Search

Företagskultur har en betydande roll i hur ett företag ska bli framgångsrikt visar aktuell forskning. I föreliggande studie undersöks hur företagskulturen uppfattas av anställda och vilka olika lärande som används för att kommunicera och förmedla kulturen till medarbetare. Undersökningen innefattar en jämförelse mellan svenska och spanska medarbetare, där den senare arbetar i en tvärkulturell miljö. Frågeställningarna i studien behandlar vilka egenskaper som kännetecknar kulturen i ett framgångsrikt företag och hur medarbetare kan integrera sig i företagskulturen genom olika lärandemetoder samt om det råder någon skillnad i uppfattningen av kulturen mellan de svenska och spanska medarbetare. Studien inkluderar Hofstedes kulturella dimensioner som hjälp för att förstå medarbetarnas tolkning av företagskulturen utifrån sin nationella kultur. Dessutom användes Nygrens teori om det livslånga lärandet och Scheins tre kulturella nivåer inom företagskultur. Studien har använt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att undersöka företagskulturen på ett fallföretag. Studiens resultat visar att kulturen i ett framgångsrikt företag har en stark gemenskap utöver en likvärdig och enhetlig uppfattning om företagskulturen. Den mest framträdande uppfattningen är att kulturen förmedlas via vardagliga situationer där det visas genom handlingar. Undersökningen visar ingen större skillnad i uppfattningen om kulturen mellan svenska och spanska medarbetarna, därmed finns inget behov av att anpassa inlärningen av företagskulturen för medarbetare. En förutsättning som studiens resultat visar är att kulturen måste kommuniceras tydligt och mottagits likvärdigt för medarbetare i en tvärkulturell miljö. Detta inkluderar dock inte det eventuella behovet av att anpassa hur kulturen förmedlas för samtliga medarbetare på en individuell nivå., Current research shows that corporate culture has a significant role in how a company will be successful. The present study investigates how the company culture is perceived by employees, and which different learning methods are used to communicate and convey the culture to employees. The research includes a comparison between Swedish and Spanish employees, where the latter works in a cross-cultural environment. The questions in the study deal with the characteristic traits in the culture of a successful company and how employees can integrate into the company culture through different learning methods and whether there is any difference in the perception of the culture between the Swedish and Spanish employees. The study includes Hofstede's cultural dimensions to help understand the employee’s interpretation of the company culture based on their national culture. In addition, Nygren's theory of lifelong learning and Schein's three cultural levels within corporate culture were used. The study has used a qualitative approach with semi-structured interviews to examine the corporate culture in a case study design in a single organization. The result of the study reveals that the culture of a successful company has a strong feeling of community in addition to an equal and uniform perception of the company culture. The most prominent view is that culture is conveyed via everyday situations where it is shown through actions. The research identifies no major difference in the perception of the culture between the Swedish and Spanish employees, thus there is no need to adapt the learning of the company culture for employees in a cross-cultural environment. A prerequisite that the study results show is that the culture must be communicated clearly and received equally for employees in a cross-cultural environment. However, this does not include the possible need to adapt how the culture is conveyed to all employees on an individual level.

Företagskultur har en betydande roll i hur ett företag ska bli framgångsrikt visar aktuell forskning. I föreliggande studie undersöks hur företagskulturen uppfattas av anställda och vilka olika lärande som används för att kommunicera och förmedla kulturen till medarbetare. Undersökningen innefattar en jämförelse mellan svenska och spanska medarbetare, där den senare arbetar i en tvärkulturell miljö. Frågeställningarna i studien behandlar vilka egenskaper som kännetecknar kulturen i ett framgångsrikt företag och hur medarbetare kan integrera sig i företagskulturen genom olika lärandemetoder samt om det råder någon skillnad i uppfattningen av kulturen mellan de svenska och spanska medarbetare. Studien inkluderar Hofstedes kulturella dimensioner som hjälp för att förstå medarbetarnas tolkning av företagskulturen utifrån sin nationella kultur. Dessutom användes Nygrens teori om det livslånga lärandet och Scheins tre kulturella nivåer inom företagskultur. Studien har använt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att undersöka företagskulturen på ett fallföretag. Studiens resultat visar att kulturen i ett framgångsrikt företag har en stark gemenskap utöver en likvärdig och enhetlig uppfattning om företagskulturen. Den mest framträdande uppfattningen är att kulturen förmedlas via vardagliga situationer där det visas genom handlingar. Undersökningen visar ingen större skillnad i uppfattningen om kulturen mellan svenska och spanska medarbetarna, därmed finns inget behov av att anpassa inlärningen av företagskulturen för medarbetare. En förutsättning som studiens resultat visar är att kulturen måste kommuniceras tydligt och mottagits likvärdigt för medarbetare i en tvärkulturell miljö. Detta inkluderar dock inte det eventuella behovet av att anpassa hur kulturen förmedlas för samtliga medarbetare på en individuell nivå., Current research shows that corporate culture has a significant role in how a company will be successful. The present study investigates how the company culture is perceived by employees, and which different learning methods are used to communicate and convey the culture to employees. The research includes a comparison between Swedish and Spanish employees, where the latter works in a cross-cultural environment. The questions in the study deal with the characteristic traits in the culture of a successful company and how employees can integrate into the company culture through different learning methods and whether there is any difference in the perception of the culture between the Swedish and Spanish employees. The study includes Hofstede's cultural dimensions to help understand the employee’s interpretation of the company culture based on their national culture. In addition, Nygren's theory of lifelong learning and Schein's three cultural levels within corporate culture were used. The study has used a qualitative approach with semi-structured interviews to examine the corporate culture in a case study design in a single organization. The result of the study reveals that the culture of a successful company has a strong feeling of community in addition to an equal and uniform perception of the company culture. The most prominent view is that culture is conveyed via everyday situations where it is shown through actions. The research identifies no major difference in the perception of the culture between the Swedish and Spanish employees, thus there is no need to adapt the learning of the company culture for employees in a cross-cultural environment. A prerequisite that the study results show is that the culture must be communicated clearly and received equally for employees in a cross-cultural environment. However, this does not include the possible need to adapt how the culture is conveyed to all employees on an individual level.

Att anamma hållbarhet och ta strategiska beslut har blivit allt viktigare för textilföretag idag då kraven på socialt och miljömässigt ansvar har ökat. Genom den roll som inköpare besitter och sin delaktighet i inköpsprocessen har de möjligheter att påverka flera beslut i företag som kan kopplas till hållbarhet. Trots detta är inköparens roll i textilföretags hållbarhetsarbete ett område som saknas i tidigare forskning. För att skapa mer hållbara inköpsprocesser krävs således en djupare förståelse för inköparens roll i textilföretag. Denna studie syftar därmed till att undersöka inköparens roll för hållbara inköp i svenska textil- och modeföretag genom att studera hur de kan påverka hållbarhetsbeslut och vad som påverkar deras möjlighet att arbeta med hållbarhet i inköpsprocessen. Teori: Studiens teoretiska referensram bygger på Van Weeles inköpsprocessmodell, inköpsorganisationsstruktur, sustainable supply chain management (SSCM) strategier samt intressentteorin. Metod: En etnografiskt inspirerad forskningsmetod har använts då materialet samlats in genom deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Totalt bestod materialinsamlingen av intervjuer med sju inköpare från fyra textil- och modeföretag, samt åtta veckor av observationer inom inköpsfunktionen på ett av modeföretagen. Alla intervjuer spelades in, transkriberades och reducerades för att därefter analyseras genom en tematisk analysmetod. Resultat: Studien visar att arbete med social och miljömässig hållbarhet är en pågående process inom inköp och viktigt i alla led i textil- och modeföretagen. Arbetet syns i att studien identifierar fem SSCM-verktyg som inköparna använder sig av. Däremot har både organisationen och intressenter inflytande över inköparens möjlighet att påverka beslut kring hållbarhet i inköpsprocessen. Detta innefattar inköparens frihet i organisationen att ta beslut, de mål och krav företaget har, kundens villighet att betala mer, konkurrenters strategier samt leverantörers krav, Embracing sustainability and making strategic decisions have become increasingly important for textile companies today as the demands for social and environmental responsibility have increased. Through the role that purchasers hold and their involvement in the procurement process, they have the opportunity to influence several decisions within companies that are connected to sustainability. However, the purchaser's role in sustainability efforts within textile companies is an area that is lacking in previous research. To create more sustainable procurement processes, a deeper understanding of the purchaser's role in textile companies is therefore required. Consequently, this study aims to investigate the purchaser's role in procurement in Swedish textile and fashion companies by examining how they can influence sustainability decisions and what factors affect their ability to work on sustainability in the procurement process. Theory: The study's theoretical framework is based on Van Weele's procurement process model, procurement organisational structure, sustainable supply chain management (SSCM) strategies and the stakeholder theory. Method: An ethnographically inspired research method has been used, with data that was collected through participant observations and semi-structured interviews. In total, the data collection consisted of interviews with seven buyers from four textile and fashion companies, as well as eight weeks of observations within the purchasing function of one of the fashion companies. All interviews were recorded, transcribed, and condensed, and analysed using a thematic analysis method. Results: The study shows that working on social and environmental sustainability is an ongoing process within procurement and is crucial at all levels in textile and fashion companies. The work is evident as the study identifies five SSCM-tools that purchasers utilise. However, both the organisation and stakeholders have influence over the purchaser's role in in

Att anamma hållbarhet och ta strategiska beslut har blivit allt viktigare för textilföretag idag då kraven på socialt och miljömässigt ansvar har ökat. Genom den roll som inköpare besitter och sin delaktighet i inköpsprocessen har de möjligheter att påverka flera beslut i företag som kan kopplas till hållbarhet. Trots detta är inköparens roll i textilföretags hållbarhetsarbete ett område som saknas i tidigare forskning. För att skapa mer hållbara inköpsprocesser krävs således en djupare förståelse för inköparens roll i textilföretag. Denna studie syftar därmed till att undersöka inköparens roll för hållbara inköp i svenska textil- och modeföretag genom att studera hur de kan påverka hållbarhetsbeslut och vad som påverkar deras möjlighet att arbeta med hållbarhet i inköpsprocessen. Teori: Studiens teoretiska referensram bygger på Van Weeles inköpsprocessmodell, inköpsorganisationsstruktur, sustainable supply chain management (SSCM) strategier samt intressentteorin. Metod: En etnografiskt inspirerad forskningsmetod har använts då materialet samlats in genom deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Totalt bestod materialinsamlingen av intervjuer med sju inköpare från fyra textil- och modeföretag, samt åtta veckor av observationer inom inköpsfunktionen på ett av modeföretagen. Alla intervjuer spelades in, transkriberades och reducerades för att därefter analyseras genom en tematisk analysmetod. Resultat: Studien visar att arbete med social och miljömässig hållbarhet är en pågående process inom inköp och viktigt i alla led i textil- och modeföretagen. Arbetet syns i att studien identifierar fem SSCM-verktyg som inköparna använder sig av. Däremot har både organisationen och intressenter inflytande över inköparens möjlighet att påverka beslut kring hållbarhet i inköpsprocessen. Detta innefattar inköparens frihet i organisationen att ta beslut, de mål och krav företaget har, kundens villighet att betala mer, konkurrenters strategier samt leverantörers krav, Embracing sustainability and making strategic decisions have become increasingly important for textile companies today as the demands for social and environmental responsibility have increased. Through the role that purchasers hold and their involvement in the procurement process, they have the opportunity to influence several decisions within companies that are connected to sustainability. However, the purchaser's role in sustainability efforts within textile companies is an area that is lacking in previous research. To create more sustainable procurement processes, a deeper understanding of the purchaser's role in textile companies is therefore required. Consequently, this study aims to investigate the purchaser's role in procurement in Swedish textile and fashion companies by examining how they can influence sustainability decisions and what factors affect their ability to work on sustainability in the procurement process. Theory: The study's theoretical framework is based on Van Weele's procurement process model, procurement organisational structure, sustainable supply chain management (SSCM) strategies and the stakeholder theory. Method: An ethnographically inspired research method has been used, with data that was collected through participant observations and semi-structured interviews. In total, the data collection consisted of interviews with seven buyers from four textile and fashion companies, as well as eight weeks of observations within the purchasing function of one of the fashion companies. All interviews were recorded, transcribed, and condensed, and analysed using a thematic analysis method. Results: The study shows that working on social and environmental sustainability is an ongoing process within procurement and is crucial at all levels in textile and fashion companies. The work is evident as the study identifies five SSCM-tools that purchasers utilise. However, both the organisation and stakeholders have influence over the purchaser's role in in

För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning.

För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning., A success factor when it comes to change is to pay attention to what the employees experi-ence during the process. For lean organizations, change is critical and an essential part of mak-ing the business more competitive and lucrative. This study deepens the understanding of how employees in the lower hierarchies experience a change process in a lean organization. Previous literature has justified the research field by putting an emphasis on that the employer perspective often is forgotten in relation to the management point of view. In this study, five employees from a larger lean organization has provided their input in semi-structured interviews as representatives of lower hierarchy workers. The aim was to get a qualitative understanding of their experience to provide the academic literature with a deeper understanding of their perspective on change. The results implicate that the overall experience of the change amongst these respondents was negative. The majority thought that the change has been managed poorly when it comes to communicating the vision, empowering employees to act on the vision and planning as well as creating short term wins. Also, apart from the poor management of these three steps in Kotter’s 8-step process of change, they felt like there was a huge gap between themselves and the top management which was demotivating. The findings of this study does not only provide new insights to the literature but also highlight some managerial implications for change managers.

För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning.

För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning., A success factor when it comes to change is to pay attention to what the employees experi-ence during the process. For lean organizations, change is critical and an essential part of mak-ing the business more competitive and lucrative. This study deepens the understanding of how employees in the lower hierarchies experience a change process in a lean organization. Previous literature has justified the research field by putting an emphasis on that the employer perspective often is forgotten in relation to the management point of view. In this study, five employees from a larger lean organization has provided their input in semi-structured interviews as representatives of lower hierarchy workers. The aim was to get a qualitative understanding of their experience to provide the academic literature with a deeper understanding of their perspective on change. The results implicate that the overall experience of the change amongst these respondents was negative. The majority thought that the change has been managed poorly when it comes to communicating the vision, empowering employees to act on the vision and planning as well as creating short term wins. Also, apart from the poor management of these three steps in Kotter’s 8-step process of change, they felt like there was a huge gap between themselves and the top management which was demotivating. The findings of this study does not only provide new insights to the literature but also highlight some managerial implications for change managers.

Tidigare forskning visar att två huvudsakliga faktorer som leder till förändring är framväxande innovation på marknaden och teknologin. Digitaliseringen ökar förändringstakten i både samhället och organisationer vilket ställer nya krav. Tidigare forskning visar också att förändringsarbete i organisationen är svårt att genomföra. Forskning om digitaliseringen inom ekonomi- och managementområdet är begränsad men visar att digitaliseringen har påverkat organisationer och därför har den här studien fokuserat på hur organisationen har påverkats. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat organisationer med avseende på arbetsprocesser och organisationsstruktur. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts där elva chefer från åtta olika organisationer har intervjuats. För att få en förståelse för hur digitaliseringen har påverkat organisationer har vi utvecklat en teoretisk referensram. Studien utgår från centrala teorier som behandlar digitalisering, kunskap- och tjänstesamhället, organisationsförändringar samt institutionalisering. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och insamlad empiri. Utifrån analysen är vår slutsats att digitaliseringen har förändrat organisationer genom en ökad automatisering av arbetsprocesser. Även kundkraven har förändrats vilket ställer nya krav på tillgänglighet, flexibilitet och ett ökat digitalt utbud. Det i sin tur har förändrat organisationsstrukturen och arbetsprocesser då nya yrkesroller har framkommit som har mer fokus på kunden, utveckling och förändring., Previous research has shown that the two predominant factors contributing to change management are emerging technologies and market innovations. Digitalization increases the rate of change in both society and in organizations thus continually putting new demands on them both. Previous research also demonstrates that organizational change is hard to implement. Research on digitalization within the fields of Economics and Management is limited but still shows that digitalization has influenced organizations. This study, therefore, focuses on how organizations have been effected by digitalization. The purpose of this study is to examine how digitalization has impacted upon the work processes and organizational structures of an organization. To this end, the study is based on qualitative methodology in which eleven managers from eight different organizations where interviewed. To get an understanding of how digitalization has effected these organizations we have developed a theoretical frame of reference. The study draws on relevant theories that discuss digitalization, knowledge- and service-society, organizational change and institutionalization. The analysis is based on comparisons between theory and empirical data. From the analysis we draw the conclusion that digitalization has changed the organizations through increased automation of work processes. What’s more, customer demands have changed, placing new demands on availability, flexibility and increased digital offers. This, in turn has changed the organizational structure and work processes by creating new job roles that focus on the customer, development and change.

Tidigare forskning visar att två huvudsakliga faktorer som leder till förändring är framväxande innovation på marknaden och teknologin. Digitaliseringen ökar förändringstakten i både samhället och organisationer vilket ställer nya krav. Tidigare forskning visar också att förändringsarbete i organisationen är svårt att genomföra. Forskning om digitaliseringen inom ekonomi- och managementområdet är begränsad men visar att digitaliseringen har påverkat organisationer och därför har den här studien fokuserat på hur organisationen har påverkats. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat organisationer med avseende på arbetsprocesser och organisationsstruktur. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts där elva chefer från åtta olika organisationer har intervjuats. För att få en förståelse för hur digitaliseringen har påverkat organisationer har vi utvecklat en teoretisk referensram. Studien utgår från centrala teorier som behandlar digitalisering, kunskap- och tjänstesamhället, organisationsförändringar samt institutionalisering. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och insamlad empiri. Utifrån analysen är vår slutsats att digitaliseringen har förändrat organisationer genom en ökad automatisering av arbetsprocesser. Även kundkraven har förändrats vilket ställer nya krav på tillgänglighet, flexibilitet och ett ökat digitalt utbud. Det i sin tur har förändrat organisationsstrukturen och arbetsprocesser då nya yrkesroller har framkommit som har mer fokus på kunden, utveckling och förändring., Previous research has shown that the two predominant factors contributing to change management are emerging technologies and market innovations. Digitalization increases the rate of change in both society and in organizations thus continually putting new demands on them both. Previous research also demonstrates that organizational change is hard to implement. Research on digitalization within the fields of Economics and Management is limited but still shows that digitalization has influenced organizations. This study, therefore, focuses on how organizations have been effected by digitalization. The purpose of this study is to examine how digitalization has impacted upon the work processes and organizational structures of an organization. To this end, the study is based on qualitative methodology in which eleven managers from eight different organizations where interviewed. To get an understanding of how digitalization has effected these organizations we have developed a theoretical frame of reference. The study draws on relevant theories that discuss digitalization, knowledge- and service-society, organizational change and institutionalization. The analysis is based on comparisons between theory and empirical data. From the analysis we draw the conclusion that digitalization has changed the organizations through increased automation of work processes. What’s more, customer demands have changed, placing new demands on availability, flexibility and increased digital offers. This, in turn has changed the organizational structure and work processes by creating new job roles that focus on the customer, development and change.

Gaseller kallas företag som växer i en enormt snabb takt. Det finns idag ingen allmänt vedertagen definition av vad ett gasellföretag är, men vanligtvis brukar man inom forskningen säga att ett gasellföretag har en säljökning med minst 20 % per år i 2-5 år. Trots att dessa företag endast utgör 2-10 % av alla små och medelstora företag fast de endast utgör en så liten del så utgör det till mer än 40 % av alla nya jobb som skapas på arbetsmarknaden. Problematiken för dessa företag som kallas för gaseller är att en stor del av dessa företag inte har någon längre livscykel. Lika snabbt som de kommer in på marknaden lika snabbt försvinner de igen. Skillnaden mellan företagen är dock stor och vissa lyckas mycket bättre än andra.Just det faktum att vissa gasellföretag lyckas så mycket bättre än andra är en intressant sak att undersöka. I denna studie undersöks om det kan vara så att ett företags strategiska val kan påverka ett gasellföretags möjlighet att utvecklas och förbli ett gasellföretag och i så fall på vilket sätt det kan påverka. Studien tar sin utgångspunkt i Mintzbergs (1993) superstruktur och använder sig även av de tankar och idéer som Markiewicz (2011) har utvecklat angående barriärer som kan tänkas finnas vid ett strategiimplementerande i organisationer.Studiens syfte att undersöka hur ett företags strategival påverkar dess möjlighet att utvecklas och förbli ett gasellföretag har fordrat en kvalitativ metod. Därför bygger det empirska materialet på observationer på det utvalda företaget samt intervjuer med personer på de olika nivåerna i företaget.Uppsatsen visar hur ett speciellt företag som har en brant tillväxtkurva som ett gasellföretag agerar för att på ett så bra sätt som möjligt implementera en strategi som ska göra det möjligt för företaget att förbli ett gasellföretag. Mintzbergs (1993) superstruktur och Markiewicz (2011) fyra barriärer angående strategiimplementering i organisationer har varit det teoretiska stödet i uppsatsen., Gazelles are companies which have an annual increase in sales of at least 20 %, for a running period of 2 to 5 years. Despite all this these companies only stands for 2-10 % of the entire market of small to medium sized business. Despite this small number they are accounted for more than 40 % of all the new jobs who are created. The problem these companies are experiencing is that their lifecycle are short. As fast as they enter the market they disappear. The differences between the companies are large and some of them succeed better than the others.The fact that some gazelles do better than others is an interesting subject to investigate. This study investigates if a company’s strategic decisions may affect it´s possibilities to evolve into a gazelle company and how it does it. The study has its base in Mintzbergs (1993) superstructure and it uses the thoughts and ideas of Markiewicz (2011) resolving around his implementation barriers.The purpose of this study is to investigate how a company´s strategic choice affects their capability of sustaining the levels required to be called gazelles, this have steered the study in the direction of a qualitative study. That is why the empirical studies are built up from observations and interviews with individuals from different hierarchical levels.This essay shows how a specific gazelle company acts to implement strategies to make sure that they will remain a gazelle. Mintzbergs (1993) superstructure and Markiewicz (2011) four barriers regarding strategy implementation has been the theoretical support in the essay.The essay itself is written in Swedish.

Gaseller kallas företag som växer i en enormt snabb takt. Det finns idag ingen allmänt vedertagen definition av vad ett gasellföretag är, men vanligtvis brukar man inom forskningen säga att ett gasellföretag har en säljökning med minst 20 % per år i 2-5 år. Trots att dessa företag endast utgör 2-10 % av alla små och medelstora företag fast de endast utgör en så liten del så utgör det till mer än 40 % av alla nya jobb som skapas på arbetsmarknaden. Problematiken för dessa företag som kallas för gaseller är att en stor del av dessa företag inte har någon längre livscykel. Lika snabbt som de kommer in på marknaden lika snabbt försvinner de igen. Skillnaden mellan företagen är dock stor och vissa lyckas mycket bättre än andra.Just det faktum att vissa gasellföretag lyckas så mycket bättre än andra är en intressant sak att undersöka. I denna studie undersöks om det kan vara så att ett företags strategiska val kan påverka ett gasellföretags möjlighet att utvecklas och förbli ett gasellföretag och i så fall på vilket sätt det kan påverka. Studien tar sin utgångspunkt i Mintzbergs (1993) superstruktur och använder sig även av de tankar och idéer som Markiewicz (2011) har utvecklat angående barriärer som kan tänkas finnas vid ett strategiimplementerande i organisationer.Studiens syfte att undersöka hur ett företags strategival påverkar dess möjlighet att utvecklas och förbli ett gasellföretag har fordrat en kvalitativ metod. Därför bygger det empirska materialet på observationer på det utvalda företaget samt intervjuer med personer på de olika nivåerna i företaget.Uppsatsen visar hur ett speciellt företag som har en brant tillväxtkurva som ett gasellföretag agerar för att på ett så bra sätt som möjligt implementera en strategi som ska göra det möjligt för företaget att förbli ett gasellföretag. Mintzbergs (1993) superstruktur och Markiewicz (2011) fyra barriärer angående strategiimplementering i organisationer har varit det teoretiska stödet i uppsatsen., Gazelles are companies which have an annual increase in sales of at least 20 %, for a running period of 2 to 5 years. Despite all this these companies only stands for 2-10 % of the entire market of small to medium sized business. Despite this small number they are accounted for more than 40 % of all the new jobs who are created. The problem these companies are experiencing is that their lifecycle are short. As fast as they enter the market they disappear. The differences between the companies are large and some of them succeed better than the others.The fact that some gazelles do better than others is an interesting subject to investigate. This study investigates if a company’s strategic decisions may affect it´s possibilities to evolve into a gazelle company and how it does it. The study has its base in Mintzbergs (1993) superstructure and it uses the thoughts and ideas of Markiewicz (2011) resolving around his implementation barriers.The purpose of this study is to investigate how a company´s strategic choice affects their capability of sustaining the levels required to be called gazelles, this have steered the study in the direction of a qualitative study. That is why the empirical studies are built up from observations and interviews with individuals from different hierarchical levels.This essay shows how a specific gazelle company acts to implement strategies to make sure that they will remain a gazelle. Mintzbergs (1993) superstructure and Markiewicz (2011) four barriers regarding strategy implementation has been the theoretical support in the essay.The essay itself is written in Swedish.