Search

Against a background of decades of spatial class segregation in Sweden and elsewhere, and with the Swedish city as our empirical base, we demonst rate how classposition effects residents’ life chances defined here as health, security, participation, and education. By comparing the circumstances of affluent neighbourhoodsin both cities with those of disadvantaged neighbourhoods we elucidate important changes in a modern city’s class hierarchy like increased social polarization.We conclude, firstly, that those neighbourhoods that change class position do soslowly and are becoming predominantly middle class. Secondly, we show that thesituation in both cities’ low income neighbourhood category varies dramatically.Finally, and in contradiction with mainstream urban theory, we infer that growingsocial inequality is not always detrimental to the lives of residents in disadvantagedneighbourhoods

Denna forskningsrapport studerar den socioekonomiska utvecklingen mellan 2002 och 2012 i sammanlagt 46 stadsområden i Eskilstuna och Västerås. Studien bidrar till en nyansering av boendesegregeringsdebatten genom att introducera en ny mellankategori (mezzo) av stadsområden. Med hänsyn tagen till välfärd och medborgarkapital kategoriseras stadsområdena som sämre ställda, mezzo och bättre ställda. Stadsområdenas kontext (sysselsättning, utanförskap och etnicitet), underliggande processer (gentrifiering och filtrering) och klassanalys lyfts fram för att förklara förändringar i stadsområdenas status. I Eskilstuna har antalet bättre ställda stadsområden ökat med fyra, mezzo har ökat med två medan sämre ställda områden har minskat med två. I Västerås stad har antal bättre ställda stadsområden fördubblats, medan de sämre ställda områdena har minskat med nästan hälften och antalet mezzo-områden är oförändrat. Den överlag positiva utvecklingen till trots låter tillämpningen av ett rättviseperspektiv skönja vissa brister, som exempelvis socioekonomisk polarisering och statuscementering. Idag finns det färre stadsområden med billiga hyreslägenheter än tidigare. Utmaningen för politiker och tjänstemän ligger i att både stödja sämre ställda stadsområden i deras utveckling mot mezzo-status och att undvika filtrering eftersom en sådan fördröjer och i värsta fall förhindrar en utveckling mot social hållbarhet. Därför bör största möjliga ekonomiska jämlikhet mellan samtliga stadsområden utgöra ytterligare ett villkor som den socialt hållbara staden måste uppfylla. Samhällskontraktet, Hållbar stadsutveckling (HSU)

Denna forskningsrapport är en del i ett samverkansprojekt som tar sin utgångspunkt i redan genomförda eller pågående utvecklingsprojekt i stadsdelen Lagersberg i Eskilstuna och bostadsområdet Bäckby i Västerås. Inom ramen för Samhällskontraktet – en plattform för samverkan mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad – har en kartläggning av ovannämnda satsningars erfarenheter och nyvunna kunskaper slutförts och presenteras i denna rapport. Tidigare forskning och insikter från samverkan med berörda tjänstemän från båda kommunerna har legat till grund för en analysmodell. Modellen tar hänsyn till såväl kommunernas specifika samhällskontext som till andra faktorer som påverkar kommunernas genomförande av handlingsplaner. Förutom modellen utvecklas i rapporten en matris som fångar stadsdelarnas olika positioner med avseende på deras socioekonomiska och sociokulturella utveckling. Matrisen kallas för SUND (Sustainable Underprivileged Neighbourhood Development) och mäter hur hållbar den sociala utvecklingen är i utsatta bostadsområden och/eller stadsdelar. Ett samband mellan hög grad av mångetnicitet och en god ekonomisk och/eller sociokulturell utveckling förklarar delvis varför samma åtgärd får olika genomslagskraft i olika stadsdelar. Områden som kännetecknas av relativ låg grad av mångetnicitet kännetecknas, å andra sidan, av lågt socialt kapital och stagnerad socioekonomisk utveckling. Jämfört med andra områden som ingår i studien finns det fortfarande ett stort utrymme för Eskilstuna kommun att få till en god socioekonomisk och sociokulturell utveckling i området. Stadsdelen Bäckby bör vara mån om att bevara och på sikt förbättra en redan relativt god socioekonomisk utveckling och har utrymme för att ytterligare påverka den sociokulturella utvecklingen. Bäckbys utveckling över en tolvårsperiod (2000–2012) är relativt stabil i relation till Västerås stad, medan det socioekonomiska gapet mellan stadsdelen Lagersberg och Eskilstuna kommun växer under samma tidsperiod. Utvecklingen i stadsdelen Hallunda/Norsborg visar att det finns stor potential för Västerås stad och Eskilstuna kommun att ändra det nuvarande läget i både Lagersberg och Bäckby. Båda kommunerna visar att utvecklingen i mångetniska stadsdelar och bostadsområden inte alltid behöver stödjas av en ny eller förnyad lagstiftning, eller andra nationella satsningar. Genom resultaten från egna utvärderingar och tillämpbara forskningsresultat är kommunerna fullt kapabla att välja ”rätt” åtgärder och insatser. Den positiva socioekonomiska och sociokulturella utvecklingen i Lagersberg och Bäckby kan vara hållbar endast om stadsdelen och/eller bostadsområdet gagnas av den på lång sikt. Från ett hela-staden-perspektiv gynnas kommunen av att de boende är mer välutbildade, även om de flyttar till andra mer attraktiva områden, så länge det sker inom kommunens gränser. Från ett områdesperspektiv leder denna utflyttning däremot till en veritabel ”braindrain”, som kan minska områdets konkurrenskraft och öka områdets och de boendes utsatthet. Kommuner bör av detta skäl eftersträva att exempelvis nyutexaminerade studenter och företagare flyttar in eller bor kvar i områden som Lagersberg och Bäckby. Andra reviderade upplaganRapporten är finansierad av Eskilstuna kommun och Västerås stad och genomförd inom ramen för MDH:s Samhällskontraktet. Hällbar stadsdelsutveckling i Västerås stad och Eskilstuna kommun

Föreliggande forskningsrapport är den andra rapporten om hållbar stadsdelsutveckling inom ramen för Samhällskontraktets samverkansområde hållbar samhällsutveckling (HSU). Studien bygger på intervjuer med tjänstemän och utförare som direkt eller indirekt har varit inblandade i utvecklingsprojekt i stadsdelen Bäckby i Västerås eller bostadsområdet Lagersberg i Eskilstuna. I fokus står de intervjuades uppfattning om framgångstro, kompetens, resurser, intressen och samverkansgrad. Delvis tar studien sin utgångspunkt i den första rapporten Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska- och sociokulturella kontextens betydelse för social hållbarhet (MDH SiSS-rapport 2013:2), som dels presenterar en kartläggning av tidigare urbana satsningars erfarenheter och dels en analys av Bäckby och Lagersberg. De intervjuade respondenterna har delats in i tjänstemän och utförare eftersom de verkar i olika operativa kontexter. Tjänstemännen har ett övergripande ansvar för att genomföra policy, medan utförarna är den sista länken i policyprocessen gentemot omgivande samhälle. Begreppet byråkrater används då vi syftar på både tjänstemän och utförare. Den övergripande slutsatsen från studien är att tjänstemännens intresse och tillgång till resurser som pengar, tid, personal lokaler och utrustning är viktiga faktorer för framgångstro, medan utförarnas upplevda brist på resurser kan ha en negativ inverkan på kommunens förmåga att styra utvecklingen i berörda stadsområden. Flödet i kommunikation och samverkan mellan politiker, tjänstemän, utförare och samhällsaktörer kan förbättras. Att öka denna samverkan skulle kunna underlätta en god socioekonomisk utveckling och minska utanförskapet i de två områdena. Bron mellan stadshuset och stadsdelarna kan stärkas, bland annat genom att representanter från föreningar och lokala näringar deltar i redan etablerade workshops och arbetsgruppsträffar. Särskilt bör kulturföreningar uppmärksammas. De är viktiga ur ett demokratiperspektiv och är beroende av kommunens stöd. Ett problem kan dock utgöras av att de byråkrater som samverkar i stor omfattning också är de som i större utsträckning anser att valda åtgärder har sämre förutsättningar att lyckas. Hållbar samhällsutveckling (HSU)