Search

Denna rapport redogör för resultat och erfarenheter från de svenska pilotprojekten i Interregprojektet Water Co-Governance som genomfördes 2016-2020. Vattenråden som deltagit som pilotprojekt har arbetat med frågan hur lokalt deltagande och samverkan för att förbättra vattenmiljöerna kan öka. Water Co-Governance är ett EU Interreg-projekt där England, Tyskland, Holland, Danmark och Sverige medverkat från 2016 till 2020. Varje land har arbetat med pilotprojekt för att undersöka hur lokalt deltagande och samverkan för att förbättra vattenmiljöerna kan öka. Rapporten handlar om det svenska arbetet. Pilotprojekten i Sverige har genomförts av tre vattenråd som själva har definierat problem, utformat visioner och arbetsområden. De har arbetat på olika sätt och med olika frågor. Detta gör att projekten täcker in en stor bredd av områden och arbetssätt. Projektet har innefattat en mängd personer, organisationer, möten, nätverk och delprojekt. Genom detta visar sig återkommande mönster som lyfts fram i rapporten: Det finns ett stort engagemang Frågorna om vatten breddas ofta Det behövs mötesplatser över gränser Vattenråden behöver få stabilare plattformar med större kontinuitet Det finns brist på tid hos deltagare och det finns behov av samordnare Betydelsen av nätverk och kommunikation är tydlig Många resultat bland annat i antal deltagande personer (650 st) och beviljande ansökningar för projekt (6,6 miljoner kronor) Flera åtgärder har genomförts Utbyte av kunskaper ger nya perspektiv Kommuner, myndigheter och regeringen behöver stödja Arbetet är en långsiktig lärandeprocess., I Water Co-Governance-projektet har Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheten för Västerhavet samarbetat med Mölndalsåns, Himleåns och Ätrans vattenråd för att undersöka hur lokalt engagemang kring vatten kan öka.

Water Co-Governance (WaterCoG) is an Interreg EU project in which the UK, Germany, the Netherlands, Denmark and Sweden participated from 2016 to 2020. Each participating country has implemented pilot projects to investigate how to best increase local participation and collaboration to improve aquatic environments. This report is about the project work carried out within Sweden. The pilot projects in Sweden have been carried out by three water councils, who have independently defined problems while developing visions and work areas. The councils have approached this work differently and looked at different questions/issues. As a result, the projects cover a wide range of areas and work practices. The project has included a number of different people, organisations, meetings, networks and sub-projects. This has revealed a number of recurring patterns, which are highlighted in the report: There is a tremendous degree of involvement in the pilot groups and a clear desire to work cooperatively to increase knowledge and identify solutions. The level of involvement around a particular place, where people live or own land, is particularly evident. There is often a desire to include more people in the groups and create a climate where everyone can have their say. Groups that contain this kind of diversity offer a broader knowledge base and a variety of perspectives. The level of confidence within the groups gradually increases when participants learn from each other and see the results of what they can create together. Issues relating to water are often expanded to include the environment and biodiversity, both in aquatic environments and terrestrial environments. Issues raised also relate to sustainable use through agriculture, forestry and electricity production. Ecosystem services, such as the province’s water level management, water purification and access to recreation and learning, are also relevant. The groups often emphasise the connection to the cultural heritage ar

Med metoden Blå-Gul-Grön Målklassning kan naturvärdena i särskilt värdefulla sjöar och vattendrag och deras tillrinningsområde bevaras och utvecklas. Målklassning är ett enkelt verktyg som kan användas av alla med intresse för vatten-, natur- och fiskevård. Vattenmiljöer har länge behandlats separat i skogs- och jordbrukets planeringsprocesser eftersom det har saknats ett verktyg för helhetsplanering av markanvändningen. Denna rapport presenterar en metodik hur man genom helhetsplanering av vattenlandskapet med arbetssättet Blå-Gul-Grön Målklassning integrerat kan fortsätta nyttja naturresurser på ett klokt och miljöanpassat sätt, säger Per Olsson, biträdande avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som bistått i framtagandet av rapporten. I rapporten beskrivs metodiken Blå-Gul-Grön Målklassning som syftar till att komma fram till rätt miljöåtgärder, i rätt omfattning och på rätt ställe i ett avrinningsområde. Metodiken innebär kortfattat att man besöker alla fastighetens enheter som vattenmiljöer, åkrar, ängar, och skogsbestånd. Det vill säga det blå, det gula och det gröna på kartan. Där bedöms naturvärde och känslighet med hjälp av ett enkelt protokoll. Med känslighet menas hur stor risken är att brukandet av den aktuella marken kan påverka det skyddsvärda vattnet. Sedan föreslår man målklass och lämpliga miljöåtgärder. Resultatet läggs in på kartor som används i planeringen för att värna sjön och dess avrinningsområde samtidigt som det visar var man kan bedriva en effektiv produktion av livsmedel och virke på ett hållbart sätt. Användning av metoden innebär en praktisk avvägning i det enskilda fallet för att nå målen för miljön och produktionen på fastighetsnivå. Metodiken har utarbetats och testats i Likstammens vattenlandskap i Södermanland, ett mindre avrinningsområde högt upp i vattensystemet. Området har valts som projektområde för att det bland annat är ett Natura 2000-område och består av en mosaik av vatten, jordbruksmark och skogsmark samt ol

Ett nytt index för bedömning av ekologisk status med hjälp av fisk i rinnande vatten har utvecklats. VIX (VattendragsIndeX) kräver standardiserat elfiske. Omgivningsvariabler som också behövs är avrinningsområdesstorlek, andel sjö i avrinningsområdet, minsta avstånd till närmaste sjö uppströms eller nedströms, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår respektive juli, vattendragets bredd och provtagen area. Dessutom används bedömning av ursprunglig populationstyp av öring (strömlevande, sjövandrande eller havsvandrande) för att kunna anpassa indexet utefter detta. Potentiella indikatorer som testades var de som ingick de gamla bedömningsgrunderna (FIX), europeiskt fiskindex (EFI) och dessutom sex indikatorer som testats vid utveckling av en bedömningsmodell för laxfisk i kustvattendrag (HÖL). De sex indikatorer som till slut kvarstod i indexet för bedömning av generell påverkan var sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig. Separata sidoindex kunde också räknas ut för att tydligare påvisa olika typer av påverkan, det vill säga surhet, övergödning, morfologisk och hydrologisk påverkan. Där ingick bland andra en sjunde indikator, Simpsons diversitet, för hydrologisk påverkan. Fokus var inställt på att kunna finna en så tydlig separation som möjligt av påverkade lokaler (klass 3, 4, 5; måttlig, otillfredsställande respektive dålig) och opåverkade lokaler (klass 1 och 2; hög respektive god). Det färdiga indexet VIX kunde klassa 66 % av lokalerna korrekt till påverkad/opåverkad i det dataset som användes i indexutvecklingen. Då indexet tillämpades på ett oberoende dataset var andelen korrekt klassade lokaler 73 %.Indexet kan påvisa generell påverkan, surhet, övergödning och med sidoindex även morfologisk och hydrologisk påverkan. Däremot saknas i indexet fortfarande ett tydligt påvisande av påverkan på konnektivitet för fisk

PM 2005-12-27