Search

Examensarbetet utfördes av två ingenjörsstudenter från Jönköpings tekniska högskola våren 2024. Syftet med undersökningen är att jämföra digitaliserad utsättning med manuell utsättning för att se om momentet går att effektivisera. Utsättning för innerväggar har genomförts på samma sätt i flera år, i jämförelse med andra områden inom byggbranschen som har utvecklas mer mot digitalisering. För att utveckla området krävs en omställning mot en mer digitaliserad riktning. Varje steg framåt mot digitalisering för byggbranschen ser författarna som ett steg framåt mot utveckling. Information togs fram med hjälp av litteraturgenomgång samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetoder. Varje respondent är sakkunnig inom området för att stärka validiteten av arbetet. Två grupper skapades under intervjuerna, en grupp för digitaliserad utsättning och en grupp för manuell utsättning. Att byggbranschen ska utvecklas för det bättre är något alla strävar efter. Utsättningsmomentet för ett projekt är påfrestande och speciellt sett till ergonomi, större omfattning av projektet medför till mer utsättning vilket bidrar till mer påfrestning för arbetarna. Att yrkesarbetare arbetar hårt och gör påfrestande arbeten är inget nytt. Genom att minska antalet påfrestande arbeten för arbetarna kommer det göra skillnader för aspekterna tid, ergonomi och ekonomi. Målet med undersökningen är att jämföra robotutsättning med manuell utsättning och undersöka om robotutsättning är en relevant metod att använda inom momentet. Författarna har riktat in sig för utsättningsprocessen för innerväggar. Detta är för att förbättra arbetsmiljön för yrkesarbetare och för att bespara tid i projektet. Byggprojekt i dagsläget (2024) har tidsbrist och att bespara tid i varje moment kan bli avgörande för att färdigställa projektet inom tidsramen. Studien har riktat in sig på en utsättningsrobot som är en metod som inte används lika mycket i Sverige som andra länder på grund av att det är en ny t

This report, conducted at the School of Engineering in Jönköping within mechanical engineering: product development and design, focuses on the development of an exoskeleton for hedge trimmer operators. The project is aimed to create a mechanical solution to reduce the strain on hedge trimmer operator’s shoulders and upper bodies during long workdays. Tasks involving hedge trimmers cause significant stress on the shoulder area, which can lead to long-term injuries. Exoskeletons have the potential to support users by redistributing the load to stronger parts of the body. The goal of the project was to design an exoskeleton specifically for hedge trimmer operators to reduce the risk of work-related injuries and improve the work environment. The project began with a preliminary study that included market analysis, interviews with professional users, and testing of existing exoskeletons. A specification of requirements was formulated based on the collected data, and several concepts were generated through brainstorming. The final concept was selected using Pugh's matrix, where different options were compared against a reference product from Hilti. The chosen design for the exoskeleton includes a spring-loaded mechanism placed on the user's back. The springs provide support at the right angle and reduce shoulder strain by transferring the load to the back and hips. The prototype was based on Husqvarna's existing harness, which contributed to reduced production costs and adaptability. The prototype meets most of the requirements in the specification, such as providing mechanical support to the shoulders and the ability to adjust the force. However, further tests and adjustments are needed to optimize the design and ensure user-friendliness. Future research should include field tests with actual users and the implementation of adjustment options for the spring force. This study lays the foundation for the future development of exoskeletons for hedge trimmer operators and po

Examensarbetet rör utvecklingen av ett portabelt laptopstöd för personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap med viljan att arbeta i andra miljöer än vid skrivbordet. Genom litteraturstudier undersöktes ergonomiska faktorer som hur människan påverkas av långa perioder av stillasittande samt hur ett laptopstöd skulle kunna tillverkas på ett hållbart sätt utan att påverka miljön negativt. Genom materialstudier av bland annat laminat, fanér och poppel skapades en större förståelse för materialens olika egenskaper. I syfte att samla in kvalitativ och kvantitativ information om användarnas behov genomfördes intervjuer samt enkäter, även observationer utfördes för att undersöka formspråk på befintlig inredning i öppna kontorslandskap. Samtidigt som intervjuerna planerades genomfördes en marknadsanalys för att skapa en uppfattning av vilka produkter som redan fanns på marknaden, ett sätt att även få inspiration till vilken variant av stöd som arbetet skulle riktas mot. Utifrån beteendemönster som identifierats under förstudien skapades scenarios med fiktiva personer från målgruppen, både med frustrationer vid skrivbordet och med tillgång till laptopstödet. Insamlad information sammanställdes och dokumenterades i en kravspecifikation och en moodboard. I konceptgenereringen skapades en mängd idéer genom metoderna brainstorming, tumnagelskisser och brainwriting 6-3-5, idéerna sorterades sedan med hjälp av affinitetsdiagram. Under arbetet användes metoden DFMA (Design For Manufacturing and Assembly) med syfte att minimera komponenter, kostnader, bearbetnings- och monteringsmoment. Genom en morfologisk matris genererades totalt 12 konceptförslag. Koncepten utvärderades med PNI-analys och togs vidare till konceptviktningsmatrisen där ett slutligt konceptet valdes ut. En fullskalig funktionsmodell av konceptet tillverkades och utvärderades genom tester med användare. I arbetet genomfördes även beräkningar och analyser av spillmaterial, kostnader och ergonomi. Laptopstödet vid, The degree project concerns the development of a portable laptop support for people who work in an open office landscape with the desire to work in environments other than at the desk. Through literature studies, ergonomic factors were investigated such as how people are affected by long periods of a sedentary lifestyle and how a laptop support could be manufactured in a sustainable way without negatively affecting the environment. Through material studies, different materials such as laminate, veneer and poplar were explored and a greater understanding of the various properties of the materials was created. To collect qualitative and quantitative information about the user needs, interviews and questionnaires were carried out. Observations were also made to investigate the design language of existing interior design in open office landscapes. At the same time as the interviews were planned, a market analysis was made to create an idea of already existing products on the market, a way to also get inspiration for which variant of support the work should be aimed at. Based on behaviour patterns that were identified during the preliminary study, scenarios were created with fictitious people from the target group, both with frustrations at the desk and with access to the laptop support. Collected information was compiled and documented in a requirements specification and a moodboard. In the concept generation, several ideas were created through the methods of brainstorming, thumbnail sketching and brainwriting 6-3-5, the ideas were then sorted using affinity diagrams. During the work, the method DFMA (Design For Manufacturing and Assembly) was used with the aim of reducing components, costs, processing and assembly steps. Through the morphological matrix, a total of 12 concept proposals were generated. The concepts were evaluated with PNI analysis and taken further to the concept weighting matrix, where a final concept was selected. A full-scale functional model of the

För att öka välmående och effektiviteten i ett företags arbete är det viktigt att anställda har en god ergonomi. Ett sätt att åstadkomma detta är att göra en ergonomistudie där fokus ligger på att analysera rörelser som utövas och bidra med lösningar som underlättar arbetet. Uppackningen av inhalator komponenter i luftslussar på AstraZeneca Site Respiratory sker för närvarande helt manuellt. Vilket är en bidragande orsak till skador i axlar, rygg, nacke, handleder och fingrar hos flera anställda. Syftet är att analysera olika semi-automatiserade hjälpmedel som underlättar arbetsmomentet ergonomiskt. För att få en klar syn över problemet har semistrukturerade intervjuer och observationer gjorts på AstraZeneca tillsammans med en genomgående litteraturstudie för att finna tidigare implementationsmetoder i liknande studier. Dessa intervjuer och litterära rapporter har använts för att ta fram ett svar på rapportens frågeställningar: (1) Vilka hjälpmedel finns det för att underlätta uppackning med tunga lyft och drag? (2) Vilka hjälpmedel för uppackning kan ergonomiskt avlasta personalen? Fyra olika hjälpmedel togs fram med metoden. I resultatet presenterades en vakuumlyftare, cobot, ett invändigt plastmembran och en säkerhetskniv. I slutsatsen framgick det att hjälpmedlen ergonomiskt kan avlasta personalen och förebygga olika typer av skador. Genom fortsatta studier av problemet kan en helautomatiserad lösning analyseras., To enhance well-being and efficiency in a company's operations, it is essential for employees to have good ergonomics. One way to achieve this is to do an ergonomics study where the focus is on analyzing the movements that are performed and contributing solutions that make work easier. Currently, the unpacking of inhaler components in airlocks at AstraZeneca Site Respiratory is done entirely manually. This is a contributing factor to injuries in the shoulders, back, neck, wrists, and fingers of several employees. The aim is to analyze various semi-automated aids that ergonomically ease the task. To gain a clear understanding of the problem, semi-structured interviews and observations were conducted at AstraZeneca, along with a comprehensive literature review to find previous implementation methods in similar studies. These interviews and literary reports have been used to answer the report’s research questions:(1) What aids are there to facilitate unpacking with heavy lifting and pulling?(2) What unpacking aids can ergonomically relieve the staff?Four different aids were developed using the method. The results presented a vacuum lifter, cobot, an internal plastic membrane, and a safety knife. The conclusion indicated that these aids can ergonomically relieve the staff and prevent various types of injuries. Through continued studies of the problem, a fully automated solution can be analyzed.

This study aims to map and analyze ergonomic risk factors in a manufacturing company’spacking department. Based on the found ergonomic risk factors, the study aims to find potentialsuggestions for improvement. The company on which the work is carried out requires that theproposal measures do not adversely affect the efficiency of the packing lines. To enable amapping of the variants that make up the largest volume in the process, the question is firstanswered, 1. Which pack variants make up the largest volume in the packing department for sawsand how the weight is distributed between the pack variants? By using ABC analysis, a categorization of all 156 pack variants that are packed in thedepartment were made. The analysis categorizes all pack variants into three categories, A, Band C, based on its volume. The result of the performed analysis generated 31 pack variants inthe A category. The pack variants in category. The categorization was then further categorizedinto three categories based on the weight of the chainsaw. The categorization is made to formcategories that are possible to study ergonomic risk factors for the study’s second question. 2. Which are the main ergonomic risk factors for the pack variants that are most criticalto the company? To map the different ergonomic risk factors in the different weight categories, frequencyanalysis was made. During the implementation of the frequency studies, it is assessed whichworking position the operator works in and how critical it is, based on the ergonomicperspective. Frequency analyses are made on the three different weight categories that wereestablished in the study. When the completion of the frequency analysis was made, the datafrom them were compiled into an FMEA-analysis. The FMEA results in a number of failuremodes that exceed an RPN value over 200 and are thus considered critical. For the failuremodes that exceed an RPN value of 200, measures were investigated in the studies thirdquestion. 3. How can

This thesis focuses on the development of a lifting device for roof mounted tents at the requestof Thule with the focus on improving the ergonomics during installation and removal of roofmounted tents on vehicles, while also enabling the process for one to two users. The work isstructured according to the Double Diamond model and uses established product developmentmethods to ensure a systematic process.The preliminary study consists of an analysis of ergonomic risk factors during heavy liftingusing the Swedish Work Environment Agency's (Arbetsmiljöverket) assessment template andRapid Upper Limb Assessment (RULA). These tools were used to evaluate current users ownsolutions for lifting roof mounted tents.After screening and selecting developed concepts, an existing plasterboard lift was modified tocreate a prototype. Modeling work was carried out in SolidWorks, where various componentsand modifications were visualized and tested before being integrated into the plasterboard lift.The final prototype integrates functions that enable tilt and lifting of the roof tent, whichreduces the need for manual lifting and thus the risk of physical damage because of overloadsas well as minimizing needed storage space.The prototype was tested and evaluated where the results showed an improvement inergonomics and ease of use during lifting, facilitating movement of roof mounted tents betweenvehicles and storage while being able to be stored together with the tent with minimal impacton space requirements.Lastly, the work suggests further strength tests and investigation of better suited lift functionsfor future development to improve safety and lifting device efficiency., Detta examensarbete fokuserar på utvecklingen av en lyftanordning för taktält på begäran avThule med huvudfokus att förbättra ergonomin vid på- och avmontering av taktält på fordonoch förenkla momentet för en till två personer. En framtagen lösning ska även bidra till minskadbränsle- och energiförbrukning för fordonet då det ska vara enklare och mer inspirerande attmontera av taktältet från fordonet när det inte är planerat att användas.Arbetet är strukturerat enligt Double Diamond-modellen och använder etableradeproduktutvecklingsmetoder för att säkerställa en systematisk process.Förstudien består av analys av ergonomiska riskmoment vid tunga lyft med hjälp avarbetsmiljöverkets bedömningsmall och Rapid Upper Limb Assessment (RULA). Dessa verktyganvändes för att utvärdera nuvarande användares egna lösningar för lyft av taktält. Eftersållning och val av framtagna koncept modifierades en befintlig gipsskivlyft för att skapa enprototyp. Modelleringsarbete utfördes i SolidWorks, där olika komponenter och modifieringarvisualiserades och testades innan de integrerades i gipsskivlyften. Den slutliga prototypenintegrerar funktioner som möjliggör ”tilt” och lyft av taktält vilket minskar behov av manuellalyft och därmed risken för fysiska skador som konsekvens av överbelastningar.Prototypen testades och utvärderades där resultaten visade en förbättring av ergonomi ochanvändarvänlighet under lyft av taktält, underlättar förflyttning av taktält mellan fordon ochförvaring samtidigt som den kunde förvaras tillsammans med taktält med minimal påverkanpå krav av utrymme.Sammanfattningsvis föreslår arbetet ytterligare hållfasthetstester och undersökning av bättrelämpade hissfunktioner för framtida utveckling för att förbättra säkerheten ochlyftanordningens effektivitet.

Denna rapport omfattar en redogörelse för ett examensarbete genomfört påuppdrag av en ledande aktör inom skogsindustrin författad av Drilon Ibishi ochJohan Bertilsson våren 2024. Rapporten representerar den avslutande fasen påingenjörsutbildningen inom maskinteknik med inriktning produktutveckling &design på Jönköpings Tekniska Högskola (JTH).Rapporten utgör en vidareutveckling av två tidigare examensarbeten som utfördesunder 2022 och 2023, med samma företag som uppdragsgivare. Dessa tidigareprojekt hade fokus på utveckling av ett passivt exo-skelett. Detta arbete bygger påatt vidareutveckla det passiva exo-skelettet till ett aktivt. Ett exo-skelett är etttillbehör till människan som inte bara syftar på att förebygga skador utan ävenunderlätta lyft av tunga föremål utan risk för skador. Exo-skelettet i denna rapportär inriktad på skogsarbete och syftar på att avlasta ländryggen.Marknaden för exo-skelet har under de senare åren ökat markant. Främst inomområden som byggbranschen, lagerarbete och sjukvården. En av de mest utsattaarbetsgrupperna när det kommer till ryggproblem är skogshuggare. I dagslägetfinns det inga exo-skelett anpassat för skogshuggare, vilket gör att skogsindustrininte kan ta del av denna marknad för tillfället.I rapporten följs en strukturerad produktutvecklingsprocess som innefattarplanering, förstudie, konceptframtagning samt utvärdering av dessa koncept.Genom marknadsanalys, fokusgrupper, intervjuer och utvärdering avkonkurrenters produkter har krav definierats tillsammans med företagets QualityAssurance. Detta för att säkerställa att det resulterande konceptet är anpassat förmarknadens behov.Arbetet har resulterat i ett koncept och en demokonstruktion som senare skallligga till grund för en kommande vidareutveckling och framtagning av en produkt.

Detta kandidatarbete genomförs i samarbete med Hilfa Sweden AB för att utveckla ett nytt bygelhandtag, med syftet att optimera formsprutningsprocessen, minska materialanvändningen och förbättra ergonomin. Målet med projektet är att designa ett handtag som är mer lämplig för formsprutning, förbättra hållfastheten och göra det mer resurseffektivt samtidigt som det erbjuder en bättre användarkomfort. Processen inkluderar flera steg: en initial förstudie för att definiera grundläggande krav och riktlinjer, en greppanalys för att undersöka hur ergonomin kan förbättras och FEM-analyser för att testa olika koncept och förbättra designen. Slutligen gjordes en granskning av formsprutningsprocessen med hjälp av simuleringar för att säkerställa att det slutliga konceptet är tillverkningsbart i produktion. Projektet utnyttjar datorstödd design och simulering för att iterativt finjustera produktens egenskaper. Det slutgiltiga resultatet är ett optimerat handtag som inte bara uppfyller, utan överträffar de initiala målen. Materialåtgången reducerades med drygt 8% samtidigt som dess hållfasthet förbättrades med lägre uppstådda spänningar och mindre deformation vid belastning. Den nya designen medför en bättre omfattning runt handtaget och principerna för formsprutning följs mer korrekt, vilket gör den mer lämpad för tillverkning., This thesis is conducted in collaboration with Hilfa Sweden AB to develop a new bridge handle, aiming to optimize the injection molding process, reduce material usage and improve the ergonomics. The goals of the project is to design a handle that is more suitable for injection molding, to make it both stronger and more resource-efficient while offering better user comfort. The process includes several steps: an initial study to define basic requirements and guidelines, a grip analysis to investigate how ergonomics can be improved and FEM analysis to test various concepts and enhance the design. Finally, a validation of the injection molding process was conducted using simulations to ensure that the final concept is manufacturable in production. The project utilizes computer-aided design and simulation to iteratively refine the product's characteristics. The final result is an optimized handle that not only meets but exceeds the initial goals. Material usage was reduced by 8% while its strength improved with lower emerged stresses and less deformation under load. The new design provides better grip around the handle and the injection molding principles are followed more accurately, making it more suitable for manufacturing.

Background: During magnetic resonance imaging (MRI), the interaction between the alternating currents of the gradient coil and the static magnetic field (SMF) generates vibrational forces, perceived as loud acoustic noise. The sound pressure levels (SPLs) are high enough to cause hearing damage, necessitating hearing protection for anyone in the scanner room. To address this, technological advancements have introduced acoustic noise reduction (ANR) software that can alter the gradient currents, resulting in lower vibrational forces and quieter scans. However, such alterations might decrease image quality and prolong scan times. Therefore, it is crucial to evaluate different ANR software to understand their specific utilities and limitations. Additionally, it remains unclear whether, when, and how such software is being utilized clinically, and how MR personnel manage acoustic noise overall. Furthermore, exposure to the SMF within the scanner vicinity can induce transient adverse health effects, such as vertigo, dizziness, nausea, headaches, drowsiness, and metallic taste. However, the evidence is inconclusive regarding the regularity of symptoms, and control groups are needed to account for environmental confounders. Insights into the management of acoustic noise, gradient field applications, and SMF exposure may assist in making MRI both safer and quieter, thereby improving the MR work environment, patient comfort, and the overall clinical experience. Aim: The overall aim of this thesis was to present a radiography perspective on acoustic noise management, gradient field applications and SMF exposure in MR. Methods: This thesis encompasses four studies. In Study I, we explored health complaints subjectively associated with SMF and acoustic noise exposure, including symptom prevalence and attribution over the last year. Data were extracted from a nationally distributed cross-sectional survey answered by MR radiographers and CT radiographers (the latter used as contr, Bakgrund: Vid magnetkameraundersökningar (MR, magnetisk resonans) skapar samspelet mellan växelströmmarna i gradientspolen och det statiska magnetfältet (SMF) vibrationskrafter som uppfattas som höga oljud. Ljudnivåerna är så pass höga att hörselskydd krävs för att undvika hörselskador under bildtagning. Modern mjukvara har utvecklats för att minska detta buller genom att ändra eller begränsa gradientströmmarna, men kan påverka bildkvaliteten negativt och förlänga scanningstiden. Genom att utvärdera olika bullerreducerande mjukvaror kan vi förstå deras specifika användningsområden och begränsningar. Dessutom är det oklart om, när och hur sådan mjukvara används kliniskt, eller hur MR-personal hanterar buller generellt. Exponering för SMF i närheten av magnetkameran kan även orsaka tillfälliga negativa hälsoeffekter som yrsel, illamående, huvudvärk, dåsighet och metallsmak. Hur ofta dessa symtom uppträder är inte helt klarlagt, och kontrollgrupper behövs för att ta hänsyn till påverkande omgivningsfaktorer. Ökad kunskap om hanteringen av buller, gradientfältsapplikationer och SMF-exponering kan bidra till att göra MR både säkrare och tystare, vilket förbättrar arbetsmiljön, patientkomforten och den övergripande kliniska upplevelsen. Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att presentera ett radiografiskt perspektiv på hantering av buller, gradientfältsapplikationer och SMF-exponering vid MR. Metod: Denna avhandling omfattar fyra studier. I Studie I undersökte vi förekomst av symtom och hälsobesvär som kopplats till SMF- och bullerexponering. Data hämtades från en nationellt utskickad tvärsnittsenkät besvarad av MR-röntgensjuksköterskor och CT-röntgensjuksköterskor (CT, datortomografi, användes som kontroller) runtom hela Sverige. Totalt inkluderades data från 529 deltagare och analyserades både beskrivande och med logistisk regression. I Studie II intervjuade vi 15 MR-röntgensjuksköterskor runtom Sverige för att undersöka hur de hanterar buller i klini

Bakgrund: Inhämtning av kunskap om och kvantifiering av belastning i ländryggen är en essentiell aspekt för att adressera den belastning och ländryggssmärta som finns bland vårdpersonal som utför fysiskt krävande arbete. Mätningen och utvärderingen av denna belastning utgör en betydande del av det preventiva arbetet för att identifiera riskfaktorer och främja en hälsosam arbetsmiljö. Syfte: Denna översiktsstudie syftar till att granska den aktuella vetenskapliga litteraturen om kompressions- och skjuvkrafter som påverkar ländryggen hos vårdpersonal under patienthantering. Studien undersöker de vanligaste mätmetoderna för att mäta dessa krafter, den kompressions- och skjuvkraft ländryggen utsätts för hos vårdpersonal under patienthantering, efterlevnaden av riktlinjer för tunga lyft samt effekterna av olika interventioner på uppmätt ländryggsbelastning. Metod: Denna översiktsstudie har genomförts i enlighet med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) metodbok. Bedömning av BIAS-risk utfördes med hjälp av SBU;s bedömningsmallar baserade på en modifierad version av QUADAS-2. Vetenskapliga artiklar samlades in via sökningar i PubMed-databasen. Resultat: Totalt inkluderades 14 studier i denna studie. Dessa studier omfattade sammanlagt 337 deltagare. Alla inkluderade studier utvärderade både kompressionskrafter och skjuvkrafter som utfallsmått och använde reliabla samt validerade mätmetoder som mätinstrument. Resultaten tyder på att belastningen på vårdarnas ländryggar ofta överstiger de rekommenderade nivåerna för kompressions- och skjuvkrafter. Slutsats: Studien ger signifikant bevisning för en potentiell positiv effekt av olika hjälpmedel på ländryggsbelastning, men det finns även motstridig forskning som pekar på motsatt resultat. Det finns tydliga indikationer på att använda rätt teknik under lyft och att bibehålla en ergonomisk kroppsställning kan bidra till att minska risken för belastningsrelaterade skador och främja hälsa och välbefinnan

Introduktion: Arbetsskador är förekommande i världen och Sverige när det gäller yrken som inkluderar handintensivt arbete, t.ex. brevbärare, kassabiträde och lagerarbetare. Vanliga skador som ofta drabbar dessa yrkeskategorier är karpaltunnelsyndrom och lateral epikondylit. Med hjälp av riskbedömningsinstrumentet The Distal Upper Extremity Tool (DUET) kan man beräkna skaderisken vid handintensivt arbete. I DUET inkluderas instrumentet OMNI-Resistance Exercise Scale (OMNI-res) som är en skattningsskala för upplevd ansträgning. OMNI-res finns i nuläget inte på svenska och är inte heller anpassat för handintensivt arbete. Syfte: Syftet med studien var att översätta och kulturellt anpassa OMNI-res från engelska till svenska, samt anpassa den till handintensivt arbete. Metod: Med hjälp av en mall från Beaton et al. har detta arbete följt en arbetsordning. Det ingick en översättning från originalspråket engelska till svenska och sedan en ny tillbakaöversättning från svenska till engelska. Därefter diskuterades sammanställningar av översättningarna med en expertgrupp samt en anpassning av instrumentet skapades för handintensivt arbete, både språkligt och bildligt. Resultat: Resultatet blev en översatt och kulturellt anpassad OMNI-res samt en anpassad OMNI-Scale Hand (OMNI-S Hand) för handintensivt arbetet. OMNI-S Hand anpassades både i text och bild för att passa in för bedömning av handintensivt arbete i Sverige. Konklusion: En översatt och kulturellt anpassad OMNI-res, både till svenska och handintensivt arbete, kan vara behjälpligt för yrkesprofessioner som arbetar med att bedöma och testa risken för uppkomsten av arbetsskador kopplat till handintensivt arbete. Vidare forskning behövs gällande test av reliabilitet och validitet i verkliga arbetsmiljöer innehållande hanintensivt arbete för att undersöka och testa hur väl instrumentet fungerar i kliniskt syfte.

Fysisk aktivitet och musik är något som är mycket viktigt och individuellt för människan. Sport och träning har stora fördelar för människors hälsa och välmående som att risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar, det motverkar cancer och reducerar eller förhindrar depression. Trots fördelarna med träning är det ingen enkel uppgift. Musik är ett element som underlättar aktiviteter genom att den stimulerar hjärnans olika system, som belöningssystemet, motivationen och den bringar smärtlindring. Många sporter och former av träning är dock mycket intensiva och dagens utbud av aktivitetshörlurar är inte anpassade för det och exkluderar många från att ta del av kraften musik har under sina aktiviteter. Projektets syfte var därför att skapa ett designkoncept av ett par aktivitetshörlurar med fokus på den ergonomiska utformningen. Designförslaget skulle även följa samarbetspartnern Sudios formspråk. Projektet är avgränsat till aktiviteter som inte är i kontakt med vatten. Designprocessen dubbel daimond följdes under arbetets gång med indelningarna, analytiska fasen, kreativa fasen och på slutet det slutliga konceptet. Vägen till resultatet var inte rak och många omvägar gjordes, men med hjälp av metoder som marknadsanalys, aktivitetsanalys och olika former av idégenerering har projektet styrts och hållits på rätt väg. 3D-modellering och modellbyggande var bland det sista som gjordes i projektet för att summera arbete i ett slutligt koncept. Resultatet blev ett par aktivitetshörlurar anpassade för intensiva aktiviteter med dess ergonomiska utformning och materialval som erhåller god greppförmåga. Ett par open-ear hörlurar som inte störs av svett eller rörelse och material som gör produkten slitstark och stöttålig för alla framtida år av användning. Utformad efter Sudios skandinaviska och mjuka formspråk och färgläggning. Ett enkelt etuikoncept skapades också för att komplettera hörlurarna och dess ställda krav.

Studiens syfte är att skapa förståelse för hur ett kroppsligt medvetandegörande kan möjliggöra ett hållbart musicerande på elbas. Studiens frågeställningar är (1) Hur kan man utforma ett lektionspass i elbas som syftar till att medvetandegöra kroppen i musicerande? (2) Hur kan ett kroppsligt medvetandegörande påverka ens självupplevda bekvämlighet i musicerande på elbas? (3) Vad finns det för möjliga fördelar med att inkludera ett arbete med kroppsligt medvetet musicerande på elbas? Studien genomfördes med 4 deltagare under ett gemensamt lektionstillfälle. Lektionstillfället innehöll uppvärmning, övningar, stretching och ett gruppsamtal. Övningarna var skapta för att medvetandegöra kroppen i musicerande på olika vis. Resultatet visar att kroppsligt medvetandegörande, genom ergonomi, var ovant men ansågs användbart. I resultatet framkommer även att kunskaper om ergonomiskt elbasspel finns hos deltagarna men inte alltid appliceras eller prioriteras.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. VT 2024. Titel: Distansarbete, en förmån eller en fälla för medarbetarnas hälsa. Författare: Johanna Eriksson och Ella Pettersson Lärosäte: Linnéuniversitetet Ämne: Organisation Handledare: Anna Larsson Examinator: Mikael Lundgren Problemformulering: Vilka friskfaktorer upplever medarbetare är avgörande för ett hållbart distansarbete? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen och bidra med kunskap om vilka friskfaktorer som medarbetare anser vara mest avgörande för att distansarbete ska vara hållbart. Ett hållbart arbetsliv är av stor vikt i och med att alla människor ska klara av att arbeta utan att bli sjuka eller skadade, vilket stärker syftet för en studie likt denna. Metod: Studien följer en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi som grund. Det empiriska materialet samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer, där det insamlade materialet analyserats, kategoriserats och tolkats. Studien har även använt en tvärsnittsdesign. Slutsats: Studien visar att kännedomen om begreppet friskfaktorer är begränsad, särskilt på individnivå. Studien har identifierat tre centrala områden för hållbart distansarbete: ergonomi, kommunikation och autonomi, vilka konstruerats till friskfaktorer vid distansarbete. Historiskt sett har fokus legat på att identifiera riskfaktorer i arbetet, men det finns tecken på ett skifte där intresset för friskfaktorer ökar både på organisations- och samhällsnivå. Vidare visar studien att friskfaktorerna bör förstås i symbios med varandra och inte som fristående faktorer. Däremot framgår det att autonomi verkar ha en större betydelse än de andra friskfaktorerna vid distansarbete., Bachelor thesis Business Administration III, Organization 15 credits, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar. Spring 2024. Titel: Remote work, a benefit or a trap for employees health. Authors: Johanna Eriksson and Ella Pettersson Institution: Linnaeus University Subject: Organization Advisior: Anna Larsson Examiner: Mikael Lundgren Research questions: Which health-promoting factors do employees perceive as crucial for sustainable remote work? Purpuse: The purpose of this study is to increase understanding and contribute knowledge about which health-promoting factors employees consider most crucial for sustainable remote work. A sustainable working life is of great importance, as everyone should be able to work without becoming ill or injured, which reinforces the purpose of a study like this. Method: The study follows an abductive approach based on a qualitative research strategy. The empirical data was collected through eight semi-structured interviews, where the collected material was analyzed, categorized, and interpreted. The study also employed a cross-sectional design. Conclusion: The study shows that awareness of the concept of health-promoting factors is limited, especially at the individual level. The study has identified three central areas for sustainable remote work: ergonomics, communication, and autonomy, which have been constructed as health-promoting factors in remote work. Historically, the focus has been on identifying risk factors in the workplace, but there are signs of a shift where interest in health-promoting factors is increasing at both organizational and societal levels. Furthermore, the study shows that health-promoting factors should be understood in symbiosis with each other rather than as standalone factors. However, it appears that autonomy has greater significance than the other health-promoting factors in remote work.