Search

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Jonas Gardell i fyra debattartiklar, publicerade i Expressen , förstärker och anknyter till idén om en svensk nationell identitet och historia. Uppsatsens frågeställningar är: Hur utmanas och reproduceras idéerna om en nationell identitet och historia i fyra av Jonas Gardells artiklar som publicerats mellan åren 2014 och 2018? Har det skett någon utveckling i utmanandet och reproduktionen av dessa nationalistiska idéer mellan dessa år? Gardell valdes utifrån den diskursiva makt han innehar, och årsspannet 2014-2018 valdes då detta är en tid då riksdagspartiet Sverigedemokraterna har växt och en majoritet av artiklarna som ska analyseras förhåller sig till detta. De valda artiklarna är de som skrivits av Gardell mellan 2014 och 2018 som diskuterar en svensk identitet eller historia. Hans texter analyseras utifrån Jasbir K. Puars teori om homonationalism, och genom metoden kritisk diskursanalys. Resultaten blev att det skett en viss utveckling mellan dessa år: de första texterna från 2014 och 2015 utmanar idén om en nationell identitet och historia, och de senare texterna från 2018 reproducerar samma idéer. Slutsatsen är att motståndet som görs mot Sverigedemokraterna i de senare artiklarna legitimerar idéer om en nationell identitet och historia.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Jonas Gardell i fyra debattartiklar, publicerade i Expressen , förstärker och anknyter till idén om en svensk nationell identitet och historia. Uppsatsens frågeställningar är: Hur utmanas och reproduceras idéerna om en nationell identitet och historia i fyra av Jonas Gardells artiklar som publicerats mellan åren 2014 och 2018? Har det skett någon utveckling i utmanandet och reproduktionen av dessa nationalistiska idéer mellan dessa år? Gardell valdes utifrån den diskursiva makt han innehar, och årsspannet 2014-2018 valdes då detta är en tid då riksdagspartiet Sverigedemokraterna har växt och en majoritet av artiklarna som ska analyseras förhåller sig till detta. De valda artiklarna är de som skrivits av Gardell mellan 2014 och 2018 som diskuterar en svensk identitet eller historia. Hans texter analyseras utifrån Jasbir K. Puars teori om homonationalism, och genom metoden kritisk diskursanalys. Resultaten blev att det skett en viss utveckling mellan dessa år: de första texterna från 2014 och 2015 utmanar idén om en nationell identitet och historia, och de senare texterna från 2018 reproducerar samma idéer. Slutsatsen är att motståndet som görs mot Sverigedemokraterna i de senare artiklarna legitimerar idéer om en nationell identitet och historia.

Detta är en uppsats med syfte att analysera och motbevisa den allmänna föreställningen om att endast högerextremister och Nationalsocialister begår hatbrott. Detta görs med hjälp av frågor som, varför existerar denna föreställning? Vilka antaganden tas i ett sådan föreställning? Vilka är motargumenten? Med hjälp av en diskursanalys, analyseras rapporteringen av ett hatbrott från ett antal tidningsartiklar, för att på så vis kunna visa hur media osynliggör de personer som utför hatbrott men inte definierar sig som extremister. Vidare handlar uppsatsen om ett upprätthållande av heternormativiten dels genom hatbrott men även konstruktionen av det avvikande.

Detta är en uppsats med syfte att analysera och motbevisa den allmänna föreställningen om att endast högerextremister och Nationalsocialister begår hatbrott. Detta görs med hjälp av frågor som, varför existerar denna föreställning? Vilka antaganden tas i ett sådan föreställning? Vilka är motargumenten? Med hjälp av en diskursanalys, analyseras rapporteringen av ett hatbrott från ett antal tidningsartiklar, för att på så vis kunna visa hur media osynliggör de personer som utför hatbrott men inte definierar sig som extremister. Vidare handlar uppsatsen om ett upprätthållande av heternormativiten dels genom hatbrott men även konstruktionen av det avvikande.