Search

The concept of open banking is on the rise in the financial industry. Not only are banks taking an interest in this topic, but many financial technology start-ups are developing as well. One particular player can be considered challenger banks; they have gained a high degree of digital competence and agility to adapt to changes in the industry. As a result of this trend, these financial players raise the question of what the opportunities are. This study aims to identify potential opportunities for challenger banks and to provide a practical model for companies to assess the opportunities. The results of the study show that the opportunities can be divided into three segments: personalized banking services; modularity; as well as embedded finance. Finally, an opportunity evaluation canvas was developed, providing banks a systematic and comprehensive model to evaluate an opportunity. Begreppet open banking är på frammarsch inom finansbranschen. Ämnet intresserar därmed såväl bankerna som många nystartade företag inom finansteknologi. En aktör är så kallade utmanarbankerna; de sitter på en hög grad av digital kompetens och flexibilitet vad gäller förändringar i branschen. Som ett resultat av denna trend väcker dessa finansiella aktörer frågan om vilka möjligheter som finns. Den här studien syftar till att identifiera potentiella möjligheter för utmanarbanker, samt att tillhandahålla ett praktisk ramverk inom vilket företag kan bedöma dessa möjligheter. Resultaten visar att möjligheterna kan delas in i tre kategorier: personliga banktjänster; modularitet; samt plattformar och ekosystem. Slutligen utvecklades en utvärderingsmall för möjligheter, som ger bankerna en systematisk och omfattande modell för att utvärdera en möjlighet.

From the perspective of debt collectors, the goal of debt collection processes is to maximize the chances of a debt being repaid, while minimizing the time to repayment taking place. The purpose of this thesis is to investigate what measure that is most commonly leading to debt being repaid within 30 days. Against a background of males being overrepresented among debtors in terms of the share of the population in Sweden, the purpose has also been to use data analytics methods to explore whether the measures from debt collection companies affect males and females differently and how they affect them. Finally, the purpose has furthermore been to explore whether existing data provided by the debt collection company Visma can be used to optimize the debt collection process so that the debtors' time in it becomes as short as possible. The report has found that invoicing seems to be the measure most strongly associated with debt resolvance, suggesting that this measure is an important tool for debt collection agencies. The report has found that the measures affect males and females differently, which may be related to gender differences in attitudes to financial risk. Furthermore, it has been shown that it presumably is possible to create prediction models to know which debtors will be able to pay their debt. These models should be divided by gender as males, tend to take more risks. Lastly, machine learning and other modern tools, such as Open banking, should be used to optimize the debt collection process. För ett inkassoföretag är målsättningen med varje indrivningsprocess att uppnå full återbetalning av skulden så snabbt som möjligt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken åtgärd oftast som leder till att skulder återbetalas inom 30 dagar. Då män är överrepresenterade bland gäldenärer, sett till andel av befolkningen, har ett vidare syfte varit att använda dataanalysmetoder för att undersöka om åtgärderna från inkassoföretag påverkar män och kvinnor annorlunda och hur de påverkar dem. Slutligen är syftet också att se om det finns en möjlighet att använda befintliga data tillhandahålla av inkassoföretaget Visma för att optimera inkassoprocessen så att gäldenärernas tid i den blir så kort som möjligt. Rapporten har funnit att fakturering verkar vara den mest effektiva sista åtgärden som inkassobolagen har att tillgå idag. Rapporten har funnit att åtgärderna påverkar män och kvinnor annorlunda. Vidare har det visats att det förmodligen går att skapa predikteringsmodeller för att veta vilka gäldenärer som kommer att kunna betala sin skuld. Dessa modeller bör vara uppdelade på kön då män, är mer riskbenägna. Slutligen bör maskininlärning och även andra moderna redskap, såsom Open banking användas för att optimera inkassoprocessen.

The face of banking has changed dramatically over the last few decades, and in no area does this statement hold more true than in the domain of digitalization. One term that has been relentlessly repeated when discussing the past, present and future of this development is ”Digital Transformation”. Digital Transformation can be tersely defined to mean change driven by digital technologies, with the potential to increase efficiency in existing processes, as well as to allow for new and novel technology-driven problem solutions and business models. Despite the fact that Swedish major banks have come a long way in their digital transformation efforts, there is a lot of evidence that points towards this process not proceeding fast enough. This study is an effort to get a general overview of the main barriers and mechanisms that are causing this development to proceed at a slower rate than might otherwise be desired, and to investigate how actors within the Swedish banking sector are seeking to overcome said barriers. This is done primarily through the interviewing of key personnel within major Swedish universal banks. The majority of the interviews are conducted with employees from a single major Swedish universal bank, taking the form of a case study, while a smaller number of interviews are conducted with individuals associated with other banks, in an effort to provide increased generalizability. The results of the study show that barriers standing in the way of continued digital transformation in the Swedish banking sector can generally be categorized into one of the following categories: Legacy Infrastructure, Organizational Structure, Organizational Culture, Incentive Structure, Resource Insufficiency, Regulation, and Failure in Management. The solutions and models discussed to address these issues included API First approaches, change driven through Cross-Functional Teams, and Collaborative Strategy Formulation. Hur bankverksamhet bedrivs har förändrats dramatiskt över de senaste årtiondena, och i inget område är detta lika tydligt som när det kommer till digitalisering. Ett begrepp som ständigt upprepas när man beskriver den forna, nutida och framtida utvecklingen av den här typen är ”Digital Transformation”. Digital Transformation kan kortfattat summeras till att betyda förändring driven av digital teknologi, med potential att öka effektiviteten i befintliga processer, samt möjliggöra för nya problemlösningar och affärsmodeller. Trots det faktum att de svenska storbankerna har kommit en lång väg i sina digitala transformationsinitiativ, så finns det mycket som tyder på att denna process ändå inte går tillräckligt snabbt frammåt. Den här studien är ett försök att få en generell överblick på de primära barriärerna och mekanismerna som orsakar att denna utveckling går långsammare än önskat, samt att undersöka hur aktörer inom den svenska banksektorn har för avsikt att bemöta dessa problem. Detta görs huvudsakligen genom intervjuer med nyckelpersonal inom de svenska storbankerna. Majoriteten av de intervjuade kommer från en enda bank, där en form av casestudie utförs, medan ett mindre antal intervjuer genomförs med individer tillhörande andra banker, i en ansats att ge ökad generaliserbarhet. Resultatet av studien visar att barriärer som står i vägen för fortsatt digital transformation i den svenska banksektorn kan generellt kategoriseras in i följande kategorier: Föråldrad Infrastruktur, Organisationsstruktur, Organisationskultur, Incitamentstruktur, Resursbrist, Regulation, och Misslyckanden i Styrning. De lösningar och modeller som diskuterats for att adressera dessa problem inkluderade API First-baserade tillvägagångssätt, förändring driven av tvärfunktionella arbetslag, samt kollaborativ strategiformulering.