Search

Nedladdade spel har blivit mer förekommande än vad de var för ett årtionde sedan. Bredbandets framgång har gjort det möjligt att snabbt ladda ner spel och marknaden för digitala spel växer stadigt. I denna studie undersöker vi om konsolspelarnas attityd mot digitala konsolspel skiljer sig från fysiska konsolspel i och med den växande digitala marknaden. Vi presenterar och diskuterar konsolspelares attityd mot digitala och fysiska spel och deras uppfattade värde av dessa format. I de kvantitativa undersökningar som vi utförde visar vi att människor föredrar fysiska konsolspel framför digitala, även fast den digitala marknaden är på stadig uppgång. Baserat på de resultat i vår studie så fann vi att den mest förekommande anledningen till att fysiska konsolspel föredrogs var de möjligheter som fysiska kopior medför, såsom att kunna sälja, byta, visa upp eller återlämna sitt spel. Downloadable games are more common these days than they were a decade ago. The prowess of broadband has made it possible to quickly download games and the market for digital games is growing steady. In this paper we study if the attitude towards digital console games differentiates from physical console games due to the growing digital market. We present and discuss console users’ attitude towards digital and physical games and their perceived value. From the quantitative studies performed we show that people prefer physical console games over digital, even though the digital market is on a steady climb. Based on the results we found the most common cause for the preference of physical copies was the possibilities the physical format entailed, such as trad- ing, exhibiting, refunding or borrowing.

Syftet med denna uppsats har varit att få en bättre förståelse för hur ett företags kriskommunikation kan se ut i förhållande till dagens kommunikationsteknologi. Med dagens kommunikationsteknologi menas i denna uppsats sociala medier och bloggar. För att uppnå syftet har en fallstudie gjorts för att undersöka ett företags kriskommunikation i sociala medier och bloggar. Fallstudien har gjorts på teknikföretaget Sony och deras kris från 2011 när deras nätverk hackades. Nätverket används av Sonys kunder för att spela tv-spel online samt för att köpa digitala varor och tjänster via Sonys tv-spelskonsoler. I samband med hackningen stals kunders personliga information samt misstänktes det att även kreditkortsinformation kan ha stulits. Sony anklagades för att ha undanhållit viktig information från deras kunder om vilken typ av personlig information var i riskzonen, samt att deras nätverk inte var tillräckligt säkert mot dataintrång. Fyra frågor ställdes för att uppnå syftet: 1. Vilket innehåll hade Sonys kommunikation i deras sociala mediekanaler och bloggar under krisen? 2. Vilka retoriska strategier (ethos, logos, pathos) använde sig Sony utav för att förmedla innehållet? 3. Hur förändrades Sonys kommunikationsstrategi under tiden för krisen? 4. Hur stämmer Sonys kommunikations innehåll under krisen överens med SCCT (Situational Crisis Communication Theory), samt allmän forskning inom kriskommunikation? Det teoretiska ramverket för uppsatsen har delats in i två kategorier: teori och allmän forskning. Teorin har utgåtts från modeller för tvåvägskommunikation mellan organisationer och dess intressenter, Per Echeverris beskrivning av bemötandesanalys, samt SCCT som går ut på att placera organisationer och deras kriser i kategorier för att bättre kunna applicera en eller flera passande responsstrategier. Med allmän forskning menas i det här sammanhanget ett samlat ramverk av forskning inom kriskommunikation som har gjorts i samband med sociala medier och bloggars påverkan främst på kriskommunikation och även kommunikation generellt sett. Metoderna som användes för uppsatsen har varit en kvantitativ innehållsanalys av Sonys innehåll i deras officiella blogg, Facebook- och Twitter-kanal under tidsramen 2011-04-20 – 2011-07-31, då krisen hade inträffat och Sony kommunicerade utåt till deras kunder genom dessa medier. Dessutom gjordes en kvalitativ innehållsanalys av utvalda delar från den kvantitativa innehållsanalysen, genom en retorisk analys för att studera innehållet närmare. Resultaten från båda analyserna visade att Sonys kommunikationsstrategi kunde kategoriseras in i två olika grupper enligt SCCT; först tog Sony avstånd från det inträffade och senare antog företaget en fullständigt ursäktande hållning gentemot kunderna. Sony försökte inledningsvis porträttera sig själva som offret under krisen och fick rätta till desinformation och deras tvåvägskommunikation var mer asymmetrisk, men fick senare ta en mer tillmötesgående responsstrategi och be kunderna om ursäkt med hjälp av kompensationer och säkerhetsförbättringar. Tvåvägskommunikationen var senare mer symmetrisk. Resultatet visade även att Sonys användande av deras blogg var ypperligt under krisen, samtidigt som deras närvaro på Twitter var till större del väl anpassat till mediet med korta och frekventa uppdateringar om krisen till kunderna. Facebook användes inte lika effektivt av Sony, och användes endast till att sprida inläggen från bloggen. I slutsats har undersökningen av Sonys kris gett en bättre förståelse för hur ett företag bör hantera sin kriskommunikation inom sociala medier och bloggar när det gäller vad man ska göra och bör undvika. The purpose of this essay has been to get a better understanding of how a company can utilize today’s communication technology in their crisis communication. Today’s communication technology refers to blogs and social media. To accomplish this purpose a company’s external communication during a crisis has been studied. The crisis studied was Sony’s crisis in 2011 when their network got hacked. The network is used by consumers to play videogames online and purchase digital products and services using their videogame consoles. The hackers acquired the customers’ personal information and it was rumored at the time that information about credit cards had been stolen as well. Sony was accused of withholding important information from customers about what personal information was in danger, and the network’s security was questioned. Four questions were asked to help the essay in reaching its purpose. 1. What information did Sony’s communication in their social media and blogs contain during the crisis? 2. What rhetorical strategies (ethos, logos, pathos) did Sony use to convey the information? 3. How did Sony’s communication strategy change during the events of the crisis? 4. How does Sony’s communication during the crisis compare with SCCT (Situational Crisis Communication Theory) and research in general regarding crisis communication? The essay’s theoretical framework has been divided into two categories: theory and research in general. The theories used to interpret the results have been James E. Grunig’s models of two-way communication between organizations and their stakeholders, Per Echeverri’s description of response analysis, as well as W. Timothy Coombs SCCT which aims to define a crisis as a crisis situation in order to find a proper response strategy. Research in general in this context refers to a collective framework of research regarding crisis communication in conjunction with social media and blogs influence on primarily crisis communication but also communication in general. The methods used for the essay have been a quantitative content analysis of Sony’s content in their information on their blog, Facebook page and Twitter feed between 2011-04-20 and 2011-07-31 which was the time Sony communicated externally regarding the crisis. In addition, a qualitative content analysis was conducted on parts of the data from the quantitative analysis through a rhetorical analysis. The results from the analyses showed that different response strategies could be identified, according to SCCT; at first, Sony distanced itself from the crisis but later had to use a full apology-strategy to address the situation. Sony initially tried to portrait themselves as victims and had to correct disinformation. Their two-way communication was at this time more asymmetrical. Later they used a more accommodating response strategy and apologized to their customers and compensated them in addition to improving the security to prevent a similar attack. Sony’s two-way communication was now more symmetrical. The results also showed that Sony’s use of their blog was exceptional and their Twitter usage was optimized for that medium with short and frequent updates regarding the crisis. Sony’s Facebook page was not used as effectively and was mostly used to spread the same information from the blog. In conclusion: the examination of Sony’s crisis has given a better understanding of how a company should manage its crisis communication within social media and blogs, for better and worse.

This paper examines a popular music song (Heartbeats by Jose Gonzalez) as a sign system in television advertising. The study was conducted through qualitative questionnaires in connection to an audio-visual method of analysis called Masking. The method facilitates the analysis of isolated parts in the audio-visual spectrum by masking/hiding parts of the audio-visual totality.The survey had seven respondents where a hermeneutic epistemological approach was used. For the analysis Cooper's theory of brand identity (Practical and Symbolic Attitudes to Buying Brands) was used together with an interaction model for music in audio-visual advertising called "Modes of music-image interaction”. The results showed that the music was associated with values as genuine, honest, responsibility, purity, independence and innovation. The music's symbolic values helped to position the brand in a lifestyle context. The music also helped to express the target group’s identity and attitudes by being innovative and independent. It also enhanced the perception of the visual colour rendition in the film. In general the television advertisement perceived more positive and entertaining when the music was present. In other words the music's social and cultural position contributed to raise the film's credibility. A deeper social and cultural value was created in the movie through resonance between symbolic values of the music and symbolic values of the film.