Search

Hälsofrämjande insatser och friskvård har varit en central del av det svenska arbetsmiljöarbetet sedan1990-talet. Trots detta råder en viss osäkerhet kring hur organisationer bör arbeta med detta för attuppnå de positiva effekter som följer lyckade hälso- och friskvårdssatsningar. För att organisationerska kunna stötta och förbättra medarbetarnas hälsa där behoven är som störst och nå så många sommöjligt, behövs ett ökat vetenskapligt underlag från det perspektiv där insatserna faktiskt sker -medarbetarperspektivet. Med bakgrund i detta har föreliggande kvalitativa studie tagit form. Genomtolv intervjuer har medarbetares tankar, erfarenheter och upplevelser av friskvård samlats in. Urresultaten framkom att friskvård är ett vitt begrepp som innefattar olika aspekter för olikamedarbetare. Därmed finns det flera områden som arbetsgivare bör fokusera på för att främjautvecklingen av en hälsosam arbetsplats. Dessutom identifierades motivationsfaktorer och hinder tilldeltagande i friskvårdsaktiviteter, vilka framträdde på såväl individuell- som organisatorisk nivå. Föratt lyckas med friskvårdssatsningar antyder studien att det är viktigt att sänka tröskeln till deltagande,fokusera på att utveckla ett mer accepterande, motiverande och hälsofrämjande ledarskap, utbildasåväl chefer som medarbetare om hälsa, friskvård och dess effekter på olika nivåer samt att varieraaktiviteterna för att inkludera fler hälsoområden. Sammantaget påvisade denna studie att friskvårdoch hälsofrämjande insatser har positiva effekter på såväl individer, som arbetsgrupper ochverksamheter i stort.

Studiens syfte var att granska organisationers hälsosatsningar och skapa en fördjupad förståelse för vilka motiv som ligger bakom implementeringen av specifika hälsosatsningar samt att beskriva hälsoprojektansvariges upplevelse av hälsosatsningens verkan. Studien har en kvalitativ ansats och har baserats på empiri från sex semistrukturerade telefonintervjuer. Studiens resultat visar att motiven till de olika hälsosatsningarna i stor utsträckning överensstämmer med varandra. De motiv som framkommit är att organisationerna har infört hälsosatsningar i syfte att minska sjuktalen, främja fysisk och psykisk hälsa, skapa balans mellan fritid och arbetstid, förändra beteenden och skapa trivsel på arbetsplatsen samt att bli en attraktivare arbetsgivare och minska personalomsättningen. Hälsosatsningarna har även visat sig i större utsträckning mer handla om individinriktade insatser än organisationsinriktade satsningar trots att forskning rekommenderar en kombination av dessa. Resultatet av studien har även visat att samtliga informanter delar upplevelsen av att hälsosatsningen väckt positiva känslor hos dem anställda samt att hälsosatsningarna i stor utsträckning har motsvarat deras förväntningar. Samtliga informanter uttrycker dock svårigheter med att mäta insatsernas verkan. Studien har genererat kunskap om vilka motiv som har legat bakom hälsosatsningarna, hur organisationerna arbetat med hälsosatsningarna samt hur de upplevt hälsosatsningens verkan. Denna kunskap hoppas vi kan bidra med en djupare förståelse för ämnet.

Companies of today tend to invest more and more in workplace health promotion measures to improve employees ́ health. These health promotion measures have in particular been consisted of physical training, while the mental training have not received equal attention. Furthermore, research shows that a big part of how employees describe their well-being is based on how they experience their work situation. A few factors that have been identified to affect the work situation is work-related relationships, work environment and work-related strains. The aim of this study is therefore to contribute to an increased understanding of how employees experience that workplace health promotion in form of mindfulness can affect their work situation. The study has its basis on the Social cognitive theory and Acceptance and commitment therapy (ACT). In order to answer the aim, six semi-structured interviews were conducted at a consulting company in the real estate industry in Stockholm. The result showed that conclusions can be drawn about that mindfulness as a workplace health promotion in this context has a positive impact on employees work situation. The respondents stated that their relationships, work environment and ability to handle work-related strains had improved thanks to the implementation of mindfulness at work. They also stated that factors as their presence, openness and the ability to find their values had improved. The result is also supported by previous research which says that mindfulness has a positive impact on how employees experience their work situation.

The overall aim of this thesis was threefold; first, to explore resources associated with work-life balance (WLB), with a focus on the work and private lives of human service employees. Second, to develop a workplace health promotion (WHP) intervention with a WLB focus. Third, to explore the participants’ experiences of the developed WHP intervention done in the workplace. A mixed method approach was used to answer the research questions. The thesis is based on two qualitative studies, one quantitative study and one paper that describe the content and development process of the intervention. The qualitative studies were based on individual interviews and focus group interviews (I, IV). Thirteen semi-structured individual interviews and two focus group interviews were conducted with home help service nurses in Sweden (I). Eight focus group interviews and eight semi-structured individual interviews were conducted with participants in the intervention (IV). A qualitative content analysis was used for the analyses in the qualitative studies. The quantitative study was based on a questionnaire survey to a population of two municipality departments (n = 631, response rate 76%) (II). A linear regression model and logistics regressions models were used for the analyses. The planning and development of the intervention was done using an intervention mapping approach (III). The findings showed a complex picture of resources related to WLB. Resources could be found in the work domain, the private domain and the individual domain (I, II). In the work domain, it seems to be important to have a positive time experience and a meaningful job, but also to work part-time and do shift work. In the private domain, a positive time experience and social support was highlighted. Individual resources such as good health, well-being, reflection and satisfaction with one´s life situation were seen as essential to WLB. The development process of the intervention resulted in the “Balance in Everyday Life Empowerment” (BELE) program (III). The findings showed that a majority of the participants taking part in the BELE program experienced a process of change, often enhanced by an increased awareness, support and inner strength, which promoted well-being and balance in their everyday life (IV). In conclusion, it seems important to use a holistic approach where resources in the employees’ overall life situation are included for the enhancement of WLB. The BELE program was an attempt to contribute to WHP with a WLB focus, and the result indicates that the program was effective with regard to promoting employee well-being.

This study is a qualitative interview study consisting of twelve semi-structured interviews, conducted in ten different organizations. The purpose of this thesis is to study and shed light on how systematic workplace health promotion is carried out, with the employee survey as a starting point. During 2016, new regulations came into force, clarifying employers’ increased responsibilities for staff’s workplace health situation. The collected data were thematized and subsequently analyzed with a deductive approach. The results suggest that the systematic work generally starts with a situation analysis, often in the form of an employee survey, but that the studied organizations then proceed in very different ways. Common to those engaged in an active workplace health promotion is that the work is structured in an outer and an inner cycle. In the outer cycle, inventory, planning, monitoring and evaluation occur. In the inner cycle practical work is performed, such as employee surveys, feedback of results, focus areas with desired position and workshops, as well as a work plan which is incorporated in the business plan. These two cycles are connected, but are worked at independently of each other.

Flera rapporter visar på att hälsofrämjande insatser inom organisationer kan leda till positiva resultat på hälsa, effektivitet och kvalitet. Arbetsgivare ses som centrala aktörer i att förebygga hälsa genom hälsofrämjande åtgärder. Tidigare studier har pekat på att åtgärderna bör innefatta såväl individen som organisationen samt att både medarbetare och ledare måste vara delaktiga. Därmed är det aktuellt att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur den hälsofrämjande arbetsplatsen uppfattas och fungerar, både utifrån medarbetare och ledares perspektiv. På så sätt avsåg studien bidra till organisationer som vill arbeta för att skapa effektiva och hållbara arbetsplatser. En kvalitativ fallstudie har genomförts där semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in empirisk data om deltagarnas uppfattningar. Dessutom har viss sekundärdata samlats in i form av information om den studerade organisationen. Vidare har en litteratursökning genomförts för att undersöka tidigare forskning inom ämnesområdet. Där framkom att en investering i en hälsofrämjande arbetsplats skapar förutsättningar för ökad produktivitet och effektivitet. Tidigare forskning har även fokuserat mycket på ledarskapet då det anses vara en viktig faktor. Resultatet av denna studie visade på att den hälsofrämjande arbetsplatsen handlar om många olika delar inom både hälsa och arbetsmiljö. Både medarbetarna och ledarna menade att insatserna gynnade både individen och organisationen på flera nivåer. Att integrera det hälsofrämjande arbetet i organisationens befintliga system ansågs som en viktig faktor. Vidare poängterades att tid, resurser, positivt ledarskap samt delaktighet från hela organisationen var de viktigaste förutsättningarna för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Studiens resultat analyserades och visade på att en investering i humankapital i form av hälsofrämjande åtgärder skapar förutsättningar för en positiv resultatkedja inom organisationen, vilken slutligen bör resultera i en effektiv och hållbar arbetsplats. Vidare analyserades att ledarna har en viktig roll i att förebygga riskfaktorer och främja friskfaktorer, vilket också Arbetsmiljöverket tydliggjort i och med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Several reports show that health promotion efforts within organizations can lead to positive results in health, efficiency and quality. Employers are seen as key players in the prevention of health through health promotion. Previous research has indicated that the activities should include both the individuals and the organization, and both employees and managers need to be involved. This shows that it is relevant to examine which conditions that are essential to achieve a workplace health promotion. The purpose of the study was to contribute to the knowledge about how the workplace health promotion is perceived and how it works, both from employees and leaders' perspective. Thereby, the study aimed to contribute to organizations that want to create effective and sustainable workplaces. A qualitative case study was conducted and semi-structured interviews were carried out to collect empirical data on participants' perceptions. Additionally, some secondary data was collected in the form of information about the studied organization. Furthermore, a literature research was conducted to examine previous research in the field. It showed that an investment in a workplace health promotion creates conditions for increased productivity and efficiency. Previous research has also focused a lot on leadership as it is considered as an important factor. The results of this study showed that workplace health promotion involves many different elements within both health and working environment. Both the employees and the leaders argued that efforts benefited both the individual and the organization on several levels. Integrating the workplace health promotion in the organization's existing systems was considered an important factor. It was further argued that time, resources, positive leadership and involvement of the whole organization was the most important conditions for achieving a workplace health promotion. The study's results were analyzed and showed that an investment in human capital in the form of health promotion creates the conditions for a positive chain of results within the organization, which in the end finally should result in an effective and sustainable workplace. Further analysis showed that the leaders have an important role in preventing risk factors and promoting health factors, which the Swedish Work Environment Authority also made clear in the new provisions about organizational and social work environment.

Bakgrund: Med en fördubbling av antalet anställda, de höga sjukskrivningsdagar samt att arbetet inom restaurang ses som påfrestande är det viktigt och intressant att undersöka den psykosociala arbetsmiljön bland restauranganställda. Syfte: Undersöka restauranganställdas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön i relation till hälsa, välbefinnande och trivsel. Metod: Kvalitativ metod av induktiv karaktär med empiri insamling genom semistrukturerade intervjuer och analys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat/konklusion: Den upplevda psykosociala arbetsmiljön inom restaurang i relation till hälsa, välbefinnande och trivsel påverkas av tre betydelsefulla kategorier: Den betydelsefulla gästen, att känna gemenskap och kärlek till yrket samt systematiskt arbete och kontroll., Background: With the increasing number of employees, the high sickness absence in the profession and to work in the restaurant seen as stressful it is important and interesting to look into the psychosocial work among restaurant employees. Aim: Investigate restaurant employee perceptions of the psychosocial work environment in relation to health, well-being and job satisfaction. Method: Qualitative method of inductive character with empirical data collection through semi-structured interviews and analysed by qualitative content analysis. Results / conclusion: The perceived psychosocial work environment in a restaurant in relation to health, well-being and job satisfaction is influenced by three major categories: The important guest, feel and love for the profession and systematic work and control.

The study is about understanding how workplaces can implement health promotion to promote, preserve and improve employees' health and well-being at work. The aim: The aim of this study was that from a health promotion perspective and with some prior understanding of what contributes to job satisfaction, study what job satisfaction is perceived to be and if there is a relation between job satisfaction and to learn and develop in working life. Method: Through a qualitative interview-study, 8 interviews were conducted with employees from a private company and a local administration. Based on some certain preconceptions about what it is that contributes to job satisfaction in the workplace and with a hermeneutic approach, the employee’s experiences through statements of job satisfaction and learning and development in the workplace were interpreted in order to understand if there was a relationship between them. Results: The study's results suggest that employees experience job satisfaction in the form of pride, satisfaction and security and that employees feel that they learn and develop through challenges and by the exchange of experience. The results also suggest that internal forces are something that can explain a relationship between job satisfaction and learning and developing for employees´ in the workplace. Theoretical framework: The theoretical framework used in this essay was inspired by and focused on educational and the health subject area with a aim on happiness and learning. The essays theoretical framework and previous research was inspired by theories and studies related to health promotion, Workplace Health Promotion, job as a health factor, health promotion work, social support, involved leadership, desire and joy of learning processes as well as lifelong learning and positive learning environment. Conclusion: This study illustrates how job satisfaction activates internal forces which are considered more important than external assessment to promote learning and development in the workplace, both in the sense of challenge and the feeling of a good community. Studien handlar om att förstå hur arbetsplatser kan arbeta hälsopromotivt för att främja, bevara samt öka medarbetares hälsa och välmående i arbetslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsopromotivt perspektiv och med viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje studera vad arbetsglädje upplevs vara och om det kan finnas någon relation mellan arbetsglädje samt att lära och utvecklas i arbetslivet. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes totalt 8 intervjuer med medarbetare ifrån ett privat företag och en kommunal förvaltning. Utifrån en viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje i arbetslivet och med en hermeneutisk utgångspunkt tolkades medarbetares upplevelser kring arbetsglädje samt lärande och utveckling i arbetslivet för att förstå om det däremellan fanns en relation. Resultat: Studiens resultat tyder på att medarbetare upplever arbetsglädje i form av stolthet, nöjdhet och trygghet samt att medarbetare upplever att de lär och utvecklas vid utmaningar och genom erfarenhetsutbyten. Resultatet tyder även på att inre drivkrafter är något som kan förklara en relation mellan arbetsglädje samt att läras och utvecklas inom arbetslivet. Teoretisk referensram: Studiens litteratur fokuserade på pedagogiska och hälsofrämjande ämnesområden med tyngd på glädje och lärande. Litteraturen var inspirerad av teorier och studier rörande hälsopromotion, Workplace Health Promotion, arbetsglädje som en friskfaktor, hälsofrämjande arbeten, socialt stöd, delaktigt ledarskap, lust och glädje för lärande processer samt livslångt lärande och positiv lärande miljö. Slutsats: Studien belyser hur arbetsglädje aktiverar inre drivkrafter vilka anses vara viktigare än yttre uppskattning för att främja lärande och utveckling inom arbetslivet, både genom känslan av utmaning samt känslan av en god gemenskap.

Detta är en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vårdavdelning har haft av ett påbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod är idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehållande hälsopromotion. För att ta reda på gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod. Därefter förändrades valet av analysmetod till en blandad metod istället. Detta för att kunna visa en så rättvis bild som möjligt av informanternas uppfattningar. Fenomenografin är fördelaktig gällande analysen av det syfte som är formulerat, vilket är att förstå på vilka olika sätt som deltagarna har uppfattat den aktuella grupputvecklingsmetoden. Resultatet som visade sig i studien var att arbetsmetoden för grupputveckling till viss del har gett ett positivt resultat. Dock visade det sig att alla uppgifter som skulle genomföras inte ännu hade hunnit fullföljas. Detta på grund av svårigheter med att finna vikarier till en slimmad vårdavdelning. Tidsaspekten för denna studie har varit 10 veckor.

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag. Begriplighet i läraryrket kan handla om att ha tid och möjlighet för reflektion under arbetsdagen, att kunna få återkoppling från eleverna, kollegorna och cheferna samt att ha tillgång till information, för att förstå den egna rollen i organisationen. För att arbetet ska bli hanterbart behöver lärare stöd i form av olika fysiska och mänskliga resurser. Förväntningarna på vad som ingår i arbetsuppdraget måste vara tydliga och det behöver finnas möjlighet till lärande och medbestämmande i organisationen. Om arbetssituationen kan göras begriplig och hanterbar kan lärarnas arbete bli hållbart. Slutsatser Bättre förståelse för och mer medvetenhet om specifikt stärkande resurser i arbetet, skulle kunna bidra till att lärare lättare kan uppmärksamma och uppskatta (savor) positiva erfarenheter och positiv stress (eustress) samt till att deras känsla av sammanhang stärks. Denna studie visar hur resurser på arbetsplatsen kan identifieras, förstås och utvecklas med hjälp av teorin om känsla av sammanhang. De specifikt stärkande resurserna för lärare som presenteras i denna studie kan ligga till grund för diskussioner om arbetsrelaterade resurser som bidrar till en känsla av sammanhang samt användas i det hälsofrämjande arbetet i skolan som arbetsplats., Background Research on teachers' work situation has mostly been based on the pathogenic approach and has identified problems and risk factors. Therefore, more salutogenic research is needed that emphasizes the health promoting factors and highlights, and provides a basis for developing good practices to facilitate the work and thereby improve the health and welfare of teachers at work. Purpose The aim of this study was to identify work-related factors and processes that teachers perceive as strengthening and health promoting on the basis of the Sense of Coherence (SOC) theory. Methods Three focus group interviews were conducted with a total of ten teachers, one in a secondary school and two in a primary school in southern Sweden, A deductive content analysis was made with the Sense of Coherence theory as an analytical matrix. Results Work-related Specific Enhancing Resources for teachers were identified and analysed into the three components of the SOC theory: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. Meaningfulness is built into teachers' commission. Comprehensibility in the teaching profession could be about having the time and opportunity for reflection during the work day, to get feedback from pupils, colleagues and the headmaster, and to have enough information, to understand their own role in the organization. For the work to be manageable, teachers need support in the form of various physical and human resources. Expectations of what is included in the work assignment must be clear and there have to be opportunities for learning and participation in decision-making in the organization. If the work situation can be made comprehensible and manageable, the teachers’ work can be sustainable. Conclusions Better understanding and increased awareness of specific strengthening resources at work could help teachers to recognize and appreciate (savor) positive experiences and positive stress (eustress) more easily and also strengthen their sense of coherence. This study shows how work-related resources can be identified, understood and developed using the Sense of Coherence theory. The specific enhancing resources for teachers that are presented in this study can form the basis for discussions of work-related resources that contribute to a sense of coherence and can also be used in health promotion in educational settings.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie. Den organisation jag undersökt har ett uttalat hälsofrämjande perspektiv, med ett salutogent fokus. Det salutogena perspektivet kopplas ofta ihop med känsla av sammanhang – KASAM. En stark känsla av KASAM kopplas ihop med bättre egen-upplevd hälsa. Deltagarna i min undersökning har gått en kurs i hälsofrämjande livsstilsfaktorer anordnad av arbetsgivaren. Syftet med undersökningen var att undersöka deltagarnas känsla av sammanhang och deras upplevelse av lärande samt om kursen haft någon påverkan på deras KASAM. Studien hade en kvalitativ ansats och jag har genomfört intervjuer med sex av sju deltagare från kursen. Som komplement till intervjuerna har deltagarna även besvarat ett KASAM-livsfrågeformulär. Resultatet från intervjuerna kopplades till de i KASAM ingående begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt till lärande. Resultatet visade att deltagarna överlag hade relativt höga värden på KASAM-livsfrågeformuläret, med ett undantag. Det motsvarade den uppfattning jag fick under intervjuerna. Analysen kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och teori och visar att det hälsofrämjande arbetet lönar sig. Undersökningen visade att deltagarnas KASAM har stärkts av kursen. Undersökningen visade också att återkopplingen av deltagarnas förändrade kunskap tillbaka till arbetsplatsen var liten. Ytterligare forskning om hur ökad kompetens kring hälsofrämjande faktorer på chefsnivå har effekt för medarbetare och verksamhet är önskvärt.

People spend much of their timeat work and health is affected by how we experience our everyday work situation. Health in the workplace is important for public health and seems to improve the occupational health of theemployees. The pace of work and requirements have hasincreased at work and it's not equal accepted to have an obstacle that makesyour work capacity decreases. Despite this, there are health factors that enable us meet therequirements and can maintaingood health in the workplace. Theaim of the studywas to see if there has beena change in healthcare workers work-related health over time. The Method entailed analysis of the existing data materials researchersfrom Kristianstad University have developed through cross-sectional studies in hospitals insouthern Sweden during the fouroccasions between 2005-2009. The result shows thatthe reported work-related health has improved markedly over the years within the professional categories. By looking at thevarious health factors, there wasa opportunity to see if the factors affect the occupational groupsdifferent. Conclusion, based on the results, it can be shown thathealthcare workers work-related health has been positively affected by various health factorswhich have enhanced in the workplace. Health promotionis therefore important for thepositive development of the work-relatedhealth., Människan tillbringar en stor del av livet på arbetet och hälsan påverkas av hur vi upplever vår vardagliga arbetssituation. Hälsa i arbetslivet är därför ett viktigt folkhälsomål som verkar för att förbättra den arbetsrelaterade hälsan hos anställda. Arbetstempot och kraven har ökat ute på arbetsplatserna och det är inte lika accepterat att ha något hinder som gör att din arbetsförmåga minskar. Det finns hälsofaktorer som gör att vi klarar av kraven och kan behålla en god hälsa i arbetslivet. Syftet med studien var att påvisa om det har skett en positiv eller negativ förändring i sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa genom att studera vilka faktorer som har förändrats under en fyraårs period. Metoden innebar analys av befintligt datamaterial som forskare från Högskolan Kristianstad har tagit fram genom tvärsnittsstudier på två olika sjukhus i södra Sverige under fyra tillfällen mellan åren 2005-2009. Resultatet visar att den rapporterade arbetsrelaterade hälsan har förbättrats markant mellan åren inom yrkeskategorierna. Genom att titta på olika hälsofaktorer fanns det möjlighet att se om de olika faktorerna påverkar yrkesgrupperna olika. Slutsats, utifrån resultatet kan det visas att sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa har påverkats positivt vilket relateras till olika hälsofaktorer har förbättrats på arbetsplatsen. Det hälsofrämjande arbetet är därmed viktigt för att kunna fortsätta få en positiv utveckling av den arbetsrelaterade hälsan.

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet. Tydligt ledarskap, stöd och uppmuntran, delaktighet, det egna ansvaret samt hur mål och krav är anpassade för den rådande situationen var faktorer som upplevdes påverka medarbetarsamtalet. Gällande arbetsmiljö diskuterades främst hur trivseln i arbetslaget var och hur samarbetet fungerade. Gällande livsstilsfrågor diskuterades friskvård, det egna ansvaret för sin hälsa samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Slutsats: Den fysiska arbetsmiljön är fortfarande av betydelse för de anställdas hälsa då proAros verksamheter till större delen består av människobehandlande yrken med påfrestande arbetsbelastningar. Frågan om att hitta balans är viktig för den arbetsrelaterade hälsan och bör därför göras mer medveten. Det promotiva hälsoarbetet bör därför integreras även i medarbetarsamtal. Background: The majority of the adult population is present in working life and the workplace is therefore an important setting in the efforts to improve public health. In the organizations’ day-to-day work to improve the work environment it is possible to use performance appraisal that aims to increase the understanding for the organization’s commissions and to increase the employees’ participation. Aim: To study directors and coworkers experiences about how work environment and lifestyle are discussed and managed during performance appraisal. Method: Four focus groups where performed with directors and co-workers from different units at proAros. Result: Objectives, strategies, development, and a united direction in the organization were discussed as important for performance appraisals. Leadership, support and encouragement, participation, the own responsibility and how objectives, demands are adjusted to the existing situation were factors that were experienced to influence performance appraisal. Concerning the work environment was the comfort in the team and how the cooperation worked the foremost subjects that were discussed. Concerning lifestyle were the organisation’s health work, the responsibility for your own health and the balance between working life and leisure time discussed. Conclusion: The physical work environment is still important for the employees’ health as the units of proAros to a great extent consist of human services with a high workload. The question of how to find a balance is important for the work related health and therefore should the awareness of it be enlarged. The health promoting work should therefore also be integrated in performance appraisals.