Search

Monitoring of the state road network in Sweden includes the longitudinal measurements of International Roughness Index (IRI) and Mean Profile Depth (MPD). This data can be used to predict values associated with rolling resistance, comfort and vehicle wear. The paths of the measurements correspond to the surface contact points of the wheels of a light passenger vehicle. In Sweden, lateral position comparisons made between medium and large goods vehicles show that right wheel track positions are not similar. This applies to larger and wider roads (typical motorways and other wide main roads). Knowledge of the surface conditions (IRI and MPD) at the surface contact points associated with a large goods vehicle would prove to be useful when predicting e.g. rolling resistance for large goods vehicles on entire or local road networks. If these conditions are not measured, it is important to know how they differ from the values in the measured path. Using this knowledge VTI’s measurement vehicle was equipped with two extra texture lasers which were mounted to the right of the ordinary texture laser in the right wheel track. Data was collected on a road network with mixed categories of road standard, from secondary roads to motorways. During the study, differences in IRI and MPD values were analysed. Values corresponded to the position of light passenger vehicles right wheel paths and two other paths 25 centimetre and 45 centimetre further out to the right (position of medium and large goods vehicles). The possibility of predicting local differences (shorter sections) and average differences was analysed., Mätning av längsgående ojämnheter och makrotextur på det statliga vägnätet i Sverige inkluderar International Roughness Index (IRI) och Mean Profile Depth (MPD). Dessa data kan bland annat användas för att prediktera, rullmotstånd, komfort och fordonsslitage. De spår där mätningen av IRI och MPD sker motsvarar sidoläget för kontaktytan för däcken på en personbil. I Sverige har jämförelser gjorts av sidoläget för personbilar och lastbilar som visar att däckens kontaktyta i högra hjulspåret är olika. Detta gäller större och bredare vägar (t.ex. motorvägar och andra breda huvudvägar). Kunskap om tillståndet (IRI och MPD) vid däckens kontaktyta för en lastbil är användbar för att beräkna till exempel rullmotstånd för stora lastbilar på ett helt vägnät eller på objektnivå. Om IRI och MPD inte mäts för lastbilars position, är det viktigt att veta hur de skiljer sig från de uppmätta värdena för personbilar. Informationen om olika fordons laterala lägen användes då VTI:s mätbil utrustades med två extra texturlasrar, som monterades till höger om den vanliga texturlasern i höger hjulspår. Data samlades in på ett vägnät med blandade grupper av vägstandard, från sekundära vägar till motorvägar. I studien har skillnader i IRI- och MPD-värden analyserats för olika sidolägen. Värdena motsvarar tillståndet för positionen för personbilars högra däck och två andra spår 25 och 45 centimeter längre ut till höger (läge för lastbilar). Analys gjordes för att kunna förutsäga lokala skillnader (kortare avsnitt) och genomsnittliga skillnaderna.

Trafikverket vill kunna beskriva friktionen för hela det statliga vägnätet. En rikstäckande friktionsmätning är praktiskt svår att hantera och mycket kostsam medan vi redan idag mäter vägytans makrotextur. I projektet testar vi om makrotexturen (MPD, Mean Profile Depth) kan användas för att beskriva friktionstillståndet på vägnätet. Vi har inte kunnat visa på detta samband men vi redovisar andra intressanta iakttagelser som ger en pusselbit till hur Trafikverket kan och bör hantera friktionsfrågan. Vi ser bland annat att risken för låg friktion är större på vägavsnitt som har låga MPD-värden speciellt på lappade ytbehandlade vägar med blödningar. Vidare beskriver vi vilka friktionsrisker det finns med olika beläggningar och hur dessa kan hanteras., The Swedish Transport Administration want to describe the friction condition of the entire national road network. A nationwide friction measurement is practically difficult to manage and very costly, while we are already measuring road surface macrotexture. In this project, we test whether the macro texture (MPD, Mean Profile Depth) can be used to describe the friction condition of the road network. We have not been able to show this correlation but we present other interesting findings that give a piece of the puzzle for the Swedish Transport Administration how they can and should deal with the friction issue. We see, among other things, that the risk of low friction is greater on road sections with low MPD values and especially on roads with surface dressing that has bleeding patches. Furthermore, we describe the friction risks involved with different coatings and how these might be handled.

Syftet med det här projektet har varit att identifiera svårigheterna med att sköta drift och underhåll av trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder och att hitta möjliga lösningar på problemen. Fokus har varit på utformning i tätort samt med tyngdpunkt på tillgänglighetsåtgärder för oskyddade trafikanter, framförallt de med funktionshinder. Projektet har omfattat litteraturstudier, intervjuer och medföljandestudier med kommunal drifts- och planeringspersonal, expertseminarier samt en enkätundersökning bland landets alla kommuner. Utifrån dessa studier kan konstateras att det finns all anledning att ur ett drift- och underhållsperspektiv se över detaljutformningen av främst övergångsställen. Svårigheten ligger i att hitta en balans mellan olika mål och intressen som trafiksäkerhet, tillgänglighet och estetik samt praktiskt utförande och kostnader. Studierna i projektet visar entydigt att manuell skötsel bör undvikas, eftersom detaljer som exempelvis måste handskottas i praktiken blir dåligt eller inte alls åtgärdade. Det som är tillgängligt för alla under barmarksförhållanden är därmed inte tillgängligt för alla under vintern. All användning av plattor och marksten ökar behovet av drift och underhåll eftersom det lätt blir ojämnheter och växer ogräs i skarvarna. Taktila plattor är extra problematiska i och med att de är svåra att rengöra. De slits också ned i samband med driften och förlorar därmed sin funktion. Annars är det riktningsvisande kanter för synskadade och den 0,9 till 1 meter breda rampen till nollnivå som ska underlätta för rörelsehindrade att korsa en gata som är de utformningsdetaljer som utgör störst problem för driften. Möjligheten att använda sig av mindre fordon vid snöröjningen har undersökts, men med slutsatsen att det i dagsläget inte är ett alternativ. Däremot skulle en utökning av bredden på nollnivån till 1,5 meter kunna vara en lösning och upphöjningen i mittrefugen skulle kunna ersättas av tre rader med kupolplattor. För att kunna upprä, The aim of this project was to identify the difficulties associated with carrying out the operation and maintenance of road safety and accessibility measures and to find possible solutions. The focus has been on design in urban areas, with the emphasis on accessibility measures for vulnerable road users, especially handicapped. The project has included a literature review, interviews with municipal operational and planning staff, expert seminars, and a questionnaire survey among all municipalities in Sweden. These studies show that there is reason to examine detailed design from an operational and maintenance perspective, especially at pedestrian crossings. The difficulty lies in finding a balance between road safety, accessibility and aesthetics, and to carry out maintenance and operation within the budgetary restrictions. The studies unambiguously show that manual operations should be avoided, since work which must be carried out by hand is poorly or not at all performed. What is accessible to all in the summertime is thus not accessible to all during winter conditions. All uses of slabs and brick pavers increase the need for maintenance since they easily become uneven and weeds grow in the joints. The tactile slabs are also difficult to clean, and are worn down in use and thus gradually lose their function. Other design details which are difficult to service is the directional edge guiding a visually impaired person across the street from a pedestrian crossing, and the 0.9-1.0 m wide ramp down to carriageway level to make it easier for the physically disabled to cross a street. It seems to be especially difficult to service the raised edge in the central refuge, and it is therefore a measure which many municipalities have decided to omit. The possibility to use smaller vehicles in snow clearance has been investigated with the conclusion that at the present this is not an option. There is a lower limit to vehicle size, with regard to both capacity and stability. O

I hela Norden är obundna eller tunt förseglade vägytor mycket vanliga. Med lågtrafikerade vägar avses vägar med en trafikmängd upp till 1 000 fordon per dygn. Det svenska statliga vägnätet är till ca. 75% lågtrafikerat. För det kommunala vägnätet är motsvarande siffra 70 %. Till detta kommer att det enskilda vägnätet, vilket är betydligt större till sin längd än det statliga och kommunala tillsammans, är lågtrafikerat. Lågtrafikerade vägar har för visso låga trafikflöden men i detta sammanhang kan påpekas att det är samma människor som ofta använder vägen och drar på sig ökade driftkostnader och sämre komfort. Sammantaget tycks en stor mängd av litteraturen inom området behandla tillståndsmätningar och förstärkningsåtgärder, i synnerhet metoder för detta. Däremot finns inte så mycket forskning beträffande vägnätets faktiska status, nedbrytningsmodeller och livscykelkostnader publicerad. Det strukturella tillståndet hos en väg är den mest kritiska parametern för tillgångsvärdet hos det lågtrafikerade vägnätverket. Vägarnas bärighet påverkar framkomligheten för godstransporter och är därför av stor betydelse för näringslivet. Nedbrytningen av lågtrafikerade vägar är mer komplext än på det högtrafikerade vägnätet där trafiken utgör den väsentligaste parametern. På det lågtrafikerade vägnätet är tidsperspektivet längre liksom det faktum att flera parametrar, såsom åldring, beständighet och klimat i större grad påverkar nedbrytningen. Livslängden hos en väg ökar dock avsevärt när dräneringen förbättras. Drift och underhåll på lågtrafikerade vägar kan generellt delas in i de fyra områdena 1) vinterdrift, 2) hantering av det funktionella tillståndet hos vägen under barmarksperioden, 3) hantering av vägens strukturella tillstånd samt 4) hantering under tjällossningsperioden. Ett femte område i framtiden kan vara klimatanpassat tillstånd, vilket omnämnts i nyare EU-rapporter. Nya teknologier för tillståndsmätningar kommer att spela en större roll vid underhåll och förbättrin, In all the Nordic countries unbound or thin sealed road surfaces are common. Low traffic volume roads include all roads with a traffic volume of up to 1,000 vehicles per day. Approximately 75% of the total Swedish government administered road network is low volumed. For the municipal road network, the corresponding figure is 70%. In addition, the whole private road network, which is much larger in length than the government and municipal administered road networks together, is low volumed. Low traffic volume roads have low traffic intensity but it may be noted that it is the same people who often use the roads and therefore incur increased operating costs and reduced comfort. In summary, a large amount of literature in the area treats condition measurements and reinforcement, particularly methods for these. However, there is not much research on the actual road network status, degradation models and life cycle costs published. The structural condition of the road is the most critical parameter for the asset value of the low traffic volume road network. Road capacity affects accessibility for freight transports and is therefore of great importance to the forest industry. Degradation of low traffic volume roads is more complex than on heavily trafficked roads where traffic is the most important parameter. At low traffic volume roads, there is a longer time horizon as well as the fact that several parameters, such as the aging, durability, and climate interact. However, the life length of a road increases significantly when the drainage is improved. Operation and maintenance of low traffic volume roads can generally be divided into the four areas; 1) winter operation, 2) management of the functional condition of the road during the period when the ground is free from frost, 3) management of the road's structural condition, and 4) management during the spring thaw period. In the future, a fifth area may be climate adaption, as mentioned in recent EU statements. New tech

Syftet med projektet är att, på avlyst bana, testa och dokumentera GPS-styrd saltspridning genom att väga utlagda saltmängder och jämföra med avsedda mängder vid olika spridningsmängd, spridningsbredd, symmetri, hastighet och salttyp (befuktat salt och saltlösning). Testet går ut på att studera hur saltspridningen påverkas av förändringar i vägens sektion. Vi tänker oss då förändringar både till höger och vänster om det genomgående eller de två genomgående körfälten. Sådana förändringar ska efterlikna till exempel övergång från två till ett körfält på en 2+1-väg och passage av en refug eller en bussficka. En bana byggdes upp som markerades med silverfärgad tejp. För att kunna mäta de utlagda saltmängderna tejpades först sjok av byggplastfilm, med storleken 1,1x1,6 meter, vid beläggningen. Centrerade över plastfilmen lades sedan ut dukar av gardintyg med storleken 1,0x1,5 meter. Dukarna hölls på plats av kätting. När resultaten jämförs mellan saltspridning med GPS-styrning och utan omställning av saltspridaren för dels två körfält och bussficka, dels avsmalning från två till ett körfält kan följande slutsatser dras: vid saltspridning av två körfält och bussficka med befuktat salt i 30 och 45 km/h förbättrade GPS-styrningen resultatet på höger körfält. På vänster körfält var resultaten ungefär de samma. På bussfickan gav både GPS-styrning och icke GPS-styrning låga saltmängder. Vid saltspridning av två körfält och bussficka med saltlösning i 40 och 65 km/h blev resultaten på höger resp. vänster körfält ungefär desamma med och utan GPS-styrning. På bussfickan försämrade GPSstyrningen resultatet. Vid saltspridning av avsmalning från två körfält till ett med befuktat salt i 30 och 45 km/h försämrade GPS-styrningen resultatet på höger körfält. På vänster körfält gav GPS-styrning högre saltmängder, men inte bättre resultat, än utan GPS. Vid saltspridning av avsmalning från två körfält till ett med saltlösning i 40 och 65 km/h förbättrade GPS-styrningen resultaten både på h, The purpose of the project is to test and document GPS controlled salt spreading on a test track by weighing ditributed salt quantities and compare with intended amounts of salt at different spreading amounts, spreading widths, symmetries, speeds and types of salt (pre wetted salt and brine). The test is to study how salt distribution is affected by changes in the road section both to the right and to the left of the through lane or the two through lanes. Such changes should imitate e.g. transition from two lanes to one on a 2 + 1 road or passing a refuge or a bus-bay. A test track was marked with tape. In order to measure the spread salt quantities plastic sheets, with the size 1.1 x 1.6 metre, were taped on the surfacing. Centered over the plastic sheets cloths of curtain fabric, with the size 1.0 x 1.5 metre, were placed. The cloths were held in place by chains. When a comparison is made between the salt distribution with and without GPS control of the salt spreader on two lanes and a bus-bay and on a transition from two lanes to one the following conclusions are drawn. Using pre wetted salt on two lanes and a bus-bay at 30 and 45 km/h the results with GPS control got better on the right lane. On the left lane the results were about the same. Both with and without GPS control small amounts of salt ended up on the bus-bay. Using brine on two lanes and a bus-bay at 40 and 65 km/hour the results on the right and left lane respectively were about the same with and without GPS. On the bus-bay the results with GPS got worse. Using pre wetted salt on a transition from two lanes to one at 30 and 45km/h the results with GPS control got worse on the right lane. On the left lane GPS control resulted in higher amounts of salt, but not better results, compared with without GPS. Using brine on a transition from two lanes to one at 40 and 65 km/hour the results with GPS control got better both on the right and the left lane.

Djupdränering är en effektiv metod för att reglera grundvattenytan och kan, i samband med väggbygge, rekommenderas som metod i de fall vägen ligger i jordskärning under befintlig markyta i kombination med hög grundvattenyta. Dräneringen måste dock underhållas för att behålla sin effektivitet. Utmed väg 126 nära Torpsbruk har Trafikverket under många år haft problem med bärighet, tjälskott och liknande. Problemen bedöms bero på en kombination av dåliga material och för höga vattenhalter på den aktuella platsen. Försök som VTI gjort på platsen visar att djupdränering är en mycket effektiv metod att reglera grundvattenytan. Detta kunde bekräftas vid dämningsförsöken då grundvattennivåerna steg och sjönk mycket snabbt i samband med pluggning och öppning av djupdräneringen. Djupdränering är även en mycket effektiv metod att reglera vattenhalten i vägen, i synnerhet då grundvattenytan utan djupdränering ligger högt i vägkonstruktionen. Tätning av stödremsa och innerslänt påverkade vattenhaltens dynamik. För att undersöka infiltrationen av regn och vägvatten tätades även en del av stödremsan och innerslänten längs vägen. Resultaten kan användas för att utvärdera om täta innerslänter kan vara lämpligt ur underhållssynpunkt av vägar. För att kunna utvärdera den långsiktiga effekten av en tätad stödremsa och innerslänt på vattenhalterna i vägen måste mätningar pågå under ett eller ett par år till., Experiments show that the deep drainage system is an effective method to control the groundwater table and, concerning road construction, it is recommended as a method when the road is located in earth cut below the ground surface in combination with high groundwater table. However, it is important to maintain the drainage system. Along route 126 near Torpsbruk, the Swedish Transport Administration for many years had problems with bearing capacity, potholes and other deterioration. The problem obviously exists due to a combination of factors such as poor construction material, and high water content in the construction. VTI experiments show that the deep drainage system is a very effective method to control the groundwater table. This was supported by the plugging trials. The water levels increased and decreased rapidly in connection with plugging and opening of the deep drainage system. Deep drainage is also a very effective method to control the water content in the road when the groundwater table is high in the road construction. Sealing of the road verge and embankment slope affected the dynamics of water content in the road. To investigate the infiltration of rain and road water some part of the road shoulder was sealed with a plastic tarpaulin. The results can be used to evaluate if the use of sealed road shoulders might be an appropriate maintenance action. To evaluate the long-term effect of this action on the road construction and durability the measurements have to continue for a longer period of time.

Det här är den andra och sista rapporten i ett trafikverksfinansierat projekt med syfte att föreslå en harmoniserad metod för uppföljning av andelen gång- respektive cykeltrafik. Metoden ska användas vid lokal uppföljning i svenska kommuner, för att kunna se trender över tiden och för jämförelser med andra orter och med den nationella nivån. Projektet inleddes med en kartläggning och analys av dagens sätt att uppskatta resandet med gång respektive cykel, i och utanför Sverige. Det arbetet finns redovisat i projektets första rapport, VTI rapport 686. I den här rapporten presenteras genomförande och resultat av analyser av några kommunala resvaneundersökningar, cykelflödesmätningar och annat som legat till grund för den harmoniserade metoden. Den harmoniserade metoden innebär att grundmåttet cykelandel av alla delresor med start och mål i kommunen under vardagar, ska följas upp. För att få underlag till grundmåttet rekommenderas att resvaneundersökningar genomförs på hösten vart femte år, med stöd av en skriftlig enkät på 1-2 sidor med bakgrundsfrågor samt en enkel och självinstruerande resdagbok. I resdagboken ska samtliga förflyttningar med ett ärende i målpunkten, under en bestämd mätdag redovisas. Urvalet bör bestå av minst 1 500 kommuninvånare mellan 16-75 år. Cykelflödesmätningar kan användas för att se trender på längre sikt och för planering och uppföljning av specifika åtgärder på enskilda stråk, men ger i regel inte så tillförlitliga resultat att förändringen från ett år till ett annat kan bedömas. I rapporten ges praktiska tips om hur urvalet av mätpunkter bör göras, när och hur länge mätningarna bör ske och vilka krav som kan ställas på den utrustning som används. Dessutom sammanställs vad som bör dokumenteras och vad man bör tänka på vid redovisningen., This is the second and last report in a project financed by the Swedish Traffic Administration, with the objective to propose a harmonised method for monitoring the proportion of pedestrian and cycle traffic. The method should be used for local monitoring in Swedish municipalities to be able to make comparisons over years and between towns, regions or the country as a whole. The project began with a survey and analysis of the present method of estimating travel by walking and cycling, both in and outside Sweden. This work was described in the first report on the project, VTI Report No 686 (Niska et al., 2010). In this report, method and results of analysis of some municipal travel surveys, cycle counts and other considerations resulting in the harmonised method are presented. In the harmonised method, the basic unit ?the proportion, represented by cycle traffic, of all trips which have their origin and destinations in the municipality on weekdays?, is used. In order to collect data for the basic unit, the recommendation is that a municipal travel survey should be performed in the autumn every five years with the help of a written questionnaire consisting of 1-2 pages with background questions, and a simple and self-explanatory travel diary. All movements with an errand at the destination, on the day of survey, should be registered in the travel diary. The sample should consist of at least 1 500 inhabitants of the municipality aged between 16-75 years. Cycle counts can be used for identifying long term trends and for the planning and monitoring of specific measures on individual routes, but usually not for estimating the change in cycling from one year to another. In the report, a number of practical hints are given as to how measuring sites should be selected, when and for how long the measurements should be made, and the requirements that may be specified for the equipment in use. In addition, a summary is given of what should be documented and what should be borne

Early fault detection, particularly at construction stage, can result in substantial savings for the Swedish Transport Administration. A contributing element to these savings is to have a homogeneous bituminous surface structure. For example, load changes, at low temperatures, can create a heterogeneous surface structure that gives rise to premature maintenance needs. Established methods or macro texture measurement models are not currently available in Sweden. Other countries have made advances in this field but they have not yet had an impact in Sweden. An objective of this project is to maximize the possible use of existing measurement technology, quality and techniques associated with road surface measurement carried out by survey vehicles. In some cases, after a new surface has been laid, ‘object measurement’ is carried out by a survey vehicle. These measurements can be used to approve the surfacing contractor's performance in terms of longitudinal and transverse smoothness. A similar method, with specified values for homogeneous surface structures, will be developed in this project. An object is designed to provide a safe road surface throughout its design life expectancy. In order to be able to achieve this, it is important to discover surface shortcomings such as material separation. Four different models were tested in the project - all of which show promising results. Generally, all the models were able to identify the worst test surface. However, the actual "failed" road surface length of the object varied between models. This, above all, is a question of calibrating the models' limits. However, there is also potential to improve the model itself.

Tillståndsbedömning av cykelvägar ger ett viktigt underlag för planering och prioritering av förbättringsåtgärder. För att främja cykling behöver mätmetoderna utgå ifrån cyklisternas upplevelse och inte enbart beskriva cykelvägens tekniska kondition, vilket de flesta av dagens metoder gör. Med ett objektivt tillståndsmått kan sambanden mellan åtgärder och effekter beskrivas och det möjliggör mätbara funktionskrav som utgår ifrån cyklisterna. För cyklisternas åkkvalitet är det sannolikt cykelvägens jämnhet som har störst betydelse. I den här studien har en metod för att mäta jämnheten på cykelvägar testats och utvärderats. Metoden bygger på lasermätning av cykelvägens längsprofil. Ett flertal mätningar gjordes på olika cykelvägar i Malmö. För att koppla mätningarna till en cyklists upplevda åkkvalitet, fick cyklister bedöma hur de upplevde vägytan på några teststräckor av varierande standard. Det var en stor individuell skillnad i cyklisternas bedömning, men det gick ändå att utifrån bedömningen skilja de olika sträckorna åt. För att beskriva cykelvägens jämnhet utifrån uppmätt längsprofil valdes en rätskenemodell. Analyser visade att en 0,5 meters rätskena gav bäst korrelation med cyklisternas bedömning. Begränsningar i mätmetoden innebar att endast ojämnheter med våglängder från ca 20 till 50 cm betraktades. Troligtvis har även mer kortvågiga ojämnheter en stor betydelse för cyklistens åkkvalitet, vilket innebär att också makro- och megatextur bör mätas., Condition assessment of cycle paths is important for planning and prioritising maintenance measures. In order to promote cycling the assessment methods need to be related to cyclists' needs and not only to the technical condition of the cycle path. Objective measuring methods are essential in order for measurable performance requirements to be specified regarding the needs of the cyclists. For the riding comfort of cyclists, the surface evenness of the cycle paths is probably the parameter that has the greatest importance. In this study, a method for measuring the surface evenness of cycle paths has been tested and evaluated. The method is based on measurement of the cycle path's longitudinal profile using laser sensors. Several measurements were made on cycle paths in Malmö. In order to associate the measurements with the riding quality perceived by cyclists, cyclists were asked to assess their impression of the surface of some test sections of variable quality. There were large individual differences in the assessments of the cyclists, but it was nonetheless possible to make a distinction between assessments of the different sections. In order to describe surface evenness a straight edge model was used. Analyses showed that 0.5 m was the length of the straight edge that yielded the best correlation between measured value and the assessment of the cyclists. Because of the limitations in the measuring method used, only unevenness with wavelengths varying from approximately 20 to 50 cm were assessed. It is probable that unevenness of smaller wavelength also have great significance for the cyclists' riding quality, which implies that macro and mega textures should also be measured.

En kunskapssammanställning avseende nyare metoder för att öka säkerheten vid vägarbetsplatser hartidigare genomförts. Den resulterade i en lista med åtgärdsförslag. Vägverket har prioriterat utvärderingav flera av de föreslagna åtgärderna. Utvärderingar avseende tre av dessa åtgärder redovisas i dennarapport. - Intelligent kövarningssystem, - Variabla meddelandeskyltar (VMS) vid intermittent vägarbete, - Optiska hastighetslinjer. De tre åtgärderna har testats i samband med verkliga vägarbeten och alla tre åtgärderna har var och en påsitt sätt visat sig ha potential att öka säkerheten vid vägarbeten. I rapporten pekas på frågor som återståratt besvara samt ges flera förslag på alternativa utformningar.De optiska hastighetslinjerna var den åtgärd som var klart billigast att implementera, men åtgärdenfungerar bara vid barmark. För att kunna utnyttja metoden med optisk synvilla även vintertid föreslås ettförsök med skärmar som placeras ut med succesivt minskade avstånd på sträcka där hastighetssänkningeftersträvas.Positiva reaktioner avseende de testade åtgärderna och deras effekter har erhållits både från vägarbetareoch driftledare., A state-of-the-art literature survey concerning the improvement of road-work safety has previously been carried out. A list of potential new measures was produced and several of these were prioritized, for further investigation, by the Swedish Road Administration. The investigations of three of these prioritized measures are documented in this report: - Intelligent congestion warning system, - Dynamic message sign (DMS), - Optical speed bars. The measures were tested in field at real road-works and all three measures, each in their own way, have the potential to increase traffic safety at road-work zones. In the report, questions that remain to be answered are highlighted and some alternative designs of the measures are proposed.

En viktig frågeställning inom vinterväghållningen är: Hur ska man kunna göra den mer energieffektiv? Det är ett flertal faktorer som påverkar hur, när och var vinterväghållningen utförs. Det finns sensorer som mäter hur vädret är på och vid vägen. På en VViS-station (VägVäderinformationsSystem) mäts många parametrar, till exempel yttemperatur, lufttemperatur, relativ luftfuktighet, nederbördsmängd och nederbördstyp samt vindens riktning och hastighet. Med hjälp av de uppmätta parametrarna och väderprognoser kan man avgöra när och var det behövs åtgärder. När man vet vilka åtgärder som ska utföras, är det dags för att göra en bra ruttplanering för att säkerställa att rätt åtgärd görs på rätt plats vid rätt tillfälle. När det gäller vilken utrustning som är bäst lämpad för utförandet av vinterväghållningsåtgärden beror det på vilken typ av åtgärd som skall utföras. Salt- och sandspridning kan bland annat effektiviseras med hjälp av olika datorprogram som beräknar vilken mängd salt/sand som behövs, men även vilka sträckor som är lämpligast att köra. Men även placeringen av var salt/sand förvaras påverkar körsträckorna, det vill säga fordonets bränsleförbrukning. En av faktorerna som ganska uppenbart står för den största osäkerheten när det gäller vinterväghållningen är vädret. Ett område som behöver mer forskning är hur framtida klimatändringar kommer att påverka vinterväghållningen., One important question in winter road maintenance is: How can we make winter road maintenance more energy efficient? There are several factors that can affect how, when and where the winter road maintenance is performed. A RWIS outstation (Road Weather Information System) measures the road weather on the road and close to the road, it measures many parameters, such as road surface temperature, air temperature, relative humidity, precipitation type and amount, wind speed and direction. Measured parameters together with weather forecasts make it possible to determine when and where the action is needed. Thereafter it is time to make a route planning to ensure that the correct action is done on the right place at the right time, and with the best suited equipment for the winter road maintenance. Spreading of salt/sand could be more efficient by using different computer programs that calculate the needed amount. Also the location of the salt/sand storage affects the driving distances i.e. the fuel consumption. One of the factors that account for the greatest uncertainty in terms of winter road maintenance is the weather. An area that has a need for more research is how future climate changes will affect the winter maintenance.