Search

This thesis addresses two topics: technology and values. More specifically, the studied technology is an ensemble of digital technologies that is often referred to as “digitalization,” and the values are gathered from empirical material from the Swedish (digital) government. The purpose of the thesis is to generate an enhanced understanding of the relation between digital technology and values. The study is motivated by, a) a need to theorize digital government research, b) a need to establish a link between narratives of technology and research on values, and c) a need to disclose how investments in digital technology are legitimized. The research question of this thesis is, “how can we understand the relation between digital technology and values?” To answer this question, theoretical concepts that are rooted in philosophy of technology are used: polytechnics and monotechnics, externalism, and internalism. Moreover, a theory of four value positions, namely professionalism, efficiency, service, and engagement is used. The thesis revolves around five papers, and its methodological approach is characterized by pragmatism. Data were gathered from relevant literature and document studies, an analysis of expert groups, and survey results from national and local government entities. The findings from the papers were subject to a narrative analysis. This analysis generated three conclusions, which constitute the theoretical contribution of the thesis. The relation between digital technology and values can be understood from these three key conclusions: The first regards convergence, and incorporates two narratives of digital technology: as a polytechnic tool, and as a monotechnic force: a machine. Digital technology is pluralistic in the sense that it may enable several values through multiple technological frames. In parallel, it relies on uniformity and standardization. The technology is therefore subject to several tensions. The story of the machine tends to become dom, Denna avhandling studerar relationen mellan digital teknik, ofta benämnd ”digitalisering”, och värden. Materialet tar sin utgångspunkt i historiska och aktuella utredningar och policys framtagna inom svensk offentlig sektor. Syftet att fördjupa förståelsen för hur olika tekniksyner i dessa påverkar värden såsom professionalitet, effektivitet, service och demokrati. Studiens motivation är att teoretisera forskning om digital förvaltning, skapa en länk mellan historier om teknik, och aktuell forskning om värden, och att förstå hur investeringar i digital teknik legitimeras. Avhandlingen hämtar teoretiska utgångspunkter från teknikfilosofi, och forskning om värden inom offentlig sektor. Resultaten från fem artiklar sammanfattades genom narrativ analys, och renderade följande slutsatser: relationen mellan teknik och värden kan förstås..: -Som en konvergens, där digital teknik assimilerat äldre tekniker. Två berättelser framträder i denna kontext: det flexibla verktyget, och den autonoma maskinen. Konvergens möjliggör realisering av flera värden med hjälp av tekniken, samtidigt som det ofta sker genom standardisering och uniformitet. Berättelsen om maskinen blir dominant eftersom den kommer med uppmaningar om att samhället och individen måste anpassas. I offentlig förvaltning innebär denna anpassning en transformation av professionella värden. Denna transformations legitimitet är i hög grad beroende på vilken tekniksyn den baseras på, då en autonom teknik påverkar värden som till exempel ansvarighet. -Som ett paradigm, där manifesteringen av värden påverkas av normerna inom detta paradigm. Det digitala paradigmet i det studerade materialet, är karaktäriserat av en berättelse om ett teknologiskt samhälle för alla. Denna berättelse berättas dock av aktörer från en smal kontext vad gäller utbildningsbakgrund och geografisk hemvist. I och med att direktiv om digital förvaltning ofta har som mål att bredda användningen av digital teknik, borde en förutsättning för denna bre, Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbete opublicerat: delarbete 2 (manuskript).At the time of the doctoral defence the following paper was unpublished: paper 2 (manuscript).

Drawing upon the work of Lewis Mumford, this paper discusses the use of digital technology in terms of polytechnics and monotechnics. The research is conducted by performing a study of prior literature on the history of digital technology in Sweden together with an analysis of Swedish government documents on digitalization. The findings reveal how digital technology was developed for military and scientific needs and then implemented in the public sector, supported by a bureaucratic structure in the 1960s. After a period of pessimism and decentralization in the 1970s and 1980s, digital technology was subject to increased expectations through renewed leadership and additional networked capabilities in the 1990s. After a setback following the dot-com crash, the terminology shifted again: through digital agendas in 2010–2011, digitalization became a dominant term for the use of digital technology in government documents. This paper concludes by presenting five contrast pairs (decentralization and centralization, pluralism and convergence, tool and force, democracy and efficiency, and a serving technology versus a technology that demands adaptation), which can be utilized to analyze what views on technology that become dominant in policies, and practice.