Search

Bakgrund: Hälften av samtliga föräldrar upplever ångest inför att barnet ska genomgå anestesi. Preoperativ oro och ångest hos föräldrar kan exempelvis bero på att operationsmiljön upplevs skrämmande och att barnet kan tänkas uppleva smärta under vårdförloppet, men kan även relateras till anestesiinduktion och den separation från barnet som uppkommer härvid. Den ångest som föräldrar upplever kan överföras och inverka negativt på barnet. Syfte: Syftet var att undersöka tillgängliga interventioner samt deras effekt med avsikten att reducera preoperativ oro och ångest hos föräldrar till barn som ska genomgå kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 12 kvantitativa originalstudier söktes fram i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo, vilka kvalitetsgranskades och systematiskt analyserades. Relevanta resultat ur artiklarna extraherades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry där avsikten var att via syntetisering generera föreliggande studies resultat. Resultat: Den systematiska litteraturstudien påvisar att preoperativa förberedelser i form av Undervisning via digitala hjälpmedel, Distraktion via lek, humor och musik, Förberedelser via preoperativ information samt Kombinerad preoperativ undervisning, medicinsk lek och rundvandring är interventioner som reducerar preoperativ oro och ångest hos föräldrar. Slutsats: Resultatet påvisade att flera interventioner hade en reducerande effekt avseende preoperativ oro och ångest hos föräldrar, men därtill att interventioner måste vara individuellt anpassade och i tillräckligt hög grad vara riktade till föräldrar för att erhålla önskvärd effekt., Background: Half of all parents experience anxiety before the child undergoes anesthesia. Preoperative worry and anxiety in parents may, for example, be due to the fact that the surgical environment is experienced as frightening and that the child may experience pain during the course of care, but may also be related to anesthesia induction and the separation from the child that arises. The anxiety that parents experience can be transmitted to and cause negative effects on the child. Aim: The aim was to examine available interventions and their effects regarding intention of reducing preoperative worry and anxiety in parents of children undergoing surgery. Method: A systematic literature review was conducted where 12 quantitative original studies were applied from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo, which were quality checked and systematically analyzed. Relevant results from the articles were extracted in accordance to Bettany-Saltikov and McSherry where the intention was to generate the results of this review by synthesization. Results: The systematic literature review demonstrates that preoperative preparations in terms of Teaching by digital aids, Distraction by play, humor and music, Preparation by preoperative information and Combined preoperative teaching, medical play and tour are interventions reducing preoperative worry and anxiety in parents. Conclusion: The results demonstrate that several interventions had a reducing effect regarding preoperative worry and anxiety in parents, but in addition that interventions must be individually customized and sufficiently directed at parents to obtain the desired effect.

Bakgrund: Hälften av samtliga föräldrar upplever ångest inför att barnet ska genomgå anestesi. Preoperativ oro och ångest hos föräldrar kan exempelvis bero på att operationsmiljön upplevs skrämmande och att barnet kan tänkas uppleva smärta under vårdförloppet, men kan även relateras till anestesiinduktion och den separation från barnet som uppkommer härvid. Den ångest som föräldrar upplever kan överföras och inverka negativt på barnet. Syfte: Syftet var att undersöka tillgängliga interventioner samt deras effekt med avsikten att reducera preoperativ oro och ångest hos föräldrar till barn som ska genomgå kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 12 kvantitativa originalstudier söktes fram i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo, vilka kvalitetsgranskades och systematiskt analyserades. Relevanta resultat ur artiklarna extraherades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry där avsikten var att via syntetisering generera föreliggande studies resultat. Resultat: Den systematiska litteraturstudien påvisar att preoperativa förberedelser i form av Undervisning via digitala hjälpmedel, Distraktion via lek, humor och musik, Förberedelser via preoperativ information samt Kombinerad preoperativ undervisning, medicinsk lek och rundvandring är interventioner som reducerar preoperativ oro och ångest hos föräldrar. Slutsats: Resultatet påvisade att flera interventioner hade en reducerande effekt avseende preoperativ oro och ångest hos föräldrar, men därtill att interventioner måste vara individuellt anpassade och i tillräckligt hög grad vara riktade till föräldrar för att erhålla önskvärd effekt., Background: Half of all parents experience anxiety before the child undergoes anesthesia. Preoperative worry and anxiety in parents may, for example, be due to the fact that the surgical environment is experienced as frightening and that the child may experience pain during the course of care, but may also be related to anesthesia induction and the separation from the child that arises. The anxiety that parents experience can be transmitted to and cause negative effects on the child. Aim: The aim was to examine available interventions and their effects regarding intention of reducing preoperative worry and anxiety in parents of children undergoing surgery. Method: A systematic literature review was conducted where 12 quantitative original studies were applied from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo, which were quality checked and systematically analyzed. Relevant results from the articles were extracted in accordance to Bettany-Saltikov and McSherry where the intention was to generate the results of this review by synthesization. Results: The systematic literature review demonstrates that preoperative preparations in terms of Teaching by digital aids, Distraction by play, humor and music, Preparation by preoperative information and Combined preoperative teaching, medical play and tour are interventions reducing preoperative worry and anxiety in parents. Conclusion: The results demonstrate that several interventions had a reducing effect regarding preoperative worry and anxiety in parents, but in addition that interventions must be individually customized and sufficiently directed at parents to obtain the desired effect.

Bakgrund: hjärtsvikt är ett stort folkhälsoproblem som har ett progressivt tillstånd och hög mortalitet. För närvarande finns det inte något botemedel mot hjärtsvikt, och dålig prognos har förknippats med dålig hälsorelaterad livskvalitet hos hjärtsviktpatienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att systematiskt sammanställa befintlig kunskap om hälsofrämjande interventioner som ökar livskvaliteten för personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien är en litteraturstudie, där systematisk sökning genomförts i databaser; PubMed, Cinahl, samt artikelsökning i Ltu:s databas. Sökord som användes var Chronic Heart Failure, Nurse Intervention, Nonpharmacological Intervention, Quality of Life och Health. Inklusionskriterierna var interventioner för patienter med Kronisk hjärtsvikt, artiklar från fem år tillbaka (2013–2018), ytterligare avgränsning som gjordes var peer reviewed artiklar som publicerats på engelska. Resultat: litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser, med olika hälsofrämjande interventioner. Samtliga interventioner visade ha en god effekt, som lindrade symtom och därigenom ökade livskvalité. Slutsats: Många personer som lever med hjärtsvikt kan på grund av sina symtom inte utföra dagliga vårdaktiviteter vilket påverkar personens fysiska och känslomässiga funktion negativt och leder slutligen till signifikant försämring av individens livskvalité. Det är dock möjligt att leva ett tillfredställande liv med god livskvalité genom att ta till olika hälsofrämjande icke farmakologiska interventioner.

Bakgrund: hjärtsvikt är ett stort folkhälsoproblem som har ett progressivt tillstånd och hög mortalitet. För närvarande finns det inte något botemedel mot hjärtsvikt, och dålig prognos har förknippats med dålig hälsorelaterad livskvalitet hos hjärtsviktpatienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att systematiskt sammanställa befintlig kunskap om hälsofrämjande interventioner som ökar livskvaliteten för personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien är en litteraturstudie, där systematisk sökning genomförts i databaser; PubMed, Cinahl, samt artikelsökning i Ltu:s databas. Sökord som användes var Chronic Heart Failure, Nurse Intervention, Nonpharmacological Intervention, Quality of Life och Health. Inklusionskriterierna var interventioner för patienter med Kronisk hjärtsvikt, artiklar från fem år tillbaka (2013–2018), ytterligare avgränsning som gjordes var peer reviewed artiklar som publicerats på engelska. Resultat: litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser, med olika hälsofrämjande interventioner. Samtliga interventioner visade ha en god effekt, som lindrade symtom och därigenom ökade livskvalité. Slutsats: Många personer som lever med hjärtsvikt kan på grund av sina symtom inte utföra dagliga vårdaktiviteter vilket påverkar personens fysiska och känslomässiga funktion negativt och leder slutligen till signifikant försämring av individens livskvalité. Det är dock möjligt att leva ett tillfredställande liv med god livskvalité genom att ta till olika hälsofrämjande icke farmakologiska interventioner.

This essay examines the communication value of music in television advertising. It studies different forms of music and whether these forms contribute positively or negatively to how television advertising is perceived and remembered. The forms are jingle, familiar song and unfamiliar song. 100 high school students participated in the study through a questionnaire. The study shows that music is an important tool that complements television advertisings visual aspects. Music creates feelings, emphasizes aspects of the image and clarifies the advertised message. The familiar song is perceived and remembered best and television advertising is best served by a familiar song because it carries different associations and meanings which the receiver can link as the song carries on to a brand or product. The essay concludes that all music is meaningful in television advertising, but that the choice of music form is crucial.

This essay examines the communication value of music in television advertising. It studies different forms of music and whether these forms contribute positively or negatively to how television advertising is perceived and remembered. The forms are jingle, familiar song and unfamiliar song. 100 high school students participated in the study through a questionnaire. The study shows that music is an important tool that complements television advertisings visual aspects. Music creates feelings, emphasizes aspects of the image and clarifies the advertised message. The familiar song is perceived and remembered best and television advertising is best served by a familiar song because it carries different associations and meanings which the receiver can link as the song carries on to a brand or product. The essay concludes that all music is meaningful in television advertising, but that the choice of music form is crucial.