Search

I detta arbete analyseras det omfattande pianoverket ”Dantesonaten” komponerat av Franz Liszt i syfte om att ta reda på vilka musikaliska och tekniska element han utnyttjat för att uttrycka djävulen, helvetet och andra diaboliska företeelser i sin musik. Därmed kommer en djupgående analys av eposet Den gudomliga komedin skrivet av Dante Alighieri genomförasdå Liszt baserat sin komposition på detta verk. Liszts intresse för Den gudomliga komedin och Dante som poet belyses samt varför han valt att basera sin sonat på detta ämne. Resultatet tyder på att Liszt använt dissonanta intervall som tritonus, dimackord, heltonsskalor, kromatik och tremoloteknik m.m. för att allt i kombination bilda en tydlig representation av det som kan kopplas med det diaboliska. Största delen av resultatet består av egna tolkningar men även andras interpretationer hämtade från olika litterära källor och online-resurser. Det var svårt att finna konkreta tecken på vad kompositörens egna återspeglingar i musiken må ha varit. Däremot kan detta arbete ändå vara en bra utgångspunkt för en pianist som planerar att spela verket och vill få idéer om hur det diaboliska materialet och andra teman ur ”Dantesonaten” kan tolkas. In this study, the extensive piano piece "The Dante Sonata" composed by Franz Liszt is analyzed in order to find out what musical and technical elements he has used to express the devil, hell and other diabolical phenomena in his music. Thus, an in-depth analysis of the narrative poem The Divine Comedy written by Dante Alighieri will be made, as Liszt bases his composition on this work. The study investigates Liszt's interest in The Divine Comedyand Dante as a poet and why he chose to base his sonata on this subject. The results indicate that Liszt used dissonant intervals such as tritones, diminished chords, whole-tone scales, chromatic passages and tremolo technique, etc. to all in combination form a clear representation of the diabolical. Most of the results consist of own interpretations but also other renderings taken from various literary sources and online-resources. It was difficult to find concrete signs of what the composer's own reflections in the music may have been. However, this work can still be a good starting point for a pianist who plans to study thismusic and want to get ideas on how the diabolical material and other themes from "The Dante Sonata" can be interpreted. F. Liszt - Après une Lecture du Dante (Fantasia quasi Sonata) från Années de pèlerinage II, Deuxième année: Italie, S. 161, Nr. 7, "Dantesonaten"

Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur äldre människors relation till digitaliseringen avbildas inom forskning och media. Detta har gjorts genom att utföra en kvalitativ diskursanalytisk litteraturstudie över 13 st publicerade och referentgranskade forskningsartiklar samt 13 st publicerade artiklar i svenska dagstidningar. Resultaten från de olika diskurserna har sedan jämförts med varandra under ett avsnitt som täcker dess likheter och skillnader. Sammanfattningsvis så avbildas gruppen ”äldre” olika inom forskningsdiskursen och den mediala diskursen, där det finns märkbara skillnader över hur äldre avbildas som grupp i sig, samt vilka vägar som är bäst att gå när det kommer till äldres potentiella bemötande av digitaliseringsprocessen. The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how seniors' relationship with digitization are portrayed in research and media. We have done this by performing a qualitative discourse analytic literature study over 13 published and peer-reviewed research articles as well as 13 articles published in Swedish newspapers. The results from the different discourses have afterwards been compared with each other under a section that covers their similarities and differences. In summary, the group ”seniors” are portrayed differently within the research discourse and the media discourse, where there are noticeable differences over how seniors are portrayed, as well as a group within itself, also regarding which paths are best to take when it comes to the potential treatment of the process of digitization.

The report presents information about the development of an intern logbook made for the company Ångtvättbilen Västernorrland. The application is created with the goal and purpose to make the daily data management more effective and to gather all the coworkers information in one tool. The application is build up with the help of WordPress where the developer creates an own theme together with new post types, plugins and CRUD-functionalities. The project results in an working, responsive, progressive web application where the members can log in to their own personal account. In the app, the coworkers can save data from the work that they are doing or have done. When a member enters information about a work and saves it, the data gets available for all the coworkers to see in an table. The information is from there possible to both edit and delete. The webbapplication also includes a page for image upload where the members can submit images together with an text to the social media manager. The images is delivered by an automatic email. On the webpage there is also a page for a shoppinglist where all the members can add articles that need to be bought. The shoppinglist has all the CRUD-functionalities too. At last every coworker has their own member-profile where they can manage their own information and where they can upload an image of themself. All the personal-information is also visible to the other members on the site. The tools in the application is available from front-end and the coworkers does not have access to the WordPress administration. The goal and purpose of the project is achieved. Examensrapporten innefattar utvecklingen av en intern företagsapplikation, i form av en loggbok som skapas till Ångtvättbilen Västernorrland. Applikationen skapas med syftet och målet att effektivisera företagets datahantering samt för att ge medarbetarna möjlighet att samla allas information på ett ställe. Applikationen, som blir en progressive web app byggs upp i WordPress genom att utvecklaren skapar ett eget tema samt egna post-typer, plugins och CRUD-funktionaliteter. Arbetet resulterar i en fungerande, responsiv webbapplikation med möjlighet för medarbetarna att, med ett eget konto logga in i applikationen för att därefter ha möjligheten att bland annat lagra data från arbeten som utförs och utförts. När en medarbetare lagrat information om ett arbete visas denna information, tillsammans med författarens namn upp i en tabell synlig för alla medlemmar. Informationen går därefter både att redigera och radera. Webbplatsen innehåller även en undersida för bilduppladdning där medarbetarna kan skicka in bilder tillsammans med bildtext till ansvarig för sociala medier som då får tillgång till datan genom att ett automatiskt mail skickas ut. På webbplatsen finns även en sida som innehåller en inköpslista där alla medarbetare kan fylla på med vad som ska beställas eller köpas in. Inköpslistan har också CRUD-möjligheter så att all data som skapas kan läsas ut, redigeras och raderas. Tillsist har även varje medarbetare en egen profil där de egna uppgifterna kan redigeras samt att alla medlemmar visas upp i en lista tillsammans med dess uppgifter. Alla verktyg på webbplatsen är tillgängliga från front-end och medarbetarna har inte tillgång till baksidan, det vill säga WordPress-gränssnittet.

The purpose of this thesis is about children librarians work with reading promotion activities. In this study five children librarians were interviewed. All the children librarians were interviewed through Microsoft team, Skype and Zoom due to the pandemic situation. An interview up to 15 questions were questioned during the interviews with the children librarians. The main research questions for this study is to answer what methods do children's librarians use regarding reading promotion activities? How do children's librarians plan, document and follow up reading promotion activities? How do children's librarians handle challenges that occur in the work to promote reading? In this thesis previous research shows that different methods of promoting reading activities affects small children’s desire to read positively. But there can also be bad consequences during reading activities if children don’t desire to read or have difficulties with speech learning which may affect children’s speech development negatively.

Vad är atmosfär och hur skapas det? I den här analysen undersöks atmosfär i förhållande till musikgenren doom och då utifrån ett insider-perspektiv. Insider-perspektivet är det subkulturella perspektiv som genrens anhängare ingår i, vilket innefattar ett specifikt sätt att tala, tänka och uttrycka sig i förhållande till genrens kulturella uttryck. Inom musikgenren doom behandlas atmosfär som ett insiderbegrepp för att förklara upplevelsen av musiken och vilka känslor den förmedlar. En förutsättning för den här undersökningen utgår från att atmosfär förmedlar förutbestämda känslor genom musiken som förstås via en kulturellt betingad uppfattning. Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka komponenter som behöver ingå i konstruktionen av tre olika soundscape utifrån tre förutbestämda teman och hur dessa gemensamt bildar en specifik atmosfär. Analysens resultat återknyter till undersökningens utgångspunkt. Det finns specifika komponenter som ingår i konstruktionen av ett tematiskt soundscape som reflekteras i den atmosfär som upplevs, oberoende av om lyssnaren är en insider eller outsider. Med outsider avses någon som inte är en anhängare (insider) till genren och därmed inte har samma kännedom eller kunskap som en insider har. För alla komponenter föreligger en grundläggande kulturell förståelse för vilka känslor som representeras och som sedermera utgör respektive tema. Emellertid fanns det parametrar i komponenterna som var problematiska att mäta genom traditionella musikvetenskapliga metoder. Dessa förmedlades inte lika tydligt och var i större utsträckning beroende av den kontext de förekom i och utgjorde inte några egna komponenter. I slutsatsen framgår en gemensam komponent för temats betydelse under konstruktionen av soundscape: atmosfär är inte beroende av en förståelse för språk eller hur väl sången artikuleras. Det handlar inte om vad som sjungs, utan hur det sjungs. Atmosfär är produkten av att lyssna aktivt och förmedlas först när det uppmärksammas av lyssnaren.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utanförskapet som tema i Maria Gripes Agnes Cecilia – en sällsam historia (1981). Uppsatsen analyserar hur romankaraktärernas utanförskap hänger samman med deras utveckling samt hur detta kan kopplas till den kvinnliga utvecklingsromanen som genre. Vidare undersöks huruvida utanförskapet kan ses som romanens tema, vilket även innebär att uppsatsen reflekterar över olika definitioner av tema som begrepp. Uppsatsen utgår inte från någon särskild teori, till hjälp tas därför en rad olika verk som behandlar tidigare forskning av Agnes Cecilia - en sällsam historia samt Maria Gripes författarskap i stort. Skuggornas förtrogna (2000) av Ying Toijer-Nilsson och Sökande, spegling, metamorfos (1994) av Carina Lidström är de verk som används mest frekvent. För att synliggöra olika definitioner av tema som begrepp används Peter Hallbergs Litterär teori och stilistik (1972) och Christian Mehrstams artikel ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet” (2019). Analysen redogör först för hur utanförskapet kommer till uttryck i romanen. Därefter framgår hur utanförskapet ligger till grund för karaktärernas personliga utveckling men även för själva händelseförloppet i romanen. Vidare behandlas romanen utifrån den kvinnliga utvecklingsromanen som genre, där riktas fokus mot relationen mellan mor och dotter vilket visar sig vara starkt kopplat till romanens utanförskap. The purpose of this bachelor’s essay is to examine the exclusion as a theme in Agnes Cecilia (1981) by Maria Gripe. The essay is analysing the exclusion of the characters in the novel and the way this might be linked to their personal development, which leads the essay to a further focus: the female development novel as a genre. The essay also examines whether the exclusion can be seen as the theme of the novel, which makes the essay reflect on ways to define theme as a concept. The essay is not based on any theory, but previous research on Agnes Cecilia and the authorship of Maria Gripe are frequently used. Skuggornas förtrogna (2000) by Ying Toijer-Nilsson and Sökande, spegling, metamorfos (1994) by Carina Lidström are the ones of most importance. Litterär teori och stilistik (1972) by Peter Hallbergs and the article ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet” (2019) by Christian Mehrstam are both used to clarify different definitions of theme as a concept. The analysis examines how the exclusion is expressed in the novel and the way this exclusion is the basis of the characters personal development, as for the course of events in the novel. Furthermore, the analysis focuses on the female development novel as a genre. The relationship between mother and daughter is especially highlighted, since it turns out to be strongly linked to the exclusion of the novel.

Våra tidigare erfarenheter av ämnesövergripande undervisning är få vilket bidragit till en uppfattning om att denna undervisningsmetod inte är vanligt förekommande i skolan. Å andra sidan har vi upplevt att undervisningsmetoden kan vara mycket lustfylld för både lärare och elever. Även läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet redogör för att lärare ska organisera och genomföra arbete så att elever får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Skolverket, 2019). Av dessa anledningar blev vi fundersamma varför denna metod inte syns mer i skolan. Syftet med denna undersökning är således att undersöka lågstadielärares erfarenheter och uppfattningar av ämnesövergripande undervisning med fokus på NO-ämnena. Studien är en kvalitativ undersökning där vi med hjälp av intervjuer söker svar på lärares erfarenheter av ämnesövergripande undervisning utifrån ett NO-perspektiv. Vår undersökning har tagit stöd i det fenomenologiska perspektivet genom att utforma intervjufrågor med inspiration från fenomenologin. Intervjuerna söker svar på hur lärare genomför ämnesövergripande undervisning, varför metoden är gynnsam för elevers lärande samt möjligheter och hinder som lärare finner med undervisningssättet. Den pragmatiska teorin har använts för att förstå elevernas lärande vid den ämnesövergripande undervisningen. Resultatetav studien speglar åtta lärares erfarenheter av att undervisa ämnesövergripande där NO-ämnena ligger i fokus. Lärarna finner många möjligheter med att arbeta ämnesövergripande. Den mest centrala fördelen som uttrycks är att elever undervisas i ett sammanhang som skapar helhetsförståelse. Genom att utforma undervisning med olika teman utifrån elevers intresse blirde engagerade vilket även gynnar kunskapsutvecklingen. Studien framhäver färre hinder än möjligheter och utmaningarna är främst kopplade till det organisatoriska arbetet. Lärarna menar att den ämnesövergripande undervisningen är tidskrävande och kräver samarbete, vilket kan vara en utmaning.

Uppsatsen analyserar C.S. Lewis bok Narnia - Häxan och Lejonet (1950), översatt av Birgitta Hammar (1959 publicerad av bokförlaget Bonnier Carlsen (2016) och Andrew Adamssons film med samma namn (2005). Syftet med studien är att studera vad som händer gällande karaktärer, miljö och tema i Narnias - Häxan och Lejonet, när en adaption sker mellan bok och film. Analysens resultat är att boken och filmen är två likvärdiga medier med minimala skillnader. De största skillnaderna som framgår är att filmen enbart har indirekta miljöbeskrivning, samt att man arbetat med ansiktsuttryck och musik för att förstärka vissa känslor i filmen. I undervisningssammanhang är Narnia - Häxan och Lejonet en lämplig berättelse att arbeta med, men valet av verk bör baseras på vad syftet med undervisning är.

Uppsatsen analyserar text- och bildförhållandet i När Findus var liten och försvann (2001). Syftet är att tolka och analysera hur bild och text tillsammans bidrar till att få syn på den valda bokens motiv och tema. Ett delsyfte är att undersöka bokens didaktiska potential. Uppsatsen utgår från en text- och bildanalys och har som teoretisk ram Ulla Rhedins (2001) avhandling Bilderboken – på väg mot en teori (2001) och Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2004). Metoden behandlar även berättartekniska grepp om händelseförlopp och berättarperspektiv. Analysen visar att berättelsens text- och bildförhållande är viktigt för att få syn på bokens motiv och tema. Texten kan stå för sig själv, men utan bilderna missas både stämningar och personlighetsdrag. Analysen visar också att den valda boken har en komplex berättarteknik där handlingsförlopp och berättarperspektiv förändras. Handlingsförloppet är bland annat en ramberättelse med olika diegetiska nivåer. Det hör ihop med berättarperspektivet då Pettson är en av bokens berättare. Han blir således en jagberättare som berättar likt en tredjepersonsberättare. De motiv som synliggjordes var ensamhet, sökande, vänskap och känslor. Temat i boken kunde inte definieras med ett ord utan sammanfattades att den handlade om samhörighet, kärlek och gemenskap. Det fanns didaktisk potential i den valda boken. Den kan exempelvis användas som verktyg där känslor och samspel ska arbetas med. Identifiering av känslor bidrar till identitetsskapande och empati, vilket presenteras i den svenska kursplanen i Lgr11.

Det här är en tematisk analys av tre fantasyböcker. De tre böcker vi har valt läses av många barn vilket gör att det är intressant att se vad böckerna innehåller och hur deras innehåll går att använda i skolans värdegrundsarbete. Därför har vi valt att undersöka vilka teman som skildras i texterna och hur dessa teman kan ge stöd till skolans värdegrundsarbete. Vi har också valt att undersöka hur äldre böcker kan ge stöd i värdegrundsarbetet. De böckerna som valdes ut var Gullivers resor, Narnia: Häxan och lejonet och Pax: Nidstången. Det vi kom fram till var att det finns teman i alla tre valda verk som går att använda i skolans värdegrundsarbete med lärarens hjälp. De teman som uppmärksammades var krig och konflikt, äventyret, kampen mellan gott och ont, flykten/äventyret och sökandet efter en familj.

Studiens syfte är att urskilja teman i böckerna om Musse och Helium genom en litteraturanalys, samt vilka teman som framkommer genom elevers (åk 1–2) tolkning av ett utdrag ur böckerna. Studien fokuserar även på befintliga och framtolkade teman från böckernas tillhörande lärarhandledning. Studiens tre resultat jämförs i en komparativ analys. De teman som tolkades fram i litteraturanalysen var; det goda och det onda, dörren till ett magiskt land, att ta lärdom av livets utmaningar, samt det kompetenta barnet. De teman som eleverna tolkade fram i textsamtalen var; det goda och det onda, den hemliga fantasivärlden och allt hänger på dom!. I analysen av lärarhandledningen tolkades en mängd olika teman fram, några var redan vedertagna i instruktionen, vår tolkning av lärarhandledningen landade i att det går att urskilja flera teman beroende på vilken avsikt som finns. I den komparativa analysen så synliggjordes likheter och skillnader mellan de olika teman som tolkats fram i samtligt resultat. Analysen synliggjorde också möjligheter och svårigheter mellan olika arbetssätt. Vår huvudsakliga slutsats är att vi ser goda möjligheter med att arbeta med detta material med tillhörande lärarhandledning i undervisning. Materialet bör däremot inte ses som fullständigt, då vi ser fler möjligheter att använda det skönlitterära verket än vad lärarhandledningen innefattar.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vad tittarna engageras av i reality-serien Wahlgrens värld. Metoden för undersökningen är en analys av avsnittens tematik och struktur med urval av avsnitt: 1, 3, 6 och 13 i säsong 5, baserat på att de täcker centrala delar av säsongen. Serien är uppbyggd på karaktärernas livsstil. Därför valdes huvudtemat ego kontra gemenskap för att kartlägga hur tematiken fungerar i relation till huvudtemat som är har sin grund i teori om själv-identitet i ett socialt sammanhang. Den tematiska strukturen som har analyserats har lett till att uppsatsen har sammanfattningsvis som slutsats: Wahlgrens värld inte enbart är en underhållande reality-serie utan strukturellt berättar, med hjälp av många tematiska faktorer som tittarna kan relatera till.

This study investigates the production of political meaning in the Scandinavian tradition of the dagsvers (newspaper poem), that is a particular kind of poetry published in daily newspapers, commenting on public debates and recent events. The dagsvers is a neglected literary genre in the history of Swedish literature. The often explicit political stance and message of the dagsvers separate this genre from many other forms of modern and contemporary poetry, and the present study focuses on this political dimension. I examine the uses of forms, themes and symbols in dagsvers published between 1949 and 2013 that give the poems their meaning and their political dimension. Furthermore, I analyse how the very newspaper medium contributes to and directs the interpretation of the poems. The main questions pertain to how context, such as the newspaper´s political agenda, and elements in the text create the meaning and function of the dagsvers. Analysing verse examples with the help of theories of Jacques Rancière and Lars Furuland, the study demonstrates how the context and the literary forms, themes and symbols impact the shape of the political dimension of the dagsvers.

Detta uppsatsarbete ställer frågan om temat för en berättelse förändras när den byter form och när berättelsens intrig byter plats. För att ta reda på hur det förhåller sig har ett experiment genomförts där en text, hämtad ur Lotta Olssons sonettkrans Den mörka stigen, transformerats från bunden vers till löpande text. Utifrån sonettkransens har en parallell text skrivits, en modern novell. Dessa texter har samma skiftningar i känslouttrycket och i många fall likartade formuleringar. Den moderna novellen presenteras i resultatdelen under rubriken Älskar, älskar inte. Ett utdrag av Lotta Olssons sonettkrans presenteras i bilaga 1.De båda texterna analyseras i analysdelen utifrån fyra perspektiv, plats, intrig, berättare och tema. Analysen ger vid handen i just denna jämförelse att även om platsen och intrigen skiljer sig åt väsentligt samt att berättaren i de olika texterna ter sig olika, förblir temat detsamma.I diskussionen framträder den Orfiska myten med sina symboler om förlust, sorg och längtan. Temat: Den omöjliga kärleken, utmynnar i en filosofisk betraktelse om sorgen som drivkraft för kreativiteten, måhända högre värderad än kärlekens sötma.

Film noir slutar aldrig att fascinera med sin förmåga att kombinera ljus och mörker i en otroligt stiliserad och väl genomarbetad mise-en-scène. Den omisskänneliga mörka stämningen och tonen – den karakteristiska noir-känslan – är konstant närvarande och reflekteras i såväl de typiska noir-karaktärerna som i storyn och i mise-en-scène. Liksom film noir är Tom Fords filmer genomtänkta i minsta detalj och det visuella sätts i fokus. Min uppsats är en stilanalys av den samtida noir-filmen Nocturnal Animals (2016) ur ett neo-noir-perspektiv. Syftet med denna uppsats är att analysera olika stildrag – mise-en-scène, cinematografi och klippning – samt utmärkande noir-teman. Vilken funktion har de olika stildragen i berättarstrukturen? Hur synliggörs klassiska noir-teman i filmen och hur skiljer sig neo-noir från den klassiska film noir? Genrefrågan debatteras fortfarande och därför används genreteori som en bakgrundsteori. De flesta filmforskare och filmkritiker ser film noir som en stil och inte en genre, eftersom de inte kunnat enas om en gemensam struktur och då film noir anses vara starkt förbunden med en viss tidsperiod och delar för många egenskaper med andra genrer. Neo-noir bygger på dagens filmskapares medvetenhet om den klassiska noir-filmens stilistiska och narrativa konventioner. Nocturnal Animals innehåller flera noir-teman. Det som skiljer den klassiska film noir från neo-noir är framförallt användningen av färg, och miljöerna och handlingen som tagits till en ny nivå, dvs. brottstemat och våldet har blivit brutalare och visas inte sällan utan upplösning. Neo-noir innehåller också mer skräck och karaktärerna, klippningen och ljussättningen har utvecklats. Både film noir och neo-noir lägger tonvikten på det visuella med en väl genomtänkt mise-en-scène, vilket även är karakteristiskt för Tom Fords filmer. Neo-noir-filmernas uppbyggnad och stil återspeglar den höga graden av medvetenhet om den klassiska noir-filmens stilistiska och narrativa konventioner.

Det övergripande syftet med uppsatsens är att belysa Akira Kurosawas unika färdigheter och utmärkande drag som filmskapare, vilket adresseras i tre frågeställningar: Vilka återkommande narrativa teman finns representerade i Kurosawas filmproduktion, och hur presenteras dessa i tre utvalda filmer? Hur använder sig regissören stilistiskt och filmtekniskt av rörelse i de tre filmerna? Hur tar sig väder och andra naturfenomen uttryck i de tre filmerna och vilken funktion har de där? Filmerna som analyseras är Drunken Angel (Yoidore tenshi/Den berusade ängeln, 1948), Stray Dog (Nora inu/ Revolvern, 1949) och The Hidden Fortress (Kakushi toride no san akunin/ Den vilda flykten, 1958). Analysen utgår från det neoformalistiska tillvägagångsätt som David Bordwell och Kristin Thompson beskriver. Genom främmandegörning identifieras och granskas återkommande teman, rörelse och väder och andra naturfenomen i filmerna, studerade i sina socio-historiska sammanhang. Rättfärdigandet av inslagen, dvs deras motivering, adresseras tillsammans med den funktion de intar i scenerna. I Kurosawas filmproduktion identifieras 17 återkommande teman, där två kluster av teman, regissörens förhållande till japansk tradition och hans humanistiska livssyn, är särskilt framträdande. Väder- och naturfenomen som regn, vind, hetta, eld och dimma förekommer ofta och intar speciella funktioner i filmerna, både estetiskt och narrativt. De interagerar även med karaktärerna. Rörelser i bildrutan åstadkoms filmtekniskt på olika sätt. De är viktiga visuella komponenter som skapar spänning och kontinuitet, men har även ett rent artistiskt värde. Genom variationer och kombinationer av återkommande teman, väderinslag och rörelse visar Kurosawas på en stilistisk särart som karakteriserar hans filmskapande.

This paper examines and reviews themed work and projects in the realm of preschool. By interviewing a group of preschool teachers and other people in leading positions within the occupation a basic understanding of how and why themes and projects were used emerged. The answers were quite similar and gave a detailed understanding of the different reasons why the work was designed in such a way. The people interviewed implied that the main reason was that they wanted to take advantage of the children thoughts and let them influence the direction of the learning experience. That everyone within the preschool, kids and adults, benefit from learning together in unison. Together as a group they explored and discovered topics that the children deemed interesting and that gave the work and enjoyment that could otherwise be lost. The learning experience in preschool is supposed to be fun as much as it is educational.

I förskolan används olika arbetssätt som gynnar barns lärande och skapar trygga individer. Två arbetssätt som vi har erfarit under våra VFU-tillfällen (verksamhetsförlagd utbildning) är tema och projekt. Tema är flera aktiviteter med en röd tråd och projekt är målinriktade aktiviteter skapade utifrån barns intressen. Det finns ett begränsat utbud av vetenskapliga artiklar gällande tema och projekt. Vi beslöt oss för att intervjua förskollärare kring deras tidigare upplevelser och erfarenheter om begreppen. Vi redogör för hur barn upplever tema och projekt samt om de upplever att de har ett inflytande över arbetssättet som används i respektive verksamhet. I Läroplan för förskolan står det att barn ska utveckla förmågan att utöva inflytande i verksamheten och få känna att deras åsikt räknas (Lpfö98, rev. 2016, s.12). Vi kommer därför att använda metoden barnintervjuer för att få en insyn i om barn upplever att de har inflytande i verksamhetens arbetssätt eller inte. Vi vill tydliggöra begreppens innebörd med hjälp av erfarna förskollärare som arbetat med dessa arbetssätt i verksamheten. Våra tidigare erfarenheter har visat att barn får olika mycket bestämmanderätt över arbetssätten beroende på förskola. Tema och projekt får enligt oss stort utrymme i verksamheten och under vår utbildning har vi fått kunskap om hur viktigt det är för barn att få inflytande i förskolans planerade aktiviteter. Därför har vi valt att undersöka barns inflytande i arbetssätten. Barns inflytande på verksamheten kan differentiera sig mellan förskolor på grund av att läroplanen är tolkningsbar. I läroplanen visas det vilka strävansmål förskolan ska arbeta mot men det framgår inte hur förskollärarna ska arbeta för att nå målen. Genom arbetet hoppas vi kunna ge en bättre förståelse över hur de olika arbetssätten ser ut samt huruvida barns inflytande tas till vara när man arbetar med arbetssätten.

Det här arbetet är en processbeskrivning av hur jag komponerat pianostycket Preludium i Db-dur. Arbetet innefattar en omsorgsfull och omfattande djupdykning i musikaliska teman och utvalda motiviska element från ett preludium av Sergej Rachmaninov, Preludium nr. 4 i D-dur (op. 23, 1903). Valet att göra den här undersökningen grundar sig i ett brinnande intresse för den klassiska pianorepertoaren, såväl som en intensiv fascination över hur ett välkomponerat musikverk är uppbyggt. Som kompositör är det vissa frågor jag ställer mig nästan dagligen när jag lyssnar på musik som tilltalar mig: Varför tycker jag att musiken är bra? Hur tänkte tonsättaren, och kan jag dra nytta av tonsättarens metoder? Genom att steg för steg gå igenom varje del av min arbetsprocess vid både analys och komponerande hoppas jag kunna exemplifiera en användbar kompositionsmetod till läsaren. Jag delar också med mig av de svårigheter jag stött på såväl som lärdomar jag erhållit under arbetets gång. Resultatet av arbetet blev ett pianostycke baserat på de musikaliska element jag fann intressanta från Rachmaninovs preludium.

Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka identitetsskapande i fyra svenska myndigheters årsredovisningar. Materialet består av förorden i årsredovisningar från åren 2000 till 2015 skrivna av myndigheternas chefer. Den kvantitativa texttema-analysen är baserad på Jämtelids avhandling från 2002 Efter en närläsning av samtliga texter delades teman in i kategorier och instanserna av varje tema räknades. Resultatet visar vissa trender i text- och identitetsskapandet. De två nyare myndigheterna väljer att explicit introducera vilka de är och pekar ut delar av verksamheten och specifika arbetsuppgifter. De två mer etablerade myndigheterna väljer att istället identifiera sig sjäva kring utomstånde påverkan på verksamheten. Trenderna kan bero på ökad längd på texterna där både intern och extern kommunikation får utrymme såväl som en ökning av marknadsförande diskurs. En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundtexter

Den föreliggande studien innefattar en undersökning av flickors och pojkars texter inom det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte innefattar att utreda vilka val av teman och perspektiv som elever gör och hur det uttrycks i pojkars och flickors texter. Studien visar att det finns skillnader rörande pojkars och flickors val av makroteman, hur de förhåller sig till makroteman genom mikroteman. Studien visar också att det finns skillnad i vilka typer av perspektiv som förekommer hos pojkar respektive flickor samt hur ofta dessa förekommer.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan där sagan är grunden i temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker. Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med temat är drama och skapande vanliga arbetssätt. De förskollärare som intervjuades lyfte fram att de genom ett tema med sagan som grund kan arbeta med förskolans verksamhet som en helhet där förskolans läroplansmål nås. This study is about theme as a method in preschools, where children’s stories is the basis of the theme. The aim is to find out how language development can take place through this approach and how preschool teachers experience this way of working. The interviews that have been conducted have focused on how this theme-based method involving stories could be beneficial for the youngest children’s language development and how to make visible the language development that takes place. The results of the survey show an experience from preschool teachers with the language development as a major focus, and where the reflection with the children take an important place in the them-based work. To reach the goals with the theme the preschools work with drama and creativity as common methods. The preschool teachers interviewed highlighted that through the theme of the fairy tale you can reach the goals that the curriculum defines for preschools.

Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrån endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fått spela spelet mot varandra i par varpå de har fått svara på två enkäter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har också deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju där frågorna har varit baserade på testpersonens enkätsvar. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att spelare kan identifiera tema utifrån endast regler och mekaniker i spel. Fortsatt forskning skulle kunna undersöka varför dessa trender observeras eller validera att de trender som observerats i studien faktiskt stämmer.

Validerat; 20130212 (global_studentproject_submitter)

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningar: Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat? Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp? Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur? Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt? Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat? Metod för datainsamling är intervju. Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang. Ämnesintegrerat var ännu ett krav på tema, men verksamhet/aktiviteter kunde vara ämnesintegrerade utan att det pågick något tema. Temaarbete kan användas för att fördjupa barnens kunskaper, hjälpa dem att se kopplingar mellan olika ämnen eller uppfylla deras behov av att bearbeta eller avdramatisera något. Jag ser en stark koppling mellan temaarbete och sociokulturellt perspektiv eftersom kontext, praktisk utövning och helhet ges stort utrymme.

Förskolans läroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssätt är en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lärande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv på lärande genom just denna undervisningsform. Syftet är att undersöka lärande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-åringar i förskolan. Undersökningen är kvalitativ till följd av att avsikten är att få en fördjupad förståelse för lärande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteori utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Två analysformer har använts vid bearbetningen av det empiriska materialet, dessa är fenomenografisk analys och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att många barn uppfattar att de har inflytande i sitt lärande till följd av att deras frågor och det de är intresserade av att ta reda på är en del i undervisningen. Men det framkommer också att det finns barn som upplever att det är svårt att formulera frågeställningar och att veta vad de är intresserade av att ta reda på i temat. Barnen beskriver att lärande i den tematiska undervisningen sker genom att barn och lärare tillsammans forskar och undersöker temats kunskapsområden. Barnen upplever att det finns olika gynnsamma faktorer som bidrar till deras lärande i tematisk undervisning. Exempel på sådana gynnsamma faktorer är att barnen får ställa hypoteser och pröva dessa, att de samarbetar med andra barn för att finna lösningar samt att får använda olika redskap och uttrycksformer i undervisningen. Det framkommer dock att leken inte är en av dessa uttrycksformer. Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstå med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbättra med tiden. Med hjälp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete. Vi hade fått tydliga direktiv från Trafikverket gällande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgränsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra. Studiens syfte var att förstå varför det inte går ge ut relevant trafikinformation. I dagsläget har man tekniken för ett väl fungerande system. Ett system där man enkelt kan få realtidsinformation i samband med trafiken, vägarbeten och eventuella hinder. I rapporten har vi även sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha användning av som trafikant. Vi har gjort en omvärldsanalys på hur man i andra länder ger ut trafikinformation och hur de står sig jämtemot Sveriges trafikinformationssystem. För vårt examensarbete har vi använt oss av diverse olika rapporter och intervjuer. Detta tillsammans med personer som har kunskap inom området. Vi har även använt oss av åtskilliga hemsidor för att inhämta information. Rekommendationer för examensarbetet kommer att beskrivas genom fem teman. I rapporten har vi utfört en mängd olika intervjuer som vi sammanställt till teman. Teman var utformade efter det vi kände var mest relevant från intervjuerna. Våra teman speglar bilden av vad vi har lagt vikt med detta examensarbete. In this report, we have explained the problems that may occur with today's technology and what possible solutions to improve with time. With the help of the Swedish Transport Administration, we have implemented this thesis. We got the clear directions from the Swedish Transport Administration regarding purpose of this thesis. This made it easy for us to delineate our work after the guideline that was definer. The study's purpose was to try to understand why you can´t give out the relevant traffic information. Today we have the technology create a well smooth operation system. A system where you can easily get real-time information related to traffic, road works and obstructions. In this report we have summarized all the navigation system that you could use as a road user. We have done an analysis of how other countries give out their traffic information and how good they are against the Swedish traffic information system. For our thesis we have used various of different reports and interviews. The interviews have been with people who have knowledge in the field. We have also used numerous websites to gather information. Recommendations for the thesis will be described through five themes. In this report, we have conducted a variety of interviews that we have compiled for themes. Themes were designed for what we felt was most relevant from the interviews. Our themes are a mirror image of what we thought was the most relevant part in our thesis.

Denna studie undersöker temat ”hembygden” i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat”Mallarmés poetiska universum”, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter. Detta grundar sig dels på den biografiska aspekten i min studie, vilket intetäcks in av nämnda text, men också på grund av att jag väljer att endast fokusera på ett enda tema.Helmer Grundströms norrländska bakgrund har i hög grad färgat av sig på de texter som han senareskrev, och dikterna speglar därför till viss del de komplicerade känslor som han hyste införhembygden. Därför förväntas det biografiska materialet förstärka mina påståenden och antaganden. I uppsatsens analys uppmärksammas olika detaljer i texten, och dessa detaljer diskuteras sedan iförhållande till liknande inslag. Utifrån dessa mindre delar urskiljs olika motiv i diktningen, somtillsammans bildar den tematiska helhetsbilden. En stor del av motivurvalet i Grundströms diktningkretsar också kring hembygden. Huvudmotiven är, enligt min uppfattning, de kontrasterandeaspekterna hemlängtan och behovet av att ge sig av, vilka båda inryms i hembygdens tematiskahelhet. Dessa motiv utvecklas och diskuteras utifrån textexempel, och kompletteras med utsagor omförfattarens samtida livssituation. Även andra motiv urskiljs i diktningen, för att sedan knytas an tilltemats två redan nämnda huvudaspekter. Sammanfattningsvis kommenteras temat sedan i sinhelhet. Det utgör således huvudmålet i min studie: att se det stora genom de små detaljerna, vilketRichard också förespråkar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer. Det här sättet att analysera sig själv som forskningsform ger en god inblick i vad som är viktigt att beröra vid litteraturläsning i undervisningssammanhang.

I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstå med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbättra med tiden. Med hjälp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete. Vi hade fått tydliga direktiv från Trafikverket gällande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgränsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra. Studiens syfte var att förstå varför det inte går ge ut relevant trafikinformation. I dagsläget har man tekniken för ett väl fungerande system. Ett system där man enkelt kan få realtidsinformation i samband med trafiken, vägarbeten och eventuella hinder. I rapporten har vi även sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha användning av som trafikant. Vi har gjort en omvärldsanalys på hur man i andra länder ger ut trafikinformation och hur de står sig jämtemot Sveriges trafikinformationssystem. För vårt examensarbete har vi använt oss av diverse olika rapporter och intervjuer. Detta tillsammans med personer som har kunskap inom området. Vi har även använt oss av åtskilliga hemsidor för att inhämta information. Rekommendationer för examensarbetet kommer att beskrivas genom fem teman. I rapporten har vi utfört en mängd olika intervjuer som vi sammanställt till teman. Teman var utformade efter det vi kände var mest relevant från intervjuerna. Våra teman speglar bilden av vad vi har lagt vikt med detta examensarbete. In this report, we have explained the problems that may occur with today's technology and what possible solutions to improve with time. With the help of the Swedish Transport Administration, we have implemented this thesis. We got the clear directions from the Swedish Transport Administration regarding purpose of this thesis. This made it easy for us to delineate our work after the guideline that was definer. The study's purpose was to try to understand why you can´t give out the relevant traffic information. Today we have the technology create a well smooth operation system. A system where you can easily get real-time information related to traffic, road works and obstructions. In this report we have summarized all the navigation system that you could use as a road user. We have done an analysis of how other countries give out their traffic information and how good they are against the Swedish traffic information system. For our thesis we have used various of different reports and interviews. The interviews have been with people who have knowledge in the field. We have also used numerous websites to gather information. Recommendations for the thesis will be described through five themes. In this report, we have conducted a variety of interviews that we have compiled for themes. Themes were designed for what we felt was most relevant from the interviews. Our themes are a mirror image of what we thought was the most relevant part in our thesis.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten. Studien visar att förskollärare använder barnlitteratur i syfte att förmedla samhällets normer och värderingar främst när de arbetar med det sociala samspelet i gruppen. Det är vid temaarbete som pedagogerna gör medvetna bokval. I diskussionen framhålls att bokens innehåll borde ha en högre prioritet hos pedagogen och att boksamtal borde förekomma oftare och inte enbart vid temaarbeten.

Den här uppsatsen behandlar temaarbete i moderna språk (tyska, franska och spanska). Syftet är att undersöka hur lärare i dessa ämnen på högstadienivå uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden är kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lärare. Uppsatsen bör förstås ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur människor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat är att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt inställda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nämns i Lgr 11, den nya läroplanen för grundskolan, ansåg alla att Lgr 11 kräver att man arbetar med teman. Alla intervjudeltagare utom en arbetar enligt deras egna uppfattningar tematiskt i sin undervisning. Vissa uppfattade att allt de gör är teman. Den intervjudeltagare som inte arbetade tematiskt ännu, konstaterade att hon är tämligen ny på arbetet och kommer att göra det så småningom när hon blivit ”mer varm i kläderna”.

Denna uppsats behandlar arbetet med tema. Betecknande för temaarbete är bland annat dess obundenhet från traditionella läromedel. Inom det tematiska arbetet finns en röd tråd, och elevernas förkunskaper tas tillvara. Det som har studerats är hur lärarna arbetar med tema och hur de tar tillvara på elevernas erfarenheter och förkunskaper samt vilket inflytande eleverna har enligt lärarna och eleverna själva. Detta har studerats i två olika klasser med hjälp av observationer och intervjuer med lärare och elever. Teorier som stärker vårt empiriska material är litteratur som är kopplat till tematiskt arbete och elevinflytande. Uppsatsen bygger till stor del på en observation med den ena klassen där de hade en temautflykt. Vi har därför inte studerat tema generellt utan istället fördjupat oss i två olika teman, ”Fåglar” och ”Sverige/Norden”. I arbetet har tema ”Fåglar” en mer framträdande roll än ”Sverige/Norden”. Vi har också genomgående diskuterat val av tema, den tematiska arbetsprocessen och elevinflytande i detta. Det som bland annat kommit fram ur forskningen är att eleverna har ett begränsat inflytande och att temavalet styrs av lärarna, som i sin tur enligt dem styrs av läroplanen.

Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ”Ordet” och ”Konsten”. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten. I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition. Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag. Han vill predika otro till dem han femtio år tidigare frälste i Guds namn. I detta vilar en stor ironi. Hans möten med gamla vänner blir inte som han tänkt sig. Många har gått bort och de som är kvar har redan lämnat tron eller hittat en ny. I dessa möten diskuteras även konsten explicit. Det framgår på flera ställen att den är en teknisk färdighet. Då framförallt i tal om predikan. Dessutom framgår att konsten kan gripa och upphöja. Till exempel säger Olof Helmersson om dragspelandet: ”Ingen blir idag gripen av dragspelsmusiken” (s. 88). Inbäddat i romanen finns en krönika över Karl den femtondes besök av trakten. Även där berörs konsten tydligt. Dessutom kommenteras det inre Västerbotten på ett speciellt vis. Invånarnas uppfattning om sig själv som ett utvalt och förunnat folk suggereras. Detta berörs också i huvudhandlingen då Olof Helmersson rör sig i och möter många åsikter och tankar om bygden. Dock överdrivs västerbottensskildringen och övergår även den i ironi. Dessa teman menar jag bildar tre linjer i kompositionen: Västerbotten, det andliga och krönikan. De vävs samman av det övergripande tema som de behandlar: komplexiteten i den mänskliga existensen och betydelsen av konsten. Ironin som genomsyrar samtliga delar suggererar frågor utan svar och romanen slutar på sätt och vis där den börjar. Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ”Ordet” och ”Konsten”. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten. I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition. Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag. Han vill predika otro till dem han femtio år tidigare frälste i Guds namn. I detta vilar en stor ironi. Hans möten med gamla vänner blir inte som han tänkt sig. Många har gått bort och de som är kvar har redan lämnat tron eller hittat en ny. I dessa möten diskuteras även konsten explicit. Det framgår på flera ställen att den är en teknisk färdighet. Då framförallt i tal om predikan. Dessutom framgår att konsten kan gripa och upphöja. Till exempel säger Olof Helmersson om dragspelandet: ”Ingen blir idag gripen av dragspelsmusiken” (s. 88). Inbäddat i romanen finns en krönika över Karl den femtondes besök av trakten. Även där berörs konsten tydligt. Dessutom kommenteras det inre Västerbotten på ett speciellt vis. Invånarnas uppfattning om sig själv som ett utvalt och förunnat folk suggereras. Detta berörs också i huvudhandlingen då Olof Helmersson rör sig i och möter många åsikter och tankar om bygden. Dock överdrivs västerbottensskildringen och övergår även den i ironi. Dessa teman menar jag bildar tre linjer i kompositionen: Västerbotten, det andliga och krönikan. De vävs samman av det övergripande tema som de behandlar: komplexiteten i den mänskliga existensen och betydelsen av konsten. Ironin som genomsyrar samtliga delar suggererar frågor utan svar och romanen slutar på sätt och vis där den börjar.

Syftet med denna uppsats var att ge exempel på varför lärare för de äldre ungdomarna (årskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansåg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade åtta lärare, tre gymnasielärare och resten 6-9 lärare fördelade på tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lärarna att ge eleverna en helhetsbild och visa på den röda tråd som går mellan de olika ämnena. Detta hjälpte även till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper. De nackdelar som togs upp var bland annat att arbets- och planeringsbördan ökade samt att det kunde vara svårt med betygssättningen i de olika ämnena. Av undersökningen kunde vi se att ingen av lärarna vi intervjuat utgick från elevernas intressen eller erfarenheter. Den tematiska undervisningen var redan förbered och planerad av lärarna. En slutsats vi drar av detta leder enligt oss till att man tappar en viktig aspekt av skolans demokratiuppdrag samt att eleverna knappast kan förväntas visa mer intresse än vid vanlig ämnesindelad undervisning.

Validerat; 20101217 (root)

Konkurrensen mellan hotellen har ökat på grund av förändringar i samhället, även kundernas behov och önskemål har förändrats. I dagens samhälle blir det allt vanligare att hotell inte enbart kan konkurrera med bra service och pris. Det krävs något extra, något utöver det vanliga för att locka kunder och öka konkurrensfördelarna. Hotellen måste hitta nya sätt att differentiera sig på och det har blivit allt viktigare med ett starkt varumärke som kan ge ett mervärde till kunderna. Det har blivit vanligt att hotell använder sig av storytelling och tema för att bygga upp sitt koncept och varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur hotell i Sverige kan använda sig av storytelling och tematisering för att bygga upp varumärket. Syftet är deskriptivt men även till viss del normativt. I studien används en deduktiv metod och ett antal telefonintervjuer har genomförts. Detta för att exemplifiera hur en varumärkesuppbyggande process kan se ut inom storytelling- och temahotell. Studien fokuserar på den interna varumärkesuppbyggande processen. Resultatet i denna studie är inte generaliserbart utan vägledande för hur man kan bygga upp sitt varumärke med hjälp av storytelling och tematisering. Denna studie bidrar med ny fakta inom ett relativt obeforskat område som tema och varumärken. Studien visar att den varumärkesuppbyggande processen skiljer sig mellan varusektorn och tjänstesektorn. Detta eftersom andra delar då blir mer betydelsefulla, detta redovisas i en egen modell i studiens analys. Slutsatserna av studien visar att det är viktigt att vid uppbyggandet av storytelling- och temahotell vara; konsekvent, trovärdig, ha bra och välinformerad personal som kan förmedla storyn och temat samt att det finns en röd tråd genom konceptet. Om hotellen inkluderar dessa delar när de bygger upp sitt varumärke kan detta leda till en minnesvärd upplevelse. Slutsatserna visar även att storytelling och tematisering kan bidra till ett ökat mervärde till gästerna vilket leder till gratis reklam genom word-of-mouth samt skapa ökad uppmärksamhet i media. Det skapar även ökade konkurrensfördelar då det går att differentiera sig från konkurrenterna. Detta bidrar till att ett immateriellt varumärke byggs upp. Avslutningsvis visar studien att storytelling kan vara ett starkare koncept jämfört med tematisering. Competition in the hotel industry has increased depending on changes of today’s society and of the needs and wants of the hotel guests. Hotels today should compete with something more than just a good service and pricing, since it has become something ordinary. They need to have something special, something extraordinary to attract customers and add to their competitiveness. The purpose of this paper is to investigate how hotels in Sweden can use themes and stories to build their internal brand. In this study a deductive method has been used and telephone interviews have been made which are declared in the empirics. This has been done to exemplify how the internal brand building process may turn out in story-telling hotels and theme hotels. Our conclusions from this study are that the brand building process may be different depending on how companies build their immaterial brand. The difference is due to other parts of the process may become more important, which we also implicate with our brand building model that you will find in our analysis. The study also shows that it is very important for hotels with a theme and story-telling to be credible, have well informed staffs that are able to mediate the story or theme and to be coherent through the whole concept. If the hotel management has all this in mind while building their brand, it will lead to a memorable experience for the guests. It also helps to build an immaterially strong brand. The conclusion is also that the use of story-telling can be seen stronger than a theme. This study contributes with new information about theme and brands which still is a relatively unresearched area.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia. Planeringen bygger på vetenskaplig forskning kring temaplanering. During my years at the Teacher University of Malmö have I had practice places at dissimilar preschools and schools in different social orders, these schools had deviation when it came to the multitude in the cultural factor, the students had had different inheritance and economic and social background. I witnessed different types of school teaching attitudes and teaching ways. This is why I want to, whit help from scientific studies, inquire into how to best educate via an thematic formation. To facilitate the learning process of students who have another background than the Swedish or have difficulties finding their place in history. The foundation of this essay consists of a thematic work plan to use when teaching history The planning is based on scientific research on thematic planning. Keywords: History, pupil, multiculture, school teaching, theme, storytelling, cooperation, interpretation, drama.

Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv. Vikten av ett väl fungerande samarbete med goda relationer och en samsyn i arbetslaget framkommer tydligt. Resultatet visar även på att elevfaktorerna väger tungt, men uppfattningarna kring vilka elever som gynnas går isär. Betyg och bedömningen är en annan faktor som påverkar. Elever uppfattar ämnesövergripande undervisning som bra och kunskapsmässigt stimulerande. Men de beskriver en trygghet i att följa ett traditionellt schema och invanda arbetsformer. Studien visar även på att det råder en allmän förvirring i begreppsdefinitionerna av ämnesövergripande undervisning både bland lärare och i litteratur.

Denna studie visar hur en lärare ämnesintegrerar matematik i sin undervisning. Genom en intervju har lärarens syfte med detta arbetssätt lyfts fram. Vi observerade hur integra-tionen i undervisningen såg ut i praktiken. Sammanfattningsvis konstaterar vi att läraren använder sig av ämnesintegration för att ge eleverna en helhetsbild av matematiken. Matematik är inte begränsat till matematiklektionerna utan finns överallt. Bakom inte-greringstanken speglas lärarens synsätt över hur elevernas matematikkunskaper utveck-las. Undervisningen baseras på språkets betydelse och att konkretisera matematiken. Lärandet sker i en igenkännande kontext där samspel, kommunikation och reflektion är centrala beståndsdelar.

Redan i 1970-talets läroplan rekomenderades samverkan mellan ämnen. I Lusten att lära med fokus på matematiken (Skolverkets rapport nr 221)skriver de att matematiken sällan ingår i ämnesövergripande arbeten trots att det i Lpo 94 står att eleverna skall få möjlighet till ett sådant arbetssätt. Syftet med denna undersökning är att se om lärarna arbetar ämnesintegrerat med matematiken och vad deras syfte är med integreringen. Vi vill även se vilka ämne och matematiska moment som integreras.Vidare vill vi också ta reda på vad som kan vara hinder och nackdelar för ett ämnesintegrerat arbetssätt tillsammans med matematiken. För att få svar på våra problemformuleringar, intervjuade vi åtta lärare i fyra olika skolor. Syftet med de intervjuade lärarna var att få eleverna att förstå nyttan med matematiken, att man behövde den i vardagen. Det vanligaste ämnet man integrerade matematiken i var tillsammans med naturorientering.I integrering av de olikaämnena var det de fyra räknesätten som var de vanligaste momenten samt mätning och vägning. Lärarna som intervjuades är inte emot integrering men någon uttrycker oro över att missa något i matematiken om man arbetar med tema i en längre period.Någon lärare tycker det är mer tidsbrist som är nackdelen medan några andra uttrycker att det kan kännas "krystat" att försöka få in matematiken i vissa teman.

Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner. Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie. Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem.

Många skolor arbetar idag tematiskt istället för ämnesuppdelat. Jag ville göra en undersökning som visar om det ena sättet främjar inlärning bättre än det andra. Genom frågeformulär i åk 7 på en högstadieskola, dit det kommer både elever som arbetat tematiskt och som arbetat tradi-tionellt ämnesuppdelat, försökte jag undersöka eventuella skillnader i kunskaperna i NO och SO. Resultaten visar inte på några skillnader mellan de olika grupperna av elever vad gäller kunskaperna på rena faktafrågor. Enligt den ursprungliga distinktionen mellan förståelsefrågor och faktafrågor har däremot eleverna som arbetat tematiskt klarat sig något bättre på några av förståelsefrågorna. Jag är dock osäker på om dessa frågor verkligen mätte vad de var avsedda att mäta, nämligen elevernas förståelse för det valda området. Validiteten på undersökningen är låg.

I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman. I varje tema integreras sedan de i grundskolan förekommande ämnena. Varje tema är indelat i en basdel och en forskningsdel. Basdelen tillgodoser de ämneskunskaper som krävs enligt kursplanerna medan forskningsdelen däremot tillgodoser de enligt läroplanen föreskrivna kraven på ett undersökande arbetssätt samt elevens egna intressen