsrelaterad utbrändhet, samt (b) om självbestämmande motivation medierar sambandet mellan resultatinriktat motivationsklimat och idrottsrelaterad utbrändhet. Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamlingen har skett genom ett tillgänglighetsurval och sammanlagt deltog 83 idrottare i åldrarna 15–29 år (M=18.17, SD=3.48). Ställda hypoteser bekräftades då resultatet visade att uppgiftsinriktat- respektive resultatinriktat motivationsklimat hade en signifikant indirekt effekt på idrottsrelaterad utbrändhet genom självbestämmande motivation. Medieringsanalysen visade att ett uppgiftsinriktat motivationsklimat var relaterat till högre grad av självbestämmande motivation, vilket sedan var relaterat till lägre grad av idrottsrelaterad utbrändhet. Tvärtom visade resultatet att ett resultatinriktat motivationsklimat var relaterat till lägre grad av självbestämmande motivation och därmed högre grad av idrottsrelaterad utbrändhet. Resultatet belyser vikten av ett uppgiftsinriktat motivationsklimat inom idrottskontexten vilket anses bidra till mer självbestämmande motivation och därmed minskad risk för att utveckla idrottsrelaterad utbrändhet. The purpose of this study was to examine (a) if self-determined motivation mediates the relationship between mastery-oriented climate and athlete burnout, and (b) if self-determined motivation mediates the relationship between performance-oriented climate and athlete burnout. The present study is a quantitative cross-sectional design where the data collection was via an accessibility selection and the sample consisted of 83 athletes in age 15-29 years (M=18.27, S=3.48). The hypothesis was confirmed, the results showed that mastery- and performance climate had a significant indirect effect on athlete burnout through selfdetermined motivation. The mediation analysis showed that a mastery-oriented climate was related to higher self-determined motivation, which then was related to lower grade of athlete burnout. The results also showed that a performance-oriented climate was related to lower self-determined motivation, which then was related to higher grade of athlete burnout. The results inform the importance of a mastery-oriented climate within the sport context, that promotes higher self-determined motivation and so reduced the risk to develop athlete b

Malmö vill enligt sitt eget miljöprogram vara “Sveriges klimatsmartaste stad”. Alla livsmedel som köps in av kommunen ska vara ekologiska, och klimatgasutsläppen från maten ha minskat med 40% före utgången av 2020. Det ekologiska målet ser ut att kunna nås, men klimatgasutsläppen har endast gått ner med 15% i skrivande stund. Staden driver nu en ny satsning för att klara målsättningen. Denna undersökning granskar det förfarande som Malmö stads miljöförvaltning tagit fram och sätter det i relation till forskning om klimatkommunikation och beteendeförändring. Det är vanligt att utvärderingar av utbildningar fokuserar på deltagarnas attityd till utbildningen, istället för de beteendeförändringar som utbildningen uppmanar till. Genom gruppintervjuer med utbildare och projektdeltagare, samt innehållsanalys av utbildningsmaterialet söker undersökningen svar på frågan: leder miljöförvaltningens utbildning till ett förändrat beteende hos utbildningens målgrupp? Även om vi utifrån respondenterna kan konstatera att få konkreta förändringar hittills har skett i verksamheterna, har vi kunnat identifiera hinder, förbättringsåtgärder och kartlägga hur deltagarna på olika sätt förhåller sig till utbildningarna och till målet. Vi konstaterar att metoden för hur satsningen ska bedrivas inte använder sig av ett teoretiskt ramverk eller är konsekvent förankrad i vetenskap. Vi konstaterar att kommunen har en stark position för att verkliggöra miljövänligt beteende hos sina anställda, men att kommunen underutnyttjar potentialen. Konsekvenser och möjligheter diskuteras. Malmö, according to its own environmental program, wants to be "Sweden's most climate friendly city". All food purchased from the municipality should be organic and the greenhouse gas emissions should decreased by 40% by the end of 2020. The ecological target seems to be achievable, but climate emissions have only fallen by 15% at the time of writing. The city is now running a new venture to meet the goals. This study examines the procedure developed by Malmö City Environmental Management in relation to research on climate communication and behavioral change.It is common for evaluations of education to focus on the attitudes of the participants, rather than the behavioral changes that the education encourages. Through group interviews with educators and project participants, as well as content analysis of the educational material, the survey seeks to answer the question: Does the management of the environmental administration lead to a change in behavior in the education target group?Even though, according to the respondents, few changes have taken place so far, we have been able to identify obstacles, improvement measures and map how the participants relate to the education and the goal in different ways. We note thatthe method of conducting the venture does not use a theoretical framework or is consistently rooted in science. We note that the municipality has a strong position to realize environmentally friendly behavior among its employees, but that the municipality underuses the potential. Consequences and opportunities is discussed.

I föreliggande studie undersöktes hur psykologiska tidsperspektiv (TP) är relaterade till självgenererad arbetsmotivation. Studien omfattade 88 deltagare vilka fyllde i den svenska versionen av Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI) och en översättning av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS). Ett positivt samband mellan tidsperspektivet Framtid (F) och självgenererad arbetsmotivation framkom samt ett negativt samband mellan tidsperspektivet Nutid Hedonistisk (NH) och självgenererad arbetsmotivation. Detta indikerar att ju mer framtidsorienterad en individ är desto mer självgenererad arbetsmotivation har denna, samt att ju mer nutid hedonistisk en individ är desto mindre självgenerad arbetsmotivation har denna. The present study examined how psychological time perspectives (TP) are related to self-determined motivation. The study involved 88 participants that completed the Swedish translation of the Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI) and a Swedish translation of the Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS). A positive correlation between Future (F) time perspective and self-determined motivation was shown, as well as a negative correlation between Present Hedonistic (PH) time perspective and self-determined motivation. This indicates that the more future-oriented individuals are the more they are driven by self-determined work motivation, and that the more present hedonistic oriented individuals are the less they are driven by self-determined work motivation.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering). Inget signifikant samband visades mellan upplevt låt-gå ledarskap och amotivation. Studieresultaten har diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning där slutsatsen är att både transformativt och konventionellt ledarskap har samband med idrottares motivation vilket kan vara betydande kunskap för praktisk tillämpning inom idrottskontexten. Studiens resultat ligger i linje med den tidigare knapphändiga forskningen inom området men mer forskning behövs. The purpose of the present study was to examine relationships between athletes' perceptions of different leadership styles and motivational orientations within the context of sports. Theoretical frameworks of transformational; conventional; and laissez-faire leadership - as well as the different motivational orientations within Self-Determination Theory (SDT) - were applied. Participants were 117 handball and soccer players aged between 16-33 years (M = 19.17, SD = 3.61). Participants completed questionnaires consisting of the Sport Motivation Scale-II (SMSII) to estimate motivational orientations; the Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) to measure perceived transformational leadership; and parts of the Developmental Leadership Questionnaire (DLQ), which intended to measure perceived conventional leadership and perceived laissez-faire leadership. The results revealed significant correlations between both transformational leadership and intrinsic motivation as well as extrinsic self-determined motivation (identified regulation and integrated regulation). Furthermore, results showed significant correlations between conventional leadership and non-self-determined motivation (external regulation and introjected regulation). The correlation between perceived laissez-faire leadership and amotivation was not statistically significant. The results are discussed in relation to theories and previous research. Conclusions were that both transformational and conventional leadership correlate with athlete's motivation, hence the knowledge of said subjects may be meaningful for practical application. The results are in line with previous limited research however further research is needed.