Search

International data transfers serve to support the global economy, facilitating international collaboration and economic expansion. However this increased productivity comes at a cost, namely amplified personal data privacy and security risks. In an era dominated by rapid technological advancements, the clandestine actions of intelligence agencies have the potential to infringe upon the privacy and integrity of individuals on a near global scale. The revelations of mass surveillance programs, as exposed by whistleblowers like Edward Snowden in the United States, demonstrate the real risks of mass data collection to individuals. Consequently, public debate and concern has escalated pertaining to the contentious balance between national security protective measures and the preservation of human rights and civil liberties. The EU Commission's 2023 adequacy decision determined that the United States provided an essentially equivalent level of protection for European personal data. This decision follows the development of the EU-US Data Privacy Framework and has significant implications, as it permits European entities to transfer personal data directly to US companies participating in the framework. As a result, European businesses can conduct data transfers to their US counterparts without the necessity of additional protective measures, streamlining the exchange of personal data and facilitating collaboration in the modern digital economy. However, the high risk of personal data access by US state intelligence agencies makes this practice fraught with complications pertaining GDPR. This raises questions about how to achieve suitable balance between encouraging the free flow of information and protecting data privacy as well as about the validity of the EU Commission’s 2023 adequacy decision., Internationella dataöverföringar stödjer den globala ekonomin, underlättar internationellt samarbete och främjar ekonomisk expansion. Denna ökade produktivitet innehåller dock risker, nämligen stora risker för kränkningar av den personliga integriteten. I en tid som domineras av tekniska framsteg har regeringar, inom EU och i tredjeländer, potential att överträda individers integritet på en nära global skala. Avslöjandena av massövervakningsprogram, som avslöjats av whistleblowers som Edward Snowden i USA, visar de verkliga riskerna med massdatainsamling för individer. Följaktligen har den offentliga debatten och oron eskalerat när det gäller den omtvistade balansen mellan skyddsåtgärder för nationell säkerhet och bevarandet av mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter. EU-kommissionens beslut om adekvans 2023 fastställde att USA tillhandahåller en i huvudsak likvärdig skyddsnivå för europeiska personuppgifter. Detta beslut följer utvecklingen av EU-USA:s Data Privacy Framework och har betydande konsekvenser eftersom det tillåter europeiska enheter att överföra personuppgifter direkt till amerikanska företag som deltar i ramverket. Som ett resultat kan europeiska företag genomföra dataöverföringar till sina amerikanska motparter utan att det krävs ytterligare skyddsåtgärder, vilket effektiviserar utbytet av personuppgifter och underlättar samarbetet i den moderna digitala ekonomin. Den höga risken för tillgång till personuppgifter från den amerikanska staten gör dock sådana utbyte belastade med komplikationer gällande GDPR. Detta väcker frågor om hur man kan uppnå en lämplig balans mellan att uppmuntra det fria flödet av information medan samtidigt lyckas skydda datasekretessen. Även giltigheten av EU-kommissionens beslut om adekvathet från 2023 ifrågasätts.

The present research article exposes a critical analysis based on the foregoing by the constitutional courts in accordance with the description of the legal nature of the disciplinary law as independent branch of law, generating the question problem thus raised: How operates the judicial activism in the disciplinary procedure? In this regard, the research raises 3 objectives namely: 1) establish the nature of judicial activism in the disciplinary process; 2) find out what are the grounds for judicial activism in the particular disciplinary process in the Act 734 of 2002; 3) determine how to strengthen the right to due process within the secured disciplinary law. And so, after the aforementioned valuation could be determined what happens day after day in the field of disciplinary law in the processes followed against public officials or private individuals who exercise public functions in order to establish how it works the judicial activism with respect to the qualification of the faults and the imposition of sanctions. Thus, currently national is evidence the need of develop and implement a new regulatory disciplinary that contains in all the articulated the principle of legality that prevails in all the ordering legal internal especially in application of the ius punendi state., El presente artículo de investigación expone un análisis crítico fundamentado en lo expuesto por la jurisprudencia constitucional en consonancia con la descripción de la naturaleza jurídica del derecho disciplinario como rama independiente del derecho, generándose la pregunta problema así planteada ¿Cómo opera el activismo judicial en el procedimiento disciplinario? En tal sentido, la investigación plantea 3 objetivos, a saber: 1) establecer la naturaleza del activismo judicial en el proceso disciplinario; 2) descubrir cuáles son las causales del activismo judicial en el proceso disciplinario determinado en la Ley 734 de 2002; 3) determinar la forma de consolidar el derecho al debido proceso dentro del derecho disciplinario garante. Y así, luego de la valoración mencionada, se determinó lo que día tras día sucede en la esfera del derecho disciplinario en los procesos seguidos en contra de funcionarios públicos o de particulares que ejercen funciones públicas con el fin de establecer la forma en que opera el activismo judicial, en lo que respecta a la calificación de las faltas y a la imposición de sanciones. Así, en la actualidad nacional se evidencia la necesidad de elaborar e implementar una nueva normativa disciplinaria que contenga en todo el articulado el principio de legalidad que prevalece en todo el ordenamiento jurídico interno, en especial en la aplicación del ius punendi estatal.