Search

Syftet med åtgärdsvalsstudien (ÅVS:en) är att ge en bra bild av behov och brister längs väg 25 i Halland samt föreslå åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Resultatet visar att det finns brister i trafiksäkerhet och tillgänglighet. Bristerna gäller alla trafikantgrupper - motorfordon, kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Ett stort antal lösningar har utvärderats utifrån måluppfyllelse, behov, kostnadsnytta och genomförbarhet. Bland de rekommenderade åtgärderna finns Mötesfri landsväg och Säker 80-väg. Detta är åtgärder som bedöms kosta mer än 100 miljoner kronor, och därmed krävs för finansiering att de väljs ut som namngivna objekt i nationell infrastrukturplan. Denna ÅVS kommer att utgöra underlag vid nästa revidering av den planen. Exempel på rekommenderade mindre åtgärder är förbättrade gång- och cykelpassager och busshållplatser. Dessa kan finansieras med ”pottpengar” om det finns utrymme i planen.

Trafikverket har analyserat trafikplatserna på väg E6/E20 i Laholms, Halmstads och Falkenbergs kommuner. Resultatet av kapacitetsanalysen visar att tre av de studerade trafikplatserna har belastningsgrader som överstiger rekommendationerna i någon av korsningarna i nuläget. Dessa är den västra korsningen i Halmstad Norra, den västra korsningen i Halmstad Södra och den västra korsningen i Laholm. För två av trafikplatserna, Halmstad Södra och Laholm, är kapacitetsåtgärder redan planerade och därför undersöks dessa inte vidare inom denna ÅVS. Åtgärdsvalsstudien rekommenderar ombyggnad till cirkulationsplats i den västra korsningen i trafikplats 45, Halmstad Norra., Till åtgärdsvalsstudien hör två bilagor, se länkar till höger.

Society is facing major challenges to reduce the use of fossil sources. Two of the greatest goals are the UN’s Sustainable Development Goals to ensure access to sustainable energy for all by 2030 and the EU’s goal to be climate-neutral by 2050. Big changes need to be done to achieve this, all while the demand for both electricity and hydrogen gas is expected to increase drastically. The Swedish electricity demand is expected to double by 2045 and the hydrogen demand is expected to quadruple by 2030, compared to today’s levels. This paper has examined the optimal way to produce hydrogen gas in Halland, regarding performance, sustainability, and reliability. This was done by evaluating different scenarios for hydrogen production, the possibilities to utilize the waste heat and how the hydrogen gas is to be converted back to electricity. Three methods to produce hydrogen gas has been examined in this paper, AEC-, PEM- and SOE-electrolysis. Through literature studies PEM-electrolysis has been established as the most efficient way to produce renewable hydrogen gas. The method performs better than the other two regarding both mass of hydrogen gas produced per unit of energy used and the possibility to utilize the waste heat in the local district heating network. Five locations in Halland have been examined since they are considered suitable to house hydrogen production, Hyltebruk, Varberg, Falkenberg and in connection with two offshore windfarms. This paper does not take expansion of the existing electricity grid into consideration, which has made the result dependent on the various locations’ existing transmission capacity. This gives every place its unique conditions, creating unique possibilities. The largest and smallest production possible would be located in Varberg respectively Falkenberg, corresponding to nearly 100 % respectively 0.02 % of the expected hydrogen demand in Sweden by 2030. Due to the enormous requirements the expected future demand is putting on the, Samhället står inför stora utmaningar för att minska användandet av fossila källor. Några av de stora målen består av FN:s globala mål om hållbar energi för alla år 2030 och EU:s mål om klimatneutralitet till år 2050. För att nå dit krävs stora förändringar och behovet av både el och vätgas förväntas öka drastiskt. Sveriges elbehov förväntas mer än dubbleras till år 2045 medan vätgasbehovet förväntas fyrdubblas till år 2030, jämfört med dagens nivåer. Det här arbetet har undersökt hur man på bästa sätt relaterat till prestanda, hållbarhet och reliabilitet kan produceras vätgas i Halland. Detta utfördes genom att utvärdera olika scenarier för vätgasproduktion, möjligheterna till att tillvarata restvärme samt hur vätgasen kan konverteras tillbaka till el. De tre metoder för vätgasproduktion som arbetet baserats på är teknikerna AEC-, PEM- och SOE-elektrolys. Genom litteraturstudier har PEM-tekniken fastställts som den effektivaste metoden för förnybar framställning av vätgas. Tekniken presterar bäst både med avseende på massa vätgas producerad per konsumerad enhet energi och på möjligheten att utnyttja restvärmen i fjärrvärmenätet. Fem olika platser i Halland har undersökts då de ansetts lämpliga för vätgasproduktion, Hyltebruk, Varberg och Falkenberg samt i anslutning till två havsbaserade vindkraftsparker. Arbetet har avgränsats till att inte beröra utbyggnad av det befintliga elnätet vilket gjort att resultatet baserats på den befintliga överföringskapaciteten. Detta ger alla platser unika förutsättningar, vilka leder till unika möjligheter. Den största och minsta möjliga produktionen fastlås möjlig i Varberg respektive Falkenberg, motsvarande uppemot 100 % respektive 0,02 % av det förutspådda vätgasbehovet 2030. Även det minsta bidrag ska dock välkommas, i och med de enorma krav framtidens behov ställer på branschen.

Denna rapport avser att undersöka spridning av invasiva arter, som är ett hot mot den biologiska mångfalden. Vid en uppföljning av spridningen av vattenpest, Elodea canadensis, och smal vattenpest, Elodea nuttallii, fann vi inte några tecken på spridning till Nissan från det etablerade beståndet i Kilan, nära åns mynning till Nissan i Torup, som Länsstyrelsen i Halland klassade ha hög spridningsrisk vid en inventering under sommaren 2023. För att följa upp spridningen av Elodea spp. genomfördes fältstudier samt en teoretisk studie över inrapporterade fynd till Artportalen. Den teoretiska studien genomfördes i form av en sammanställning och jämförelse av observationer på Artportalen av E. canadensis respektive E. nuttallii i fyra stora halländska vattendrag. Syftet med den teoretiska delen var att undersöka om mönstret för inrapporterad E. canadensis och E. nuttallii skiljde sig mellan större vattendrag i Halland, eller om vi såg likheter i mönstret för rapportering, samt att undersöka om det är svårare för E. nuttallii att etableras om det finns ett tätt bestånd av E. canadensis. Fältstudierna bestod av en inventering från land vid tio lokaler längs Nissans västra/nordvästra strand, där varje lokal hade 20 stickprovspunkter, samt en visuell kartläggning över lokalens bottenstruktur utifrån Vatteninformationssystem Sveriges (VISS) uppdelning i bottentyperna hård, sand/grus, lera och blandade sediment (VISS, u.å.). Förekomst av E. canadensis kunde göras i Kilan (Figur 3). Eftersom inga fynd av E. canadensis och E. nuttallii gjordes på någon av våra lokaler i Nissan kunde vi inte undersöka om vi såg något samband mellan förekomst av Elodea spp. och typ av bottenstruktur. De större vattendragen som valdes ut för studien var Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. Vi fann ett signifikant positivt samband mellan förekomsten av E. canadensis och E. nuttallii i Viskan och Ätran, medan sambandet mellan förekomsten av arterna inte var signifikant i Lagan. Ingen korrelation kunde, This report aims to investigate the spread of invasive species, which are a threat to biodiversity. When doing a follow-up of the spreading of Elodea canadensis and Elodea nuttallii, there were no signs of spreading found in the river Nissan from the established population at Kilan, close to the outflow into Nissan in Torup, which the county administration of Halland classified as a high-risk area of spreading during their field inventory during the summer of 2023. In order to follow up the spread of Elodea spp., field studies were carried out as well as a theoretical study of findings reported to the Swedish Species Observation System. The theoretical study was carried out in the form of a compilation and comparison of observations on the Swedish Species Observation System of E. canadensis and E. nuttallii respectively in four large watercourses in Halland. The purpose of the theoretical part was to investigate whether the pattern of reported E. canadensis and E. nuttallii differed between larger watercourses in Halland, or whether we saw similarities in the pattern of reporting, as well as to investigate whether it is more difficult for E. nuttallii to establish if there is a dense population of E. canadensis. The field studies consisted of an inventory from land at ten locations along Nissan's west/northwest shore, where each location had 20 sampling points, as well as a visual mapping of the bottom structure of the location being done based on Water Information System Sweden’s (WISS) division into types of the bottom structures hard, sand/gravel, mud and mixed sediments (VISS, u.å.). Occurrence of E. canadensis could be made in Kilan (Figur 3). As no findings of E. canadensis and E. nuttallii were made at any of our sites in Nissan, we could not investigate whether we saw any relationship between the presence of Elodea spp. and type of bottom structure. The watercourses selected for the study were Viskan, Ätran, Nissan and Lagan. We found a significant positiv

To die is the only thing that is guaranteed to happen in everyone’s life, which means that everyone will need to be buried in some way. In Sweden, there are only two available burial methods according to the law: coffin burial and cremation, both of which cause a negative environmental impact - even though there are burial methods that are more environmentally friendly. Resomation and Natural Organic Reduction do not cause the same environmental hazards as traditional methods do since they handle the environmentally harmful emissions under more controlled conditions. This work is being conducted to examine what the reception is of the new burial methods, as well as what factors influence the choice. The study was conducted using a descriptive questionnaire designed with the help of a literature review. The focus of the questionnaire was on the reception, level of knowledge and factors influencing choices between new and traditional burial methods among residents in Halland and was analyzed by using the Goal-framing theory. Respondents in the survey were found to be positively inclined and ready for the introduction of the new methods in Sweden. What primarily influences how they think and act regarding burial methods is Gain Goal, as price proves to be highly significant in the choice of burial methods; but also Hedonic Goal, as burial methods are a sensitive subject where one wishes for a dignified and proper closure. Normative Goal plays the least role according to respondents’ answers; they do not see the environment as an important aspect in the issue of burial methods., Att dö är det enda som garanterat kommer att ske i varje människas liv vilket innebär att alla kommer att behöva begravas på något sätt. I Sverige finns det bara två tillgängliga begravningsmetoder enligt lag; kistbegravning och kremering, som dessutom medför en negativ miljöpåverkan – trots att det finns begravningsmetoder som är mer miljövänliga. Resomation och Natural Organic Reduction orsakar inte samma miljöfaror som de traditionella metoder gör då man under mer kontrollerade förhållanden hanterar de miljöfarliga utsläppen. Detta arbete utförs i syfte av att undersöka hur mottagandet av de nya begravningsmetoderna är samt vilka faktorer som påverkar valet. Studien har genomförts med en beskrivande enkätundersökning som har utformats med hjälp av en litteraturstudie. Enkätens fokus låg på mottagandet, kunskapsnivån samt faktorer som styr val kring nya och traditionella begravningsmetoder hos boende i Halland och analyserades utifrån Goal-framing theory. Respondenterna i enkäten visade sig vara positivt inställda och redo för att de nya metoderna introduceras i Sverige. Det som främst styr hur de tänker och agerar kring begravningsmetoder är Gain Goal då priset visar sig vara högst väsentligt vid val; men även Hedonic Goal då begravningsmetoder är ett känsligt ämne där man önskar att ett värdigt och bra avslut sker. Normative Goal spelar minst roll ur respondenternas svar, man ser inte miljö som en viktig aspekt i frågan om begravningsmetoder.

Denna rapport avser att undersöka spridning av invasiva arter, som är ett hot mot den biologiska mångfalden. Vid en uppföljning av spridningen av vattenpest, Elodea canadensis, och smal vattenpest, Elodea nuttallii, fann vi inte några tecken på spridning till Nissan från det etablerade beståndet i Kilan, nära åns mynning till Nissan i Torup, som Länsstyrelsen i Halland klassade ha hög spridningsrisk vid en inventering under sommaren 2023. För att följa upp spridningen av Elodea spp. genomfördes fältstudier samt en teoretisk studie över inrapporterade fynd till Artportalen. Den teoretiska studien genomfördes i form av en sammanställning och jämförelse av observationer på Artportalen av E. canadensis respektive E. nuttallii i fyra stora halländska vattendrag. Syftet med den teoretiska delen var att undersöka om mönstret för inrapporterad E. canadensis och E. nuttallii skiljde sig mellan större vattendrag i Halland, eller om vi såg likheter i mönstret för rapportering, samt att undersöka om det är svårare för E. nuttallii att etableras om det finns ett tätt bestånd av E. canadensis. Fältstudierna bestod av en inventering från land vid tio lokaler längs Nissans västra/nordvästra strand, där varje lokal hade 20 stickprovspunkter, samt en visuell kartläggning över lokalens bottenstruktur utifrån Vatteninformationssystem Sveriges (VISS) uppdelning i bottentyperna hård, sand/grus, lera och blandade sediment (VISS, u.å.). Förekomst av E. canadensis kunde göras i Kilan (Figur 3). Eftersom inga fynd av E. canadensis och E. nuttallii gjordes på någon av våra lokaler i Nissan kunde vi inte undersöka om vi såg något samband mellan förekomst av Elodea spp. och typ av bottenstruktur. De större vattendragen som valdes ut för studien var Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. Vi fann ett signifikant positivt samband mellan förekomsten av E. canadensis och E. nuttallii i Viskan och Ätran, medan sambandet mellan förekomsten av arterna inte var signifikant i Lagan. Ingen korrelation kunde, This report aims to investigate the spread of invasive species, which are a threat to biodiversity. When doing a follow-up of the spreading of Elodea canadensis and Elodea nuttallii, there were no signs of spreading found in the river Nissan from the established population at Kilan, close to the outflow into Nissan in Torup, which the county administration of Halland classified as a high-risk area of spreading during their field inventory during the summer of 2023. In order to follow up the spread of Elodea spp., field studies were carried out as well as a theoretical study of findings reported to the Swedish Species Observation System. The theoretical study was carried out in the form of a compilation and comparison of observations on the Swedish Species Observation System of E. canadensis and E. nuttallii respectively in four large watercourses in Halland. The purpose of the theoretical part was to investigate whether the pattern of reported E. canadensis and E. nuttallii differed between larger watercourses in Halland, or whether we saw similarities in the pattern of reporting, as well as to investigate whether it is more difficult for E. nuttallii to establish if there is a dense population of E. canadensis. The field studies consisted of an inventory from land at ten locations along Nissan's west/northwest shore, where each location had 20 sampling points, as well as a visual mapping of the bottom structure of the location being done based on Water Information System Sweden’s (WISS) division into types of the bottom structures hard, sand/gravel, mud and mixed sediments (VISS, u.å.). Occurrence of E. canadensis could be made in Kilan (Figur 3). As no findings of E. canadensis and E. nuttallii were made at any of our sites in Nissan, we could not investigate whether we saw any relationship between the presence of Elodea spp. and type of bottom structure. The watercourses selected for the study were Viskan, Ätran, Nissan and Lagan. We found a significant positiv

Society is facing major challenges to reduce the use of fossil sources. Two of the greatest goals are the UN’s Sustainable Development Goals to ensure access to sustainable energy for all by 2030 and the EU’s goal to be climate-neutral by 2050. Big changes need to be done to achieve this, all while the demand for both electricity and hydrogen gas is expected to increase drastically. The Swedish electricity demand is expected to double by 2045 and the hydrogen demand is expected to quadruple by 2030, compared to today’s levels. This paper has examined the optimal way to produce hydrogen gas in Halland, regarding performance, sustainability, and reliability. This was done by evaluating different scenarios for hydrogen production, the possibilities to utilize the waste heat and how the hydrogen gas is to be converted back to electricity. Three methods to produce hydrogen gas has been examined in this paper, AEC-, PEM- and SOE-electrolysis. Through literature studies PEM-electrolysis has been established as the most efficient way to produce renewable hydrogen gas. The method performs better than the other two regarding both mass of hydrogen gas produced per unit of energy used and the possibility to utilize the waste heat in the local district heating network. Five locations in Halland have been examined since they are considered suitable to house hydrogen production, Hyltebruk, Varberg, Falkenberg and in connection with two offshore windfarms. This paper does not take expansion of the existing electricity grid into consideration, which has made the result dependent on the various locations’ existing transmission capacity. This gives every place its unique conditions, creating unique possibilities. The largest and smallest production possible would be located in Varberg respectively Falkenberg, corresponding to nearly 100 % respectively 0.02 % of the expected hydrogen demand in Sweden by 2030. Due to the enormous requirements the expected future demand is putting on the, Samhället står inför stora utmaningar för att minska användandet av fossila källor. Några av de stora målen består av FN:s globala mål om hållbar energi för alla år 2030 och EU:s mål om klimatneutralitet till år 2050. För att nå dit krävs stora förändringar och behovet av både el och vätgas förväntas öka drastiskt. Sveriges elbehov förväntas mer än dubbleras till år 2045 medan vätgasbehovet förväntas fyrdubblas till år 2030, jämfört med dagens nivåer. Det här arbetet har undersökt hur man på bästa sätt relaterat till prestanda, hållbarhet och reliabilitet kan produceras vätgas i Halland. Detta utfördes genom att utvärdera olika scenarier för vätgasproduktion, möjligheterna till att tillvarata restvärme samt hur vätgasen kan konverteras tillbaka till el. De tre metoder för vätgasproduktion som arbetet baserats på är teknikerna AEC-, PEM- och SOE-elektrolys. Genom litteraturstudier har PEM-tekniken fastställts som den effektivaste metoden för förnybar framställning av vätgas. Tekniken presterar bäst både med avseende på massa vätgas producerad per konsumerad enhet energi och på möjligheten att utnyttja restvärmen i fjärrvärmenätet. Fem olika platser i Halland har undersökts då de ansetts lämpliga för vätgasproduktion, Hyltebruk, Varberg och Falkenberg samt i anslutning till två havsbaserade vindkraftsparker. Arbetet har avgränsats till att inte beröra utbyggnad av det befintliga elnätet vilket gjort att resultatet baserats på den befintliga överföringskapaciteten. Detta ger alla platser unika förutsättningar, vilka leder till unika möjligheter. Den största och minsta möjliga produktionen fastlås möjlig i Varberg respektive Falkenberg, motsvarande uppemot 100 % respektive 0,02 % av det förutspådda vätgasbehovet 2030. Även det minsta bidrag ska dock välkommas, i och med de enorma krav framtidens behov ställer på branschen.

Wind-abraded cobbles (ventifacts) and aeolian sand are known from the sandy-gravelly coastal areas of south-western Sweden, especially in association with raised deltas. Ventifacts are recorded on at least two different stratigraphic levels, at some sites atop glaciofluvial sediment, at other sites atop littoral deposits, and in some places at both levels, while aeolian sand usually forms a surficial cover. The formation of ventifacts has usually been coupled to abrasion due to katabatic winds from the retreating ice sheet or with periglacial climate during the Younger Dryas stadial (12.8–11.7 ka). To determine the timing of these deflation events, we have applied a combination of dating methods to ventifacts and associated sediments on top of an ice-contact delta at Veinge, south-western Sweden. Quartz and feldspar luminescence dating as well as portable luminescence profiling has been used for littoral and aeolian sediments over- and underlying deflation surfaces, while rock surface luminescence burial dating and paired 14C–10Be cosmogenic nuclide dating were conducted on ventifacts. The results show that a first deflation event occurred c. 16.5 ka, just after deglaciation and prior to a regional transgression that peaked around 15.7 ka. At 12.4–11.4 ka, during the Younger Dryas stadial, a new set of ventifacts formed on the surface of the exposed littoral sands and gravels. Some wind abrasion also occurred in the early Holocene, but at c. 8.5 ka the surface was covered by aeolian sand, up to 2.5 m thick. The combination of different dating methods have allowed us to draw more informed conclusions on the timing and duration of these wind abrasion/transport events than would have been possible from the use of only single-method dating. It has also made it possible to infer some environmental conditions during deposition. For example, both glaciofluvial and littoral deposits show evidence of incomplete bleaching of the luminescence signal. T

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Hallands och Västra Götalands län. Kartan är i skala 1:250 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Hallands och Västra Götalands län. Kartan är i skala 1:250 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format.

To die is the only thing that is guaranteed to happen in everyone’s life, which means that everyone will need to be buried in some way. In Sweden, there are only two available burial methods according to the law: coffin burial and cremation, both of which cause a negative environmental impact - even though there are burial methods that are more environmentally friendly. Resomation and Natural Organic Reduction do not cause the same environmental hazards as traditional methods do since they handle the environmentally harmful emissions under more controlled conditions. This work is being conducted to examine what the reception is of the new burial methods, as well as what factors influence the choice. The study was conducted using a descriptive questionnaire designed with the help of a literature review. The focus of the questionnaire was on the reception, level of knowledge and factors influencing choices between new and traditional burial methods among residents in Halland and was analyzed by using the Goal-framing theory. Respondents in the survey were found to be positively inclined and ready for the introduction of the new methods in Sweden. What primarily influences how they think and act regarding burial methods is Gain Goal, as price proves to be highly significant in the choice of burial methods; but also Hedonic Goal, as burial methods are a sensitive subject where one wishes for a dignified and proper closure. Normative Goal plays the least role according to respondents’ answers; they do not see the environment as an important aspect in the issue of burial methods., Att dö är det enda som garanterat kommer att ske i varje människas liv vilket innebär att alla kommer att behöva begravas på något sätt. I Sverige finns det bara två tillgängliga begravningsmetoder enligt lag; kistbegravning och kremering, som dessutom medför en negativ miljöpåverkan – trots att det finns begravningsmetoder som är mer miljövänliga. Resomation och Natural Organic Reduction orsakar inte samma miljöfaror som de traditionella metoder gör då man under mer kontrollerade förhållanden hanterar de miljöfarliga utsläppen. Detta arbete utförs i syfte av att undersöka hur mottagandet av de nya begravningsmetoderna är samt vilka faktorer som påverkar valet. Studien har genomförts med en beskrivande enkätundersökning som har utformats med hjälp av en litteraturstudie. Enkätens fokus låg på mottagandet, kunskapsnivån samt faktorer som styr val kring nya och traditionella begravningsmetoder hos boende i Halland och analyserades utifrån Goal-framing theory. Respondenterna i enkäten visade sig vara positivt inställda och redo för att de nya metoderna introduceras i Sverige. Det som främst styr hur de tänker och agerar kring begravningsmetoder är Gain Goal då priset visar sig vara högst väsentligt vid val; men även Hedonic Goal då begravningsmetoder är ett känsligt ämne där man önskar att ett värdigt och bra avslut sker. Normative Goal spelar minst roll ur respondenternas svar, man ser inte miljö som en viktig aspekt i frågan om begravningsmetoder.

Wind-abraded cobbles (ventifacts) and aeolian sand are known from the sandy-gravelly coastal areas of south-western Sweden, especially in association with raised deltas. Ventifacts are recorded on at least two different stratigraphic levels, at some sites atop glaciofluvial sediment, at other sites atop littoral deposits, and in some places at both levels, while aeolian sand usually forms a surficial cover. The formation of ventifacts has usually been coupled to abrasion due to katabatic winds from the retreating ice sheet or with periglacial climate during the Younger Dryas stadial (12.8–11.7 ka). To determine the timing of these deflation events, we have applied a combination of dating methods to ventifacts and associated sediments on top of an ice-contact delta at Veinge, south-western Sweden. Quartz and feldspar luminescence dating as well as portable luminescence profiling has been used for littoral and aeolian sediments over- and underlying deflation surfaces, while rock surface luminescence burial dating and paired 14C–10Be cosmogenic nuclide dating were conducted on ventifacts. The results show that a first deflation event occurred c. 16.5 ka, just after deglaciation and prior to a regional transgression that peaked around 15.7 ka. At 12.4–11.4 ka, during the Younger Dryas stadial, a new set of ventifacts formed on the surface of the exposed littoral sands and gravels. Some wind abrasion also occurred in the early Holocene, but at c. 8.5 ka the surface was covered by aeolian sand, up to 2.5 m thick. The combination of different dating methods have allowed us to draw more informed conclusions on the timing and duration of these wind abrasion/transport events than would have been possible from the use of only single-method dating. It has also made it possible to infer some environmental conditions during deposition. For example, both glaciofluvial and littoral deposits show evidence of incomplete bleaching of the luminescence signal. T

Wind-abraded cobbles (ventifacts) and aeolian sand are known from the sandy-gravelly coastal areas of south-western Sweden, especially in association with raised deltas. Ventifacts are recorded on at least two different stratigraphic levels, at some sites atop glaciofluvial sediment, at other sites atop littoral deposits, and in some places at both levels, while aeolian sand usually forms a surficial cover. The formation of ventifacts has usually been coupled to abrasion due to katabatic winds from the retreating ice sheet or with periglacial climate during the Younger Dryas stadial (12.8–11.7 ka). To determine the timing of these deflation events, we have applied a combination of dating methods to ventifacts and associated sediments on top of an ice-contact delta at Veinge, south-western Sweden. Quartz and feldspar luminescence dating as well as portable luminescence profiling has been used for littoral and aeolian sediments over- and underlying deflation surfaces, while rock surface luminescence burial dating and paired 14C–10Be cosmogenic nuclide dating were conducted on ventifacts. The results show that a first deflation event occurred c. 16.5 ka, just after deglaciation and prior to a regional transgression that peaked around 15.7 ka. At 12.4–11.4 ka, during the Younger Dryas stadial, a new set of ventifacts formed on the surface of the exposed littoral sands and gravels. Some wind abrasion also occurred in the early Holocene, but at c. 8.5 ka the surface was covered by aeolian sand, up to 2.5 m thick. The combination of different dating methods have allowed us to draw more informed conclusions on the timing and duration of these wind abrasion/transport events than would have been possible from the use of only single-method dating. It has also made it possible to infer some environmental conditions during deposition. For example, both glaciofluvial and littoral deposits show evidence of incomplete bleaching of the luminescence signal. T

Den biologiska mångfalden minskar globalt och ett av de största hoten utgörs av invasiva främmande arter. Natura-2000 området Fylleån, Halland, huserar en av de största svenska populationerna av gul skunkkalla (Lysichiton americanus). Arten utgör ett hot mot de naturvärden som finns i Fylleån och är subjekt för extensiva behandlingsarbeten i området för att motarbeta växtens effekt på ekosystemet. Det finns i dagsläget ingen evidens för att behandlingsmetoderna som presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens metodkatalog har effektivitet i svenska vattendrag. Målet med min studie är att undersöka effektiviteten av mekanisk uppgrävning samt ytlig hetvattensbehandling som behandlingsmetoder för gul skunkkalla. Jag undersöker även lämpligheten för användandet av övriga metoder presenterade av metodkatalogen och metoderna hetvattensbehandling och fröställningsborttagning som inte listats i metodkatalogen men som testas av myndigheter i viss utsträckning. Den första delen av studien genomförs som jämförelsestudie mellan områden som behandlats i olika grad med mekanisk grävning och hetvattenbehandling för att bestämma metodernas effektivitet. Den andra delen av min studie var att genom en litteraturgenomgång med metodkatalogen som utgångspunkt avgöra lämpligheten på och reflektera över metoderna samt reflektera över metodernas lämplighet att användas civilt. Min slutsats är att mekanisk grävning ger minskande populationer och signifikanta skillnader i individantal, förutsatt att behandlingen utförs rätt och konsekvent. Jag resonerar att andra behandlingsmetoder kan påverka mer organismer än vad man avsett och att de därför är olämpliga att bruka i Fylleån. Jag diskuterar vad jag anser är rimligt idéellt arbete i nuläget samt framtida potential och behovet av information i rätt kanaler., Biodiversity is decreasing globally and one of the biggest threats is invasive alien species. The Natura-2000 area Fylleån, Halland, houses one of the largest Swedish populations of the American skunk cabbage (Lysichiton americanus). The species poses a threat to the natural values ​​found in Fylleån and is subjected to extensive treatment to counteract the plant's effect on the ecosystem. There is currently no evidence for the effectiveness of the treatment methods presented by Naturvårdsverket and Havs- och vattenmyndighetens method catalog in Swedish watercourses. The goal of my study is to investigate the effectiveness of mechanical excavation and superficial hot water treatment as treatment methods for American skunk cabbage, along with hot water treatment and seed stand removal which are not listed in the method catalog but are tested by authorities to a certain extent. Through a comparative study between areas treated to varying degrees with mechanical digging and hot water treatment, I determine the effectiveness of the methods. The second part of my study was to try to determine the suitability of and reflect on the methods, as well as reflect on the suitability of the methods for civilian use through a literature review using the method catalog as a starting point. My conclusion is that mechanical digging produces declining populations and significant differences in found individuals, provided the treatment is carried out correctly and consistently. I reason that other treatment methods can affect more organisms than intended, and that they are therefore unsuitable for use in Fylleån.

Tidigare identifierade objekt med höga naturvärden och bullerstörning från vägtrafik har poängsatts och rangordnats, dels för Region Väst, dels för de ingående länen (Halland, Värmland och Västra Götaland). Antalet objekt är högst i det största länet, Västra Götaland. Poängen för naturvärden är generellt sett lägre för objekten i Värmland.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods., Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka e-post till geografisk.information@trafikverket.se.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Västra Götalands, Hallands och Värmlands län. Kartan är i skala 1:250 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods., Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka e-post till geografisk.information@trafikverket.se.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Västra Götalands, Hallands och Värmlands län. Kartan är i skala 1:250 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

In the upcoming years, the proportion of elderly within the population will increase significantly (SCB, Socialstyrelsen). The share of aged is already, and will increasingly be, noticeably higher in municipalities on the countryside compared to in the cities. Accordingly, “a variety of dwellings and form of housing suitable for elderly” is asked for and needed (Socialstyrelsen, Boverket). This thesis is one respond to the situation and an addition to the housing possibilities for elderly; a proposal and a test of one way of dwelling as an elderly on the countryside. To this background, the thesis is a case study: an interpretation of the obsolescent typology “Undantaget”, a free standing (secondary) structure within the homestead on the countryside which the aged, previous owners often inhabited in preindustrial times. The case study is based on an investigation of the local vernacular building tradition. A contemporary dwelling for an elderly is explored, informed by vernacular tradition and its interwoven principles considering construction and tectonic, approach to/usage of resources as well as (else) economic, social and ecological aspects. A modified “Undantag” is proposed; an investigation of sustainable building and living intertwined.

In the upcoming years, the proportion of elderly within the population will increase significantly (SCB, Socialstyrelsen). The share of aged is already, and will increasingly be, noticeably higher in municipalities on the countryside compared to in the cities. Accordingly, “a variety of dwellings and form of housing suitable for elderly” is asked for and needed (Socialstyrelsen, Boverket). This thesis is one respond to the situation and an addition to the housing possibilities for elderly; a proposal and a test of one way of dwelling as an elderly on the countryside. To this background, the thesis is a case study: an interpretation of the obsolescent typology “Undantaget”, a free standing (secondary) structure within the homestead on the countryside which the aged, previous owners often inhabited in preindustrial times. The case study is based on an investigation of the local vernacular building tradition. A contemporary dwelling for an elderly is explored, informed by vernacular tradition and its interwoven principles considering construction and tectonic, approach to/usage of resources as well as (else) economic, social and ecological aspects. A modified “Undantag” is proposed; an investigation of sustainable building and living intertwined.

The coin circulation in Denmark during Eric of Pomerania’s reign (1396-1439) has been studied systematically within the borders of today’s Denmark, but not Skåneland. This area is in today’s Sweden consisting of Halland, Scania, Blekinge and (Danish) Bornholm. The coin finds show that during 1400-1420 there was a considerable percentage of foreign coins in circulation, especially in churches. These were mostly used for fees in churches, but also had use in urban environments. The copper sterling represents the circulation of domestic coins during 1420-1440. The distribution of its minting cities showed that the local Lund type is the most common, followed by a similar percentage of Næstved and Randers types, and a lesser percentage of Odense types. The percentages of Lund and Odense types were expected but the similarities between Næstved and Randers types were not. Since Næstved types are the most common in today’s Denmark, and Randers types are a less circulated coin.

På uppdrag av Luftvårdsförbunden i Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergs, Jönköpings och Östergötlands län, Vätternvårdsförbundet, samt länsstyrelserna i Halland, Jönköping, Skåne och Västra Götalands län genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i södra Sverige inom Krondroppsnätet. Mätningar har bedrivits i södra Sverige inom Krondroppsnätet i 36 år. Under det hydro¬logiska året 2021/22 gjordes mätningar vid 32 mätplatser. I Blekinge län startade mätningarna 1986, i Kronobergs län 1987, i Hallands län 1988, i nuvarande Skåne län, Jönköpings län och nuvarande Västra Götalands län 1989, i Östergötlands län 1991 och i Kalmar län 1994. I denna rapport redovisas resultaten från aktiva mätplatser i södra Sverige under det hydrologiska året 2021/22. Ett hydrologiskt år omfattar oktober till och med september nästkommande år. Det hydrologiska året 2021/22 är alltså perioden 2021-10-01 till 2022-09-30. I rapporten redovisas även resultat från mätningar av lufthalter vid mätplatserna Kullahus och Stenshult i Skåne, samt lufthalter från ytor i södra Sverige inom den nationella miljöövervakningen SveLoD. Vidare redovisas resultaten i förhållande till mätningar inom Krondroppsnätet i övriga delar av landet. I rapporten redovisas även resultat från andra Krondroppsnätsrelaterade projekt samt aktuella händelser från 2022 som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om de olika länens mätningar och mätplatser.Mätningarna från 2021/22 ger, tillsammans med tidigare års mätningar, en bra bild över försurningsläget och kvävesituationen i södra Sverige. Kvävenedfallet minskar, men ligger fortsatt över kritisk belastningsgräns, och förhöjda nitrathalter i markvattnet i skogsekosystemen förekommer ibland i ostörd, växande skog. Högt kvävenedfall innebär en risk för kväveläckage till ytvatten och för påverkan på markvegetationens artsammansättning. Högt kvävenedfa

The coin circulation in Denmark during Eric of Pomerania’s reign (1396-1439) has been studied systematically within the borders of today’s Denmark, but not Skåneland. This area is in today’s Sweden consisting of Halland, Scania, Blekinge and (Danish) Bornholm. The coin finds show that during 1400-1420 there was a considerable percentage of foreign coins in circulation, especially in churches. These were mostly used for fees in churches, but also had use in urban environments. The copper sterling represents the circulation of domestic coins during 1420-1440. The distribution of its minting cities showed that the local Lund type is the most common, followed by a similar percentage of Næstved and Randers types, and a lesser percentage of Odense types. The percentages of Lund and Odense types were expected but the similarities between Næstved and Randers types were not. Since Næstved types are the most common in today’s Denmark, and Randers types are a less circulated coin.

I detta masterarbete tydliggörs kroppslig registrering som metod, och i arbetet diskuteras hur kroppslig registrering kan bidra till platsförståelse. Kroppslig registrering används för att inspirera gestaltningen av ett vindskydd vid Krämarebygget, Hallandsåsen. För att utforska kroppslig registrering, gör jag fältbesök och sover på tre utvalda platser - i vindskydd i Barsebäckshamn och Torup samt i tält vid Krämarebygget. Skisser och modeller formade av landskapsupplevelser genom kroppslig registrering presenteras, för att undersöka hur metoderna formar materialet. Fältbesöken gav insikter och förståelse för platsernas användning, stämningsskiftningar under dygnet, samt genererade ideér till gestaltningen av vindskyddet till Krämarebygget. Ett gestaltningsförslag för ett vindskydd vid Krämarebygget presenteras därefter, till grund för vidare arbete på platsen., This master’s thesis seeks to articulate the notion of embodied registration as a collection of methods, and to discuss how embodied registration can contribute to place understanding. To explore embodied registration, I make field visits and sleep at three selected locations - in shelters in Barsebäckshamn and Torup, as well as in a tent at Krämarebygget.Sketches and models shaped by landscape experiences through bodily registration are presented to investigate how the methods shape the material. The field visits provided insights and understanding of the usage of the locations, changes in atmosphere throughout the day, and generated ideas for the design of the shelter at Krämarebygget. A design proposal for a shelter at Krämarebygget is presented as a basis for further work on the site.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

The ideal image of an Early Modern public execution site might be a highly elevated and clearly visible place in the landscape, perhaps close to a road, and not too far from a town or a village. This visibility pattern is also what most of the research and the studies on public execution sites in southern Sweden has shown. However, there are also exceptions. The aim of this thesis has been to obtain knowledge about the Early Modern public execution sites in the urban environments in the county of Halland, in southwestern Sweden. Execution sites in Kungsbacka, Varberg, Falkenberg and Halmstad has been investigated. The study and its results are based on the author’s interpretations of the landscapes through historical maps, aerial photography, as well as personal observations in the field. This study has shown that the investigated execution sites have similar visibility patterns as most of the earlier researched execution sites in other parts of southern Sweden. There seems to be no question about the purpose of these sites and their spatial situations. They were clearly meant to warn, scare, and force the public to obedience.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Västra Götalands, Hallands och Värmlands län. Kartan är i skala 1:250 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods., Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka e-post till geografisk.information@trafikverket.se.

The potential of producing biogas by digestion from substrates in Västra Götaland, Halland and Skåne has in this study been estimated to approximately 5 900 GWh per year, of which 2 300 GWh are found in Västra Götaland, 650 GWh in Halland and 3 000 GWh in Skåne. The estimated potential is based on the current amounts of the substrate categories food waste, agricultural residues, manure, sludge from sewage treatment plants and industrial organic residues. For each of the three regions, the largest contributor to the current substrate potential is agricultural residues. This category contributes with approximately 3 900 GWh annually in total for the three regions. However, to be able to fully realize the potential of the agricultural residues there are logistic and technical challenges to be solved. Manure accounts for the second largest contribution to the potential, approximately 1 000 GWh per year for the three regions. The conditions to realize the manure potential are good with national production support in place for this substrate category. The study also includes a brief investigation of future substrate categories focused on marine substrates, grass and hay harvesting, industrial wastewater and biological methanation. From the future substrates, a contribution of a total of 3 600 GWh per year will be added to the estimated potential for the three regions. The largest addition is potential biological methanation of the carbon dioxide streams from the total substrate potential from the current categories, approximately 3 000 GWh annually. Thereafter, the largest contributing future substrate category is industrial wastewater. Including the future substrate flows, a total biogas potential of 9 500 GWh per year was estimated for Västra Götaland, Skåne and Halland together. To realize the potential, close cooperation between substrate owners, gas producers and municipalities are needed together as well as a long-term policy landscape.

Inventeringen av kulturhistoriska järnvägsmiljöer i Hallands län har identifierat och beskrivet 44 värdefulla miljöer längs de banor som trafikeras idag. För dessa föreslås åtgärder för att bevara och stärka kulturmiljövärdena. För varje plats beskrivs funktionsområden samt platsens kulturhistoriska värde som helhet, båda värderade i en skala 0–5. Ett objekt bedöms ha mycket högt värde och 11 objekt högt värde. På sju platser med höga kulturmiljövärden och stort resandeutbytet har en fördjupning gjorts, med mer konkreta förslag till åtgärder och utveckling av platsen., Observera det är en stor fill (200 MB) som kan ta tid att ladda ner.

Denna årsrapport har skrivits inom Krondroppsnätet, där mätningarna i Hallands län främst finansieras av Länsstyrelsen i Halland men även av Naturvårdsverket. Utförare av projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet. Nitrat i markvattnet efter stormskador Det årliga, totala kvävenedfallet till barrskog i Halland varierade under hydrologiska året 2020/21 mellan 7,2 kg per hektar i norra och 9,3 kg per hektar i de södra delarna av länet. Den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i hela länet. Det beräknade totala kvävenedfallet över Halland per kalenderår har sedan 2001 varierat mellan 5,9 och 19,7 kg per hektar och år och har under denna tidsperiod minskat statistiskt säkerställt med 32 %. Tydligt förhöjda halter av nitrat (halter över detektionsgränsen) förekommer regelbundet i markvattnet i växande, ostörd skog i Halland. Stormskador från Gudrun (2005) och Per (2007) ökade ytterligare på nitratkvävehalterna i markvattnet. Halterna av nitrat i markvattnet har minskat vid vissa platser, både i ostörd och stormskadad skog. Kväve som inte tas upp av skogsekosystemen kan orsaka ett diffust läckage till grund- och ytvatten, vilket i sin tur kan det bidra till fortsatt försurning av mark- och ytvatten. Läckande kväve från skogsmarken bidrar även till övergödning av sjö- och kustvatten. Historiskt högt svavelnedfall ger långsam återhämtning från försurning Svavelnedfallet i Halland har historiskt sett varit mycket högt, vid vissa platser i slutet av 1980-talet upp mot 30 kg per hektar och år. Nedfallet av svavel har dock minskat kraftigt. I länets norra del var svavelnedfallet i början av 1990-talet cirka 12 kilo per hektar och år. Under 2020/21 var svavelnedfallet 1–2 kg per hektar. Minskningen har planat ut under de senaste 4–5 åren. Markvattnet på 50 cm djup vid de skogliga mätplatserna i Halland är fortfarande försurat, med låg buffringskapacitet (ANC). Det finns dock tecken, Det årliga, totala kvävenedfallet till barrskog i Halland varierade under hydrologiska året 2020/21 mellan 7,2 kg per hektar i norra och 9,3 kg per hektar i de södra delarna av länet, visar mätningarna inom Krondroppsnätet. Den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i hela länet. Tydligt förhöjda halter av nitrat (halter över detektionsgränsen) förekommer regelbundet i markvattnet även i växande, ostörd skog i Halland. Svavelnedfallet i Halland har historiskt sett varit mycket högt, vid vissa platser i slutet av 1980-talet upp mot 30 kg per hektar och år. Nedfallet av svavel har dock minskat kraftigt. Under 2020/21 var svavelnedfallet 1–2 kg per hektar. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt.

Covid-19-pandemin har påverkat alla och inte minst kollektivtrafiken i landet kraftigt. Detta har gjort att många regioner och kommuner har tvingats att tänka om vad gäller investeringar och trafikutbud till kollektivtrafiken. Den här studien behandlar Hallands län, och kollektivtrafiken i Halland eftersom Halland är ett län med en blandning av stad och landsbygd som kan göra länet mer representativt för Sverige jämfört med storstadslänen.Studiens syfte var att studera hur pandemin har påverkat kollektivtrafikresandet i Hallands län, samt att utreda hur kollektivtrafikens aktörer i Halland vill utveckla trafiken efter pandemin. Studien baserades på strategiska dokument från tre offentliga aktörer, Region Halland, Hallandstrafiken, som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, och länets sex kommuner. Dessutom gjordes intervjuer med Hallandstrafiken och fyra av sex kommuner. Utöver dokument och intervjuer studerades tidigare forskning på området för att utreda hur pandemin har påverkat kollektivtrafiken i övriga Sverige samt hur man bäst ökar kollektivtrafikens marknadsandel. Detta för att jämföra likheter och skillnader mellan hur situationen är i Halland och i övriga Sverige.Resultatet visade att Covid-19-pandemin gjorde att kollektivtrafikresandet minskade i länet med ungefär 40% för år 2020 och 2021, om man jämför med år 2019. Marknadsandelen sjönk från 18% till som lägst ungefär 9%. Dock ses en relativt tydlig tillbakagång mot 2019 års nivåer under början av 2022. I framtiden tror Hallandstrafiken att resandet kommer förändras, dock är man inte helt säkra på hur, men man är tillsammans med forskare överens om att distansarbetet troligtvis kommer öka som en följd av pandemin. Troligt är även enligt flera intervjuer att resandet i framtiden i större utsträckning sker på andra tider än de traditionella rusningstiderna och att sträckan man pendlar till arbetet blir längre. Region Halland och Hallandstrafikens huvudsakliga mål i framtiden är att öka attraktiviteten för, The Covid-19-pandemic has affected everyone, and not least the public transport sector. This has caused problems for counties and municipalities in Sweden who have been forced to rethink decisions on investments towards the public transport sector. This study discusses Halland county, Sweden, because it has a better balance between urban and rural areas and is more representative for Sweden compared to the more populated counties.The purpose of the study was to study how the pandemic affected the public transport sector in Halland county, and to investigate how public transport actors in Halland want to develop the public transport in the future. The study is based on documents from Halland county, Hallandstrafiken, which is the responsible public transport company in Halland, and the municipalities. Interviews were also made with these actors. Prior studies on the topic were studied to see how the pandemic affected other parts of Sweden, and how to best increase the market share of public transport.The results showed that the Covid-19 pandemic caused the number of public transport users in the county to drop by 40% for the years 2020 and 2021, compared to 2019. The market share for public transport dropped from 18% to 9%. There is however a relatively clear return towards the 2019 levels in the beginning of 2022. Hallandstrafiken believe that travelling will change in the future, but they are unsure of how it will change. Everyone involved in the study, as well as prior studies, think that the amount of teleworking in the future will increase because of the pandemic. The study also shows that it is likely that we to a bigger extent travel on other times than the morning and afternoon peaks, and that the commuting distance will increase. Halland county and Hallandstrafiken have a goal to reach a market share of 30% by 2030 and will work towards that by concentrating the public transport to a smaller number of routes and increase the average speed of the buses. To ge

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods., Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka e-post till geografisk.information@trafikverket.se.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Västra Götalands, Hallands och Värmlands län. Kartan är i skala 1:250 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2021. Det finns ett informationsblad till kartan.

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2021. Det finns ett informationsblad till kartan.

Inventeringen av kulturhistoriska järnvägsmiljöer i Hallands län har identifierat och beskrivet 44 värdefulla miljöer längs de banor som trafikeras idag. För dessa föreslås åtgärder för att bevara och stärka kulturmiljövärdena. För varje plats beskrivs funktionsområden samt platsens kulturhistoriska värde som helhet, båda värderade i en skala 0–5. Ett objekt bedöms ha mycket högt värde och 11 objekt högt värde. På sju platser med höga kulturmiljövärden och stort resandeutbytet har en fördjupning gjorts, med mer konkreta förslag till åtgärder och utveckling av platsen., Observera det är en stor fill (200 MB) som kan ta tid att ladda ner.

The potential of producing biogas by digestion from substrates in Västra Götaland, Halland and Skåne has in this study been estimated to approximately 5 900 GWh per year, of which 2 300 GWh are found in Västra Götaland, 650 GWh in Halland and 3 000 GWh in Skåne. The estimated potential is based on the current amounts of the substrate categories food waste, agricultural residues, manure, sludge from sewage treatment plants and industrial organic residues. For each of the three regions, the largest contributor to the current substrate potential is agricultural residues. This category contributes with approximately 3 900 GWh annually in total for the three regions. However, to be able to fully realize the potential of the agricultural residues there are logistic and technical challenges to be solved. Manure accounts for the second largest contribution to the potential, approximately 1 000 GWh per year for the three regions. The conditions to realize the manure potential are good with national production support in place for this substrate category. The study also includes a brief investigation of future substrate categories focused on marine substrates, grass and hay harvesting, industrial wastewater and biological methanation. From the future substrates, a contribution of a total of 3 600 GWh per year will be added to the estimated potential for the three regions. The largest addition is potential biological methanation of the carbon dioxide streams from the total substrate potential from the current categories, approximately 3 000 GWh annually. Thereafter, the largest contributing future substrate category is industrial wastewater. Including the future substrate flows, a total biogas potential of 9 500 GWh per year was estimated for Västra Götaland, Skåne and Halland together. To realize the potential, close cooperation between substrate owners, gas producers and municipalities are needed together as well as a long-term policy landscape.

Denna årsrapport har skrivits inom Krondroppsnätet, där mätningarna i Hallands län främst finansieras av Länsstyrelsen i Halland men även av Naturvårdsverket. Utförare av projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet. Nitrat i markvattnet efter stormskador Det årliga, totala kvävenedfallet till barrskog i Halland varierade under hydrologiska året 2020/21 mellan 7,2 kg per hektar i norra och 9,3 kg per hektar i de södra delarna av länet. Den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i hela länet. Det beräknade totala kvävenedfallet över Halland per kalenderår har sedan 2001 varierat mellan 5,9 och 19,7 kg per hektar och år och har under denna tidsperiod minskat statistiskt säkerställt med 32 %. Tydligt förhöjda halter av nitrat (halter över detektionsgränsen) förekommer regelbundet i markvattnet i växande, ostörd skog i Halland. Stormskador från Gudrun (2005) och Per (2007) ökade ytterligare på nitratkvävehalterna i markvattnet. Halterna av nitrat i markvattnet har minskat vid vissa platser, både i ostörd och stormskadad skog. Kväve som inte tas upp av skogsekosystemen kan orsaka ett diffust läckage till grund- och ytvatten, vilket i sin tur kan det bidra till fortsatt försurning av mark- och ytvatten. Läckande kväve från skogsmarken bidrar även till övergödning av sjö- och kustvatten. Historiskt högt svavelnedfall ger långsam återhämtning från försurning Svavelnedfallet i Halland har historiskt sett varit mycket högt, vid vissa platser i slutet av 1980-talet upp mot 30 kg per hektar och år. Nedfallet av svavel har dock minskat kraftigt. I länets norra del var svavelnedfallet i början av 1990-talet cirka 12 kilo per hektar och år. Under 2020/21 var svavelnedfallet 1–2 kg per hektar. Minskningen har planat ut under de senaste 4–5 åren. Markvattnet på 50 cm djup vid de skogliga mätplatserna i Halland är fortfarande försurat, med låg buffringskapacitet (ANC). Det finns dock tecken, Det årliga, totala kvävenedfallet till barrskog i Halland varierade under hydrologiska året 2020/21 mellan 7,2 kg per hektar i norra och 9,3 kg per hektar i de södra delarna av länet, visar mätningarna inom Krondroppsnätet. Den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i hela länet. Tydligt förhöjda halter av nitrat (halter över detektionsgränsen) förekommer regelbundet i markvattnet även i växande, ostörd skog i Halland. Svavelnedfallet i Halland har historiskt sett varit mycket högt, vid vissa platser i slutet av 1980-talet upp mot 30 kg per hektar och år. Nedfallet av svavel har dock minskat kraftigt. Under 2020/21 var svavelnedfallet 1–2 kg per hektar. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt.

This thesis studies hallandic hillforts through both field research and computer analysis. The research questions concern morphology, classification, cultural landscape, and regional variation. The purpose of this thesis is to create a more developed and nuanced image of the hill forts, starting by mentioning them as enclosures (hägnadsanläggning) instead of hill fort (fornborg). By dividing the enclosures into morphology-based categories an examination of their relationship with the cultural landscape is performed. The survey examines whether a specific category of enclosure can be associated with a specific category of archaeological site. In addition, it is examined how the previously mentioned categories of enclosures are reflected in the landscape. The results are regarding the term hill fort, the shape and structure of the enclosures in Halland, to which degree the categories are reflected in the cultural landscape, the spatial distribution of the categories over Halland, and how future research should address the studied subject. In summary the results indicate that the categorization performed in the thesis is without major relevance regarding association to certain aspects of the cultural landscape. It is however shown that the enclosures in north Halland generally exhibits stronger walls, and that one enclosure in south Halland is unique in the survey and rare in western Sweden.

Covid-19-pandemin har påverkat alla och inte minst kollektivtrafiken i landet kraftigt. Detta har gjort att många regioner och kommuner har tvingats att tänka om vad gäller investeringar och trafikutbud till kollektivtrafiken. Den här studien behandlar Hallands län, och kollektivtrafiken i Halland eftersom Halland är ett län med en blandning av stad och landsbygd som kan göra länet mer representativt för Sverige jämfört med storstadslänen.Studiens syfte var att studera hur pandemin har påverkat kollektivtrafikresandet i Hallands län, samt att utreda hur kollektivtrafikens aktörer i Halland vill utveckla trafiken efter pandemin. Studien baserades på strategiska dokument från tre offentliga aktörer, Region Halland, Hallandstrafiken, som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, och länets sex kommuner. Dessutom gjordes intervjuer med Hallandstrafiken och fyra av sex kommuner. Utöver dokument och intervjuer studerades tidigare forskning på området för att utreda hur pandemin har påverkat kollektivtrafiken i övriga Sverige samt hur man bäst ökar kollektivtrafikens marknadsandel. Detta för att jämföra likheter och skillnader mellan hur situationen är i Halland och i övriga Sverige.Resultatet visade att Covid-19-pandemin gjorde att kollektivtrafikresandet minskade i länet med ungefär 40% för år 2020 och 2021, om man jämför med år 2019. Marknadsandelen sjönk från 18% till som lägst ungefär 9%. Dock ses en relativt tydlig tillbakagång mot 2019 års nivåer under början av 2022. I framtiden tror Hallandstrafiken att resandet kommer förändras, dock är man inte helt säkra på hur, men man är tillsammans med forskare överens om att distansarbetet troligtvis kommer öka som en följd av pandemin. Troligt är även enligt flera intervjuer att resandet i framtiden i större utsträckning sker på andra tider än de traditionella rusningstiderna och att sträckan man pendlar till arbetet blir längre. Region Halland och Hallandstrafikens huvudsakliga mål i framtiden är att öka attraktiviteten för, The Covid-19-pandemic has affected everyone, and not least the public transport sector. This has caused problems for counties and municipalities in Sweden who have been forced to rethink decisions on investments towards the public transport sector. This study discusses Halland county, Sweden, because it has a better balance between urban and rural areas and is more representative for Sweden compared to the more populated counties.The purpose of the study was to study how the pandemic affected the public transport sector in Halland county, and to investigate how public transport actors in Halland want to develop the public transport in the future. The study is based on documents from Halland county, Hallandstrafiken, which is the responsible public transport company in Halland, and the municipalities. Interviews were also made with these actors. Prior studies on the topic were studied to see how the pandemic affected other parts of Sweden, and how to best increase the market share of public transport.The results showed that the Covid-19 pandemic caused the number of public transport users in the county to drop by 40% for the years 2020 and 2021, compared to 2019. The market share for public transport dropped from 18% to 9%. There is however a relatively clear return towards the 2019 levels in the beginning of 2022. Hallandstrafiken believe that travelling will change in the future, but they are unsure of how it will change. Everyone involved in the study, as well as prior studies, think that the amount of teleworking in the future will increase because of the pandemic. The study also shows that it is likely that we to a bigger extent travel on other times than the morning and afternoon peaks, and that the commuting distance will increase. Halland county and Hallandstrafiken have a goal to reach a market share of 30% by 2030 and will work towards that by concentrating the public transport to a smaller number of routes and increase the average speed of the buses. To ge

Kapitlet berör hur halländska myndigheter aktivt diskriminerade och segregerade romer och resandefolk i Halland från 1700-talet till 1900-talet samt hur populärlitteraturen reproducerade stereotypa föreställningar om resandefolk.

Havsnivåhöjning och förhöjda vattenstånd som stormfloder är begrepp som kan kopplas till ökad erosionsrisk, översvämningsrisk och förändrade kuststräckor. Medelvattenståndet i haven ökar till följd av den globala uppvärmningen. Klimatförändringar leder även till att extremväder som stormar och stormfloder blir allt vanligare. I detta arbete har kustområdet kring Morupstrakten, Halland undersökts. Undersökningarna visar hur kustens utformning har förändrats över tid samt hur stormfloder hade kunnat påverka området i Morup. Undersök- ningen har gjorts genom en litteraturstudie för att bygga en djupare förståelse kring begrepp som stormfloder, eros- ionsrisk och havsnivåförändringar. ArcGIS pro som är ett Geografiskt informationssystem (GIS) har använts för simulering, analysering och visualisering av data. Bildningen av stormfloder och havsnivåstigningen påverkas bero- ende av det geografiska läget. I Morupstrakten, Halland kan man se att det skett en viss förändring av kuststräckan och att kust förändringen troligtvis kommer att fortsätta i framtiden. Kusten är en dynamisk miljö där förändringar sker dagligen genom erosion, sedimenttransport, regression och transgression. Simuleringar av stormfloder visar på att det finns en sårbarhet längs med kustlinjen där det förekommer översvämningsrisker. På grund av stigande me- delvattenstånd kan stormfloder i framtiden få större konsekvenser med större påverkan på landmassa., A rise in sea level and temporarily elevated sea level changes such as in situations like storm surges, can often lead to complications like flooding, erosion, and geomorphological changes of the nearby landscape. The mean sea level is steadily increasing due to the impact of global warming. At the same time metrological event such as storms and storm surges seem to occur more frequently. In this research the coastline of Morup, Halland have been studied. The change of the coast’s morphology and shape have been studied to dictate changes overtime. The impact of storm surges in the area have been analyzed to locate areas that can be affected by the storm surge. The research method is conducted through literature studies. Analyses with map data and simulations is conducted with ArcGIS pro, a program with capabilities in Geographic information system (GIS). Through the conducted research the results indicates that storm surges and sea level rises is highly dependent on the areas local geographic place- ment. In Morup, Halland there were indications of changes of the coastline overtime. These changes since 1960 seems to progress since the impact of sea level changes and storm surges further amplifies these processes. The coastline is a dynamic zone where environmental changes and challenges occur on daily bases. Simulations of storm surges near coastlines can give indications on the coastal vulnerability in the area. This is an important topic since storm surges in the future is expected to cause more damage on properties and infrastructures due to the in- crease of mean sea level.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods., Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka e-post till geografisk.information@trafikverket.se.