Search

Purpose: The aim of this study is to preparation of a proposed audit program that includes effective audit procedures in which financial irregularities are identified. Theoretical Framework: The shed light on the conceptual aspect of the procedures for controlling government financial reports .and definitional The objective of the government financial reporting process is for the purpose of translating economic events in government institutions into numbers so that they can be understood when presented to users of accounting information in order to assist them in making current and future decisions. Thus, this information may face some obstacles and limitations that prevent the accounting measurement from being provided in an appropriate manner, as well as make the credibility far from the goal that the accounting measurement. Design/Methodology/Approach :The inductive method was relied upon in defining the research problem by observing that activating auditing procedures through a proposed auditing program on government financial reports ensures the accuracy and fairness of the financial statements for the transition from the general to the private, as well as relying on the deductive method for the transition from the private To the public by presenting the audit procedures according to the proposed program and disseminating the results that can be reached from the audit of government financial reports in the Iraqi environment . Findings: The results Ascertaining the risks of material errors in auditing government financial reports, as the higher the risks, the greater the amount of evidence that the auditor must obtain. As well as the process of making sure that the trial balance is prepared according to the government accounting

Con el objetivo de aplicar los conocimientos adquiridos, tanto en el curso del Master como en la realización de las prácticas, en este trabajo se expone las fases de la Auditoria Financiera. En especial, se desarrolla la fase de planificación de forma profesional y poniendo en práctica las competencias adquiridas. Comenzamos exponiendo la introducción donde mencionamos la estructura y objetivo del trabajo. En el siguiente capítulo, se desarrolla la fase de planificación, obteniendo como resultado el diseño de un programa de auditoría que determine los procedimientos de auditoría que permitan obtener evidencia suficiente y adecuada para que el auditor emita una opinión apropiada en el informe de auditoría. En el capítulo tercero, analizaremos los efectos e impactos que deberíamos tener en cuenta en la redacción de las cuentas del 2019 debido a la crisis sanitaria ocasionada por el COVID-19., With the aim of applying the knowledge acquired, both in the course of the Master and in the realization of the practices, in this work the phases of the Financial Audit are exposed. In particular, the planning phase is developed in a professional way and putting into practice the skills acquired. We begin by presenting the introduction where we mention the structure and objective of the work. In the next chapter, the planning phase is developed, resulting in the design of an audit program that determines the audit procedures that allow obtaining sufficient and adequate evidence for the auditor to issue an appropriate opinion in the audit report. In the third chapter, we will analyze the effects and impacts that we should take into account in the drafting of the 2019 accounts due to the health crisis caused by COVID 19.

Digitaliseringens utveckling har de senaste decennierna verkat i väldigt stor omfattning, då fler och fler digitala revisionsverktyg används samt att arbetsmoment automatiseras (FAR, 2016). Trots möjligheter av hjälpmedel och stöd för revisorn i sitt revisionsarbete påträffas nya utmaningar, med de digitala programmen. Flera faktorer hämmar användningen av digitala revisionsprogram. Dessa är exempelvis brist i kompetens, missuppfattningar, tilltro till teknologin trots störningar och cyberhot, samt mycket mer (Chan & Vasarhelyi, 2018). Behovet för forskning angående vad för utmaningar som råder i revisionsbyråerna, hur dessa påverkar revisionsprocessen och revisorns revisionsutförande, samt hanteringen av dessa är högt (Chan & Vasarhelyi, 2011), varpå denna studie råder. Forskningsfrågor: Vilka utmaningar påträffas i användningen av digitala revisionsprogram i revisionsprocessen? På vilket sätt påverkar dessa revisionsprocessen? Hur hanterar man dessa utmaningar? Syfte: Att ge ökad förståelse för de utmaningar som påträffas i användningen av digitala revisionsprogram, samt hur dessa påverkar revisionsprocessen. Studiens fördelar ämnar bidra med forskning kring den växande IT-användningen inom revisionsbranschen för att förhindra framtida revisionsteknologiska utmaningar. Metod: Studien är utförd genom en kvalitativ forskningsmetod som genererats av semistrukturerade intervjuer med revisorer och revisorsassistenter från olika revisionsbyråer. Arbetet följer en abduktiv ansats och ett bekvämlighetsurval. Slutsats: Icke-rutinmässiga- och tekniska utmaningar med digitala revisionsprogram har identifierats, exempelvis som beteendeförändringar, brist i utbildning och tekniska störningar. Dessa har främst påverkat revisionsprocessen med effektivitetsbrister. Vidare hanteras utmaningarna främst genom kommunikation inom byrån. Den hantering som krävs men är bristande är utbildning om IT-kompetens och kännedom om de digitala revisionsverktygens funktionalitet för revi, The development of digitalisation has in the recent decades been great, with more and more digital audit tools being used and work processes that are automated (FAR, 2016). Despite the opportunities of tools and support for the auditor in his audit work, new challenges are encountered with the digital programs. Several factors hamper the use of digital audit programs. These are, for example, lack of skills, misconceptions, confidence in technology despite disruptions and cyber threats and much more (Chan & Vasarhelyi, 2018). The need for research on what challenges exists in the audit firms and how these affect the audit process and the auditor´s audit performance, and the management with it is high (Chan & Vasarhelyi, 2011), which is why this study prevails. Questions: What challenges are encountered in the use of digital audit programs in the audit process? How does this affect the audit process? How to manage with these challenges? Purpose: To provide increased understanding of the challenges encountered in the use of digital audit programs, and how these affect the audit process. The study´s benefits are intended to contribute to research on the growing use of IT in the auditing industry to prevent future auditing technology challenges. Method: The study was conducted through a qualitative research method, generated by semi-structured interviews with auditors and auditors´ assistants from various audit firms. The work follows an abductive approach and method choice of comfort. Conclusions: Non-routine- and technical challenges with digital audit programs have been identified, such as behavioural changes, lack of education and technical disruptions. These have mainly affected the audit process with lack of efficiency. Furthermore, the challenges are mainly addressed through communication within the audit firm. The management that is required but lacking is education about IT skills and knowledge of the functionality of the digital audit tools for the audi

Digitaliseringens utveckling har de senaste decennierna verkat i väldigt stor omfattning, då fler och fler digitala revisionsverktyg används samt att arbetsmoment automatiseras (FAR, 2016). Trots möjligheter av hjälpmedel och stöd för revisorn i sitt revisionsarbete påträffas nya utmaningar, med de digitala programmen. Flera faktorer hämmar användningen av digitala revisionsprogram. Dessa är exempelvis brist i kompetens, missuppfattningar, tilltro till teknologin trots störningar och cyberhot, samt mycket mer (Chan & Vasarhelyi, 2018). Behovet för forskning angående vad för utmaningar som råder i revisionsbyråerna, hur dessa påverkar revisionsprocessen och revisorns revisionsutförande, samt hanteringen av dessa är högt (Chan & Vasarhelyi, 2011), varpå denna studie råder. Forskningsfrågor: Vilka utmaningar påträffas i användningen av digitala revisionsprogram i revisionsprocessen? På vilket sätt påverkar dessa revisionsprocessen? Hur hanterar man dessa utmaningar? Syfte: Att ge ökad förståelse för de utmaningar som påträffas i användningen av digitala revisionsprogram, samt hur dessa påverkar revisionsprocessen. Studiens fördelar ämnar bidra med forskning kring den växande IT-användningen inom revisionsbranschen för att förhindra framtida revisionsteknologiska utmaningar. Metod: Studien är utförd genom en kvalitativ forskningsmetod som genererats av semistrukturerade intervjuer med revisorer och revisorsassistenter från olika revisionsbyråer. Arbetet följer en abduktiv ansats och ett bekvämlighetsurval. Slutsats: Icke-rutinmässiga- och tekniska utmaningar med digitala revisionsprogram har identifierats, exempelvis som beteendeförändringar, brist i utbildning och tekniska störningar. Dessa har främst påverkat revisionsprocessen med effektivitetsbrister. Vidare hanteras utmaningarna främst genom kommunikation inom byrån. Den hantering som krävs men är bristande är utbildning om IT-kompetens och kännedom om de digitala revisionsverktygens funktionalitet för revi, The development of digitalisation has in the recent decades been great, with more and more digital audit tools being used and work processes that are automated (FAR, 2016). Despite the opportunities of tools and support for the auditor in his audit work, new challenges are encountered with the digital programs. Several factors hamper the use of digital audit programs. These are, for example, lack of skills, misconceptions, confidence in technology despite disruptions and cyber threats and much more (Chan & Vasarhelyi, 2018). The need for research on what challenges exists in the audit firms and how these affect the audit process and the auditor´s audit performance, and the management with it is high (Chan & Vasarhelyi, 2011), which is why this study prevails. Questions: What challenges are encountered in the use of digital audit programs in the audit process? How does this affect the audit process? How to manage with these challenges? Purpose: To provide increased understanding of the challenges encountered in the use of digital audit programs, and how these affect the audit process. The study´s benefits are intended to contribute to research on the growing use of IT in the auditing industry to prevent future auditing technology challenges. Method: The study was conducted through a qualitative research method, generated by semi-structured interviews with auditors and auditors´ assistants from various audit firms. The work follows an abductive approach and method choice of comfort. Conclusions: Non-routine- and technical challenges with digital audit programs have been identified, such as behavioural changes, lack of education and technical disruptions. These have mainly affected the audit process with lack of efficiency. Furthermore, the challenges are mainly addressed through communication within the audit firm. The management that is required but lacking is education about IT skills and knowledge of the functionality of the digital audit tools for the audi