Search

Número Monográfico: La economía social ante sus retos: emprendimiento, transformación digital, género y desarrollo sostenible., El avance experimentado por las tecnologías de información, y en concreto el desarrollo de las tecnologías de Internet, ha tenido su máximo exponente en el despliegue progresivo de servicios y aplicaciones para las empresas, provocando que las pymes reaccionen ante la transformación digital de los negocios para adaptarse a las nuevas exigencias. Dentro de este grupo de empresas hay cooperativas que se enfrentan con mercados que requieren concepciones personalizadas y flexibles del producto o servicio. Ante estas exigencias, las cooperativas han de conectar con el entorno para captar las necesidades de clientes y socios, y obtener información que ayude a satisfacerlos. Para ello, resulta fundamental dotarse de sitios Web corporativos que generen información yconocimiento de apoyo al proceso de toma de decisiones y anticiparse a los cambios. El objetivo de este trabajo es conocer cuáles son los indicadores que explican la calidad de la información que divulgan las pequeñas y medianas cooperativas de Canarias através del sitio Web corporativo. Para lograrlo, se basa en el modelo de Delone y McLean (2002 y 2003) adaptado a los sitios Web de 24 cooperativas que se identifican utilizando la base de datos SABI y cuyos datos se analizan aplicando el Modelo de Rasch (1980). Los resultados se corresponden con el total de cooperativas que tienen sitio Web activo y revelan que la calidad de la información que comparten las cooperativas mediante el sitio se basa más en información sobre los productos e información útil que en información para los socios y clientes, y algunos indicadores están condicionados por la provincia donde se localizan y el período en que se crean. Por consiguiente, conviene que las cooperativas no sólo valoren el mantener un sitio Web corporativo para compartir información completa, actualizada, relevante y exacta, sino también para comunicarse y realizar transacciones con los socios y los clientes que satisfagan sus necesidades y expectativas. Las conclu, The advance experienced by information technologies, and specifically the development of Internet technologies has had its maximum exponent in the progressive deployment of new services and applications for companies, which is leading SMEs to react to the digital transformation of business to adapt to new demands. Within this group of companies are cooperatives that face markets that require more personalized and flexible conceptions of the product or service. In response to these demands, cooperatives have to connect with the environment to capture the needs of customers and partners, and obtain information that helps to meet their needs. For this, it is essential that they are equipped with corporate Web sites that help to generate information and knowledge useful as a support to make decisions and anticipate changes. The objective of this work is to know which are the indicators that explain the quality of the information that small and medium-sized cooperatives in the Canary Islands disclose through the corporate website. To achieve this, it is based on the Delone and McLean model (2002 and 2003) adapted to the websites of 24 cooperatives that are identified using the SABI database and whose data are analyzed by applying the Rasch Model (1980). The results correspond to the total active cooperative Web site and reveal that the quality of information shared by cooperatives through the Web site is based more on information about products and useful information than on information for partners and customers, with some indicatos being conditioned by the province where they are located and the period in which they are created. Therefore, cooperatives should not only value maintaining a corporate website to share complete, up-to-date, relevant and accurate information, but also should communicate and carry out transactions with partners and customers that meet their needs and expectations. The conclusions obtained show that, in general, selected small and medium coope, Escuela de Estudios Cooperativos, Fac. de Ciencias Económicas y Empresariales, TRUE, pub

Books are a key channel in the scientific communication processes for researchers in Social Sciences and Humanities. Although the best way of assessing the monographs would involve its individualized reading, this method is practically unfeasible both in terms of cost and time. An indicator which could be used is the prestige of the publisher of monographs and it is essential to take into account the academy's opinion to determine it. This article reports a survey launched to 11,647 lecturers and Spanish researchers, with a response rate of 26%, in which the respondents were asked to point those quality indicators they consider the most relevant for books as well as their opinion on the quality of publishers. As the main results, there are reported the top-rated publishers, as well as the characteristics which, according to the respondents' opinion, determine their quality; among these characteristics, stands out the fact of counting with an assessment system with external reviewers. Regarding the list of publishers, it is also explained the indicator which allows its ranking. It is also defended the use of the results in the form of categorization. © The Author 2012. Published by Oxford University Press. All rights reserved.

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om Sveriges ungdomsmottagningar har liknande förutsättningar att arbeta på ett kvalitetssäkert sätt utifrån de styrdokument som ett urval av mottagningar använder. Ungdomsmottagningar drivs utan nationellt uppdrag och av olika uppdragsgivare och utan enhetliga uppdragsbeskrivningar. Detta skulle kunna vara orsaken till de stora skillnader i bland annat kompetens, struktur och tillgänglighet som rapporter pekar på. Detta skulle kunna leda till bristande eller varierande vårdkvalitet. Metod Genom en kvalitativ innehållsanalytisk ansats undersöks om ett strategiskt urval av styrdokument från ungdomsmottagningsverksamheten behandlar de kvalitetsområden som framgår i Socialstyrelsens föreskrift om ”God Vård”. Reslutat De styrdokument som undersökts ger ett samlat intryck av vad en ungdomsmottagning arbetar med. De har alla ett övergripande mål med i stort sett samma betydelse; att främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa, stärka deras identitetsutveckling så att de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. Detta mål anger ramen för verksamheten. De styrdokument som studerats uppvisar stora skillnader, framför allt i hur utförligt man beskriver sina mål, samt i hur uppföljnings- och kvalitetsförbättringsarbetet beskrivs. De dokument som bäst täcker God vårds kvalitetsmål, är mer generella och lämnar större tolkningsutrymme till bland annat personal och huvudmän. Detta skulle kunna ge stora skillnader i vårdkvalitet, vilket också påvisats i svenska studier och rapporter. Ytterligare forskning om hur personal och huvudmän har uppfattat ungdomsmottagningarnas uppdrag behövs göras för att stärka denna teori. Slutsats Utifrån de undersökta dokumenten kan sägas att alla ungdomsmottagningar inte har fått liknande förutsättningar för att arbeta på ett kvalitetssäkert sätt utifrån vad God Vård anger. De mål som anges i styrdokumenten lämnar oftast för stor, Aim The purpose of this paper is to examine whether Swedish “ungdomsmottagningar” (youth center for services and counseling of sexual and reproductive health) have been given similar opportunities to work in a quality safe way from the policy documents that a sample of clinics use. Today all ”ungdomsmottagningar” are providing care without national mandate, by different healthcare providors and without homogenous mission. This could be a reason for the vast differences reported, in for example in competence, structure and access. There is a risk that the result is a lack of quality of care. Method The various policy documents from the youth centers are examined through a qualitative analytical content approach. The quality areas presented in the National Board of Health and Welfare directive on "Good Care" are searched in the documents. Result The policy documents examined give an overall impression of what a youth center is about. They all have one main goal with essentially the same purpose: to strengthen young people's physical and psychological health, strengthen their identity development toward a safe and responsible sexuality. Their mission is also to prevent unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. This goal only defines the framework around the “youth centers”. The policy documents studied show major differences, especially in the detailing of described goals as well as in monitoring and improving quality of work. The documents that best matches ”good care” are more general but leave more room for interpretation on numerous factors, including staffing and principals. This could lead to large differences between the youth centers, which also are demonstrated in Swedish studies and reports. Further research on how staff and principals are perceived by the youth centers mission is needed to strengthen this explannation. Conclusion Based on the reviewed documents it can be said that all youth centers have not received similar conditi

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om Sveriges ungdomsmottagningar har liknande förutsättningar att arbeta på ett kvalitetssäkert sätt utifrån de styrdokument som ett urval av mottagningar använder. Ungdomsmottagningar drivs utan nationellt uppdrag och av olika uppdragsgivare och utan enhetliga uppdragsbeskrivningar. Detta skulle kunna vara orsaken till de stora skillnader i bland annat kompetens, struktur och tillgänglighet som rapporter pekar på. Detta skulle kunna leda till bristande eller varierande vårdkvalitet. Metod Genom en kvalitativ innehållsanalytisk ansats undersöks om ett strategiskt urval av styrdokument från ungdomsmottagningsverksamheten behandlar de kvalitetsområden som framgår i Socialstyrelsens föreskrift om ”God Vård”. Reslutat De styrdokument som undersökts ger ett samlat intryck av vad en ungdomsmottagning arbetar med. De har alla ett övergripande mål med i stort sett samma betydelse; att främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa, stärka deras identitetsutveckling så att de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. Detta mål anger ramen för verksamheten. De styrdokument som studerats uppvisar stora skillnader, framför allt i hur utförligt man beskriver sina mål, samt i hur uppföljnings- och kvalitetsförbättringsarbetet beskrivs. De dokument som bäst täcker God vårds kvalitetsmål, är mer generella och lämnar större tolkningsutrymme till bland annat personal och huvudmän. Detta skulle kunna ge stora skillnader i vårdkvalitet, vilket också påvisats i svenska studier och rapporter. Ytterligare forskning om hur personal och huvudmän har uppfattat ungdomsmottagningarnas uppdrag behövs göras för att stärka denna teori. Slutsats Utifrån de undersökta dokumenten kan sägas att alla ungdomsmottagningar inte har fått liknande förutsättningar för att arbeta på ett kvalitetssäkert sätt utifrån vad God Vård anger. De mål som anges i styrdokumenten lämnar oftast för stor, Aim The purpose of this paper is to examine whether Swedish “ungdomsmottagningar” (youth center for services and counseling of sexual and reproductive health) have been given similar opportunities to work in a quality safe way from the policy documents that a sample of clinics use. Today all ”ungdomsmottagningar” are providing care without national mandate, by different healthcare providors and without homogenous mission. This could be a reason for the vast differences reported, in for example in competence, structure and access. There is a risk that the result is a lack of quality of care. Method The various policy documents from the youth centers are examined through a qualitative analytical content approach. The quality areas presented in the National Board of Health and Welfare directive on "Good Care" are searched in the documents. Result The policy documents examined give an overall impression of what a youth center is about. They all have one main goal with essentially the same purpose: to strengthen young people's physical and psychological health, strengthen their identity development toward a safe and responsible sexuality. Their mission is also to prevent unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. This goal only defines the framework around the “youth centers”. The policy documents studied show major differences, especially in the detailing of described goals as well as in monitoring and improving quality of work. The documents that best matches ”good care” are more general but leave more room for interpretation on numerous factors, including staffing and principals. This could lead to large differences between the youth centers, which also are demonstrated in Swedish studies and reports. Further research on how staff and principals are perceived by the youth centers mission is needed to strengthen this explannation. Conclusion Based on the reviewed documents it can be said that all youth centers have not received similar conditi