Search

For the swedish version, please see: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80405, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

Runt den medeltida kyrkan i Gammelstad växte tidigt fram en kyrkstad av små kyrkstugor som användes av bönderna under kyrkhelger och andra högtider. Kyrkplatsen var under medeltiden tätt omgiven av vatten vilket bidrog till att kyrkstugorna byggdes mycket tätt. Under medeltiden fanns därför topografiska likheter mellan kyrkstaden i Gammelstad och Gamla stan i Stockholm. I kyrkstugornas utformning ser vi den sekellånga dragkampen mellan individ och kollektiv. Var och en har alltid hittat sin egen estetiska lösning för sin kyrkstuga inom ramen för den gemensamma traditionen. Ett genomgående stildrag hos kyrkstugorna är de vita ytterdörrarna med sin påverkan från nyklassicismen. Där kan man spåra påverkan från kung Gustav III som efter sina resor i Italien starkt påverkade arkitekturen i Sverige. Under några decennier i början av 1600-talet fick staden Luleå stadsprivilegier på östra delen av kyrkplatsen. Det påverkade på ett genomgripande sätt den homogena medeltida kyrkstaden. För att ge plats åt nya rutmönstrade stadskvarter tvångsförflyttades de kyrkstugor som stod i vägen. Stora kringbyggda gårdar med bodar och ladugårdar tog deras plats. När staden flyttades till Luleås nuvarande plats flyttades också många av byggnaderna. De tomter som borgarna hade kvar lade grunden för det vi idag kallar kyrkbyn, medan kyrkans mark med kyrkstugorna kallas kyrkstaden. Förhållandet mellan de två har påverkat hur kyrkstaden utvecklades. Medan kyrkbyn moderniserats har kyrkstaden behållit sin medeltida karaktär., For the english version, please see: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81322, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

This book is also available in swedish: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77061, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

For the swedish version, please see: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80405, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

This book is also available in swedish: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77061, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

Runt den medeltida kyrkan i Gammelstad växte tidigt fram en kyrkstad av små kyrkstugor som användes av bönderna under kyrkhelger och andra högtider. Kyrkplatsen var under medeltiden tätt omgiven av vatten vilket bidrog till att kyrkstugorna byggdes mycket tätt. Under medeltiden fanns därför topografiska likheter mellan kyrkstaden i Gammelstad och Gamla stan i Stockholm. I kyrkstugornas utformning ser vi den sekellånga dragkampen mellan individ och kollektiv. Var och en har alltid hittat sin egen estetiska lösning för sin kyrkstuga inom ramen för den gemensamma traditionen. Ett genomgående stildrag hos kyrkstugorna är de vita ytterdörrarna med sin påverkan från nyklassicismen. Där kan man spåra påverkan från kung Gustav III som efter sina resor i Italien starkt påverkade arkitekturen i Sverige. Under några decennier i början av 1600-talet fick staden Luleå stadsprivilegier på östra delen av kyrkplatsen. Det påverkade på ett genomgripande sätt den homogena medeltida kyrkstaden. För att ge plats åt nya rutmönstrade stadskvarter tvångsförflyttades de kyrkstugor som stod i vägen. Stora kringbyggda gårdar med bodar och ladugårdar tog deras plats. När staden flyttades till Luleås nuvarande plats flyttades också många av byggnaderna. De tomter som borgarna hade kvar lade grunden för det vi idag kallar kyrkbyn, medan kyrkans mark med kyrkstugorna kallas kyrkstaden. Förhållandet mellan de två har påverkat hur kyrkstaden utvecklades. Medan kyrkbyn moderniserats har kyrkstaden behållit sin medeltida karaktär., For the english version, please see: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81322, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

Genom domstolsprotokoll, husförhörslängder och giftermålslängder för att rekonstrueras den samiska närvaron i Gammelstad och den nedre älvdalen. Ännu i mitten av 1800-talet talade många i befolkningen samiska, finska eller svenska. Vi får också följa det kollektiva minnet efter samiska bosättningar i byar som Rutvik, Alvik och Måttsund. Där finns platser som kallas Lappgärdan som minnen i landskapet efter samer som bott där. I boken sätts också den tidiga finskspråkiga befolkningen i kustområdet i ny belysning. Från 1900-talets historia beskrivs hur finska krigsbarn tumultartat fick lämna ett Finland i fullt krig med Sovjetunionen. De första krigsbarnen anlände 1942 och utplacerades i familjer. En del av dem blev också kvar efter kriget., This book is also available in english: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75950, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

The Sámi presence in Gammelstad and the lower river valley is reconstructed through court records, household strategies examinations and matrimonial records. As recently as the mid-19th century, many in the population could speak Sámi, Finnish or Swedish. We can also trace the collective memory regarding Sámi settlements in villages such as Rutvik, Alvik and Måttsund. There are place names there such as Lappgärdan as a topographical reminder of Sámi who lived there. The book also sheds new light on the early Finnish-speaking population in the coastal area. From the history of the 20th th century there are accounts of how Finnish war children in all haste had to leave Finland that was in the throes of a war with the Soviet Union. The first war children arrived in 1942 and were boarded out to families. Some of them remained even after the war., This book is also available in swedish: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75884, Communicating Gammelstad Church Town as a world heritage

Landhöjningen efter istiden har påverkat det landskap som omger kyrkstaden i Gammelstad, som är ett världsarv. Fram till början av 1800-talet trodde forskarna att den sjunkande havsytan berodde på att Bibelns syndaflod drog sig tillbaka. Till dem hörde bl.a. Carl von Linne och Anders Celsius. Upptäckten av istiden gjorde att landskapet runt Gammelstad och Luleå kunde avläsas på ett nytt sätt. Landhöjningen påverkade det nuvarande världsarvet på ett påtagligt sätt. Staden flyttades från den medeltida kyrkplatsen 1649. Bönderna fick ny åkermark. Den uppgrundade Gammelstadsviken är i dag ett naturreservat som ingår i Natura 2000., This book is also available in english: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79299, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

The Sámi presence in Gammelstad and the lower river valley is reconstructed through court records, household strategies examinations and matrimonial records. As recently as the mid-19th century, many in the population could speak Sámi, Finnish or Swedish. We can also trace the collective memory regarding Sámi settlements in villages such as Rutvik, Alvik and Måttsund. There are place names there such as Lappgärdan as a topographical reminder of Sámi who lived there. The book also sheds new light on the early Finnish-speaking population in the coastal area. From the history of the 20th th century there are accounts of how Finnish war children in all haste had to leave Finland that was in the throes of a war with the Soviet Union. The first war children arrived in 1942 and were boarded out to families. Some of them remained even after the war., This book is also available in swedish: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75884, Communicating Gammelstad Church Town as a world heritage

Genom domstolsprotokoll, husförhörslängder och giftermålslängder för att rekonstrueras den samiska närvaron i Gammelstad och den nedre älvdalen. Ännu i mitten av 1800-talet talade många i befolkningen samiska, finska eller svenska. Vi får också följa det kollektiva minnet efter samiska bosättningar i byar som Rutvik, Alvik och Måttsund. Där finns platser som kallas Lappgärdan som minnen i landskapet efter samer som bott där. I boken sätts också den tidiga finskspråkiga befolkningen i kustområdet i ny belysning. Från 1900-talets historia beskrivs hur finska krigsbarn tumultartat fick lämna ett Finland i fullt krig med Sovjetunionen. De första krigsbarnen anlände 1942 och utplacerades i familjer. En del av dem blev också kvar efter kriget., This book is also available in english: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75950, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

Landhöjningen efter istiden har påverkat det landskap som omger kyrkstaden i Gammelstad, som är ett världsarv. Fram till början av 1800-talet trodde forskarna att den sjunkande havsytan berodde på att Bibelns syndaflod drog sig tillbaka. Till dem hörde bl.a. Carl von Linne och Anders Celsius. Upptäckten av istiden gjorde att landskapet runt Gammelstad och Luleå kunde avläsas på ett nytt sätt. Landhöjningen påverkade det nuvarande världsarvet på ett påtagligt sätt. Staden flyttades från den medeltida kyrkplatsen 1649. Bönderna fick ny åkermark. Den uppgrundade Gammelstadsviken är i dag ett naturreservat som ingår i Natura 2000., This book is also available in english: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79299, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv