Search

I slänter med siltiga jordar i anslutning till Trafikverkets befintliga vägar och järnvägar i Västernorrlands län, har kryprörelser identifierats. Det finns ett behov av att kunna identifiera områden med risk för sådana kryprörelser, få en bättre förståelse för dessa mekanismer och under vilka förutsättningar dessa kan utvecklas till skred, vilket ger möjlighet att analysera och övervaka dessa riskområden. I denna förstudie görs en genomgång av problemet varför långsamma skred i siltig jord uppstår och under vilka förutsättningar dessa förekommer. Vidare presenteras en kunskapsöversikt baserat på svenska och internationella erfarenheter. I förstudien ingår också en översiktlig redogörelse för möjligheten att analysera fenomenet genom numerisk modellering och avancerade laboratorieförsök samt att beskriva vilka övervakningssystem som kan vara lämpliga i identifierade riskområden. Förslag ges också till fortsatt arbete. Rapporten är utformad så att de olika studier och analyser som genomförts finns beskrivna i varsin bilaga (1–7) och själva huvudrapporten är en sammanfattning av bilagorna med slutsatser från dessa. Studien har genomförts av medarbetare på Statens geotekniska institut (SGI), Chalmers tekniska högskola (Chalmers) och Luleå tekniska universitet (LTU). De som genomfört studien är Hjördis Löfroth (uppdragsledare), Hanna Fritzson, Martin Holmén, Karin Lundström och David Rudebeck, SGI, Ayman Abed och Minna Karstunen, Chalmers, samt Qi Jia och Jan Laue, LTU. Från Trafikverket har Eva-Lotta Olsson (FoI-handläggare), Mikael Ånäs, Stefan Johansson och Freja Söderberg bidragit till studien.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-3D fokuserar på utlösande faktorer för jordrörelser.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Del 5-3A fokuserar på fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för grundvatten och portryck.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-sE fokuserar på metodikval för sannolikhetsberäkning av skred.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Del 5-3A fokuserar på fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för bestämning av parametrar för stabilitetsberäkning.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Hög skredrisknivå förekommer i liten omfattning längs Ångermanälven, inom cirka 1,5% av markytan inom utredningsområdet. Dessa områden utgörs bland annat av grupperingar av bebyggelse vid Storåkerdalen, Berg och Skärvsta väster om Sollefteå tätort, Nipgränd och Bruket i östra delen av tätorten, samt Mobacken, Mångrav och Grönvallen i öster. Medelhög skredrisknivå finns inom cirka 20 % av markytan. Medelhög och hög skredrisk liksom påtaglig och tydlig sannolikhet för skred förekommer främst i de branta slänterna mot älven och i större raviner. Huvuddelen av området har låg risknivå, cirka 70 % av markytan. Resterande markområden består av fastmark eller områden där skredrisken inte kunnat bedömas, så kallade ”ej klassade områden”. Stor känslighet för klimatpåverkan förekommer främst inom områden med medelhög och hög skredrisk. Inom områden med låg skredrisk är klimatpåverkan oftast låg. De framtagna skredriskkartorna ger en bild av var det finns känsliga områden att gå vidare med och utreda mer detaljerat genom att klarlägga de geotekniska förhållandena och vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett skred. Kartorna ger också en indikation på vilka områden som långsiktigt kan komma att påverkas mest i ett förändrat klimat genom försämrade stabilitetsförhållanden. Det är viktigt att inte försämra stabiliteten i slänterna och därmed öka sannolikheten för skred. Det är bland annat viktigt att tänka på att avvattning/dränering inte ska mynna nära slänt, att upplag placeras längre från släntkrön, att utföra släntskötsel då vegetation i slänter ökar slänternas stabilitet, och att inte hyggesavverka ovan slänter. Karteringen längs Ångermanälven har lett fram till förbättrade metoder för geotekniska undersökningar och beräkning av stabiliteten i slänte

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-2 – Metodik och analys innehåller en mer utförlig beskrivning av utredningens metoder, inventeringar, undersökningar, beräkningar och analyser.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 3C fokuserar på metod för prognosticering av älverosion.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Del 5-3A fokuserar på fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för bestämning av parametrar för stabilitetsberäkning.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 3C fokuserar på metod för prognosticering av älverosion.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-2 – Metodik och analys innehåller en mer utförlig beskrivning av utredningens metoder, inventeringar, undersökningar, beräkningar och analyser.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-sE fokuserar på metodikval för sannolikhetsberäkning av skred.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-3D fokuserar på utlösande faktorer för jordrörelser.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Del 5-3A fokuserar på fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för grundvatten och portryck.

Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Hög skredrisknivå förekommer i liten omfattning längs Ångermanälven, inom cirka 1,5% av markytan inom utredningsområdet. Dessa områden utgörs bland annat av grupperingar av bebyggelse vid Storåkerdalen, Berg och Skärvsta väster om Sollefteå tätort, Nipgränd och Bruket i östra delen av tätorten, samt Mobacken, Mångrav och Grönvallen i öster. Medelhög skredrisknivå finns inom cirka 20 % av markytan. Medelhög och hög skredrisk liksom påtaglig och tydlig sannolikhet för skred förekommer främst i de branta slänterna mot älven och i större raviner. Huvuddelen av området har låg risknivå, cirka 70 % av markytan. Resterande markområden består av fastmark eller områden där skredrisken inte kunnat bedömas, så kallade ”ej klassade områden”. Stor känslighet för klimatpåverkan förekommer främst inom områden med medelhög och hög skredrisk. Inom områden med låg skredrisk är klimatpåverkan oftast låg. De framtagna skredriskkartorna ger en bild av var det finns känsliga områden att gå vidare med och utreda mer detaljerat genom att klarlägga de geotekniska förhållandena och vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett skred. Kartorna ger också en indikation på vilka områden som långsiktigt kan komma att påverkas mest i ett förändrat klimat genom försämrade stabilitetsförhållanden. Det är viktigt att inte försämra stabiliteten i slänterna och därmed öka sannolikheten för skred. Det är bland annat viktigt att tänka på att avvattning/dränering inte ska mynna nära slänt, att upplag placeras längre från släntkrön, att utföra släntskötsel då vegetation i slänter ökar slänternas stabilitet, och att inte hyggesavverka ovan slänter. Karteringen längs Ångermanälven har lett fram till förbättrade metoder för geotekniska undersökningar och beräkning av stabiliteten i slänte