Search

This study aims to contribute with knowledge about preschool teachers’ perspectives on documentation in the systematic quality work. The study uses a qualitative method where the collected empirical evidence is based on answers from 10 interviewed preschool teachers. The study is based on a phenomenographic method and the process of the analysis is based on post-constructionist theory. The result of the study shows that the preschool teachers describe two different ways to look at the purpose of documentation. One way described was to see the documentation as an important tool to acknowledge the children’s processes of learning and for the preschool teachers to see their own actions to further develop their profession. The other way, according to some preschool teachers, was to document for others. The preschool teachers described how they followed and documented each child's learning and development differently. Some preschool teachers expressed that the documentation was linked to projects and themes. Other preschool teachers, as the study interprets, follow and document the children through the stages of their development. The result of the analysis of documentation showed that some of the preschool teachers reflected and analyzed together with their team of co-workers. Many of the preschool teachers involved the children in the reflections while some of the preschool teachers did not analyze the documentation at all. Our conclusion is that there is a difference between how preschool teachers think and work with their documentation depending on their practical conditions, for example, time and competence. Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien är av en kvalitativ metod där vår insamlade empiri består av svar från 10 intervjuade förskollärare. Studien bygger på en fenomenografisk metodansats och vi har utgått ifrån ett postkonstruktionistisk teoretiskt perspektiv i vår analysprocess. Studiens resultat visar på att förskollärarna har olika uppfattningar som genererade i två skilda sätt att se på syftet med dokumentationen. Det ena var att förskollärarna uttryckte att dokumentationen var ett viktigt redskap för att få syn på barns lärprocesser och att förskollärarna kunde använda dokumentationerna för att få syn på sitt eget agerande, för att kunna vidareutveckla sin profession. Det andra skilda sättet som några förskollärare ansåg, var att dokumentera för andra. Förskollärarna beskrev olika kring hur de följde och dokumenterade varje barns lärande och utveckling. En del förskollärare gav uttryck att dokumentationen var kopplad till projekt och teman. Andra förskollärare tolkar vi att de följer och dokumenterar barn utifrån deras utvecklingsstadier. I resultatets analys av dokumentation visade resultatet att en del av förskollärarna reflekterade och analyserade med sitt arbetslag. Många av förskollärarna involverade barnen i reflekterandet. Medan en del av förskollärarna inte analyserade dokumentationerna alls. Vår slutsats är att det är olika hur förskollärare tänker och gör med sin dokumentationer beroende på deras förutsättningar i praktiken, som exempelvis tid och kompetens.

Med utgångspunkt i hypotesen att förskollärare känner en osäkerhet i att möta barn i behov av anpassningar utifrån skrivelsen i förskolans läroplan var syftet med studien att synliggöra hur förskollärare ser på sin egen kompetens när det gäller att möta och anpassa för barn i behov av anpassningar i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2018) samt hur de önskar att kompetensen på området kan utökas. Empiriska data har samlats in med hjälp av semistrukturerade enkäter vilka konstruerades och sammanställdes i enkätverktyget Survey and Report. I Survey and Report skapades även de diagram som använts för att presentera resultatet. Enkäten genererade 69 svar från förskollärare vilka var medlemmar i en större facebookgrupp för personer verksamma inom förskolan. Resultatet visade att en majoritet av de som besvarat enkäten har arbetat mer än 6 år som förskollärare samt att en majoritet av respondenterna upplevde en ganska hög eller hög kompetens när det gäller att möta barns behov av anpassningar inom samtliga av de områden som studien belyser. Based on the hypothesis that preschool teachers feel insecure in meeting children in need of adjustments based on the demands in the preschool corriculum, the purpose of the study was to make visible how preschool teachers view their own competence when it comes to meeting and adjustingfor children in need of adjustments in accordance with the preschool corriculum (Skolverket, 2018) and how they wish the competence in the area can be expanded. Empirical data have been collected using semi-structured surveys which were constructed and compiled in the survey tool Survey and Report. The Survey and Report also created the diagrams used to present the results. The survey generated 69 responses from preschool teachers who were members of a larger Facebook group for people active in the preschool. The results showed that a majority of those who answered the questionaire had worked more than 6 years as preschool teachers and that a majority of the respondents experienced a fairly high or high level of competence in meeting children´s needs for adjustments in all of the areas covered by the study.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur rektorer kan uppfatta sitt uppdrag med tillhörande ansvar i utförandet samt i planerandet av det systematiska kvalitetsarbetet. För att få svar på vårt syfte och tillhörande frågeställning har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. I studien deltog fem rektorer som var aktiva i tre olika kommuner belägna i Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att samtliga rektorer är överens om att deras ansvar gentemot det systematiska kvalitetsarbetet är övergripande och kan ses som en av de viktigaste och största bitarna inom deras professionsuppdrag. Det framkommer att det är förskollärare i respektive arbetslag som tilldelas ansvaret för att kvalitetsarbetet sker ute på avdelningarna, och att rektorerna sällan är delaktiga. I stället arbetar rektorerna med att fastställa vad kvalitetsarbetet ska innehålla. Samtliga rektorer är överens om att hög kvalitet till stor del innebär att nå de framskrivna målen i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Flera rektorer vill även poängtera att kvalitet för dem också handlar om gemenskap och samsyn. Ett tydligt ledarskap med tydligt satta mål som håller över en längre tid, med utrymme för diskussion och meningsskapande längs vägen är vad som anses viktigt för att bedriva ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete enligt rektorerna som deltagit i studien. The purpose of this study is to contribute knowledge about how principals may perceive and interpret their commission and associated responsibility in the execution and planning of the systematic quality work. To get answers to our research questions, we have used semi-structured interviews as a data collection method. Five principals who were active in three different municipalities located in Central Sweden participated in the study. The collected material was then analyzed using a thematic analysis. The results show that all principals agree that their responsibility towards the systematic quality work is overall and can be seen as one of the most important and largest pieces in their professional assignments. It appears that it is the preschoolteacher in each team who are assigned the responsibility for the quality work taking place in the departments and that the principals are seldom involved there but instead determine what the quality work should contain. All principals also agree that high quality largely means achieving the goals in the curriculum for preschool (Skolverket, 2018), but several of them also want to point out that quality for them is about a community and a consensus. A clear leadership with clearly set goals that last for a long time, but with room for discussion and meaningmaking along the way is what is considered important for conducting a successful systematic quality work according to the principals who participated in the study.