Search

Under hösten 2023 genomfördes på Trafikverketsuppdrag ett antal beräkningar för att kompletteraunderlaget för beräkningsmetoden för buller frånspårburen trafik reviderad 1996. I samråd medTrafikverket beslutades att inte uppdatera de tågtypersom redan har existerande indata för att undvikarisken att räkna med fel underlag., Kunskapscentrum om buller

Denna rapport beskriver emissionsdata för beräkningav buller från spårtrafik i Sverige med den Nordiskaberäkningsmetoden Nord2000. Emissionsdata ärframtagna för olika tågtyper utifrån mer än 700uppmätta tågpassager fördelade över 9 mätplatser,samt från mätningar av ytråheten på rälhuvudet pådessa platser. Totalt presenteras indataparametrar för8 motorvagnar (inklusive X2) och godståg medgjutjärnsblock skapade genom statistisk analys avmätresultaten i enlighet med ett utkast tilleuropastandard (prEN 17936). För motorvagnen ER1,godståg med skivbroms eller K-block och för lokdragnapersontåg var mätunderlaget för litet och deframtagna indata är istället baserade på bådeuppmätta passa ger och/eller äldre indata.

I samband med att nya emissionsdata för svenska tåg togs fram för den EU-gemensamma beräkningsmetoden Cnossos-EU och för Nord2000 skapades en korrektion för varje mätplats utifrån den uppmätta ytråheten på rälen. Detta PM beskriver en förenklad metod för att beräkna motsvarande korrektion baserad på den uppmätta ytråheten som sedan går att använda både för beräkningar med den Nordiska metoden reviderad 1996 och med Nord2000.

Background: Transportation noise may induce cardiovascular disease, but the public health implications are unclear. Objectives: The study aimed to assess exposure–response relationships for different transportation noise sources and ischemic heart disease (IHD), including subtypes. Methods: Pooled analyses were performed of nine cohorts from Denmark and Sweden, together including 132,801 subjects. Time-weighted long-term exposure to road, railway, and aircraft noise, as well as air pollution, was estimated based on residential histories. Hazard ratios (HRs) were calculated using Cox proportional hazards models following adjustment for lifestyle and socioeconomic risk factors. Results: A total of 22,459 incident cases of IHD were identified during follow-up from national patient and mortality registers, including 7,682 cases of myocardial infarction. The adjusted HR for IHD was 1.03 [95% confidence interval (CI) 1.00, 1.05] per 10 dB Lden for both road and railway noise exposure during 5 y prior to the event. Higher risks were indicated for IHD excluding angina pectoris cases, with HRs of 1.06 (95% CI: 1.03, 1.08) and 1.05 (95% CI: 1.01, 1.08) per 10 dB Lden for road and railway noise, respectively. Corresponding HRs for myocardial infarction were 1.02 (95% CI: 0.99, 1.05) and 1.04 (95% CI: 0.99, 1.08). Increased risks were observed for aircraft noise but without clear exposure–response relations. A threshold at around 55 dB Lden was suggested in the exposure–response relation for road traffic noise and IHD. Discussion: Exposure to road, railway, and aircraft noise in the prior 5 y was associated with an increased risk of IHD, particularly after exclusion of angina pectoris cases, which are less well identified in the registries. https://doi.org/10.1289/EHP10745

Denna rapport beskriver emissionsdata för beräkningav buller från spårtrafik i Sverige med den Nordiskaberäkningsmetoden Nord2000. Emissionsdata ärframtagna för olika tågtyper utifrån mer än 700uppmätta tågpassager fördelade över 9 mätplatser,samt från mätningar av ytråheten på rälhuvudet pådessa platser. Totalt presenteras indataparametrar för8 motorvagnar (inklusive X2) och godståg medgjutjärnsblock skapade genom statistisk analys avmätresultaten i enlighet med ett utkast tilleuropastandard (prEN 17936). För motorvagnen ER1,godståg med skivbroms eller K-block och för lokdragnapersontåg var mätunderlaget för litet och deframtagna indata är istället baserade på bådeuppmätta passa ger och/eller äldre indata., Forskningsfinansiering även av Kunskapscentrum om Buller

BACKGROUND: Environmental noise is an important environmental exposure that can affect health. An association between transportation noise and breast cancer incidence has been suggested, although current evidence is limited. We investigated the pooled association between long-term exposure to transportation noise and breast cancer incidence.METHODS: Pooled data from eight Nordic cohorts provided a study population of 111,492 women. Road, railway, and aircraft noise were modelled at residential addresses. Breast cancer incidence (all, estrogen receptor (ER) positive, and ER negative) was derived from cancer registries. Hazard ratios (HR) were estimated using Cox Proportional Hazards Models, adjusting main models for sociodemographic and lifestyle variables together with long-term exposure to air pollution.RESULTS: A total of 93,859 women were included in the analyses, of whom 5,875 developed breast cancer. The median (5th-95th percentile) 5-year residential road traffic noise was 54.8 (40.0-67.8) dB Lden, and among those exposed, the median railway noise was 51.0 (41.2-65.8) dB Lden. We observed a pooled HR for breast cancer (95 % confidence interval (CI)) of 1.03 (0.99-1.06) per 10 dB increase in 5-year mean exposure to road traffic noise, and 1.03 (95 % CI: 0.96-1.11) for railway noise, after adjustment for lifestyle and sociodemographic covariates. HRs remained unchanged in analyses with further adjustment for PM 2.5 and attenuated when adjusted for NO 2 (HRs from 1.02 to 1.01), in analyses using the same sample. For aircraft noise, no association was observed. The associations did not vary by ER status for any noise source. In analyses using <60 dB as a cutoff, we found HRs of 1.08 (0.99-1.18) for road traffic and 1.19 (0.95-1.49) for railway noise. CONCLUSIONS: We found weak associations between road and railway noise and breast cancer risk. More high-quality prospective studies are needed, particularly among those exposed to railway a

Background Colon cancer incidence is rising globally, and factors pertaining to urbanization have been proposed involved in this development. Traffic noise may increase colon cancer risk by causing sleep disturbance and stress, thereby inducing known colon cancer risk-factors, e.g. obesity, diabetes, physical inactivity, and alcohol consumption, but few studies have examined this. Objectives The objective of this study was to investigate the association between traffic noise and colon cancer (all, proximal, distal) in a pooled population of 11 Nordic cohorts, totaling 155,203 persons. Methods We identified residential address history and estimated road, railway, and aircraft noise, as well as air pollution, for all addresses, using similar exposure models across cohorts. Colon cancer cases were identified through national registries. We analyzed data using Cox Proportional Hazards Models, adjusting main models for harmonized sociodemographic and lifestyle data. Results During follow-up (median 18.8 years), 2757 colon cancer cases developed. We found a hazard ratio (HR) of 1.05 (95% confidence interval (CI): 0.99-1.10) per 10-dB higher 5-year mean time-weighted road traffic noise. In sub-type analyses, the association seemed confined to distal colon cancer: HR 1.06 (95% CI: 0.98-1.14). Railway and aircraft noise was not associated with colon cancer, albeit there was some indication in sub-type analyses that railway noise may also be associated with distal colon cancer. In interaction-analyses, the association between road traffic noise and colon cancer was strongest among obese persons and those with high NO 2-exposure. Discussion A prominent study strength is the large population with harmonized data across eleven cohorts, and the complete address-history during follow-up. However, each cohort estimated noise independently, and only at the most exposed façade, which may introduce exposure misclassification. Despite this, the results of this pooled study suggest t

BACKGROUND: Transportation noise may induce cardiovascular disease, but the public health implications are unclear.OBJECTIVES: The study aimed to assess exposure-response relationships for different transportation noise sources and ischemic heart disease (IHD), including subtypes.METHODS: Pooled analyses were performed of nine cohorts from Denmark and Sweden, together including 132,801 subjects. Time-weighted long-term exposure to road, railway, and aircraft noise, as well as air pollution, was estimated based on residential histories. Hazard ratios (HRs) were calculated using Cox proportional hazards models following adjustment for lifestyle and socioeconomic risk factors.RESULTS: A total of 22,459 incident cases of IHD were identified during follow-up from national patient and mortality registers, including 7,682 cases of myocardial infarction. The adjusted HR for IHD was 1.03 [95% confidence interval (CI) 1.00, 1.05] per 10 dB L den for both road and railway noise exposure during 5 y prior to the event. Higher risks were indicated for IHD excluding angina pectoris cases, with HRs of 1.06 (95% CI: 1.03, 1.08) and 1.05 (95% CI: 1.01, 1.08) per 10 dB L den for road and railway noise, respectively. Corresponding HRs for myocardial infarction were 1.02 (95% CI: 0.99, 1.05) and 1.04 (95% CI: 0.99, 1.08). Increased risks were observed for aircraft noise but without clear exposure-response relations. A threshold at around 55 dB L den was suggested in the exposure-response relation for road traffic noise and IHD. DISCUSSION: Exposure to road, railway, and aircraft noise in the prior 5 y was associated with an increased risk of IHD, particularly after exclusion of angina pectoris cases, which are less well identified in the registries. https://doi.org/10.1289/EHP10745.

Inom Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI) har flera nationella kartläggningar av hur Sveriges befolkning exponeras för buller från flyg-, väg- och spårtrafik genomförts sedan år 2000, med något olika metoder och underlag. Vart femte år genomförs också en kartläggning av bullerexponering i delar av landet som rapporteras till EU via omgivningsbullerdirektivet. Under 2022 kommer dessa beräkningar genomföras nära högtrafikerade vägar, flygplatser och spår samt heltäckande inom de 18 största kommunerna, av olika utförare. Att på regelbunden basis göra nationella kartläggningar av trafikbuller och dess hälsopåverkan med en standardiserad och reproducerbar metodik är viktigt som underlag för bedömningar av trafikbuller som folkhälsoproblem. Vi rekommenderar att detta utförs minst vart femte år. Beräknade bullerindikatorer bör i första hand vara de internationellt gångbara Lden och Lnight, men även de indikatorer som används i Sverige (LAeq,24h, Lmax och FBN) kan beräknas. Trots utmaningarna med trafikdata och beräkningstid är vår bedömning att en fullständig beräkning baserad på antingen Nord2000 eller Cnossos-EU bör ligga till grund för framtida nationella kartläggningar av exponering för buller inom HÄMI. Erfarenheter i Danmark visar att det är möjligt, och det ger det bästa underlaget i termer av noggrannhet och ger störst möjligheter till exempelvis analyser av hälsoeffekter i befolkningen. Om det bedöms som för arbetskrävande att samla in trafikuppgifter i den skala som krävs i Sverige kan schabloner och beräknade trafikflöden användas, förutsatt att de genomförs med samma metodik för alla delar av landet och på samma sätt över tid så att det blir möjligt att följa tidstrender och effekter av förändringar i samhället. Därför bör också kommande kartläggningar spara använd indata och dokumentera genomförandet så att metodiken kan upprepas vid nästa tillfälle, och framtida utvecklingar av beräknings- och analysmetoder kan nyttjas till fullo även bak, Forskningsfinansiär: Nationell miljöövervakning, Hälsorelaterade Miljöövervakning (HÄMI)

Denna text utgör ett tillägg till kartläggningsanvisningarna i SP Rapport 2010:77 (SPR 2010:77), och innehåller kompletterande information som behövs för att genomföra strategisk kartläggning av buller från väg- och spårtrafik med beräkningsmetoden CNOSSOS-EU. Med strategisk kartläggning avses bullerkartläggning enligt EU:s omgivningsbullerdirektiv., Kunskapscentrum om Buller

Rapporten innehåller en genomgång av historik och nuvarande status för Nord2000. Nu gällande rapporter, svenska källdata, samt tillgängliga mjukvaror redovisas. Utvecklingsbehov i närtid och på sikt diskuteras. Det återstår en begränsad mängd arbete med att förbereda en bastillämpning av Nord2000 för svenska inhemska utredningar. Arbetet bör huvudsakligen kunna utföras under 2022 så att de tekniska förutsättningarna för att använda Nord2000 är tillgängliga tidigast 1 januari 2023. En förutsättning är att arbetet i huvudsak är begränsat till följande identifierade behov: Källdata för spårbuller finns i dagsläget inte för alla tågtyper, men nya indata kommer tas fram under 2022. Implementering av maximalnivå för vägtrafik i programvaran SoundPLAN pågår för närvarande, en betaversion finns framme. För att beräkna maximalnivå från vägtrafik behöver också standardavvikelser per fordonskategori tas fram. De problem med beräkning av maximalnivå från spårtrafik som rapporterats om är identifierade och ett fungerande alternativ finns. Det kvarstår ett behov av att förtydliga och eventuellt också förbättra metoden, men det bör kunna vänta. Avståndskorrektion för LAFmax spårtrafik återstår att implementera. Anvisningar för användare (akustikkonsulter och andra) kommer behövas, en första version är under utarbetande. En formell övergång till Nord2000 behöver föregås av informationsspridning till dem som berörs. Hur det ska gå till och hur mycket tid det erfordrar är inte slutgiltigt fastställt. En plan för övergången behöver tas fram, bl a för Trafikverket. För att Nord2000 ska kunna utgöra en rekommenderad metod erfordras även arbete med styrande regelverk hos t ex Transportstyrelsen. Sverige bör också delta i arbetet med att förvalta referensprogramvaran Compro, och Kunskapscentrum om buller föreslås ansvara för detta.

Objectives To investigate the association between occupational noise exposure and stroke incidence in a pooled study of five Scandinavian cohorts (NordSOUND). Methods We pooled and harmonised data from five Scandinavian cohorts resulting in 78 389 participants. We obtained job data from national registries or questionnaires and recoded these to match a job-exposure matrix developed in Sweden, which specified the annual average daily noise exposure in five exposure classes (LAeq8h): <70, 70–74, 75–79, 80–84, ≥85 dB(A). We identified residential address history and estimated 1-year average road traffic noise at baseline. Using national patient and mortality registers, we identified 7777 stroke cases with a median follow-up of 20.2 years. Analyses were conducted using Cox proportional hazards models adjusting for individual and area-level potential confounders. Results Exposure to occupational noise at baseline was not associated with overall stroke in the fully adjusted models. For ischaemic stroke, occupational noise was associated with HRs (95% CI) of 1.08 (0.98 to 1.20), 1.09 (0.97 to 1.24) and 1.06 (0.92 to 1.21) in the 75–79, 80–84 and ≥85 dB(A) exposure groups, compared with <70 dB(A), respectively. In subanalyses using time-varying occupational noise exposure, we observed an indication of higher stroke risk among the most exposed (≥85 dB(A)), particularly when restricting analyses to people exposed to occupational noise within the last year (HR: 1.27; 95% CI: 0.99 to 1.63). Conclusions We found no association between occupational noise and risk of overall stroke after adjustment for confounders. However, the non-significantly increased risk of ischaemic stroke warrants further investigation.

Denna text utgör ett tillägg till kartläggningsanvisningarna i SP Rapport 2010:77(SPR2010:77) [1], och innehåller kompletterande information som behövs för attgenomföra strategisk kartläggning av buller från väg- och spårtrafik medberäkningsmetoden CNOSSOS-EU [2].Med strategisk kartläggning avses bullerkartläggning enligt EU:somgivningsbullerdirektiv [3].