Search

Personer med allvarligt akut sjukdomstillstånd eller skada omhändertas inom akutsjukvården. Omhändertagandet utförs ofta av team där flera yrkesprofessioner är representerade. Det akuta omhändertagandet syftar till att ge den sjuka eller skadade adekvat vård med fokus på den enskilda och med hög nivå av säkerhet. Teamarbetet i det akuta omhändertagandet ställer höga krav på teammedlemmarnas förmåga att kommunicera och samarbeta med varandra. Syftet med studien var att belysa det interprofessionella akutvårdsteamets uppfattning om hur teamarbete kan påverka omhändertagandet av den akut sjuka patienten. Metoden som användes för att besvara syftet var en litteraturöversikt. Arton vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2011-2021, samlades in från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. För att analysera och syntetisera resultatet av de inkluderade artiklarna användes en integrerad analys. Resultatet belyser faktorer i teamarbete som uppfattas kunna påverka omhändertagandet av patienten och utmynnade i två huvudkategorier; Faktorer som uppfattas förbättra omhändertagandet och Faktorer som uppfattas försämra omhändertagandet. Till vardera huvudkategorin presenteras fem underkategorier. De förbättrande faktorerna omfattas av teamets sammansättning, sammanhållningen i teamet, teammedlemmarnas förståelse för roller och ansvarsområden, effektiv kommunikation och att arbeta mot gemensamma mål. De försämrande faktorerna innefattar negativa teamegenskaper, hierarkier och avvikande syner på roller, ineffektiv kommunikation, konflikter och hög arbetsbelastning. Slutsatsen av litteraturöversikten var att interprofessionell teambaserad vård kan skapa goda förutsättningar för vård av kvalitet med den akut sjuka patienten i fokus. Teamets utmaning kan vara att hantera konflikter, roller och ansvarsområden för att trots höga patientflöden och belastad arbetsmiljö, lyckas arbeta med en god sammanhållning och kommunikation. Därför behöver aktiviteter som stärker teamarbetet vara vedertagna investeringar på arbetsplatser då de i längden kan förbättra teamets prestation och därmed främja hälsa och lindra lidande för patienten. Individuals with a serious acute illness or injury are cared for in emergency care. The care is often performed by teams where several professions are represented. The emergency care aims to provide the ill or injured with adequate care with a focus on the individual and with a high level of safety. The teamwork in emergency care places high demands on the team members' ability to communicate and collaborate with each other. The purpose of the study was to highlight the interprofessional emergency care team's perception of how teamwork can affect the care of the acutely ill patient. The method used to answer the purpose was a literature review. Eighteen scientific studies, published between the years 2011-2021, were collected from searches in the PubMed and CINAHL databases. An integrated analysis was used to analyze and synthesize the results of the included articles. The results highlight factors in teamwork that are perceived to be able to influence the care of the patient and result in two main categories; Factors that are perceived to improve care and Factors that are perceived to impair care. Five subcategories are presented for each main category. The improving factors included the composition of the team, the cohesion of the team, the team members' understanding of roles and areas of responsibility, effective communication and working towards common goals. The deteriorating factors included negative team characteristics, hierarchies and divergent views on roles, ineffective communication, conflicts, and high workload. The conclusion of the literature review is that interprofessional team-based care can create good conditions for quality care with the acutely ill patient in focus. The team's challenge can be to handle conflicts, roles, and areas of responsibility in order to succeed in working with good cohesion and communication, despite high patient flows and a stressful work environment. Therefore, activities that strengthen teamwork need to be accepted investments in workplaces as they can improve the team's performance in the long run, and thereby promote health and alleviate patients' suffering.

Två eller fler individer som tillsammans arbetar på ett ömsesidigt beroende sätt mot ett gemensamt mål är den vanligaste definitionen av vad ett team är. Inom akutsjukvården bildas ständigt nya team, ofta samarbetar akutsjuksköterskan med flera olika personer varje arbetspass. Vid akuta livshotande tillstånd samlas en mängd olika professioner tillsammansför att bilda ett gemensamt team för att omhänderta patienter. Specialistsjuksköterskan med inriktning akutsjukvård ska ständigt bedriva en säker vård utifrån de sex kärnkompetenserna. Säker vård innebär att minska risken att det ska uppstå skador hos patienter genom att arbeta efter vetenskaplig beprövad erfarenhet. Att bedriva patientsäker vård syftar till att vården skall arbeta utefter system och processer som minskar risken att göra fel och skada patienten. Syftet med litteraturöversikten var att belysa personalens erfarenheter av teamarbetet vidomhändertagande av patienter inom akutsjukvården. Detta är en litteraturöversikt som har ettsystematiskt tillvägagångssätt. Artiklar som svarade på syftet valdes ut från databaserna Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) samt PubMed och sammanlagt valdes 15 artiklar ut som presenterades i en artikelmatris. Resultatet blev två huvudkategorier med åtta underkategorier. Huvudkategorierna bestod av teamarbetets beståndsdelar samt faktorer som påverkar teamarbetet. Viktigaste fyndet iresultatet var vikten av ett välfungerande ledarskap, tydliga rollfördelningar, hierarkiernas inverkan på kommunikationen samt teamets stora påverkan på patientsäkerheten. Resultatet påvisade att när teamarbetet är välfungerande så får patienten ett snabbare och säkrare omhändertagande. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att vårdpersonalen upplever att teamarbete är fördelaktigt inom akutsjukvård och det finns många positiva aspekter. Det framkom att vårdpersonalen upplevde att en välfungerad teamledare höll de övriga teammedlemmarna organiserade och strukturerade. Vårdpersonalen upplevde att när de arbetar i team kan bedömningar ske snabbare och effektivare vilket leder till en ökad patientsäkerhet Two or more individuals working together in a mutually dependent way towards a common goal is the most common definition of a team. In emergency care, new teams are constantly being formed, often the emergency nurse collaborates with several different people each work shift. In acute life-threatening conditions, a variety of professions come together to form a big team to care for patients. The emergency nurse must constantly provide patient safety based on the six core competencies. Patient safety means reducing the risk of injuries to patients by working from scientifically proven experience. Conducting patient-safe care aims for the care to work according to systems and processes that reduce the risk of making mistakes and harming the patient. The aim of this literature review was to shed light on the staff's experiences of teamwork in the care of patients in emergency care. This is a literature review that has a systematic approach. Articles that aimed towared responing to our topics intent were selected from the databases Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) and PubMed, a total of 15 articles were selected that were presented in an article matrix. The result was two main categories with eight subcategories. The main categories consisted of the components of teamwork and factors that affect teamwork. The most important finding in the result was the importance of well-functioning leadership, clear role distributions, the impact of the hierarchies on communication and the team's major impact on patient safety. The results showed that when teamwork is well-functioning, the patient receives faster and safer care. From the results of the study, it can be concluded that the healthcare staff feel that teamwork is beneficial in emergency care and there are many positive aspects. It emerged that the healthcare staff felt that a well-functioning team leader kept the other team members organized and structured. The healthcare staff experienced that when they work in teams, assessments can take place faster and more efficiently, which leads to increased patient safety

Akutmottagningen spelar en central roll inom vården och samverkar med flera aktörer. På en akutmottagning arbetar olika professioner med patienter drabbade av akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning sker ofta i team, och en specialistsjuksköterska inom akutsjukvård skall verka för god samverkan i team och främja en säker vård. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete på akutmottagning. Litteraturöversikt användes som metod och 15 artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innehåller tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna belyser teamarbetes komponenter, teamarbetes konsekvenser och faktorer som påverkarteamarbetet. Slutsatsen är att ledarskap, kommunikation och tydliga roller är viktiga komponenter inom teamarbete enligt sjuksköterskor. Bra teamarbete ger ett effektivt arbetssätt men påverkas av arbetsbelastningen. Teamarbete är av stor vikt för akutsjukvård då detta påverkar patientsäkerheten och arbetstillfredsställelsen hos medarbetare. Teamarbete kommer dock inte av sig själv utan behövs övas på. The emergency department plays a central role in healthcare and collaborates with several actors. In an emergency department, various professions work with patients affected by acute illness or injury. The work in the emergency department often takes place in teams, and a specialist nurse in emergency care must work for good collaboration in teams and promote safe care. The purpose was to shed light on nurses' experiences and experiences of teamwork in the emergency department. Literature review was used as a method and 15 articles were analyzed using qualitative content analysis. The results state contains three categories and ten subcategories. The categories that emerged were teamwork components, teamwork consequences and factors that influenced teamwork. The conclusion is that leadership, communication and clear roles are important components in teamwork according to nurses. Good teamwork provides an efficient way of working but is affected by the workload. Teamwork is of great importance for emergency care as this affects patient safety and job satisfaction among employees. However, teamwork does not come by itself but needs to be practiced.

SAMMANFATTNING Personer med demenssjukdom är en växande patientgrupp som kommer att ställa höga krav på den framtida demensvården. Demens är ett tillstånd som försämrar de kognitiva funktionerna. Inom vården av personer med demenssjukdom är smärta ett vanligt och vanligtvis ett obehandlat symtom. Smärta är en subjektiv upplevelse som endast kan värderas av den som har ont. Eftersom många personer med en demenssjukdom har en nedsatt kommunikationsförmåga är det en stor utmaning för sjuksköterskor att identifiera och lindra smärta hos dessa personer. Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder till och kunskap om smärta hos personer med demenssjukdom. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien efter noggrann kvalitetsgranskning. Resultatet påvisade att sjuksköterskor saknade kunskap om demenssjukdomar, smärtlindring och behandling. Vilket påverkade sjuksköterskors förmåga att identifiera och bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Vidare påvisade resultatet att sjuksköterskor kände en oro för de ökade riskerna med att använda narkotikaklassade läkemedel hos den äldre befolkningen. Sjuksköterskor oroade sig även för biverkningar som förstoppning, illamående, fallrisk och missbruk. I resultatet framkommer ett flertal hinder och barriärer för att bedöma smärta, svårigheter att kommunicera, tidsbrist och en hög arbetsbelastning. Strategier som underlättade identifieringen och bedömningen av smärta var teamarbete, ett gott samarbete med kollegor och att ta stöd av anhöriga. Sjuksköterskor använde sig av den icke-verbala kommunikation, när den muntliga kommunikationen inte fungerade. Beröring var en effektiv strategi för att kommunicera med demenspatienter och kunde användas för att stimulera och förmedla trygghet. Slutsatsen är att vård av personer med demenssjukdom bör vara personcentrerad. Och sjuksköterskor är i behov av utbildning om demenssjukdomar för att kunna identifiera och bedöma smärttillstånd hos denna patientgrupp.

SAMMANFATTNING En väl dokumenterad tillströmning av patienter, långa väntetider och extrem vårdplatsbrist ställer ökade krav på sjukvårdspersonalen på akutmottagningarna i Sverige. För att möta den ökade arbetsbelastningen möter verksamheter på akutmottagningarna upp med förändrade arbetssätt, för att hitta den optimala lösningen på hur sjukvårdspersonal ska arbeta i denna typ av verksamhet för att öka patientsäkerheten. Syftet med denna studie var att beskriva sjukvårdspersonalens upplevelser av att arbeta i team på en akutmottagning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Med sjukvårdspersonal i denna studie menas akutläkare, akutsjuksköterskor/sjuksköterskor och undersköterskor. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med sjukvårdspersonal från en akutmottagning i mellersta Sverige, inkluderat en pilotintervju som sedan transkriberades. Intervjuerna ägde rum under januari månad år 2017. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av sjukvårdspersonalens beskrivna upplevelser presenteras i sex kategorier: arbetssätt, trygghet, kommunikation, kompetensutveckling, hög belastning och patientflöde. Resultatet visar på att sjukvårdspersonalen på akutmottagningen upplever att teamarbete är ett bra arbetssätt och att det har lett till en förbättring i arbetsmiljön och en ökad patientsäkerhet. Jämfört med tidigare arbetssätt upplevs en ökad trygghetskänsla då personalen arbetar mer tillsammans och kan ges möjlighet att komplettera varandra. Sjukvårdspersonalen beskriver att alla som ingår i teamet är delaktiga kring den enskilda patienten. Kommunikationen mellan sjukvårdspersonalen har blivit bättre sedan teamarbetet infördes och ett ömsesidigt kompetensutbyte förmedlas då de ser patienten i teamet, ibland även tillsammans hela teamet. Nackdelar upplevde flera att det var svårt att komma på men någon beskrev det som en nackdel om man inte "klickar" med någon i teamet. Hög belastning, då många patienter vistas på akutmottagningen samtidigt, försvårar möjligheten att få till ett bra teamarbete när teamet splittras. Flera av sjukvårdspersonalen nämnde att framtagna processåtgärder, utefter varje besöksorsak i RETTS, gjorde att processen kring patienten kunde börja tidigare. Utifrån resultatet i studien går det att dra slutsatsen att sjukvårdspersonalen upplever fördelarna större än nackdelarna med teamarbete. Gemensamt är också att personalen upplever att det är högt till tak där man vågar fråga saker som man annars inte hade vågat. Sammantaget har flera faktorer bidragit till en ökad patientsäkerhet Nyckelord: teamarbete, akutläkare, sjuksköterskor, undersköterskor, patientsäkerhet ABSTRACT There is a documented increase in the flow of patients to the Emergency Departments (E.D.) in Swedish hospitals, which entails longer waiting times and hospital bed shortages.To meet the growing work load in the E.D, alternative ways of organizing how health care professionals should work together has been tested. That is to find the optimal organization in how health care professionals should work in this environment to increase patient safety. The aim of this study was to describe how health care professionals experienced working together as a team in an E. D. Health care professionals refereed to in this study are; emergency doctors, nurses and assistant nurses who are specialized in emergency care. The method used in this research was qualitative interview with inductive approach. A total of six semistructured interviews were performed with health care professionals working in an E.D in the middle of Sweden, including a pilot interview that was later transcribed. The interviews took place in January 2017. All interviews were transcribed and analysed based on qualitative content analysis. The result of the health care professionals experiences is presented in six categories: work process, security, communication, competence development, high work load and patient flow. The result shows that health care professionals in the E.D experience team work to be a good way to work and that it has made an improvement in working environment and patient safety. Compared to earlier organized work ways, this way, team work, gives the heath care professionals increased feeling of safety due to the fact that they work more closely together which gives them the opportunity to complete each other. The health care professionals describes that all staff included in the team is involved in the work around the specific patient. Communication between the health care professionals has improved since team work was started and a mutual competence development is performed when they care the patient together in the team, sometimes the whole team assess the patient together at the same time. Many of those interviewed found it hard to find downsides with this way of work but one of the interviewed said that it could be difficult to work if they didn't interact socially with all members in the team. High work load, when many patients are at the same time in the E.D complicates the condition for good team work. Many of the health care professionals also said that work charts based on the triage system RETTS made it possible to start the process around the patient earlier. Based on the result in the study one can conclude that the health care professionals interviewed finds positive effects with team work greater than the downsides. Overall the health care professionals also finds it easier to ask things you other wise would not dare to ask. Together patient safety has increased due to several different factors. Key words: team work, emergency doctors, nurse, assistant nurse, patient safety

SAMMANFATTNING Bakgrund Dagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården. Hemsjukvården utgår ifrån ett närsjukhus och utför bl. a. palliativ vård i patientens hem. Den utgörs av professionella team där olika yrkeskategorier inom vården representeras. Den närståendes delaktighet i vården av den sjuke i hemmet är en förutsättning för att kunna bedriva palliativ hemsjukvård. Enligt World Health Organisation [WHO] har de närstående en rättighet att få stöd. Syfte Att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som får palliativ hemsjukvård. Metod Metod som valdes var att göra en litteraturstudie. Sökningar gjordes inom databaserna PubMed och Cinahl och därtill utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att femton artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades och fördes in i en matris som sedan var ett underlag vid sammanställandet av resultatet. Resultat Fyra huvudområden framträdde. Inom dessa berördes den närståendes drivkraft att vårda, den närståendes behov av stöd, vårdandets inverkan på den närståendes hälsa samt vårdandets påverkan på relationen mellan den närstående och den sjuke. Vissa närstående kände sig kompetenta i sin vårdarroll medan andra upplevde sig vara otillräckliga. Slutsats Den närståendes beslut att ge vård i hemmet byggdes på kärlek till den sjuke och en vilja att uppfylla dennes önskan. Stödet från det professionella teamet samt från vänner och familj betydde mycket för den närstående. Vårdandet medförde förändringar i livet. Förändringarna var relaterade till den närståendes livsutrymme, hälsa och dennes syn på livet och döden. Nyckelord: palliativ hemsjukvård, närstående, erfarenheter, teamarbete, stöd