Search

According to Skolverket the aim of history as a subject is to teach the students about different narratives in history. The purpose of this overview is to analyze and compare what earlier research tells us about how World War II is portrayed in textbooks in Russia, Belarus and Ukraine. To achieve this purpose we are focusing on a number of narratives. The ability to critically review textbooks is important in the profession because usually the facts that are presented are in the interest of the nation. The material that has been used was found through the databases: Education Research Complete (ERC) and ERIC via EBSCO. The sources have been reviewed and analyzed to make sure that they are relevant for the subject. To narrow the material further we have only used peer-reviewed sources. Furthermore, additional sources have been presented through Google Scholar. The result in this overview tells us about how the countries in question use different narratives as a tool in nation building and the creation of a national identity. Depending on the country the narratives change to either connect or disconnect from other countries and their actions. A lot of the focus in the textbooks deals with things that happen within their own countries borders and the people that live within those borders. On the contrary, other countries and the people within those countries tend to be forgotten, especially in cases such as foundation, suffering and resistance. Concluding the overview, the different materials used all argue that textbooks play an important role in nation building and the creation of a national identity. Focusing on a number of narratives, the difference in how nations portray the same narratives in different ways to build a national identity is clear. The results presented by the sources opened up for discussions about the relation between the teacher and the textbook as well as how the textbook is used.

Motivation är ett mycket diskuterat problem i moderna språk undervisning. Hur motiverar man eleverna blir en besvärlig fråga hos alla moderna språklärare. Det här arbetet syftar till att ta reda på hur problem/relationsorienterade temaarbeten motiverar elevernas lärande teoretiskt och hur det ser ut i praktik när det gäller moderna språk undervisning. Teoretiska stöd kommer från Vygotskijs och Piagets teorier om lärande och utveckling i sociokulturellt perspektiv, och tidigare forskningar om temaarbete och motivation från olika pedagoger undersöks för att inspirera valet av tema i mitt arbete. Genom intervjuer samlade jag elevernas åsikter om och olika moderna språklärares erfarenheter och reflektioner kring problem/relationsorienterade temaarbete. Med hjälp av observation av en lektion jämförde jag lärarnas beskrivningar med praktiska situationen av undersökningsfenomenet. Undersökningen visar att problem/relationsorienterade temaarbete kan stärka elevernas motivation i varierande grad. Många pedagoger har lyckats med att nå deras pedagogiskt mål med sina satsningar på temaarbete. Samtidigt innebär temaarbete också högre krav på undervisande lärarna. De förväntas vara pedagogiskt skickliga. Dessutom bör de ha ett tydligt ledarskap när det gäller att planera och strukturera undervisning. De förväntas också kunna samspela med och leda eleverna. Praktik kan skilja sig från teorin, som när lärarens väl planerade temaarbete bryts ibland av elevernas passiva beteende eller motstånd på grund av brist på kunskaper. Därför är det viktigt för läraren att ta reda på orsaker varför de omotiverade eleverna inte sköter sig i lektionen och sen göra lärande främjande anpassningar för dem. I slutet av arbetet diskuteras också möjliga framtida undersökningar kring frågorna t.ex.: hur ska läraren hitta ett individuellt anpassade tema för varje elev, kan mer kunskaper i ett område främja ens förståelse i ämnet? I så fall, hur ska elevernas kunskap i målspråket bedömas?

Andersson, Nadia Maria (2018). ”Hundarna skäller, men karavanen drar vidare” Utvecklande motstånd som katalysator för en professionell förändringsprocess. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp

Många forskare och samhällsteoretiker menar att den tid vi lever i präglas av individualism, strävan efter självbestämmande och självförverkligande. Några forskare problematiserar detta och menar att individualismen inte bara befriar utan också lägger ett orimligt ansvar på individen att forma sitt eget liv. Den här studien tar avstamp i en del av Sveriges vägledarförenings riktlinjer som talar om att vägledningen sätter individen i centrum och verkar för självbestämmande och fria val . Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledare förhåller sig till individens självbestämmande och egna fria val. Vidare är syftet att synliggöra om den individualiserade grundsynen i vägledning kan innebära dilemman för vägledarna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats genom begreppen frigörelse , ontologisk trygghet och motstånd hämtade främst från Ulrich Beck, Anthony Giddens och James Scott.Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna värderar individens självbestämmande högt och att den genomsyrar tanken om vad vägledning är för samtliga respondenter. Samtidigt ger resultatet en tydlig bild av hur respondenterna ställs inför dilemman när de ska få ihop de etiska riktlinjerna och individualiserade grundsynen inom vägledning med de enskilda individernas behov. Här urskiljer vi ett antal paradoxer som vi diskuterar i studiens sista kapitel.

Studiens syfte är att undersöka olika typer av avbrott i förskolans verksamhet, hur barn reagerar på dessa och vilka maktrelationer som kan skapas i dessa situationer. Barnen i förskolan blir ofta avbrutna i sin lek eller aktiviteter som de håller på med och utifrån ett maktperspektiv har jag undersökt dessa avbrott och barns reaktioner på dessa. För att kunna undersöka detta har jag gjort en kvantitativ studie i form av observationer på en förskola. För att analysera materialet använde jag mig av Michael Foucaults teorier kring makt och tidigare forskning om bland annat makt och motstånd.I min studie har jag sett att barns reaktioner varierar. Ibland följer barnen de förväntningar som pedagogerna har vid ett avbrott och ibland motsätter sig barnen och visar att de har en annan åsikt än pedagogen om vad som ska ske. Motstånden kan vara tydliga och verbala men de kan även vara tysta och lätt missuppfattas som något annat än motstånd. Jag har även sett att vissa barn följer de regler som gäller och styr varandra till att göra det som anses vara rätt.

Syftet med studien är att studera hur maktrelationer och barns normbrytande kulturer kommer till uttryck under samlingar i förskolan. Frågeställningarna som används är hur barn styrs mot önskvärt beteende och kunskap samt hur barns normbrytande kulturer och motstånd kommer till uttryck till följd av denna styrning. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Foucaults teori kring makt kompletterat av Corsaros barndomssociologi. I avsnittet tidigare forskning beskrivs relevant forskning kring samling, normer, styrning och motstånd ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer, tillsammans med fältanteckningar och ljudinspelning, vid fyra olika samlingar på två avdelningar på samma förskola. Empirin har analyserats utifrån ovanstående teoretiska perspektiv. Resultatet visar att pedagoger, med barnens bästa i åtanke, använder sig av olika styrtekniker som till exempel normaliserande frågeställningar och förändrat tonläge för att styra barnen mot det beteende de ser som önskvärt. Vi har även sett hur pedagoger ändrar sin styrteknik beroende på hur barn reagerar på den initiala styrningen. Utifrån den andra frågeställningen har vi kunnat urskilja tre former av motstånd. Barnen använder sig av dessa metoder separat eller parallellt för att kunna motsätta sig pedagoger och på så sätt uppnå större inflytande. Barns individuella motstånd leder många gånger till att fler barn ansluter sig vilket synliggör deras gemensamma normbrytande kultur.

Arbetsmarknaden är könssegregerad där andelen män och kvinnor skiljer sig inom olikabranscher. Även om arbetet för en jämställd arbetsmarknad har utvecklats tenderar killar ochtjejer att välja könsstereotypiska program på gymnasiet. Detta bidrar till att exempelvis lönenskiljer sig åt mellan könen och att könsnormerna reproduceras. För att nå en jämställdarbetsmarknad behöver könssegregeringen minska. Studiens syfte är att undersöka ochjämföra vad som format killarnas traditionella val och tjejernas normbrytande val till detmansdominerade yrkesprogrammet fordon- och transport. De frågeställningar vi besvarar är:Vad har format deras utbildningsval? Hur ser deras självuppfattning ut i relation till derasutbildningsval och vilka föreställningar har de om det valda yrket? En kvalitativ metod haranvänts och killar och tjejer i årskurs ett och två på gymnasiet har intervjuats. Vi analyserarempirin med Linda Gottfredsons begrepp självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv kartaav yrken. Andra begrepp som används är Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus,Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont samt begreppet genus. Analysen visar attdels influenser från familj och vänner och dels möjligheter på arbetsmarknaden har bidragittill valet. Tjejerna har lättare att beskriva hur de uppfattar sig själva i förhållande till sittyrkesval än killarna. Informanterna har liknande stereotypiska föreställningar om vilken typav person som arbetar med fordon. En slutsats vi försiktvis drar är att tjejerna är mermedvetna om vad som format deras utbildningsval än killarna. Detta kan bero på att debehövt försvara sitt normbrytande val för omgivningen medan killarna inte behövt reflekteralika mycket över sitt traditionella utbildningsval.