Search

Digitaliseringen har varit en del av bildundervisningen inom grund- och gymnasieskolan sedan läroplanerna reviderades 2011. Den digitala tekniken är under ständig utveckling och har inneburit ett stort ansvar för lärare vad gäller undervisning och fortbildning. Att utveckla elevernas digitala kompetens är av stor vikt, då detta ger eleverna förutsättningar att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, använda och förstå digitala verktyg och medier, utveckla ett kritiskt, ansvarsfullt förhållningssätt samt att lösa problem och sätta idéer i handling. Digital kompetens är också en förutsättning för många bildskapande yrken. Denna undersökning har gjorts som en empirisk intervjustudie med bildlärare och elever vid en gymnasieskola i Mellansverige hösten 2023. Undersökningen har avsett att ge en inblick i hur den aktuella skolan använt digital teknik i samspel med traditionella, analoga tekniker. Utifrån en kvalitativ ansats har studien fokuserat på elevers och lärares upplevelser, reflektioner och förhållningssätt till att arbeta med både digitala och analoga tekniker.

Denna studie har undersökt hur bildsamtal och bildanalys används i gymnasieskolans bildundervisning i kurserna Bild och form 1b 100 poäng och Bild 100 poäng. Syftet med undersökningen var att granska förekomsten av bildanalytiska metoder, hur lärarna undervisar i bildanalys samt i vilken omfattning bildanalys integreras i bildsamtal om elevernas bildskapande. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod med intervjuer av bildlärare undervisande i de angivna kurserna samt en observation av en muntlig presentation. Resultatet visade att informanterna har bristande kunskaper om bildanalytiska metoder. Detta resultat visar på ett behov av kompetensutveckling inom bildanalys.

From the perspective that it is one and the same picture that is changing, this essay includes semiotic analyses of Lynn Curlee´s painting Smoking angels, made in 1979, the photograph from 1928 wich inspired the artist, as well as Black Sabbath´s album cover Heaven and Hell, that was first released in 1980. Although the forms of the pictures are different the motif is quite the same, yet, what the pictures convey is different. The analysis will be based mainly by the use of two theories: Hans Belting opines that a picture can not exist on its own, that "the what" of an image is steered by "the how" in wich it transmits its message. The medium that is used and the physical form are the messengers but the picture happens where it is manifested. Wendy Leeds-Hurwitz´s theory implies that to understand what a picture means we need to study the context and culture that is prevailing where the picture is shown. How the picture is received in its different forms and what the factors are that play a part in this, is the main focus in this essay.

Denna litteraturstudie utforskar strategier för att främja digital kompetens inom bildämnet. Forskning om digitala bilder och sociala medier som läromedel analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att identifiera didaktiska strategier, samt relaterar forskningen till LGR22 och EU:s mål för livslångt lärande. Elevens förmåga till bildanalys, interkulturell förståelse, bildmanipulation och förståelse för bakomliggande agendor utgör förståelsen för digital kompetens inom bildämnet. Konkreta exempel från sociala medier medvetandegör elever om risken för desinformation. Diskussioner i klassrummet och online säkerställer inkludering av perspektivmångfald samt tillvaratar elevens kompetenser. Delning av skoluppgifter på sociala medier tolkas främja entreprenörskap och demokratiska värden. Studien visar på utmaningarna med att använda sociala medier som läromedel, relaterat till komplexa medieformat, vinstdrivna algoritmer och ungas främsta användning av sociala medier som tidsfördriv. Slutsatsen är att ungas förmåga att tolka och skapa bilder är kritisk för deras demokratiska kapacitet och livslånga lärande, vilket understryker bildpedagogikens betydelse för att forma kompetenta medborgare.

En definition för deepfake är “Datorframställd förfalskad information i form av bild eller film som framställs som äkta och trovärdig”. Ordet är uppbyggt av två ord deep vilket syftar till djup maskininlärning och fake vilket indikerar att informationen är förfalskad. Syftet med det här arbetet var att undersöka människors förmåga att identifiera deepfakes bilder utifrån deras egen kunskap kontra efter att författarna gett en informativ text om vad respondenten kunde kolla efter i bilderna. Utöver detta har arbetet även undersökt vilka metoder som finns för att identifiera och motverka att deepfakes sprids. För att besvara detta har en enkätundersökning samt en litteraturöversikt inom området genomförts. Resultatet av undersökningen analyserades genom bland annat ett hypotestest. Det användes för att undersöka om det fanns en signifikant skillnad på medelvärdena före och efter respondenten tagit del av den informativa texten. Slutsatsen efter avslutad undersökning blev en påvisad statistisk signifikans för resultatet av enkätundersökningen samt en sammanställning utav de metoder som forskningen presenterade. Den statistiska signifikansen innebär att resultatet bygger på tillräckligt mycket data för att inte klassas som slumpmässigt. Av studiens resultat har en guide för att underlätta identifiering av deepfakes skapats där respondenternas och forskningens gemensamma punkter ligger till grund.

Problemet för patienter med vulvodyni är att de idag enbart får muntlig information av fysioterapeuten på den undersökta vårdmottagningen. Detta gör att de inte minns all den information som ges under det första vårdbesöket. Regionen saknar kunskap i hur de ska designa patientinformation. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur patientinformation i text och bild kan designas för att öka chanserna att patienten kommer ihåg behandlingsinformationen som hen får under det första vårdbesöket.För att besvara arbetets forskningsfrågor har jag använt mig av metoderna textanalys, intervju och enkät. Som informationsdesigner behöver man tänka på att använda ett språk som så många som möjligt kan förstå. Resultaten från de empiriska undersökningarna visar att text och bild i samverkan ökar chanserna att patienten minns informationen. Det viktigaste för patienterna att minnas är övningarna och där kan bilder hjälpa till att skapa förståelse i hur övningen går till.Baserat på resultaten från de empiriska undersökningarna, tidigare forskning och teorierna; human centered design, text och bild i samverkan och kognition, har ett gestaltningsförslag utformats i text och bild för att öka chanserna att patienterna minns den information som de får av fysioterapeuten., The problem for patients with vulvodynia is that today they only receive verbal information from the physiotherapist at the examined care clinic. This means that they do not remember all the information given during the first care visit. The region lacks knowledge in how to design patient information. The purpose of this degree project is to contribute with knowledge about how patient information in text and images can be designed to increase the chances that the patient will remember the treatment information they receive during the first care visit. To answer the work's research questions, I have used the methods text analysis, interview, and survey. As an information designer, you need to think about using a language that as many people as possible can understand. The results from the empirical investigations show that text and image in collaboration increase the chances that the patient will remember the information. The most important thing for patients to remember is the exercises, and that's where pictures can help create an understanding of how the exercise is done. Based on the results of the empirical investigations, previous research and the theories of human centered design, text and image in collaboration and cognition, a design proposal has been designed in text and image to increase the chances that the patients will remember the information they receive from the physiotherapist.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur bilderböcker kan användas i undervisningen för att stödja lågstadieelevers läsförståelse. Frågan som vår studie syftade till att besvara var; Hur kan skönlitterära bilderböcker användas didaktiskt för att stödja elevers läsförståelse? Data samlades in genom systematiska sökningar i olika databaser, både internationella och nationella. Datan analyserades därefter genom en tematisk analysmetod. Teman skapades utifrån valda artiklar och med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning. Rubrikerna i resultatdelen etablerades i sin tur genom att identifiera de viktigaste delarna av teman som hjälpte till att besvara vår frågeställning. Resultatet visade att bilderböcker spelade en viktig roll för att utveckla elevernas läsförståelse, men det förutsatte att lärarna gjorde eleverna medvetna om hur text- och bildrelation fungerade tillsammans för att stödja deras läsförståelse. Dessutom fick eleverna också kunskap om visuella element och vad illustratören ville förmedla i berättelsen genom att använda dem. Denna information hjälpte eleverna i deras bildtolkning och stöttade därmed deras läsförståelse. Resultatet visade att didaktiska aktiviteter som högläsning och boksamtal om bilderboken kunde stödja elevers läsförståelse vilket också visade lärarens viktiga roll i att stödja elevers läsförståelse genom att använda bilderboken., The purpose behind this study of literature was to examine how picture books can be utilized by teachers' teaching to support the reading comprehension of primary students. The question that our study aimed to answer was: How can fictional picture books be used in a didactic sense to support primary students in their reading comprehension? The data was collected through systematic searches in different databases, both international and national. Said data were then analysed through the process of thematic analysis. Themes were created based on selected articles in relation to the question and purpose of the study. The headings in the result section were in turn established through the most significant parts of the themes which helped in answering our question. The results of the study showed that picture books played a significant role in the students' reading comprehension, but it required that they were taught how pictures and text relationship worked in tandem to aid in their reading comprehension. In turn the students also gained knowledge about visual elements and what the illustrator wants to convey in the narrative through the usage of them. This information helped students in their interpretation of pictures and supported their reading comprehension. The result showed that didactic activities like reading aloud and talking about the pictures helped in supporting their reading comprehension, which also indicates the central role teachers play in their students' ability to develop a deeper understanding through the usage of picture books.

In the context of humanistic Bildung-centred Didaktik, the educational potential of different school subjects is emphasized. But how can different school subjects collectively contribute to the ‘cultivation-of-human-powers’ and Bildung with a focus on sustainability? In this article, seven different school subjects are compared. Eleven teacher educators from Malmö University, Sweden, have written scholarly about the roles of their respective school subjects for Bildung and sustainability. Drawing from the texts related to the seven school subjects – geography, mathematics, physical education and health, religious education, science for citizenship, Swedish as a second language, and visual arts – a comparative analysis was conducted. The primary focus was to understand the unique characteristics of each school subject, explore their epistemic differences, and discern their potential roles in fostering cross-curricular didactics for Bildung and sustainability. It is shown that the different school subjects collectively provide complementary contributions to contemporary Bildung and climate change literacy.

Denna studie och text utforskar, utreder och undersöker genom olika vetenskapliga artiklar hur mediumet bild beskrivs och definieras att vara. Bild som medium är det som ska vara det centrala innehållet i skolämnet bild, antingen som ett praktiskt utförande eller som objekt för verbala och textuella analyser. Som blivande bildlärare syftar denna studie till att redogöra vad det innebär att jobba med detta medium och om bildspråket inkluderar olika medier och modaliteter. Alla artiklar förutom en är nationella men teorier och slutsatser baserar sig även på internationell forskning och studier.

I studien undersöktes om och hur bilden till texten används vid läsning och om bilden används för att svara på frågor kopplade till texten. Syftet med studien är att bidra med kunskap om text- och bildanvändningen vid läsförståelse. Utifrån de intervjuer som genomförts med ett eye-tracking verktyg vill vi bidra med information om bildanvändandets utsträckning samt få en förståelse för om elevers läsförmåga avspeglas i bildanvändandet. Den teori som resultatet diskuteras utifrån är konstruktivismen. Läraren kan inte ge eleverna en läsförståelse, de måste skapa den själva. Resultatet visar att bilden används av alla respondenter, men användandet ser olika ut och är av olika funktion. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att bilden har en påverkan på elevers läsförståelse men att deras användande av den varierar på flera sätt, exempelvis vid vilket tillfälle den används., The study investigated whether and how the image to the text is used when reading and if the image is used to answer questions related to the text. The purpose of the study is to contribute with knowledge about the text and illustration usage to gain reading comprehension. The goal based on the interviews that have taken place with an eye-tracking sensor is to contribute with information about the extent to which the illustration is used. As well as to gain an understanding of whether students´ reading ability is reflected in the use of images The theory which the findings will be discussed with is constructivism. Teachers cannot provide our students with reading comprehension, they must construct it on their own. The findings suggest that the illustration is used by all students who were interviewed, with that said it shows in different ways and of different functions. A conclusion based on the findings is that the illustration does have an impact on students reading comprehensions but their use of it differs in several ways for example, in which occasion it is used.

This essay is a study about AI as an assessment aid in arts. The study commences with a literature review about former research about AI and its abilities, with specific focus on assessment and evaluating pictures. The literature review shows both promise and limitations of the use of AI as assessment aid. The theories used in this study are about the process of assessment, the importance of choosing the right assignment and different types of criteria and their benefits and limitations. By performing two semi-structured interviews with two experienced art teachers in southern Sweden an instruction material was created alongside with reference material consisting of student work and how the teachers assessed each drawing. The two teachers assessed each work and an interrater reliability score was calculated. Then an experiment was conducted where AI and one of the teachers assessed 15 drawings. The interrater reliability was again calculated and the process was repeated several times. The result in terms of the interrater reliability was acceptable, however AI assessed the same work with different grades in the attempts. Thus the conclusion is that there still are some limitations of the use of AI as an assessment aid in arts and that further studies with a larger data set ought to be performed.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan relateras till teckning som redskap i undervisning i naturkunskap. Studien bygger på filmade klassrumsobservationer av lågstadieelevers undersökande av en myggvinge, med hjälp av teckning, på en naturkunskapslektion. De filmade sekvenserna öppnade upp för möjligheten att få syn på elevernas responser och agerande under lektionen. Studien utgår från en multimodal förståelse av kommunikation och tecknandets multimodala och kommunikativa potential har studerats med stöd av Lars Lindströms (2012) ämnesdidaktiska fyrfältsmatris. Resultatet av studien visade att tecknandet bidrog till att eleverna hittade olika sätt att förmedla sig samtidigt som det hjälpte dem att hitta strategier för samarbete. Slutsatsen blev att de möjligheter som ligger i att använda teckning som uttrycksform i naturkunskapsundervisning är att en sådan undervisning bidrar till att elever ges redskap för undersökande, samarbete och kommunicerande. Den utmaningen som ligger i undervisning relaterad till teckning som estetisk uttrycksform kan kopplas till lärares didaktiska kompetens att kunna introducera verktyg och material.

Bildämnet omfattar ett brett spektrum av visuella uttryck som är viktiga för att förstå omvärlden, men dess potential begränsas av praktiska utmaningar som stora undervisningsgrupper. Forskning visar att mindre klasser förbättrar elevers prestationer och arbetsmiljön för lärare, men det finns också indikationer på att strukturella faktorer som klasstorlek inte alltid är avgörande för studieresultat, utan att lärarens arbetssätt spelar en stor roll. En frågeenkät skickades via mail till bildlärare i Sverige med syftet att undersöka gruppstorlekens påverkan på bildundervisningen, med svar från 14 lärare från tolv skolor. Enkäten, distribuerad både via nätverk och genom att kontakta skolor slumpvis, analyserades kvalitativt för att belysa lärarnas perspektiv och identifiera viktiga svar. Resultatet diskuterar hur variationer i gruppstorlek påverkar bildundervisningen, där mindre grupper föredras av lärare för att möjliggöra individuell feedback och relationsskapande, medan större grupper upplevs som mer utmanande för att hinna med alla elever och skapa arbetsro. Trots utmaningar med att nå lärare, och ett visst bortfall, ger resultatet en mångsidig bild av lärarnas synpunkter. Studien pekar på komplexiteten kring faktorer som påverkar undervisningen, där klassammansättningen och upplevelsen av den kan vara viktigare än själva klasstorleken. Framtida forskning kan vara en jämförelse mellan tiden före och efter skolans kommunalisering 1991, samt vad som hände efter 2015, med ökad invandring och demografiska förändringar.

Syftet med denna studie är att belysa vilken potential varierad undervisning genom multimodaliteterna bild, ljud, film och rörelse har i det naturorienterande klassrummet för elever och lärare på lågstadiet vid undervisning om cirkulationssystemet. Studien utgick från en varierad lektionsserie om cirkulationssystemet varefter eleverna fick fylla i en enkät för att beskriva vilken undervisningsmetod som var roligast respektive mest lärorik. De fick skriva vad som var bra och dåligt med respektive undervisningsmetod. Därefter genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 elever och två lärare. Resultatet som denna studie genererade utifrån ett lärarperspektiv var att varierad undervisning och multimodala undervisningsmetoder är en del av skolans kompensatoriska uppdrag. Det är alltså ett sätt att stötta elever som behöver extra stöd eller alternativa sätt att lära sig. Lärarna ansåg att det fanns en stor mängd material, så som lektionsplaneringar och idéer, och att detta inte var ett problem, utan fokuset måste ligga vid hur man arbetar med det existerande material som finns. Eleverna var generellt sett positivt inställda till alla inkluderade undervisningsmetoder men ansåg att den roligaste undervisningsmetoden var film och att de lärde sig mest av att röra på kroppen. De kännetecken som kunde urskiljas för elevernas engagemang i undervisningen var aktivt deltagande, variation i undervisningen och lustfylldhet., The purpose of this study is to highlight the potential of varied teaching through the multimodalities of image, sound, movies, and movement in the science classroom for pupilsand teachers at the primary level, when teaching about the circulatory system. The study was based on a varied lesson series about the circulatory system, after which the students got to fill out a questionnaire to describe which teaching method was the most enjoyable and the most educative. They also got to write what was good and bad about each respective teaching method. Semi-structured qualitative interviews were then conducted with 14 pupils and two teachers. The result that this study generated from a teacher's perspective was that varied teaching and multimodal teaching methods are part of the school's compensatory mission. It is thus a way of supporting students in need of extra support or alternative ways of learning. The teachers felt that there was a broad range of material, such as lesson plans and ideas, and that this was not an issue, but the focus must be on how to work with the existing material that is available. The students were generally positive regarding each included teaching methods but felt that the most enjoyable teaching method was movies and that they learned the most from moving their bodies. The characteristics that could be distinguished for the students' investment in the education were active participation, variety in the teaching and amusement.

Då matematikämnet tycks vara ett skolämne vars undervisning präglas avenformighet är det viktigt att visa exempel på hur matematikundervisningen kan varieras. Ettsätt att variera undervisningen är att integrera estetiska lärprocesser. Ett estetiskt perspektiv iundervisningen inkluderar aspekter som reflektion, kreativitet och gestaltande av personligaerfarenheter. Både lärare och elever lyfter vikten av dessa estetiska aspekter för att lära sigoch minnas det man lär sig.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur kommunikations-, resonemangs- ochproblemlösningkompetens påverkas när den estetiska uttrycksformen bild integreras imatematikundervisningen inom områdena mönster och geometriska former. Dessamatematiska kompetenser har tagits fram som tre, av totalt åtta, delkompetenser somtillsammans utgör matematisk kompetens. Tio elever intervjuades före och efter enintervention där estetiska lärprocesser integrerades i matematikundervisningen. Intervjuernatranskriberades och tematiserades för analysen. Resultatet visar attkommunikationskompetens påverkas genom att kommunikationen blir tydligare, säkrare samtatt eleverna i högre grad behärskar olika matematiska begrepp. Resonemangskompetensenpåverkas genom att resonemangen blir mer självständiga, tydliga och innehåller argument förolika matematiska lösningar och dess giltighet. Problemlösningskompetensen påverkasgenom att förmågan att föra matematiska resonemang med en analys förstärks vilket ökarmöjligheten att komma fram till en korrekt matematisk lösning.

Studien syftar till att beskriva vilka visuella konstruktioner av människosubjektet som synliggörs i läromedel för bildämnet i grundskolans senare år. Vidare intresserar den sig för hur dessa konstruktioner skiftat under de senaste fyrtio åren. För att svara på detta genomför vi en kvalitativ studie med diskursanalys som teori och metod. Vi utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka kroppar och personer inkluderas i bildläromedel? Vilka människoideal konstrueras genom representationerna? samt Vilka pedagogiska implikationer får representationerna? Vi genomför analysen på ett urval, bestående av 139 bilder, från tre olika läromedel, publicerade under perioden 1980 till 2023. Genom vår analys har vi kunnat se fyra människokonstruktioner: Den proportionerliga människan, Människan som byggsats, Människan som social varelse och Den poserande människan. Slutligen diskuterar vi kopplat till inkludering och representation, vad de fyra konstruktionerna kan ha för pedagogiska implikationer för bildämnet samt de som använder läromedlet, både elever och lärare.

Die Selbst- und Fremdwahrnehmung von Körperlichkeit und Körperbildern erfährt durch digitale Technologien einen weitreichenden Wandel, der auch in die Techniken ihrer Produktion hineinreicht. Die Beiträger*innen kartographieren diese Entwicklungen und fragen nach ihren Voraussetzungen, Folgen sowie Möglichkeiten der Kritik. Im zweiten Band des »Atlas der Datenkörper« beschreiben sie den digitalen Körper am historischen und rezenten Bauhaus, analysieren das Phänomen seiner Mystifizierung und dekonstruieren den Datenkörper als politischen Gegenstand. Aus sowohl der Perspektive künstlerischer und gestalterischer Forschung als auch der Kunst-, Kultur- und Medienwissenschaft entsteht so ein umfassender, transdisziplinärer Querschnitt zum Verhältnis Mensch-Technik im digitalen Zeitalter.

Als eine künstlerisch-wissenschaftliche Praxis, die im Sinne des Verlernens hegemonialen Wissens Bedeutung veruneindeutigt, anstatt sie zu fixieren, versteht Philipp Hohmann in seinem Beitrag das Kuratieren. Er untersucht die künstlerische Arbeit "N.O.Body" von Pauline Boudry und Renate Lorenz, die in ihrer gleichnamigen Installation eine Auswahl der Abbildungen versammeln, anhand derer Magnus Hirschfeld in seiner 1926 bis 1930 erschienen "Geschlechtskunde" sein Einordnungsprinzip der sexuellen Zwischenstufen illustrierte. Dem pädagogisch-aufklärerischen Impetus des sog. 'Bilderteils', dem das Motto vorangestellt ist, "Bilder sollen bilden", stellen Baudry/Lorenz mit ihrer Re-Konstellation der Bilder, ihrem Film und der Performance, die Teil der Installation ist, eine "Affirmation als Methode der Kritik [gegenüber], um mit, gegen und auch jenseits dieser Bilder anders oder Andere(s) zu bilden" (Hohmann).

Plätze für Pflegekinder zu finden, ist nicht einfach. Das hat auch mit einer traditionellen Vorstellung von Familien, wie es sie heute immer seltener gibt, zu tun.

Studiens syfte var att undersöka äldre barns kunskapsutveckling efter högläsning i kombination med undersökande verb samt de estetiska lärprocesserna drama och bild i undervisning om solrosens livscykel. Vi har undersökt om högläsning med fokus på undersökande verb, bild och drama i kombination med varandra har en påverkan på äldre förskolebarns lärande av naturvetenskap. Arbetet tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska lärteori. Dewey menar att man lär sig av att erfara omvärlden genom att göra. Studien genomfördes med för- och efterintervjuer med förskolebarn, i fyra-femårsåldern. Mellan intervjuerna har det genomförts en intervention i form av en undervisningssituation med vår egenskrivna bok Solrosens livscykel - solrosens resa från frö till blomma. Två grupper med barn ingick i studien, med fem barn i varje grupp. Den ena gruppen erbjöds undervisning med enbart högläsning, och den andra gruppen erbjöds undervisning med högläsning i kombination med de estetiska lärprocesserna, drama och bild tillsammans med undersökande verb. Datamaterial samlades in, transkriberades och analyserades med en innehållsanalys samt stapeldiagram som följdes av resultat och diskussion. Studien har resulterat i att man kan se att högläsning i sig har en positiv inverkan på barnens inlärning, men att det finns en marginell kunskapsökning hos de barn som har fått undervisning i form av högläsning kombinerat med drama, bild och undersökande verb., Based on John Dewey's pragmatic theory of learning, this study explores the outcome of using a model that combines storytelling with drawing pictures, drama and exploring verbs, compared to ordinary storytelling to teach preschool children nature science. Dewey means that you collect knowledge through experiences from the environment around you, learning by doing. Preschool children, at the age of four to five years old, were interviewed before and after a teaching session. Between the interviews we performed a teaching opportunity with our self-written book (The circle of the sunflower - the sunflower´s travel from seed to bloom). During the study we followed two groups with preschool children. The first group was offered teaching with only storytelling. The second group was offered the same teaching with storytelling and after the story was told a play was performed with the children, telling the same story again together with exploring verbs. After that the children also made drawings. The data was analysed through a content analysis followed by a discussion where we decided how to rate the answers. The result of our study showed that storytelling itself has a positive impact on the children's learning. There is a marginal increase in knowledge for the children who received teaching with storytelling in combination with drama and picture drawing.

Die Studie versucht, Husserls Modell einer nicht-wissenschaftlichen Lebenswelt für pädagogische Untersuchungen zum Verhältnis von Technik und Bildung in der verwissenschaftlichen Welt zu öffnen. Sie diskutiert Entwicklungsprobleme der Spätmoderne unter pluralen Fragestellungen und führt Ansätze und Traditionen zusammen, die unterschiedliche Wege zur Weiterentwicklung der modernen Bildungstheorie beschritten haben. Im Zentrum steht die Frage, wie moderne Technik einerseits als lebensweltliche Entfremdung des Menschen problematisiert und andererseits als Produkt menschlicher Freiheit und Weltgestaltung gewürdigt werden kann. In vier Kapiteln werden die methodischen Ansätze und Antworten vorgestellt, die der Philosoph und Pädagoge Eugen Fink (1905–1975), der Philosoph Martin Heidegger (1889–1976), der Philosoph und Erziehungswissenschaftler Theodor Litt (1880–1962) und der Soziologe Helmut Schelsky (1912–1984) auf die Frage nach dem Verhältnis von Bildung und Technik gegeben haben. Im Durchgang durch ihre Positionen wird ein Konzert erarbeitet, dessen Originalität darin liegt, Abstimmungsprobleme von Bildung, Technik und Lebenswelt aus postdualistischer, praxistheoretischer sowie posthumanistischer Perspektive zu thematisieren., The study attempts to open Husserl's model of a non-scientific lifeworld for pedagogical investigations of the relationship between technology and “Bildung” in the scientific world. It discusses developmental problems of late modernity under plural questions and brings together approaches and traditions that have taken different paths to the further development of modern “Bildungs”-theory. The central question is how modern technology can be problematized on the one hand as the alienation of human beings from the world of life and on the other hand be appreciated as a product of human freedom and the shaping of the world. Four chapters present the methodological approaches and answers that philosopher and educator Eugen Fink (1905–1975), philosopher Martin Heidegger (1889–1976), philosopher and educationalist Theodor Litt (1880–1962), and sociologist Helmut Schelsky (1912–1984) have given to the question of the relationship between education and technology. In the course of their positions, a concert will be developed whose originality lies in addressing the coordination problems of “Bildung” (education), “Technik” (technology) and “Lebenswelt” (lifeworld) from a post-dualist, praxis-theoretical as well as post-humanist perspective.

In contemporary society, digital images have become increasingly mobile. They are networked, shared on social media, and circulated across small and portable screens. Accordingly, the discourses of spreadability and circulation have come to supersede the focus on production, indexicality, and manipulability, which had dominated early conceptions of digital photography and film. However, the mobility of images is neither technologically nor conceptually limited to the realm of the digital. The edited volume re-examines the historical, aesthetical, and theoretical relevance of image mobility. The contributors provide a materialist account of images on the move - ranging from wired photography to postcards to streaming media.

The aim of this study was to create further understanding of what conditions are offered for the development of the visual art subject and its relevance to society by reviewing and describing two visual arts teachers approach to their assignment, how students relate to the subject and what other conditions effect the visual art subject. The theoretical framework is based on a knowledge-theoretical and socio-cultural perspective as well as curriculum theory. Data was produced through interviews and observation in two classes of upper secondary school. Using discourse analysis, the results showed a complex relation of discourse and interdiscursive aspects in the didactic practice of visual art as well as traces of former knowledge conceptions. The analysis also shows that despite the art teachers’ stated intentions, both classroom practices tended to pause and act as a free space for self-fulfilling goals. Resistances and lack of understanding was also identified towards the visual art subject. The study concludes that the dominating discourses reveal what kind of knowledge constructions that are valued and that there’s a need of developing the collective body of knowledge about the visual art subject as well as resources for formal continuing development.

This knowledge overview consists of research surrounding digitalisation in pedagogics, visual culture learning communities and the correlation between these two subjects. Intercultural pedagogics often refers to including pupils’ ethnical cultural diversity as grounds for creating a discourse surrounding equality and inclusion in the classroom. However, we hypothesise implementing an intercultural view on pedagogics, where the culture is one based on teenagers’ digital presence. This could let teachers provide a learning environment that strengthens pupils’ engagement and assures inclusivity, without running the risk of labeling them ethnically. Throughout this assessment we have found research linked to the use of pop-culture and improved teaching environments, teenagers' visual identities and their sub-cultures, and an underrepresentation in the use of digital media as a proper teaching tool. Results show that a vast number of teachers misunderstand how digitalisation can be properly implemented in the classroom, and educational environments that manage to implement children’s and teenagers’ personal interests and digital identities greatly increase learning possibilities and student engagement.

In Swedish school students seem to pay little attention on how to experience and use inspiration in their creative artwork. When asked to seek inspiration they tend to find an image and copy it rather than actively use it as inspiration. The purpose of this study is to inquire how teenagers define inspiration and how they use it and what impacts the understanding of it. To benefit teachers in their planning of the subject of creating art. By having semi structured interviews with six 15-year-old students and analysing the collected thoughts through a sociocultural perspective we find that teenagers have a collective understanding that inspiration is when you take an idea from someone else’s creation and make it their own. What the inspiration source are depends on the subject, the purpose and the situation. According to most of the interviewed students you get inspired in different ways depending on if it is in art or in language class. In art the main inspiration source is visual and is something you find outside of yourself. The people around you take part in your inspiration and affects the outcome of your artwork. Sometimes in a good way, when ideas are taken from classmates, sometimes not in an efficient way, when the mates disturb your focus and ability to create. Inspiration does not seem that important to these pupils because if you are motivated, even when you’re not inspired, you will still create something that the teacher can grade. However, they all agree that copying others and not create their own thing may impact their ability to be creative, which have a negative effect in other subjects in school as well.

The purpose of this Bachelor thesis is to make a comparative analysis between the content of the syllabi for the Swedish school subject bild and the Slovenian school subject art, as well as to investigate how the importance and legitimacy of the subjects are expressed in the syllabi. The thesis is using the case study as research strategy, and it is carried out with a qualitative method based on documents and content analysis. The framework for the textual content consists of the Swedish National Agency for Education, Skolverket's (2022a) latest edition of the primary school syllabus for the subject bild in grades 7-9 and the Ministry of Education, Science and Sport, Ministrstvo za šolstvo in šport (2011) latest edition of the primary school syllabus for the subjectart in grade 7-9. Through the subjects bild and art, students can acquire a visual competence that is of great value to both the individual and the open democratic society. The bild subject's syllabus has a concise language which in its structured form governs by opening for the individual's interpretation and initiative, while the art subject's syllabus has a lively and freer language which governs in detail without much opportunity for interpretation and own initiatives. The Swedish and Slovenian syllabi can be seen as representations of two different approaches to governance of education practice.

Studiens syfte är att undersöka hur bildlärare på högstadiet arbetar med elever som har neuropsykiatriska funktionsvariationer, samt att undersöka skolans ramfaktorer när det kommer till anpassning och dess pedagogiska konsekvenser. Detta gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med tre bildlärare som arbetar i grundskolan för att sedan tematisera och analysera resultatet i relation till skolans styrdokument och den teoretiska ramen. I studien framkom att lärarna inte jobbar med specifika metoder eller anpassade resurser inom bildämnet, utan att de individanpassar och utformar sitt stöd med utgångspunkt i tidigare erfarenhet. Det framkom också att det finns ett grundläggande bra stöd från skolans håll, men att skolans ekonomiska begränsningar och prioriteringar påverkar bildlärares möjligheter att genomföra anpassningar. Slutsatsen som drogs var att otillräckliga kunskaper inom lärarutbildningen om elever med särskilda behov, de begränsade ekonomiska resurserna i skolan samt synen på bildämnet ger bildlärare sämre förutsättningar att uppfylla skolans demokratiska uppdrag.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med ny kunskap kring elevers föreställningar om genus och hur det speglas i deras bilder samt hur pojkars och flickors attityder av bildämnet skiljer sig åt, och i så fall hur. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med bildelicitering där nio elever deltog. Resultatet visar att könsmarkörer och genuskoder har en tydlig framträdande roll i elevernas bilder. Detta lyfts fram genom att flickor målar mer med dova färger och använder symboler, medan pojkar illustrerar sig själva som maskulina, använder sig av vänskapsdialog och starka färger. Däremot är det få av eleverna som bryter traditionella normen för vad som är typiskt kvinnligt eller manligt. Under studiens gång framkom det hur bildämnet uppfattas mer ägnat för flickor än pojkar vilket resulterar ett större engagemang och intresse från flickornas sida.

The portrayal of other groups of people than our own often run the risk of depicting the individuals in these groups in a simplified way. We often view ourselves as complex beings, with several defining memberships connected to our person. These memberships can be as students, siblings, religious, political, friends, and musicians, to name but a few. This definition is not always as certain in our portrayal of others, more foreign to our everyday life. The supporters of the opposing football team or voters of the rivalling political party might just be defined by these confining identities. Examples of this phenomenon are legion in human history, whether it is nazi Germany’s propaganda that dehumanized the Jewish population or Apartheid’s definition of worth through skin colour. The understanding of how this style of simplified portrayal dehumanizes the portrayed subject is important to teach in our schools. The power of our choice of definition of the people around us needs to be taught to students. The first step towards giving students an understanding of the subject is to show them solid examples of this in history. The focus of this study is therefore to analyse letters from Swedish missionaries in South Africa and how they portrayed the South African population during the official introduction of Apartheid. Amartya Sen’s theorem of identity and violence has been used as a tool during the analysis to achieve this goal. The results showed that many of the missionaries changed their portrayal of the black population during the investigation period, 1945–1951, from a simplified to a diverse description. Their depiction of the white population, however, stayed relatively the same during the entire period.