1. ENERGIBESPARING GENOM LÄGRE U-VÄRDE : Optimering av U-värde till dagens standard på flerbostadshus mellan 1930 och 2000-talet
- Author
-
Karlsson, Edvin, Shuker, Mohamad, Karlsson, Edvin, and Shuker, Mohamad
- Abstract
In today's society, environmental thinking is high on the agenda. New environmental requirements from, among other things, the EU require that buildings that are built must contribute as little emissions as possible. But even older existing buildings can be remedied as heating buildings requires energy. The purpose of the report is to study how much energy usage can be reduced by adapting apartment buildings, built from the 1930s to the 2000s, to modern standards. The report is limited to apartment buildings in brick or concrete built from 1930 to 2000 in Sweden. Books and internet sources are searched to find what typical constructions might have looked like in relevant years and to find input data for calculations. The results are reached through calculations in Excel. The calculations show that the U-value, or heat transfer coefficient, for the six selected construction types falls between 0.54 and 1.49 watts per square meter kelvin. With these values, a rough calculation can be made to see how much the electricity cost would be if these buildings were left untouched today. In order to lower the U-value, additional insulation on the roof and walls and the replacement of windows and doors are investigated. These U-values are adapted so that they match what U-value BBR recommends for different building parts. Then a new Uvalue can be calculated for the six selected constructions and the new values land between 0.33 and 0.58 watts per square meter kelvin. If you look at the percentage reduction, it is between 33 and 62 percent. The largest reduction occurs in the older brick house and the structure that benefits the least is the apartment building built with concrete elements. The additional insulation required to achieve the new values is also calculated. For walls, it is between 90 and 188 millimeters thick, and for the ceiling it is between 105 and 245 millimeters thick. The conclusion is that it is possible to reduce the energy usage of old buildings by lowering, I dagens samhälle står miljötänk högt på agendan. Nya miljökrav från bland annat EU kräver att byggnader som byggs ska bidra med så små utsläpp som möjligt. Men även äldre befintliga byggnader går att åtgärda då uppvärmning av byggnader kräver energi. Syftet med rapporten är att studera hur mycket man kan sänka energianvändningen genom att anpassa flerbostadshus, byggda från 1930-talet till 2000-talet, efter moderna standarder. Rapporten avgränsar sig till flerbostadshus i tegel eller betong byggda från år 1930 till år 2000 i Sverige. Böcker och internetkällor söks igenom för att hitta hur typiska konstruktioner kan ha sett ut under relevanta årtal och för att hitta indata till beräkningar. Resultaten nås genom beräkningar i Excel. Av beräkningarna fås fram att U-värdet, eller värmegenomgångskoefficient, för de sex valda konstruktionstyperna landar mellan 0,54 och 1,49 watt per kvadratmeterkelvin. Med dessa värden kan en grov beräkning göras för att se hur mycket elkostnaden kan vara om dessa byggnader fanns oåtgärdade idag. För att sänka U-värdet undersöks tilläggsisolering på tak och vägg samt byte av fönster och dörrar. Dessa U-värden anpassas så att de matchar vad BBR rekommenderar för U-värde för olika byggnadsdelar. Då kan ett nytt U-värde beräknas för de sex valda konstruktionerna och de nya värdena landar mellan 0,33 och 0,58 watt per kvadratmeterkelvin. Tittar man på den procentuella minskningen är den mellan 33 och 62 procent. Den största minskningen sker i det äldre tegelhuset och den konstruktion som gynnas minst är skivhuset byggt med betongelement. Även den tilläggsisolering som krävs för att uppnå de nya värdena beräknas. För väggar landar den mellan 90 och 188 millimeter tjock, och för taket är den mellan 105 och 245 millimeter tjock. Slutsatsen är att det går att sänka energianvändningen på gamla byggnader genom att sänka Uvärdet och syftet med att se hur många procent det kan sänkas då konstruktionerna anpassas efter dagens krav på energianvändning
- Published
- 2024