Search

Mellan 2020 och 2023 har Vivab i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört en förstudie om avancerad rening vid Getteröverket i Varberg. Förstudien genomfördes med bidrag från Naturvårdsverket i två olika etapper. Den första etappen omfattade en påverkansanalys av vattenmiljön, en behovsutredning och initiering av pilottester medan den andra etappen handlade främst om en fortsättning och komplettering av pilottester samt framtagandet av beslutsunderlag. Denna rapport redovisar etapp nummer två och kompletterar redan utfört arbete från etapp ett. Den första rapporten som avser etapp ett skickades till Naturvårdsverket i slutet av 2021. Syftet med den förstudien var att utreda förutsättningarna för en fullskaleinstallation av lämplig teknik för rening av organiska mikroföroreningar såsom läkemedelsrester vid Getteröverket. Målet med studien var att ge ett väl underbyggt underlag för aktuella beslutsfattare för en eventuell implementering av en fullskaleanläggning inom befintligt verksamhetsområde. För att uppnå ovan nämnda mål genomfördes kompletterande screeningar av organiska mikroföroreningar i föreliggande rapport. Provtagning har genomförts över avloppsreningsverket, potentiella punktkällor uppströms och i mottagande ytvatten som utgör Getteröverkets recipient. De tidigare startade långtidsförsöken från etapp 1 fortsatte under etapp 2. Försöken har utvärderat teknikkombinationen ultrafiltrering och granulerat aktiv kol (UF-GAK) och inkluderade även kompletterande pilottester med teknikkombinationen ozonering efterföljt av GAK (O3-GAK).Resultaten för den genomförda och kompletterande kartläggningen av i) mikroföroreningar över Getteröverket, ii) bidragande källor till inkommande avloppsvatten och iii) olika recipientpunkter, visade tydligt att Getteröverket är den dominerande transportvägen för läkemedelsrester till mottagande recipient inklusive Inre Farehammarsviken, som är ett känsligt och skyddat naturområde. För andra mikroföroreningar såsom PFAS (p, Commissioned By: VIVAB.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är en gynekologisk sjukdom som drabbar mellan 3–8 % av kvinnor världen över och kan ge allvarliga konsekvenser. För en del drabbade kan det finnas samsjuklighet med andra sjukdomar. Detta kan försvåra behandling om kvinnan söker vård för sin hormonella obalans, då det inte är ovanligt att fokus läggs på behandling av den/de andra diagnosen/erna istället för PMDS. Symtom och besvär som är vanliga är bland annat sömnsvårigheter, ont i muskler och leder, svullnad på grund av vätskeansamling, koncentrationssvårigheter och problem med relationer. För diagnostisering av PMDS ska symtomen innehålla ett affektivt och ett somatiskt/kognitivt symtom som uppstår i fasen mellan ägglossning och menstruation (lutealfasen) och avtar efter första mensdagen. Syfte Syftet med denna studie var att sammanfatta effekter av interventioner mot PMDS bland kvinnor 18–44 år. Metod Studien är en systematisk litteraturöversikt som fokuserade på att samla in data från åren 2019 - 2024. Inklusionskriterier var kvinnor i åldrarna 18–44 år, att artiklarna var peer reviewed, återfanns i akademiska tidskrifter och var på engelska. Det resulterade slutligen i tolv artiklar. Dessa analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet i studien visade att olika typer av interventioner hade effekt på besvär och symtom som kvinnor med PMDS lider av. Effekt sågs på fysisk och psykisk hälsa, sociala relationella förändringar och hormonella förändringar. Behandlingarna var både farmakologiska och icke farmakologiska. Den vanligaste behandlingen enligt protokoll är hormonbehandling, antingen Selektiva serotoninåterupptagningshämmare (SSRI)- eller Selektiva progesteronreceptor-modulerare (SPRM) preparat. I resultatet framkom även att kognitiv beteendeterapi online (iKBT), örtterapi och ljusterapi hade en effekt på symtom., Background Premenstrual dysphoric disorder (PMDD) is a gynecological disease that affects between 3-8 % of women. For some, there may be comorbidity with other diseases. If there is, it can make treatment more difficult, as it is not uncommon for the focus to be placed on treating the other comorbidity diagnoses instead of PMDD. Common symptoms and complaints include difficulty sleeping, pain in muscles and joints, swelling due to fluid retention, difficulty concentrating, interference with relationships, and other symptoms. For the diagnosis of PMDD, the symptoms must include an affective and a somatic/cognitive symptom that occurs in the phase between ovulation and menstruation (the luteal phase) and subsides after the first day of menstruation. Aim This study aimed to summarize the current state of research in the field of women's health, and specifically the effects of interventions for PMDD. Method The study is a systematic literature review that focuses on collecting data from the years of 2019 - 2024. The inclusion criteria were women aged 18-44, articles that were peer-reviewed, found in academic journals, and in the English language. The search resulted in 12 articles which were analyzed according to qualitative content analysis. Result The results of the study showed that various types of interventions affect problems and symptoms that women with PMDD suffer from. Effects were seen on physical and mental health, social relational changes, and hormonal changes. The treatments were both pharmacological and non-pharmacological. The most common treatment is hormone therapy, either Selective Serotonin Reuptake Inhibitors or Selective Progesterone Receptor Modulators. The results also showed that online cognitive behavioral therapy, herbal therapy, and light therapy affected symptoms positively.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är en gynekologisk sjukdom som drabbar mellan 3–8 % av kvinnor världen över och kan ge allvarliga konsekvenser. För en del drabbade kan det finnas samsjuklighet med andra sjukdomar. Detta kan försvåra behandling om kvinnan söker vård för sin hormonella obalans, då det inte är ovanligt att fokus läggs på behandling av den/de andra diagnosen/erna istället för PMDS. Symtom och besvär som är vanliga är bland annat sömnsvårigheter, ont i muskler och leder, svullnad på grund av vätskeansamling, koncentrationssvårigheter och problem med relationer. För diagnostisering av PMDS ska symtomen innehålla ett affektivt och ett somatiskt/kognitivt symtom som uppstår i fasen mellan ägglossning och menstruation (lutealfasen) och avtar efter första mensdagen. Syfte Syftet med denna studie var att sammanfatta effekter av interventioner mot PMDS bland kvinnor 18–44 år. Metod Studien är en systematisk litteraturöversikt som fokuserade på att samla in data från åren 2019 - 2024. Inklusionskriterier var kvinnor i åldrarna 18–44 år, att artiklarna var peer reviewed, återfanns i akademiska tidskrifter och var på engelska. Det resulterade slutligen i tolv artiklar. Dessa analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet i studien visade att olika typer av interventioner hade effekt på besvär och symtom som kvinnor med PMDS lider av. Effekt sågs på fysisk och psykisk hälsa, sociala relationella förändringar och hormonella förändringar. Behandlingarna var både farmakologiska och icke farmakologiska. Den vanligaste behandlingen enligt protokoll är hormonbehandling, antingen Selektiva serotoninåterupptagningshämmare (SSRI)- eller Selektiva progesteronreceptor-modulerare (SPRM) preparat. I resultatet framkom även att kognitiv beteendeterapi online (iKBT), örtterapi och ljusterapi hade en effekt på symtom., Background Premenstrual dysphoric disorder (PMDD) is a gynecological disease that affects between 3-8 % of women. For some, there may be comorbidity with other diseases. If there is, it can make treatment more difficult, as it is not uncommon for the focus to be placed on treating the other comorbidity diagnoses instead of PMDD. Common symptoms and complaints include difficulty sleeping, pain in muscles and joints, swelling due to fluid retention, difficulty concentrating, interference with relationships, and other symptoms. For the diagnosis of PMDD, the symptoms must include an affective and a somatic/cognitive symptom that occurs in the phase between ovulation and menstruation (the luteal phase) and subsides after the first day of menstruation. Aim This study aimed to summarize the current state of research in the field of women's health, and specifically the effects of interventions for PMDD. Method The study is a systematic literature review that focuses on collecting data from the years of 2019 - 2024. The inclusion criteria were women aged 18-44, articles that were peer-reviewed, found in academic journals, and in the English language. The search resulted in 12 articles which were analyzed according to qualitative content analysis. Result The results of the study showed that various types of interventions affect problems and symptoms that women with PMDD suffer from. Effects were seen on physical and mental health, social relational changes, and hormonal changes. The treatments were both pharmacological and non-pharmacological. The most common treatment is hormone therapy, either Selective Serotonin Reuptake Inhibitors or Selective Progesterone Receptor Modulators. The results also showed that online cognitive behavioral therapy, herbal therapy, and light therapy affected symptoms positively.

Användningen av läkemedel och olika kemikalier är utbredd i samhället. Att kommunala reningsverk bidrar med utsläpp av dessa till vattenmiljön är väl känt. Kunskapen om vilka eventuella effekter detta leder till för akvatiska organismer i reningsverkens recipienter är däremot knapphändig. Denna rapport syftar till att öka kunskapsläget om sådana effekter. Biologiska tester på avloppsvatten och undersökningar av miljösituationen i recipienten har genomförts i anslutning till Rimbo reningsverk i Norrtälje kommun.

Användningen av läkemedel och olika kemikalier är utbredd i samhället. Att kommunala reningsverk bidrar med utsläpp av dessa till vattenmiljön är väl känt. Kunskapen om vilka eventuella effekter detta leder till för akvatiska organismer i reningsverkens recipienter är däremot knapphändig. Denna rapport syftar till att öka kunskapsläget om sådana effekter. Biologiska tester på avloppsvatten och undersökningar av miljösituationen i recipienten har genomförts i anslutning till Rimbo reningsverk i Norrtälje kommun.

Vid tre av de största avloppsreningsverken i Sundsvall kommun har IVL genomfört en förstudie med syftet att utreda förutsättningar för en fullskaleinstallation för rening av läkemedelsrester från avloppsvatten. Förstudien visade att det framför allt var hormoner som utgjorde den största risken för negativ påverkan på vattenförekomsten. Eftersom Sundsvall kommun har planer för en framtida utbyggnad med kväverening vid Fillan ARV, föddes en tanke om huruvida en sådan utbyggnad även skulle kunna bidra till att hormonhalterna i utgående avloppsvatten minskar till icke-detekterbara nivåer. Detta mot bakgrund av att minskade hormonhalter observerats vid avloppsreningsverk med kväverening i södra Sverige. Om motsvarande minskning av utgående hormonhalter skulle observeras vid en utbyggd kväverening i Sundsvall kommun, skulle detta leda till att de observerade miljöriskerna i recipienten eliminerades.Med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket, och med hjälp av en befintlig pilotanläggning för studier av kväverening i kalla klimat via rörliga biofilmsreaktorer med bärare (MBBR), genomfördes under åren 2021 och 2023 en kompletterande förstudie vars resultat presenteras i denna rapport. Projektet har fokuserat på rening av hormoner och hormonstörande effekter vid implementering av kväverening i kalla klimat. Det övergripande målet har varit att öka kunskapen om kväverening och nedbrytning av hormoner vid låga temperaturer och att identifiera kunskapsluckor. Denna kunskap ska stödja planering och implementering av reningsprocesser vid höga hormonhalter i avloppsvatten i kalla klimat.Föreliggande rapport sammanställer dels kunskap om rening av hormoner och hormonstörande ämnen vid avloppsreningsverk utifrån i huvudsak en svensk kontext, dels resultat från genomförda pilottester vid Fillan ARV i Sundsvall. Genomgående under projektperioden observerades att kväve kunde reduceras med mer än 70 % i genomsnitt. Veckovisa analyser av hormoner och hormonstörande effekter, samt månadsvis, Other commissioner: Sundsvall Vatten AB.

2020-01220/Vetenskapsrådet/Det är hormonerna. Kvinnor i transition genom berättelser om hormoner.

2020-01220/Vetenskapsrådet/Det är hormonerna. Kvinnor i transition genom berättelser om hormoner.

Devising process leading up to a performance about hormones.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att kartlägga kvinnors självupplevda motivation- och träningsprestation i relation till menstruationscykeln tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Frågeställningarna är: - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för motivation före och under träning? - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för prestation under träning? Metod Metoden som användes är en kvantitativ forskningsmetod där studiedesignen är en longitudinell kohortstudie. Kohortstudiens datainsamlingstillfällen grundade sig i menstruationscykelns tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Urvalet baserades på fysiskt aktiva kvinnor med en naturlig regelbunden menstruationscykel som inte använde några hormonella preventivmedel. För framtagning av resultatet användes statistiska tester för att leta efter skillnader i faserna. Resultat Resultatet i denna studie visar att kvinnor upplever en signifikant skillnad i sin träningsprestation i relation till menstruationscykelns olika faser, där upplevd prestation skattades högre i follikel-ägglossningsfas (fas 2) än i lutealfas (fas 3). Det fanns även indikationer på att kvinnors motivation under träningspass varierade över faserna, men statistisk signifikans kunde inte säkerställas. Slutsats Denna studie kan bidra till den kunskapslucka som finns inom självupplevd prestation i relation till menstruationscykeln. Träningsplanering kan utformas genom att kvinnor planerar sin träning utifrån när prestationen och motivationen upplevs som högst.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att kartlägga kvinnors självupplevda motivation- och träningsprestation i relation till menstruationscykeln tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Frågeställningarna är: - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för motivation före och under träning? - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för prestation under träning? Metod Metoden som användes är en kvantitativ forskningsmetod där studiedesignen är en longitudinell kohortstudie. Kohortstudiens datainsamlingstillfällen grundade sig i menstruationscykelns tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Urvalet baserades på fysiskt aktiva kvinnor med en naturlig regelbunden menstruationscykel som inte använde några hormonella preventivmedel. För framtagning av resultatet användes statistiska tester för att leta efter skillnader i faserna. Resultat Resultatet i denna studie visar att kvinnor upplever en signifikant skillnad i sin träningsprestation i relation till menstruationscykelns olika faser, där upplevd prestation skattades högre i follikel-ägglossningsfas (fas 2) än i lutealfas (fas 3). Det fanns även indikationer på att kvinnors motivation under träningspass varierade över faserna, men statistisk signifikans kunde inte säkerställas. Slutsats Denna studie kan bidra till den kunskapslucka som finns inom självupplevd prestation i relation till menstruationscykeln. Träningsplanering kan utformas genom att kvinnor planerar sin träning utifrån när prestationen och motivationen upplevs som högst.

2020-01220/Vetenskapsrådet/Det är hormonerna. Kvinnor i transition genom berättelser om hormoner.

Devising process leading up to a performance about hormones.

2020-01220/Vetenskapsrådet/Det är hormonerna. Kvinnor i transition genom berättelser om hormoner.

2020-01220/Vetenskapsrådet/Det är hormonerna. Kvinnor i transition genom berättelser om hormoner.

Många svenska kommunala reningsverk utreder möjligheterna att förbättra avskiljningen av läkemedelsrester i avloppsvattnet. I detta projekt har ett fiskförsök utförts där öring från lokala fiskbestånd exponerats för avloppsvatten från Fors reningsverk i Haninge kommun. Avloppsvatten har i en pilotanläggning renats med olika tekniker . Den fysiologiska responsen hos fisken efter en månads exponering i akvarier för de alternativt behandlade avloppsvattnen har mätts med olika biomarkörer. Parallellt har även förekomsten av läkemedelsubstanser och östrogena hormoner i primärrecipienten Vitsån kartlagts.

Många svenska kommunala reningsverk utreder möjligheterna att förbättra avskiljningen av läkemedelsrester i avloppsvattnet. I detta projekt har ett fiskförsök utförts där öring från lokala fiskbestånd exponerats för avloppsvatten från Fors reningsverk i Haninge kommun. Avloppsvatten har i en pilotanläggning renats med olika tekniker . Den fysiologiska responsen hos fisken efter en månads exponering i akvarier för de alternativt behandlade avloppsvattnen har mätts med olika biomarkörer. Parallellt har även förekomsten av läkemedelsubstanser och östrogena hormoner i primärrecipienten Vitsån kartlagts.

Bakgrund: De hormonella förändringarna som sker under menstruationscykeln bidrar till variationer i olika fysiologiska processer som påverkar både kvinnors mående och prestation. Det är inte enbart det välstuderade premenstruella syndromet innan blödning som påverkar utan variationer i könshormonerna under hela menstruationscykeln påverkar olika fysiologiska processer. Forskning om optimering av styrke- och konditionsträning utgår ofta från studier med manliga deltagare som har testosteron som uppbyggande hormon. Forskning på kvinnor visar att de hormonella förändringarna under menstruationscykeln bidrar till variation i metabolism, styrka, inflammation, vätskebalans, kroppstemperatur och risk för skador. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka hur menstruationscykeln påverkar prestationsförmågan hos idrottande kvinnor. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och Sport Discus. Även en utökad sökning och en sekundärsökning utfördes. Totalt inkluderades tio studier. Resultat: Fem studier undersökte skillnader i muskelstyrka mellan follikelfasen (första blödningsdag fram till ägglossning) och lutealfasen (ägglossning fram till dagen innan nästa blödning). Fyra av studierna visade en ökad muskelstyrka och större muskeltillväxt under follikelfasen och en av studierna visade ingen skillnad mellan faserna. Fem studier undersökte syreupptagningsförmåga mellan follikel- och lutealfas. Två av studierna visade en högre syreupptagningsförmåga under lutealfasen, och tre av studierna visade inga skillnader mellan faserna. Slutsats: Studierna kring muskelstyrka indikerar att effekten av styrketräning är störst under follikelfasen, varemot flera studier behövs för att kunna utreda hur menstruationscykeln påverkar kvinnors syreupptagningsförmåga., Background: The hormonal changes that occur during the menstrual cycle contribute to variations in different physiological processors that affect both women's sensation and performance. It is not only the well-studied premenstrual syndrome of bleeding that affects women but the continuous variation in the steoridhormones throughout the menstrual cycle affect several physiological functions. Research on optimization strength and fitness training is often based on studies with male participants who have testosterone as the dominant anabolic hormone. Research on women shows that the hormonal changes during the menstrual cycle contribute to variation in metabolism, strength, inflammation, fluid balance, body temperature and risk of injury. Purpose: This literature study purpose was to investigate how menstrual cycles affect the performance of athletic women. Method: A literature search was carried out using the PubMed and Sport Discus databases. An extended search and a secondary search were also performed and a total of ten studies were included. Results: Five studies examined differences in muscle strength between the follicle phase (first bleeding day until ovulation) and the luteal phase (ovulation until the day before the onset of the next bleeding). Four of the studies showed increased muscle strength and greater muscle growth during the follicle phase while one study found no differences between the phases. Five studies investigated oxygen uptake and aerobic capacity between the follicle and luteal phase. Two of the studies reported an increased oxygen uptake during the luteal phase while the remaining three studies showed no differences between the phases. Conclusion: The studies on muscle strength indicate that effect of strength training is greatest during the follicle phase, whereas more studies are needed to investigate whether the menstrual cycle affects women's oxygen uptake capacity.

Bakgrund: De hormonella förändringarna som sker under menstruationscykeln bidrar till variationer i olika fysiologiska processer som påverkar både kvinnors mående och prestation. Det är inte enbart det välstuderade premenstruella syndromet innan blödning som påverkar utan variationer i könshormonerna under hela menstruationscykeln påverkar olika fysiologiska processer. Forskning om optimering av styrke- och konditionsträning utgår ofta från studier med manliga deltagare som har testosteron som uppbyggande hormon. Forskning på kvinnor visar att de hormonella förändringarna under menstruationscykeln bidrar till variation i metabolism, styrka, inflammation, vätskebalans, kroppstemperatur och risk för skador. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka hur menstruationscykeln påverkar prestationsförmågan hos idrottande kvinnor. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och Sport Discus. Även en utökad sökning och en sekundärsökning utfördes. Totalt inkluderades tio studier. Resultat: Fem studier undersökte skillnader i muskelstyrka mellan follikelfasen (första blödningsdag fram till ägglossning) och lutealfasen (ägglossning fram till dagen innan nästa blödning). Fyra av studierna visade en ökad muskelstyrka och större muskeltillväxt under follikelfasen och en av studierna visade ingen skillnad mellan faserna. Fem studier undersökte syreupptagningsförmåga mellan follikel- och lutealfas. Två av studierna visade en högre syreupptagningsförmåga under lutealfasen, och tre av studierna visade inga skillnader mellan faserna. Slutsats: Studierna kring muskelstyrka indikerar att effekten av styrketräning är störst under follikelfasen, varemot flera studier behövs för att kunna utreda hur menstruationscykeln påverkar kvinnors syreupptagningsförmåga., Background: The hormonal changes that occur during the menstrual cycle contribute to variations in different physiological processors that affect both women's sensation and performance. It is not only the well-studied premenstrual syndrome of bleeding that affects women but the continuous variation in the steoridhormones throughout the menstrual cycle affect several physiological functions. Research on optimization strength and fitness training is often based on studies with male participants who have testosterone as the dominant anabolic hormone. Research on women shows that the hormonal changes during the menstrual cycle contribute to variation in metabolism, strength, inflammation, fluid balance, body temperature and risk of injury. Purpose: This literature study purpose was to investigate how menstrual cycles affect the performance of athletic women. Method: A literature search was carried out using the PubMed and Sport Discus databases. An extended search and a secondary search were also performed and a total of ten studies were included. Results: Five studies examined differences in muscle strength between the follicle phase (first bleeding day until ovulation) and the luteal phase (ovulation until the day before the onset of the next bleeding). Four of the studies showed increased muscle strength and greater muscle growth during the follicle phase while one study found no differences between the phases. Five studies investigated oxygen uptake and aerobic capacity between the follicle and luteal phase. Two of the studies reported an increased oxygen uptake during the luteal phase while the remaining three studies showed no differences between the phases. Conclusion: The studies on muscle strength indicate that effect of strength training is greatest during the follicle phase, whereas more studies are needed to investigate whether the menstrual cycle affects women's oxygen uptake capacity.

Since hormones entered the scientific stage in the early 20th Century they were intrinsically connected with expectations of a better future. The new molecules appeared to be the missing piece in understanding the puzzle that was the human body. Hormones exhibited an impact on bodily functions way beyond anything previously seen, they rejuvenated the old, altered sexes and cured imbeciles. The aim of this thesis is to first and foremost explore the expectations on endocrinology that were expressed in the 1920s and 1930s, primarily from the medical community. These expectations were linked to a new way of seeing and understanding the body that had shifted from the material nerves to the chemical hormones, thus creating a more malleable body in need of balance. With the possibility of now being able to manipulate and, at the core, change the chemical body’s biological preconditions, a quest for mapping the hormonal functions became even more motivated. In addition, the field of endocrinology operated in a time of social and political movements concerned with what was perceived as a degenerated and unhygienic population. Together with a burgeoning eugenic research field, the beliefs went far beyond the political realm and were deeply immersed in intellectual and educated circles. Doctors, especially, with their knowledge and authority of the human had the ability to take critical action against these poor–quality citizens. This thesis ties the desire and expectation for change and a better future, together with the emerging power to fundamentally control and alter the body through its new hormonally balanced system.

SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket beräknat potentiella utsläpp av diklofenak, 17-β-östradiol (östradiol) och 17-α-etinylöstradiol (etinylöstradiol) från kommunala avloppsreningsverk till Sveriges delavrinningsområden och uppskattat potentiell koncentration av de tre ämnena i berörda recipienter i delavrinningsområden (SMHIs delavrinningsområden version SVAR_2016) i inland. Resultaten i rapporten baseras helt på beräkningar, eftersom mätningar av koncentrationen av läkemedelsrester i utgående avloppsvatten och i mottagande recipienter enbart finns tillgängligt för ett fåtal avloppsreningsverk i dagsläget. Mätningar behövs för att ge ett säkrare underlag om behov av eventuella åtgärder. Denna rapport ger ett underlag för att prioritera vid vilka avloppsreningsverk som mätningar borde genomföras. Beräkningarna utgick ifrån tillgängliga försäljningssiffror av läkemedel per person (länsvisa för diklofenak, samt nationella för östradiol och etinylöstradiol), antal anslutna personekvivalenter (pe) till varje avloppsreningsverk, rapporterat vattenflöde från varje avloppsreningsverk, vattenföring i varje delavrinningsområde som är recipient till utgående avloppsvatten och litteraturdata på reningseffektivitet i avloppsreningsverk. I beräkningarna användes samma värde för reningseffektivitet för alla avloppsreningsverk på grund av brist på mätdata. Reningseffektiviteten motsvarade medianvärdet från mätvärden i litteraturstudien, som omfattande närmare 70 st referenser, där slutligen 17 st referenser kunde användas. I beräkningarna antogs vidare fullständig utsöndring från kroppen (100% av försåld mängd) för alla tre ämnen i hela Sverige. Det finns stora variationer i uppmätta halter i utgående vatten från enskilda avloppsreningsverk och resultaten i detta projekt bör undersökas vidare med faktiska mätningar. Resultaten i detta projekt visar att de avloppsreningsverk som hade flest antal anslutna pe och därmed störst belastning (kg/år) av läkemedelsrester i inkommande, SMED has performed this project on commission by the Swedish Environmental Protection Agency. The project included calculations of potential load of diclofenac, 17-β-estradiol (estradiol) and 17-αetinylestradiol (etinylestradiol) from municipal wastewater treatment plants (WWTPs) >2000 persons equivalents (PE) on Swedish subcatchments (version SMHIs SVAR_2016) and estimated potential concentration of the three pharmaceutical residues in freshwater recipients subcatchments. The results in the report are based entirely on calculations, as measurements of the concentration of pharmaceutical residues in effluent and in recipients are available only for a few wastewater treatment plants at the present time. Measurements must be done to provide more certainty before deciding on any need for measures. This report provides a basis for prioritizing which wastewater treatment plants should be further investigated through measurements. The calculations were based on available official sales information (for diclofenac on county level, for estradiol and etinylestradiol on country level), number of connected person equivalents (pe) to each wastewater treatment plant, reported volume of water flow from each wastewater treatment plant, water flow in each subcatchment which is the recipient of wastewater and literature data on treatment efficiency in wastewater treatment plants. The same treatment efficiency was assumed for all wastewater treatment plants due to lack of data. The treatment efficiency was based on literature review including nearly 70 titles, of which 17 were complete enough to contribute with data to this report. The overall calculated median value of removal efficiency was used to represent all WWTPs (diclofenac 17%, estradiol 90% and ethinylestradiol 84%) due to the lack of monitoring data. The following calculations did not account for local differences in load into the WWTPs or the removal efficiency of single WWTPs, but only the number of PE connected to

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse av hur det är att ha hypotyreos. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och för tolkningen användes tematisk analys. Sex deltagare intervjuades med lindriga till mycket svåra symtom. Studiens resultat har funnit områden där vårdens bemötande brister gentemot sköldkörtelsjuka med kvarstående symtom. Råd baserade på resultaten är att patienten får möjlighet till att göra små förändringar på egen hand i sin medicinering. Enkla frågor som ”Hur mår du” kan förbättra upplevelsen av vården. Patienterna önskar ökad utbildning kring sjukdomen vilket kan förbättra upplevelsen av vård. Råd från vårdgivare om ökad fysisk aktivitet för att minska kroppsvikt kan försämra upplevelsen av vården som ges. Ett holistiskt grepp om den sjukes tillstånd kan förbättra upplevelsen av den vård som ges. Den patient som inte upplever sig som deprimerad ska inte behandlas som en deprimerad patient. Psykoedukation kring ångest, stress, autoimmunitet och terapi kan förbättra upplevelsen av vård., The goal of this study was to reach a deeper understandig of what it is like to have hypothyroidism. Data was collected through semi-structured interviews and interpreted using thematic analysis. Six participants with minor and severe symtoms were interviewed . The study found areas in which professional health care, recieved by patients with hypothyroidism who are experiencing residual symtoms, was lacking. Results of this study are as follows: Patients experience of care might improve if they are permitted to make minor dose changes depending on symtom severity. Asking the patient simple questions like How do you feel? could improve the experience of care. Some patients require an increased amount of education regarding their disease, which could improve the experience of care. Advice from medical proffessionals that the patient should take walks and excersice more, to lose unwanted body wheight, could worsen the experience of care. Having a holistic approach regarding the patients healthcare could improve the experience of care. Patients who do not experience themselves as depressed should not be treated like depressed patients. Psychoeducation regarding anxiety, stress, autoimmunity and psychotherapy might improve the experience of care.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse av hur det är att ha hypotyreos. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och för tolkningen användes tematisk analys. Sex deltagare intervjuades med lindriga till mycket svåra symtom. Studiens resultat har funnit områden där vårdens bemötande brister gentemot sköldkörtelsjuka med kvarstående symtom. Råd baserade på resultaten är att patienten får möjlighet till att göra små förändringar på egen hand i sin medicinering. Enkla frågor som ”Hur mår du” kan förbättra upplevelsen av vården. Patienterna önskar ökad utbildning kring sjukdomen vilket kan förbättra upplevelsen av vård. Råd från vårdgivare om ökad fysisk aktivitet för att minska kroppsvikt kan försämra upplevelsen av vården som ges. Ett holistiskt grepp om den sjukes tillstånd kan förbättra upplevelsen av den vård som ges. Den patient som inte upplever sig som deprimerad ska inte behandlas som en deprimerad patient. Psykoedukation kring ångest, stress, autoimmunitet och terapi kan förbättra upplevelsen av vård., The goal of this study was to reach a deeper understandig of what it is like to have hypothyroidism. Data was collected through semi-structured interviews and interpreted using thematic analysis. Six participants with minor and severe symtoms were interviewed . The study found areas in which professional health care, recieved by patients with hypothyroidism who are experiencing residual symtoms, was lacking. Results of this study are as follows: Patients experience of care might improve if they are permitted to make minor dose changes depending on symtom severity. Asking the patient simple questions like How do you feel? could improve the experience of care. Some patients require an increased amount of education regarding their disease, which could improve the experience of care. Advice from medical proffessionals that the patient should take walks and excersice more, to lose unwanted body wheight, could worsen the experience of care. Having a holistic approach regarding the patients healthcare could improve the experience of care. Patients who do not experience themselves as depressed should not be treated like depressed patients. Psychoeducation regarding anxiety, stress, autoimmunity and psychotherapy might improve the experience of care.

Berättelsen om testosteronet. En historisk studie av vetenskapen om det manliga könshormonet inom det manliga klimakteriet och homosexualitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur historien och idéerna om manliga klimakteriet och testosteron är kopplade till de idéer som finns om sexualitet, moral och hur läkarna såg på det manliga klimakteriet. Syftet är också att förstå hur idéerna om det manliga klimakteriet har förändrats från 1920-talet jämfört med idag och hur det har diskuterats under åren av forskare. Vikten av testosteron och vilken roll idéerna om testosteron har spelat är också av betydelse för syftet i denna uppsats. I uppsatsen använder jag sociologen Peter Conrads teori om medikalisering. Conrad beskriver medikalisering genom att säga att det är en process där icke medicinska problem förändras och bli definierade och behandlas som medicinska problem och detta görs vanligen i form av sjukdom och störningar. I den här uppsatsen beskriver jag hur idéer om ett manligt klimakterium utvecklades under perioden 1920-talet – 1960-talet. Jag beskriver de idéer forskarna och läkarna hade om vad ett manligt klimakterium kunde vara. I uppsatsen undersöks även vilken effekt upptäckten av testosteron hade på idéer om det manliga klimakteriet. Debatten som läkarna har haft om det finns ett manligt klimakterium eller inte behandlas även i uppsatsen. I uppsatsen presenterar jag fyra olika svenska läkare och en finsk läkare från perioden 1920-talet – 1960-talet och behandlar deras idéer om det manliga klimakteriet och testosteron. Då diskussionen vänder sig till testosteronet presenterar jag Paul de Kruif som publicerade boken The Male Hormone (1945) och var en av de första att göra reklam för testosteronbehandling. Jag beskriver även medikaliseringen av det manliga klimakteriet och testosteron och varför det manliga klimakteriet och testosteron inte fick samma genomslag som det kvinnliga. I denna uppsats behandlas också förhållandet mellan de manliga könshormon, The purpose of this essay is to investigate the history and ideas of the male menopause and testosterone and how they are linked to ideas about sexuality, morality and how the doctors viewed the male menopause. The aim is also to understand how ideas about the male menopause has changed from the 1920’s compared to today and how it has been discussed by scientists. The importance of testosterone and the role the ideas of testosterone have played is also of importance for the purpose of this essay. In the essay, I use the sociologist Peter Conrad's theory of medicalization. Conrad describes medicalization by saying that it is a process where non-medical problems change and become defined and treated as medical problems, and this is usually done in the form of disease and disorders. In this essay, I describe how the ideas of a male menopause evolved in the period 1920’s - 1960’s. I describe the ideas scientists and doctors had about what a male menopause could be. This essay also examines the impact the discovery of testosterone had on ideas about the male menopause. The debate that doctors have had if there is a male menopause or not is also discussed in the essay. In this essay, I present four Swedish doctors and a Finnish doctor from the period 1920’s - 1960’s and their ideas about the male menopause and testosterone. When the discussion turns to testosterone, I present Paul de Kruif who published the book The Male Hormone (1945) and was one of the first to promote testosterone treatment. I also describe the medicalization of male menopause and testosterone and why the male menopause and testosterone did not have the same impact as the female menopause. This essay also discusses the relationship between the male hormone and homosexuality. I examine why doctors tried to use testosterone and other male hormones as a "cure" of gay men and I describe an experiment conducted on homosexuals by the Swedish doctor Erik Lundberg.

Berättelsen om testosteronet. En historisk studie av vetenskapen om det manliga könshormonet inom det manliga klimakteriet och homosexualitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur historien och idéerna om manliga klimakteriet och testosteron är kopplade till de idéer som finns om sexualitet, moral och hur läkarna såg på det manliga klimakteriet. Syftet är också att förstå hur idéerna om det manliga klimakteriet har förändrats från 1920-talet jämfört med idag och hur det har diskuterats under åren av forskare. Vikten av testosteron och vilken roll idéerna om testosteron har spelat är också av betydelse för syftet i denna uppsats. I uppsatsen använder jag sociologen Peter Conrads teori om medikalisering. Conrad beskriver medikalisering genom att säga att det är en process där icke medicinska problem förändras och bli definierade och behandlas som medicinska problem och detta görs vanligen i form av sjukdom och störningar. I den här uppsatsen beskriver jag hur idéer om ett manligt klimakterium utvecklades under perioden 1920-talet – 1960-talet. Jag beskriver de idéer forskarna och läkarna hade om vad ett manligt klimakterium kunde vara. I uppsatsen undersöks även vilken effekt upptäckten av testosteron hade på idéer om det manliga klimakteriet. Debatten som läkarna har haft om det finns ett manligt klimakterium eller inte behandlas även i uppsatsen. I uppsatsen presenterar jag fyra olika svenska läkare och en finsk läkare från perioden 1920-talet – 1960-talet och behandlar deras idéer om det manliga klimakteriet och testosteron. Då diskussionen vänder sig till testosteronet presenterar jag Paul de Kruif som publicerade boken The Male Hormone (1945) och var en av de första att göra reklam för testosteronbehandling. Jag beskriver även medikaliseringen av det manliga klimakteriet och testosteron och varför det manliga klimakteriet och testosteron inte fick samma genomslag som det kvinnliga. I denna uppsats behandlas också förhållandet mellan de manliga könshormon, The purpose of this essay is to investigate the history and ideas of the male menopause and testosterone and how they are linked to ideas about sexuality, morality and how the doctors viewed the male menopause. The aim is also to understand how ideas about the male menopause has changed from the 1920’s compared to today and how it has been discussed by scientists. The importance of testosterone and the role the ideas of testosterone have played is also of importance for the purpose of this essay. In the essay, I use the sociologist Peter Conrad's theory of medicalization. Conrad describes medicalization by saying that it is a process where non-medical problems change and become defined and treated as medical problems, and this is usually done in the form of disease and disorders. In this essay, I describe how the ideas of a male menopause evolved in the period 1920’s - 1960’s. I describe the ideas scientists and doctors had about what a male menopause could be. This essay also examines the impact the discovery of testosterone had on ideas about the male menopause. The debate that doctors have had if there is a male menopause or not is also discussed in the essay. In this essay, I present four Swedish doctors and a Finnish doctor from the period 1920’s - 1960’s and their ideas about the male menopause and testosterone. When the discussion turns to testosterone, I present Paul de Kruif who published the book The Male Hormone (1945) and was one of the first to promote testosterone treatment. I also describe the medicalization of male menopause and testosterone and why the male menopause and testosterone did not have the same impact as the female menopause. This essay also discusses the relationship between the male hormone and homosexuality. I examine why doctors tried to use testosterone and other male hormones as a "cure" of gay men and I describe an experiment conducted on homosexuals by the Swedish doctor Erik Lundberg.

Introduktion: När bakteriellt plack får ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. Sjukdomstillståndet benämns gingivit. En kvinnas graviditet präglas av en rad olika fysiologiska förändringar, den orala hälsan påverkas på olika sätt, kvinnan kan bland annat drabbas av graviditetsgingivit. Kunskapen om graviditetsgingivit är begränsad både bland blivande mödrar och hos olika professioner inom hälso-och sjukvård och tandvård. Syfte: Att beskriva begreppet graviditetsgingivit samt dess eventuella påverkan på det nyfödda barnet. Frågeställningar: - Vad har graviditetsgingivit för övergripande etiologi? - Vilken eventuell påverkan har moderns gingivit på det nyfödda barnet? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivåer i samband med en ökad närvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar så att en graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor. Resultatet påvisar även att för tidig födsel förekommer hos mödrar med gingivit och även att barn föds med låg födelsevikt. Konklusion: Den gravida kvinnans förändrade produktion av könshormoner, förekomst av plack samt specifika bakterier har betydelse för utveckling av graviditetsgingivit. Kvinnor med graviditetsgingivit löper ökad risk att föda för tidigt och att barnet föds med låg födelsevikt. Det vetenskapliga underlaget om samband mellan graviditet och parodontit är rikligare än underlaget för sambandet med gingivit. Behov av sådan forskning finns.

Effects of Menstrual Cycle and Oral Contraceptives on Sport Performance During the menstrual cycle, there is a variation of the female steriod hormones estrogen and progestogen. These hormones has mainly reproduktive functions, but do also affect other physiological systems, which may have an influence on athletic performance. The use of oral contraceptives among female athletes matches the use among the general population. There is a concern among female athletes and there coaches weather oral contraceptives can affect the performance. The purpose of this litterature review is to determine the effect of the menstrual cycle and the use of oral contraceptives on athletic performance. Most studies indicates that neither the aerobic performance or VO₂max changes during the mestrual cycle, but an increase in ventilation during the lutheal phase has been observed. In the lutheal phase, the body temperature is elevated, which can affect the performance negatively during physical activity in hot and humid conditions. Studies evaluating the anaerobic performance shows varied results, which can be explained by few study participants, different study designs and varying definitions of menstrual cycle phase. Some studies that have examined the strength variation have not seen any difference, and others have seen an advantage during the follicular phase, when it also seems to be beneficial to train more strength training to optimize training adaptation. The use of oral contraceptives can affect the body composition of female athletes. Fat mass and BMD can increase, and is seen mainly in athleteswith mestrual dysfunctions. This can be benificial for their health and decrease the risk of injury, but may decrease performace level. The effect of oral contraceptive administration on aerobic capacity, anaerobic capacity and strength are unclear and the research has come up with varying results. Future studies should investigate oneoral contraceptive pill formulation at a time, andals

Introduktion: När bakteriellt plack får ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. Sjukdomstillståndet benämns gingivit. En kvinnas graviditet präglas av en rad olika fysiologiska förändringar, den orala hälsan påverkas på olika sätt, kvinnan kan bland annat drabbas av graviditetsgingivit. Kunskapen om graviditetsgingivit är begränsad både bland blivande mödrar och hos olika professioner inom hälso-och sjukvård och tandvård. Syfte: Att beskriva begreppet graviditetsgingivit samt dess eventuella påverkan på det nyfödda barnet. Frågeställningar: - Vad har graviditetsgingivit för övergripande etiologi? - Vilken eventuell påverkan har moderns gingivit på det nyfödda barnet? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivåer i samband med en ökad närvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar så att en graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor. Resultatet påvisar även att för tidig födsel förekommer hos mödrar med gingivit och även att barn föds med låg födelsevikt. Konklusion: Den gravida kvinnans förändrade produktion av könshormoner, förekomst av plack samt specifika bakterier har betydelse för utveckling av graviditetsgingivit. Kvinnor med graviditetsgingivit löper ökad risk att föda för tidigt och att barnet föds med låg födelsevikt. Det vetenskapliga underlaget om samband mellan graviditet och parodontit är rikligare än underlaget för sambandet med gingivit. Behov av sådan forskning finns.

Effects of Menstrual Cycle and Oral Contraceptives on Sport Performance During the menstrual cycle, there is a variation of the female steriod hormones estrogen and progestogen. These hormones has mainly reproduktive functions, but do also affect other physiological systems, which may have an influence on athletic performance. The use of oral contraceptives among female athletes matches the use among the general population. There is a concern among female athletes and there coaches weather oral contraceptives can affect the performance. The purpose of this litterature review is to determine the effect of the menstrual cycle and the use of oral contraceptives on athletic performance. Most studies indicates that neither the aerobic performance or VO₂max changes during the mestrual cycle, but an increase in ventilation during the lutheal phase has been observed. In the lutheal phase, the body temperature is elevated, which can affect the performance negatively during physical activity in hot and humid conditions. Studies evaluating the anaerobic performance shows varied results, which can be explained by few study participants, different study designs and varying definitions of menstrual cycle phase. Some studies that have examined the strength variation have not seen any difference, and others have seen an advantage during the follicular phase, when it also seems to be beneficial to train more strength training to optimize training adaptation. The use of oral contraceptives can affect the body composition of female athletes. Fat mass and BMD can increase, and is seen mainly in athleteswith mestrual dysfunctions. This can be benificial for their health and decrease the risk of injury, but may decrease performace level. The effect of oral contraceptive administration on aerobic capacity, anaerobic capacity and strength are unclear and the research has come up with varying results. Future studies should investigate oneoral contraceptive pill formulation at a time, andals

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande? Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust. Att informanterna står ut med alla negativa aspekter av hormonbaserade preventivmedel menar jag tyder på en internalisering av normer och förväntade livslinjer.

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande? Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust. Att informanterna står ut med alla negativa aspekter av hormonbaserade preventivmedel menar jag tyder på en internalisering av normer och förväntade livslinjer.

Under puberteten börjar hundens juver att utvecklas. Detta kräver närvaro av ett flertal olika hormoner, exempelvis östrogen, progesteron, prolaktin och tillväxthormon (GH). Men även tillväxtfaktorer så som insulinlik tillväxtfaktor 1 (IGF-1) och epidermal growth factor (EGF) krävs. Samma hormoner och tillväxtfaktorer kan leda till juverhyperplasi och medföra en ökad risk för juvertumörer. Juvertumörer är en av de vanligaste tumörtyperna hos tikar och representerar ungefär 70 % av alla cancerfall. Den typiska patientbilden är en äldre, okastrerad tik eller en tik som blivit kastrerad senare i livet. Ungefär hälften av alla juvertumörer är elakartade. Man har sett att de hundar som någon gång har diagnosticerats med en malign juvertumör löper större risk att utveckla nya tumörer senare i livet, jämfört med om hunden tidigare har haft en benign tumör. Det är sedan länge känt att tidig påverkan av endogena äggstockshormoner är en viktig riskfaktor för utveckling av juvertumörer. Risken minskar betydligt om tiken kastreras efter det första löpet men innan det andra löpet, jämfört med om kastreringen sker senare i livet. Ytterligare en indikation på att risken ökar vid hormonell exponering är vid behandling med medroxiprogesteron acetat (MPA), som kan användas för att skjuta upp eller avbryta löp (p-piller eller p-spruta). Detta ger upphov till juverförstoring med palperbara noduli samt en ökad risk för nodulär hyperplasi och adenom. Även ålder är en viktig riskfaktor, där man har sett att risken ökar linjärt vid 8 års ålder och uppåt. Steroidhormoner har ett samband med ett flertal olika hormoner och tillväxtfaktorer, däribland prolaktin, GH och EGF. Man har noterat högre nivåer av samtliga hormoner och tillväxtfaktorer i stora, snabbväxande och elakartade tumörer. Progesteron stimulerar en autokrin produktion av GH. GH ökar sedan den lokala/systemiska sekretionen av IGF-1. IGF-1 fungerar som en lokal tillväxtfaktor som stimulerar proliferation av juvertumörer. Vid ett

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur ljus upplevs och påverkar kor i olika livsstadier. I dagsläget finns det företag som har rekommendationer för ljusanvändning ute på marknaden, dock behöver forskningsunderlaget kompletteras. Den allmänna tillämpningen är att producenterna låter belysningen vara tänd i ladugårdarna under stora delar av dygnet för att få en ökad mjölkproduktion. Men det har visat sig att behovet varierar med kons olika utvecklingsstadier. Baserat på idag kända kunskaper är rekommendationen att växande kvigor ska ha en lång ljusperiod. Det leder till en ökad foderkonsumtion som främjar ett gott hull, tillväxt av juvervävnad och påskyndar puberteten. När både kvigor och sinkor befinner sig i slutet av sin dräktighet ska de erbjudas en lång mörkerperiod. Det ger en minskad cirkulation av prolaktin i blodet och ökar istället antalet receptorer i juver, lever och immunceller. Kvigor och sinkor producerar därefter mer mjölk i den kommande laktationen än om de haft en lång ljusperiod. Lakterande kor ska däremot ha en lång ljusperiod på grund av att det ökar cirkulationen av insulinliknande tillväxtfaktor-1 och prolaktin, som leder till en ökad mjölkproduktion under laktationen. Det behövs dock mer kunskap vad gäller användning av nattljus, hur kon reagerar på olika färger och hur ljuset påverkar tillväxt och foderkonsumtionen, då det idag finns delade meningar om hur de olika områdena påverkar kon., The aim of this literature review is to investigate how a modern dairy cow perceives light in different stages of life and lactation. Today there are already several light treatments on the market, but the research needs to be complemented. Today it is common practice to leave the light on in the barn during a long time to increase the milk production. But the need for a long light time varies depending on the cows’ stage of development. According to the recommendations growing heifers should have a long photoperiod. It leads to an increased feed consumption which promotes greater body condition, growth of mammary tissue and an earlier development of puberty. When heifers and dry cows are in their late pregnancy or dry period they need a long period of darkness. This reduces the circulation of prolactin in the blood, but instead increases the number of receptors in mammary, liver and immune cells. This leads to a higher milk production the following lactation, compared to a long photoperiod. Contrary, lactating cows should instead have a long photoperiod because it increases the circulation of insulin-like growth factor 1 and prolactin that leads to an increased milk production during the lactation. However, more knowledge is needed to increase the understanding of the effect of nightlight, the cow´s reaction on different light colors and the effects of light on growth and feed consumption.

To fit into our society the dogs of today need a good mentality. To investigate their mentality different behavior tests have been developed. The tests are useful tools in the selection of breeding animals as well as for working and companion dogs. To counter the demand for a test that could be suited for all kind of dogs, regardless of their future function, the mentality test Beteende- och personlighetsbeskrivning hund (BPH) was developed. BPH consists of seven subtests that expose dogs to various situations that can be found in everyday life, such as meeting an unfamiliar person, sudden noises and suddenly appearing objects. The aim of this study was to find out if there are differences in physiological values between individuals, validate the behavior observations during BPH and get aware of how the dogs experience the situation. This was done by analyzing the physiological variables heart rate and urinary concentrations of adrenaline, noradrenaline, cortisol, testosterone and serotonin in nine male dogs of the breed Golden Retriever. The measurements were carried out at home and before, during and after BPH. The heart rate was measured with a heart rate monitor attached to the dogs during BPH and the following day and night. The concentrations of hormones (hormone/creatinine ratio) were analyzed in seven naturally voided urine samples from each dog. Individual differences between the dogs were found in this study. The differences were larger during the test compared to the home environment, which indicates that some individuals were more affected by the test than others. The heart rate increased during the test but did not exceed the maximum value at home. This indicates that the test causes no strain that cannot be found in everyday life. The concentration of adrenalin was significant higher during the test compared with home. Noradrenalin increased significantly at the end of the test. Cortisol tended to be higher during the test and the concentration of test

Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.

Härtill 4 uppsatser.

Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.

Natural plant growth regulators (phytohormones) are a group of organic compounds which, in very small amounts, act as regulators of physiological processes in plants.Methods were developed for the analysis of phytohormones in samples from Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris (L.) Karst»). Identification of abscisic acid, 3-indoleacetic acid, gibbe-rellin Ag and the conjugate N-(3-indoleacetyl)aspartic acid was performed by GC-MS as their methyl esters. A quantitative determination of abscisic acid was made by GC-ECD and this method was also applied to anther samples of Anemone canadensis. 3-Indole-acetic acid and N-(3-indoleacetyl)aspartic acid were quantified by reversed-phase HPLC and spectrofluorimetric detection. Dichlorophene, used as a growth regulator in containerized seedlings of pine and spruce, was analysed by GC-MID in peat and paper., digitalisering@umu

Natural plant growth regulators (phytohormones) are a group of organic compounds which, in very small amounts, act as regulators of physiological processes in plants.Methods were developed for the analysis of phytohormones in samples from Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris (L.) Karst»). Identification of abscisic acid, 3-indoleacetic acid, gibbe-rellin Ag and the conjugate N-(3-indoleacetyl)aspartic acid was performed by GC-MS as their methyl esters. A quantitative determination of abscisic acid was made by GC-ECD and this method was also applied to anther samples of Anemone canadensis. 3-Indole-acetic acid and N-(3-indoleacetyl)aspartic acid were quantified by reversed-phase HPLC and spectrofluorimetric detection. Dichlorophene, used as a growth regulator in containerized seedlings of pine and spruce, was analysed by GC-MID in peat and paper., digitalisering@umu

Natural plant growth regulators (phytohormones) are a group of organic compounds which, in very small amounts, act as regulators of physiological processes in plants.Methods were developed for the analysis of phytohormones in samples from Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris (L.) Karst»). Identification of abscisic acid, 3-indoleacetic acid, gibbe-rellin Ag and the conjugate N-(3-indoleacetyl)aspartic acid was performed by GC-MS as their methyl esters. A quantitative determination of abscisic acid was made by GC-ECD and this method was also applied to anther samples of Anemone canadensis. 3-Indole-acetic acid and N-(3-indoleacetyl)aspartic acid were quantified by reversed-phase HPLC and spectrofluorimetric detection. Dichlorophene, used as a growth regulator in containerized seedlings of pine and spruce, was analysed by GC-MID in peat and paper., digitalisering@umu

Natural plant growth regulators (phytohormones) are a group of organic compounds which, in very small amounts, act as regulators of physiological processes in plants.Methods were developed for the analysis of phytohormones in samples from Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris (L.) Karst»). Identification of abscisic acid, 3-indoleacetic acid, gibbe-rellin Ag and the conjugate N-(3-indoleacetyl)aspartic acid was performed by GC-MS as their methyl esters. A quantitative determination of abscisic acid was made by GC-ECD and this method was also applied to anther samples of Anemone canadensis. 3-Indole-acetic acid and N-(3-indoleacetyl)aspartic acid were quantified by reversed-phase HPLC and spectrofluorimetric detection. Dichlorophene, used as a growth regulator in containerized seedlings of pine and spruce, was analysed by GC-MID in peat and paper., digitalisering@umu