Search

Studien har för avsikt att undersöka äldres känslor inför användning av digitala nyhetsmedier samt hur en interaktionsdesigner kan arbeta proaktivt för delaktighet i samhällsdebatten, när fysisk nyhetsdistribution fasas ut och digital distribution är det som kvarstår. En utgångspunkt i studien är att äldre individer ofta besitter förmågan att använda digitala medier, men har låg motivation. För att utforska mer kring detta används Foggs beteendemodell (2009) och dess tre beståndsdelar för förändring av ett beteende - förmåga, motivation och triggers. Modellen är utformad för att ringa in mönster, attityder och beteenden i digitala miljöer. Datainsamling i studien sker genom strukturerade dagböcker, vilka genomförs som en kvalitativ metod under en längre tidsperiod. Dagböckerna bygger på uppgifter som ska genomföras i den digitala nyhetsaggregatorn Omni (2022). Respondenterna för dagböckerna är sex till antalet och är individer i 60-årsåldern som har en smartphone och tar del av nyheter regelbundet. Resultat från dagböckerna visar att alla tre beståndsdelar i Foggs beteendemodell (2009) är betydande, men att det främst är triggers som är avgörande för en beteendeförändring. Det framkommer även att tidigare erfarenheter, förväntningar samt pragmatiska och hedoniska aspekter har betydelse. Avslutningsvis presenterar studien förslag på hur en interaktionsdesigner kan arbeta för att involvera äldre individer i en digital nyhetsdistribution, för att i en förlängning minska klyftor mellan generationer samt bevara medborgarnas rättigheter att ta del av samhällsinformation. This study aims to examine older people's feelings about using digital news media and how an interaction designer can work proactively for older people’s participation in the public debate, when physical news distribution is phased out and digital distribution is what remains. A starting point of the study is that older individuals often possess the ability to use digital media, but have low motivation. To explore more about this, the study uses Fogg's behavior model (2009), which contains three components of changing a behavior - ability, motivation and triggers. The model is designed to capture patterns, attitudes and behaviors in digital environments. Data collection in the study takes place through structured user diaries, which are implemented as a qualitative method through a longer period of time. The user diaries are based on tasks to be performed in the digital news aggregator Omni (2022). The number of respondents for the diary is six and they are individuals in their 60s who have a smartphone and receive news regularly. Results from the diaries show that all three components of Fogg's behavior model (2009) are significant, but it is primarily triggers that are crucial for a behavioral change. It also appears that previous experiences, expectations and pragmatic and hedonic aspects are of importance. Finally, the study presents suggestions on how an interaction designer can work to involve older individuals in digital news distribution, in order to reduce gaps between generations and protect citizens' rights to access civic information.

I takt med att ägandet av smartphones ökat samt att tekniken utvecklats så har det blivit allt mer förekommande med spårning av GPS-enheter. Användningen innefattar flera områden som exempelvis berör spårning av djur, fordon och människor. Tidigare forskning har främst fokuserat på de tekniska aspekterna med GPS och i flera av dessa källor nämns kortfattat att de mobila gränssnitten har fått kritik från studiernas deltagare och ansetts vara svåra att använda. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur spårningsapplikationers gränssnitt kan utformas för att bli mer användarvänliga. Att genom ett användarcentrerat arbete kartlägga vilka element i nuvarande gränssnitt som kan förbättras för att underlätta användares kognitiva belastning vid användning. Studien hade en kvalitativ ansats och data samlades in genom intervjuer med erfarna användare av spårningsapplikationen Go. Det var Go-applikationens gränssnitt som undersöktes i studien. För att kunna besvara forskningsfrågan användes Foggs beteendemodell, UX och informationsarkitektur för att skapa intervjufrågor samt för att analysera och diskutera resultaten. Studiens resultat är inte generaliserbart eftersom urvalet var för litet och ej slumpmässigt framtaget. Därmed gav studiens resultat endast en första inblick av vilka element i gränssnittet som var i behov av att utvecklas för att förbättra spårningsapplikationens gränssnitt. Studien visade att informanterna var tillräckligt motiverade och att det framför allt var förmågan som behövde ökas och att det i vissa fall behövdes triggers. De element i gränssnittet som behövde utvecklas var historiken, larm, platsmarkörer, inställningar, informationssidan och livespårning. Tillvägagångssätten för att utveckla dessa element berör oftast ett grafiskt tydliggörande eller förklarande. As the usage of smartphones has increased and the technology also has developed, it has become increasingly common with tracking of GPS devices. The usage includes multiple areas such as tracking of animals, vehicles, and people. Early research has mainly focused on the technical aspects with GPS and in a few of these sources it is briefly mentioned that mobile interfaces have been criticized by the study participants and are considered difficult to use. The purpose of this research was to increase the understanding on how tracking applications interface can be designed to be more user friendly. Through a User-Centered work to map how elements and functions in a current interface can improve to ease the users cognitive load during usage. The research had a qualitative approach and the data that was collected through interviews with experienced users of the tracking application Go. It was the interface of Go that was being studied during the research. To answer our research question, Fogg's behavior model was used together with UX and information architecture to create questions for the interviews and to analyze the results. Results of this research are not generalizable since the sample was small and not randomly selected. Hence, the results of the research provided a first insight of which elements in the interface that need development to improve the interface of tracking applications. The research showed that the informants are motivated enough and that it was primarily their ability that needed to be increased and, in some cases, triggers were needed. The elements on the interface that needed to be developed were, the history, the alarm, placemarks, settings, information page and live tracking. The approach to develop the elements often touches on a graphical clarity or explanatory note.

Denna kandidatuppsats undersöker hur beteendeförändringsmodellerna “The Behaviour Change Wheel” (BCW), “BCT-Taxonomin” och ”Foggs Behavioural Model” (FBM) kan appliceras i skapandeprocessen av en informativ teknisk tjänst, i syfte att uppnå positiv beteendeförändring gällande svinn av grönsaker hos individer som är medlemmar av andelsjordbruk. I studien undersöks bland annat om deltagarna upplever att den informativa tekniska tjänsten leder till positiv skillnad i beteenden gällande grönsakssvinn, samt vilka specifika komponenter från beteendeförändringsmodellerna som de upplever gör skillnad. Genom semistrukturerade intervjuer och en analys genom beteendeförändringmodellerna identifieras brister i respondenternas beteenden gällande ett minskat grönsakssvinn. Baserat på analysen länkas lämpliga komponenter från beteendeförändringsmodellerna, som tillsammans med data från intervjuerna är grunden till en webbaserad prototyp med informativa inlägg. Ett användartest utfördes under en veckas tid, som avslutades med enkäter av kvantitativ och kvalitativ form för att ta reda på huruvida det skett en förändring i användarnas beteende samt vilka komponenter från beteendeförändringsmodellerna som användarna upplevde gjorde skillnad. Resultatet visar bland annat att ungefär hälften av användarna upplevde ett minskat grönsakssvinn under användartestet, samt att majoriteten upplevde att de identifierade bristande beteenden till viss del höjdes. This bachelor thesis investigates how the behavior change models “The Behavior Change Wheel” (BCW), “The BCT-Taxonomy” and “Foggs Behavioral Model” (FBM) can be applied in the design process of an informative technical service, with the purpose to achieve positive behavior change regarding vegetable wastage in individuals who are members of Community Supported Agriculture. The study examines, among other things, whether the participants experience that the informative technical service leads to a positive difference in behaviors regarding vegetable waste, and which specific components from the behavior change models that they experience make a difference in the behaviours. Through semi-structured interviews and an analysis through the behavior change models, deficiencies in the respondents' behaviors regarding a reduced vegetable waste are identified. Based on the analysis, appropriate components are linked from the behavior change models, which together with data from the interviews form the basis for a web-based prototype with informative posts. A user test was performed during a week, which ended with surveys of quantitative and qualitative form to find out whether there had been a change in the users' behavior and which components from the behavior change models that the users experienced had made a difference. The results show, among other things, that approximately half of the users experienced a reduction in vegetable waste during the user test, and that the majority of the users experienced that the identified deficient behaviors were to some extent increased.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande hos yrkesverksamma sjuksköterskor och nämns som en grundläggande orsak till psykisk ohälsa och ökat antal sjukskrivningar. Arbetsmiljöverket rapporterar in yrkesrelaterad stress som den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland vårdpersonal. Moralisk stress definieras som situationer då vi vet vad som är rätt att göra, men institutionella begränsningar gör det i princip omöjligt att göra det rätta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod som utgår från 13 vetenskapliga artiklar som svarar på studiens syfte. Huvudresultat: Resultatet visade att när det finns brister i behandlingen som patienterna erhåller och kvaliteten på vården sviktar upplever många sjuksköterskor moralisk stress. Det visade även att samarbetssituationer, kommunikationsbrister och kontakter med anhöriga kan vara källor till moralisk stress. Den moraliska stressen utlöstes i de situationer där sjuksköterskor upplever att patienterna blir lidande och då sjuksköterskan upplever att hon inte kan agera på det sätt som är bäst för patienten. Som en konsekvens av den moraliska stressen upplever sjuksköterskorna flera varierande negativa känslor, där frustration är den mest frekventa känslan. Slutsats: Upplevelser av moralisk stress är vanligt förekommande bland kliniskt arbetande sjuksköterskor. Den moraliska stressen uppkommer i situationer där sjuksköterskor inte kan agera på det sätt som sjuksköterskorna anser är rätt. Som en konsekvens av den moraliska stressen upplever sjuksköterskorna flera olika negativa känslor. Genom att få en förståelse för vad moralisk stress är, hur den uppkommer och hur den yttrar sig känslomässigt kan sjuksköterskor lättare hantera sina egna reaktioner då de upplever moralisk stress. Background: Stress is common among nurses and is mentioned as a fundamental cause of an increased number of sick leaves and mental illness. The Swedish Work Environment Authority reports occupational stress as the most common cause of sick leave among healthcare professionals. Moral distress is defined as situations when we know what is right to do, but when institutional limitations make it impossible to do the right thing. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of moral distress. Methods: A descriptive literature study with a thematic data analysis method based on 13 scientific articles that answer the aim. Main results: The result revealed that deficiencies in the treatment that patients receive and the quality of care declines, many nurses experience moral distress. It also revealed that cooperation situations, deficiencies in communication and contacts with relatives can be sources of moral distress. The moral distress is triggered in the situations where nurses feel that the patients are suffering and when the nurse feels that she cannot act in the best way for the patient. As a consequence of the moral distress, the nurses experience several varying negative emotions, where frustration is the most frequent emotions. Conclusion: Experiences of moral distress are common among clinically working nurses. The moral distress arises in situations where nurses can’t act in a way that the nurses think is right. As a consequence of the moral distress, the nurses experience several different negative emotions. By gaining an understanding of what moral distress is, how it arises and how it manifests emotionally, nurses can more easily manage their own reactions when they experience moral distress.

Purpose – The purpose of the study is to understand how a cured meat manufacturing company can succeed with an internal change project when the reason is external triggers from society. With this purpose in mind two research questions have been formulated. They are formulated as followed: Which triggers are the reason for change projects to take place in a cured meat manufacturing company? Which factors are crucial for a successful change project in a cured meat manufacturing company? Method – A case study has been conducted at a cured meat manufacturing company, that previously has been through the work of a change project. 13 semi structured interviews were conducted. The interviewees ranged from top management to workers in the production unit. In addition, all employees received a survey about the change process. On top of this, a document study was conducted. The data that was collected was then analyzed in relation to the theoretical framework and then generated the study’s results. Findings and discussion – the study’s findings show that there is a connection between trends in society and the effect they have on change project through triggers. These connections in this study has a relation to the Leavitt-Ry-theory (Bakka & Fivelsdal, 2006) and Hughes’ triggers theory (Hughes, 2010). The most visible triggers are politics, environment and socio-culture. Trends in society have a direct connection to the outcome of change projects vision and mission, factors which lead the way in the work of a change project. This shows a connection between trends in society and change projects, because of the four identified key factors of a change project. These four factors are vision & mission, targets & sub-targets, communication & dedication and lastly time. Limitations – In this study the focus was on one single case. A company that previously had been through the work of a change project. Interviews were held with collective employees that had taken part in the previous change project, although many of the previous participants had quit their job. Therefore, their impressions/experiences were lost. On top of that the documentation from the previous change project were inadequate. These factors together with the fact that the study only had one case in focus made the generalizability a question for discussion. Keywords – change projects, project, trends, society, vision, communication, cured meat manufacturing company, triggers. Syfte – Syftet med denna studie är att förstå hur ett charktillverkningsföretag lyckas med ett internt förändringsarbete när anledningen till förändringen är starka externa samhällstriggers. Med detta syfte i åtanke har det tagits fram två frågeställningar. Dessa frågeställningar lyder: Vilka triggers finns för förändringsarbeten i ett charktillverkningsföretag? Vilka faktorer är avgörande för ett förändringsarbete inom ett charktillverkningsföretag? Metod – Det har genomförts en enfallsstudie på ett charktillverkningsföretag som tidigare har genomfört ett förändringsarbete i organisationen. Det genomfördes 13 semistrukturerade intervjuer med personer i olika position på företaget, allt från högsta ledning till produktionspersonal. Utöver detta delades det ut en survey till produktionspersonalen där fokus låg på upplevelser från förändringsarbeten. Det gjordes också en dokumentstudie från ett föregegående förändringsarbete. Den data som tagits fram har sedan analyserats i förhållande till det uppställda teoretiska ramverket och har då resulterat i studiens resultat. Resultat och diskussion – Resultatet av studien visar att det finns ett samband mellan samhällstrender och hur de påverkar organisationer och förändringsarbeten genom triggers. Dessa samband har i denna studien stöd i Leavitt och Ry’s teori (Bakka & Fivelsdal, 2006) och Hughes triggersteori (Hughes, 2010). Dessa triggers är främst politik, miljö och sociala aspekter. Samhällstrender påverkar förändringsarbetets vision och mission, faktorer som genomsyrar företaget och visar vägen för förändringsarbeten. Detta visar på ett samband mellan samhällstrender och förändringsarbeten då de fyra faktorer som är avgörande i förändringsarbeten är vision & mission, mål & delmål, kommunikation & engagemang och tid. Begränsningar – I denna studie låg det endast fokus på ett fallföretag. Ett företag som tidigare har genomgått ett förändringsarbete. Det genomfördes intervjuer med kollektivanställda som hade varit med i detta tidigare förändringsarbete, men många av de tidigare deltagarna hade slutat och därför gick deras intryck/erfarenheter förlorade. Dessutom var dokumentationen från detta förändringsarbete bristfällig. Detta tillsammans med det faktum att det var en enfallsstudie som utfördes kan sägas ha minskat generaliserbarheten i studien. Nyckelord – Förändringsarbete, projekt, samhällstrender, omvärlden, vision, kommunikation, charktillverkningsföretag, triggers.

Tre musikinstrument – En röst. En studie om omställningsprocessen mellan ett träblåsinstrument till ett annat. Detta område omfattar tvärflöjt- oboe- och altsaxofonspel. Arbetet bygger på observationer av en sex veckor lång instuderingsprocess, sett i relation till ett urval av tidigare forskning och högskoleuppsatser inom området. Studien har i syfte att utforska omställningsprocessen när jag byter från det ena blåsinstrumentet till det andra. Detta för att ge en djupare inblick i en multiinstrumentalists vardag och belysa de fenomen som ligger till grund för spelet för respektive instrument och som sedan tas med i omställningsprocessen. Denna kvalitativa studie utgår från ett livsvärldsperspektiv och metod är loggboksskrivande samt videodokumentation. Resultatet bärs upp av två teman: Inre röst och instrumentbyte-muskelbyte som står för mentala respektive fysiska handlingar. Efter resultatet följer en diskussion som sätts i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. Arbetet avslutas med tankar om dess betydelse samt möjligheter till framtida forskning. Three musical instruments – One voice. A study of the conversion process between a woodwind instrument to another. This area includes the flute, oboe and the alto saxophone. This study is based on observations of a six-week rehearsal process in relation to a sample of previous research and academic papers in the field. The study is aimed to explore the conversion process when I switch from one wind instrument to the other. This is to provide a deeper insight into a multiinstrumentalists everyday life and highlight all the phenomena that form the basis of the play for each instrument and then be included in the conversion process. This qualitative study is based on a life-world perspective and method logbook writing and video documentation. The result is supported by two themes: Inner voice and change of instrument-muscle change representing mental and physical actions. After the result is a discussion that is related to the literature and previous research in the area. The work concludes with thoughts about its importance as well as opportunities for future research.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att genom intervjuer empiriskt granska och analysera elittränarens uppfattningar om momentum i ishockey. För att få svar på syftet delades det in i de fyra frågeställningarna . (1) Hur ser elittränaren på momentum och vad innebär det fördem? (2) Hur ser elittränarna på sin spelidé? (3) Vilka triggers tar tränarna upp och hur förhåller sig dessa till momentum? (4) Vilka coachbeslut och strategier tillämpar elittränarna under match? Metod Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Intervjuerna har präglats av ett förhållningssätt med standardiserade teman på frågeställningar till intervjupersonerna och djupgående följdfrågor. Urvalet har varit fem tränare på elitnivå inom ishockey vilka som lägst har verkat på hockeyallsvenskan säsongen 2011/2012. Intervjuerna utfördes dels ansikte-mot-ansikte och över telefon efter ett antal initialt utförda konversationer. Analys utfördes efter Hjerm och Lindgrens (2010, s.98f) sätt att konstruera tema, kategorier och koder. Resultat Resultatet visar att även om tränarna har olika uppfattningar och erfarenheter av momentum tillämpar de strategier medvetet eller omedvetet för att verka i riktning för momentum. Vidare kan det förklaras hur triggers och olika typer av förväntningar formar reaktionen. Därtill har en modell växt fram efter utförd analys i form av en momentumspole. Modellens kärna är tränarens spelidé som tolkar triggers till momentum och att detta får en emotionell respons i form av en känsla. Individers beslutsförmåga att skapa brytpunkt i spelet gör att momentum kan bäst ses som en multidimensionell modell. Slutsats Elittränarens mål med en match bör vara att inneha momentum utifrån sin egna spelidé. Att tänka kring idén om en momentumspole kan hjälpa tränare att lokalisera vilka punkter som kan förstärkas genom positiva triggers och känslor. Denna idé är med andra ord att betrakta som ett utkast till en teoretisk arbetsmodell för hur momentum kan tolkas och användas praktiskt.

Innovationer i ett företag är en komplex process men konsensus från forskarvärlden är att innovation är nödvändigt för ett företag ska visa fortsatt tillväxt. Därför är det av stor betydelse att förstå hur ett företag strukturerar sitt arbete med innovationer och vilka utlösande faktorer som påverkar detta arbete. Aktuell litteratur inom området uppmanar till mer forskning för att öka förståelsen för innovationsarbetet och de påverkande faktorerna. Denna studie har som syfte att undersöka vilka utlösande faktorer som påverkat It-företags innovationsarbete samt hur innovationsarbetet har förändrats. Urvalsföretagen härstammar alla från IT-branschen, där hård konkurrens råder och kravet på nytänkande innovationer är en hygienfaktor vilket gör att innovationsarbetet som möjliggör innovationer är ytterst viktiga. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt har åtta företag varit delaktiga i studien, författarna har intervjuat grundare eller produktägare/affärsutvecklare på respektive urvalsföretag. Företagen är verksamma i Sverige och har medvetet valts för att varierat i storlek och ålder för att ge bredd i den insamlade empirin. Studiens teoretiska referensram berör ämnena; utlösande faktorer samt förändringsprocesser inom innovationsarbetet. Empirin har analyserats med hjälp av en analysmodell baserad på den teoretiska referensramen. Studien kan identifiera en rad olika faktorer som har påverkat företagens innovationsarbete. Dock kan ingen gemensam nämnare härledas mellan utlösande faktor och konsekvens för innovationsarbetet. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning då mer kunskap behövs inom området.

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknik Handledare: Magnus Hoppe Examinator: Tomas Backström Avsnittslärare: Magnus Hoppe Författare: Hampus Svenblad Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krävs för att en individ skall ändra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska påbörjas. Frågeställning: Hur triggas vi till nytänkande? Utgångspunkt: Studien har sin utgångspunkt i ett abduktivt förhållningssätt. Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat på hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhållningssätt till frågeställningen. Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger på halvriktade interjuver och öppet riktade frågeformulär. Slutsats: Studiens slutsats är att begreppet triggers går att tillämpa på ämnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlätta sin egen idéutvecklingsprocess. Title of the thesis: Triggers for innovative actions Course: KIN 180 Thesis in Innovation Supervisor: Magnus Hoppe Examiner: Tomas Backström Section Teacher: Magnus Hoppe Author: Hampus Svenblad Purpose: The purpose of this paper is to explore and discuss the concept of triggers in an innovation context. A text format, which affects what is required for an individual to change their patterns of behavior to an innovation process should be initiated. Question: What triggers us to innovate? Basis: The study was based on a abduktivt approach. Method: Exploratory approach based on hermeneutistisk basic of a abduktivt approach to the issue Empirical: Study based empirical evidence is based on semi-directed interviews and openly targeted questionnaires. Conclusion: The study concludes that the concept of triggers can be applied to the subject innovation. And there are acts an individual can do to facilitate their own concept development process.