Search

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att fa

Att religionsundervisningen är ointressant för eleverna är något man ständigt hör, men vad är det egentligen som gör religionsundervisningen så ointressant. Har det med sekulariseringen att göra, där religionen inte har någon betydelse i samhället? Eller är det fel på lärarnas didaktik? Uppenbarligen handlar det om att eleverna har tröttnat på den faktaorienterade undervisningen, eller det historiska perspektivet av religion som ständigt tas upp. Numera är det aktuellt med frågor som berör livssyn och livsåskådningar. Jag kommer att undersöka elevernas åsikter och tankar om religionsundervisningen för att sedan hitta lämpliga undervisningsmetoder, som gynnar elevernas lärande och ökar deras motivation och intresse för religionsämnet. Vill även se hur elevernas åsikter stämmer överens med hur lärarna lär ut i ämnet. En del teorier som gjorts i internationell forskning inom religionsdidaktiken kommer att inkluderas i uppsatsen. Teorierna kommer att användas som stöd och underlag för att förstå empirin. Med hjälp av olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa har jag analyserat svaren. Lärarnas svar om hur de undervisar i sina klasser stämmer överens med det eleverna önskar att bli undervisade i. Men stämmer det verkligen att lärarna undervisar så som de säger i intervjuerna? Låt oss undersöka detta vidare.

Detta är en kunskapsöversikt med syftet att redovisa och utforska filmens plats i undervisningen på en gymnasienivå, med särskild fokus på hur film kan användas för att gestalta livsfrågor. Underlaget till den här kunskapsöversikten har samlats in genom sökningar på sökmotorerna Educational Research Complete, Educational Resources Information Center via EBSCO samt SwePub, resultaten av sökningarna på dessa sökmotorerna utgör majoriteten av våran kunskapsinsamling, våran handledare hänvisade oss även till litteratur inom ämnet. Efter en utforskning av vad som hade skrivits i behandlade källor kan man se att det finns en generell positiv inställning till film som läromedel i skolan. Forskningen vi behandlade menade bland annat att filmen har en god förmåga att utmana de ställningstaganden elever har och uppmanat dem att överväga nya perspektiv. Vidare, att kontemporär film kan vara ett utmärkt läromedel för att engagera elever i religiös utforskning. Film kan användas i klassrummet för att stimulera elevernas nyfikenhet, engagemang för olika situationer och företeelser samt deras inlevelse i lärandematerialet. För vidare forskning inom ämnet hade det varit intressant att få fram forskning om hur filmpedagogik används i verkliga klassrum i Sverige och om och hur pass mycket lärare känner till om filmpedagogik och hur man bäst använder film i klassrummet.

Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.

Önskan att ta reda på hur lärare arbetar med film som pedagogiskt verktyg när manundervisar i religionskunskap och livsfrågor är centralt i vårt examensarbete. Vikommer även att redogöra för hur man kan använda sig av spelfilm för att förmedla ochbelysa livsfrågor i religionsundervisningen. Dessa teman kommer att utforskas genomreligionsdidaktik samt andra didaktiska teorier om hur spelfilm kan användas iklassrummet. Vi kommer i detta examensarbete redogöra för vad den tidigareforskningen kommit fram till gällande vårt valda fokusområde. Detta görs för attytterligare stärka kunskapen kring användandet av spelfilm när man belyser livsfrågor ireligionsundervisningen. Vi har undersökt hur lärare arbetar med film och livsfrågor ireligionskunskapen. Med enkätundersökningen och intervjuerna framställdes ett resultatsom visar filmens för- och nackdelar som pedagogiskt verktyg, samthur lärarens för- och efterarbete kan se ut när man använder film som det huvudsakligaläromedlet. Resultatet som vi kom fram till presenteras sedan i form av text ochdiagram. Diskussionen kommer att föras utifrån de teoretiska perspektivet, tidigareforskning, resultatet samt egna reflektioner.

Vår studies huvudsakliga syfte har varit att analysera, tolka och reflektera hur ett urval pedagoger ser på sitt arbete med livsfrågor i förskolan. Anledningen till ämnet har sin grund i vår egen erfarenhet av att ämnet oftast tystas ner och inte pratas särskilt mycket om. Vår studie utgår ifrån fyra forskningsfrågor som är följande: Hur ser pedagoger på sitt arbete med förskolebarns tankar om de livsfrågor som uppstår och uttrycks? Hur ser pedagogen på sin egen omsorgsetiska roll i bemötandet kring samtalet om livsfrågor med barn? På vilket sätt kan pedagogen dra nytta av sin egen erfarenhet kring livsfrågor i samtal med barnen? Hur skapar pedagogen en professionell relation till barnets tankar i dessa funderingar?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, nämligen semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger, en förskollärare och tre barnskötare, från olika förskolor. I vår analys av empirin tar vi vår grund i Nel Noddings (2002; 2012; 2013; 2016) omsorgsetiska perspektiv och begrepp. Begreppen som används är följande: lyhördhet, bekräftelse, ömsesidighet, modellering, praktik och dialog. Resultatet i vår studie har visat att pedagoger stöter på samtalen under sin vardag i förskolan. Det visar sig inte finnas inom den planerade undervisningen i förskolan, utan dyker upp allt eftersom barnens funderingar uttrycks. Det visar sig att barn anförtror sig till en vuxen pedagog med sina tankar och främst vid de mer intima stunderna såsom lunch och samling. Pedagogerna som intervjuats redogör tydligt hur viktigt de anser att det är att barnens frågor och funderingar får svar. Samtliga pedagoger antyder att barnens tro ska respekteras oavsett vad den är, eller om någon tycker annorlunda. Barnens frågor besvaras så neutralt som möjligt och pedagogerna värderar inte sin egen eller barnens åsikt i dessa samtal. Under intervjuerna har olika livsfrågor varit i diskussion men frågan om döden är den som mest varit relevant för de pedagoger som deltagit. Att

Betweenship, or inbetweenness, is a complex state of mind. Numerous stories about it arecurrently being shared and more are piling up by the minute. Inbetweenness exist in all socialclasses all over the world.What is inbetweenness? Inbetweenness is a state of mind closely connected with theexperiences of children of immigrants, mixed races and transracial adoptees. What createdinbetweenness? Many scholars, like for example Tobias Hübinette, believe thatinbetweenness is a result of globalization. What inbetweeners all have in common is that theyidentify themselves as people of subculture, or people between cultures, because theyrepeatedly travel between different cultures and identities. In our research we found that thecommon aspiration and desire among inbetweeners is that their identities must not beexamined or questioned by other people, especially those who do not understandinbetweenness, and also that inbetweenness is the result of different power structures in thesociety.Patrik Bolling Ferell, co-founder of the Swedish foundation The Inbetweenship(Mellanförskapet), has said that “It’s on the airplane between my two home countries I feelhome at most.” These inbetween individuals already struggle with identity issues. Most ofthem don’t even know what (or where) to call “home”. What is interesting about the noun“home” is that it has multiple meanings, such as a shelter that is a person’s residence, and aplace where domestic affections are centered. The meaning is controversial, which is why thequote by Ferell is so fitting.Descendants of foreigners and inbetweeners all over the world claim that they arecurrently not treated with equality nor the respect that they deserve, which is the main reasonwhy we decided to write this bachelor essay about this subject.This essay focuses on collecting and analyzing research data from a number of individualsfrom different chosen cities who also answered a few questions in an inquiry about theinbetweenness situation in Sweden.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på begreppen identitet och livsfrågor kopplat till religionskunskapsämnet. Frågeställningarna som arbetet grundar sig på är ”hur ser lärare att religionskunskapsämnet kan vara ett identitetsutvecklande ämne?” samt ”på vilket sätt kan lärare stimulera elever att reflektera över livsfrågor och identitet?”.Den teori som valts till detta arbete är pragmatismen. Enligt denna teori lär elever av och med varandra, något som diskuteras genom detta arbete. Samarbete och diskussioner är metoder som har analyserats. Arbetet är uppdelat efter intervjufrågorna och kommer att behandla religion och livsfrågor som ett tema, identitet som ett tema och metoder i klassrummet som ett tema. Tidigare forskning kring hur arbetet ser ut i klassrummet är gjort av Anna-Karin Frisk (2016) och Tove Nicolaisen (2015). Frisks (2016) studie grundade sig på hur elever relaterade ritualer med centrala tankegångar inom olika religioner. Nicolaisens (2015) studie fokuserade på hur religionsundervisning kan möta barns olika identitetskrav i den norska grundskolan. Detta arbete grundar sig på kvalitativa intervjuer som har gjorts med lärare som är verksamma på mellanstadiet i Lund och Malmö. Frågorna som ställes var inriktade mot lärares syn på identitet och livsfrågor kopplat till religionskunskapsämnet. Lärarnas definitioner av begreppen och metoder i klassrummet är vad som har fokuserats på genom arbetet. Resultatet av denna studie visar att identitetsutveckling och livsfrågor kan vara svåra begrepp att undervisa om. De intervjuade lärarna är dock överens om att arbetet med identitetsutveckling och livsfrågor bör ske ämnesintegrerat och genomsyra hela undervisningen. De är även överens om att diskussioner och samtal är bra metoder att använda i klassrummet.