Search

This paper performs an ex-post cost–benefit and distribution analysis of the Gothenburg congestion charges introduced in 2013, based on observed effects and an ex-post evaluated transport model. Although Gothenburg is a small city with congestion limited to the highway junctions, the congestion charge scheme is socially beneficial, generating a net surplus of €20 million per year. From a financial perspective, the investment cost was repaid in slightly more than a year and, from a social surplus perspective, is repaid in < 4 years. Still, the sums that are redistributed in Gothenburg are substantially larger than the net benefit. In the distribution analysis we develop an alternative welfare rule, where the utility is translated to money by dividing the utility by the average marginal utility of money, thereby avoiding putting a higher weight on high-income people. The alternative welfare rule shows larger re-distribution effects, because paying charges is more painful for low-income classes due to the higher marginal utility of money. Low-income citizens pay a larger share of their income because all income classes are highly car dependent in Gothenburg and workers in the highest income class have considerably higher access to company cars for private trips. No correlation was found between voting pattern and gains, losses or net gain.

This study analyzes the comparative level of social and external costs if an existing transport chain is replaced by one that includes a greater use of shipping. The main objective of the paper is to assess, on the basis of changes in social and external cost, the potential effectiveness of policies which aim to promote a modal shift to shipping. The social and external costs of both options are evaluated, therefore, using both Sweden's national guidelines for cost-benefit analysis and the European guidelines. A secondary objective of the paper is to evaluate the sensitivity of outcomes to the methodology applied and the input values employed, as well as to identify the relative strengths and weaknesses of these two CBA methodologies when applied to choices involving a shipping mode, The paper concludes that evaluation outcomes are highly sensitive to the choice of CBA methodology and the input values embedded therein. In addition, a number of shortcomings with the guidelines are identified, the most important of which are the need to: (1) have specific values for air pollution from ships; (2) incorporate a system for continuous updates of emission factors, given that vessel speeds vary over time and; (3) incorporate values for water pollution and its effects on the coast and sea bottom. For the Swedish guidelines specifically, there is a need to encompass a value for the scarcity of rail capacity.

We explore the issue of differentiating the valuation of travel time savings (VTTS) in transport cost-benefit analysis, summarising and discussing theories forming the basis for arguments for and against VTTS differentiation. We stress some important implications, insights and consequences of different assumptions relating to these theories, many of which we feel have been underappreciated in much of the CBA literature and practice. We derive a welfare rule including a social cost for monetary redistributions and show the implications for how the VTTS can be defined in different choice situations. Crucially, the applicable VTTS definition depends on whether travel costs (fares) are under public control and to whom benefits accrue in the long run. In some choice situations, the VTTS should be controlled for differences in income, but it is important to always take into account differences in marginal utilities of time (e.g. across travel time components, modes and trip purposes). Using Swedish data, we show that controlling the VTTS for income differences changes the VTTS only slightly; the variation in VTTS across modes, trip lengths, trip purposes apparently stems primarily from differences in marginal utilities of time rather than income.

This paper evaluates the welfare effects of optimizing bus service fares and frequencies in small cities by modeling street congestion and crowding in public transport vehicles. The model is calibrated to the Swedish city of Uppsala. A simple demand model is used. Sensitivity analyses suggest that this is sufficient for representing important welfare effects, and that parameter uncertainty is more important than model uncertainty in this respect. The results indicate that there would be large, robust welfare gains from reducing public transport supply in Uppsala, especially in the outer zone of the city where reductions of supply would be large compared to the current situation. The welfare gains from adjusting fares would be smaller.

This paper evaluates the impacts of different sets of distributional weights on optimal bus fares and frequencies in the small Swedish city of Uppsala. The model used represents choice between: three transport modes—public transport, cars, and a combination of walking and cycling; two time periods— peak and off-peak hours; two zones; and three origin–destination combinations. Five scenarios are evaluated: the base year (2014), a welfare-optimal combination without distributional concerns, and welfare-optimal policies for three sets of distributional weights with increasingly larger weights on lowincome individuals. The main results are that, compared with the welfareoptimal scenario without distributional weights, increasing the weights of the low-income group successively increases service frequencies and reduces fares. However, comparing the simulated results with the actual fares and frequencies in Uppsala in 2014, optimal frequencies with even the most far-reaching distributional objectives are lower

I detta notat presenteras underlag och beräkningar för delprojektet luftföroreningar som genomförts inom ramen för VTI:s tredje regeringsuppdrag avseende Trafikens Samhällsekonomiska Kostnader (Samkost 3). Vi har i denna studie beräknat marginella externa kostnader för luftföroreningar med den metod som utvecklats och använts inom EU för detta syfte, den så kallade ”Impact Pathway Approach”, med fokus på utsläpp från flyg i svenskt luftrum. I den föregående studien om luftföroreningar från sjöfart undersöktes hur detta transportslag bidrar till sekundära föroreningar och vilken betydelse dessa har för befolkningsexponering och påverkan på ekosystemet. Det konstaterades att det är en synnerligen viktig fråga eftersom det är dessa föroreningar som är i fokus när det gäller EU:s luftvårdsarbete. Detta gäller även för flyg där utsläpp som sker på högre höjd sprids och ger påverkan över stora geografiska områden. Flyg har dock också en lokal påverkan vid start och landning. Av denna anledning blev fokus i denna uppföljande studie hur beräkningar kan genomföras för utsläpp som sker på olika höjd. För att kunna genomföra dessa beräkningar krävs underlag i form av spridningsmodeller varför detta liksom tidigare upphandlats av SMHI som länge arbetat med att genomföra sådana modelleringar. För flyg har detta inte genomförts i denna omfattning tidigare varför nya indata sammanställts för att kunna genomföra modelleringarna. Det, i kombination med att detta är komplexa beräkningsmodeller som kräver tid, har inneburit behov av avgränsningar. För att få någon information om påverkan från olika typer av flyg har separata beräkningar genomförts för inhemskt flyg, internationellt flyg som startar i Sverige samt överflygningar. Beräkningar har också skett för utsläpp på olika höjd, 0–1 000 meter, 1 000–10 000 meter och utsläpp över 10 000 meter., This report presents the basis and calculations for the subproject air pollution carried out within the framework of VTI’s third government commission on traffic economic costs (Samkost 3). We have in this study estimated marginal external costs of air pollution with the method developed and used in the EU for this purpose, the so-called “Impact Pathway Approach”, focusing on the importance and the impact of air traffic in Sweden. These calculations require dispersion- and exposure modelling and SMHI was therefore commissioned to provide data from this type of calculations based on the MATCH model. Due to time constraints, since this VTI’s commission had a deadline and this work involves complex calculation that requires time, the calculations got adapted to the restrictions of the commission. Separate calculations were done for flight at different heights (LTO, low and high cruise) and only for traffic in the Swedish air space. Separate modelling was done with total reduction of all emissions from this traffic, but also when only NOx from air traffic was reduced. Finally, we tested the influence of the geographical area used in the modelling.

Med start 2013 har VTI i tre regeringsuppdrag haft till uppgift att förbättra kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader. SAMKOST 3 har omfattat alla trafikslag, men fokus har legat på sjö- och luftfart. Huvudsyftet för analysen är att förbättra kunskapen om trafikens externa kostnader dvs. kostnader för olyckor, trängsel, buller, luftföroreningar och klimatpåverkan. Denna slutrapport sammanfattar resultaten av de delrapporter som tagits fram för att tillgodose syftet. En viktig del av analysen har handlat om en fördjupad diskussion kring den roll som koldioxidskatten på drivmedel har för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen., Starting in 2013, VTI has been tasked with three government missions to improve knowledge about the traffic's socioeconomic costs. SAMKOST 3 has covered all modes of transport, but focus has been on maritime transport and aviation. The main purpose of the analysis is to improve the knowledge about the external costs of the traffic i.e. costs of accidents, congestion, noise, air pollution and climate impact. This final report summarizes the results of the sub-reports that have been prepared to meet the purpose. An important part of the analysis has been an in-depth discussion of the role of Sweden’s carbon dioxide tax on fuels to limit emissions., SAMKOST 3 - Uppdrag att ta fram kunskapsunderlag om trafikens samhällsekonomiska kostnader

Regeringen har gett VTI i uppdrag att förbättra kunskapen om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader. I en särskild del av detta uppdrag ingår att analysera konsekvenser av en full internalisering av godstrafikens externa effekter. Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur transportarbetet med olika trafikslag kan komma att påverkas om skatter och avgifter höjs till en nivå som motsvarar kostnaden för de externa effekter som trafiken ger upphov till. Rapporten innehåller dels en beräkning av hur mycket skatter och avgifter bör höjas för olika fordonsvarianter, dels en modellanalys av hur påföljande kostnadsökningar påverkar transportarbetet på väg, järnväg och sjö. Modellberäkningarna har utförts med Trafikverkets nationella godstransportmodell Samgods. Resultaten visar bland annat att sjöfarten skulle gynnas av den relativprisförändring som skatte- och avgiftshöjningarna ger upphov till. Järnvägstrafiken påverkas kraftigt negativt eftersom en marginalkostnadsprissättning skulle kräva kraftigt höjda banavgifter. En internalisering beräknas ge en positiv klimateffekt, men effekterna är relativt små., VTI has been commissioned to review the current knowledge of social marginal costs for using the country’s national infrastructure, Government Decision N2017/01023/TS. As a part of this commission VTI is asked to assess the effects of a full internalisation of external costs within the transport sector. In this report the effects on freight transports of gods being traded within and to/from Sweden is assessed using the Swedish national freight flow model Samgods. The analysis includes calculating the appropriate levels of tax and/or fees needed for decisionmakers in the freight transport market to fully take in to account the external effects of traffic with different types of vehicles. In a second step the freight flow model is used to estimate effects on ton-kilometers transported on road, rail and sea respectively. Results show that the resulting change in relative costs for transporting with different modes of transport will increase ton-kilometers transported by sea. A full internalization of external cost will decrease ton-kilometer transported by rail and on road. The largest decrease being calculated for rail. To fully take account for external effects track fees in Sweden will have to be four times higher. In total we estimate a small but positive effect on the climate.

The Swedish government has commissioned VTI to review current knowledge of the external costs for all modes of transport. This report is the third part of the government commission (Samkost 3), it addresses sea transports where the access to data and the knowledge level is generally lower than for the land-based modes. One finding in the government commission 2016 (Samkost 2) was that the possibilities to apply the external cost estimates for pricing are rather limited in the existing organizational structures. This report comprises two parts. Part 1 addresses the organization models of piloting and icebreaking in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The Nordic countries have chosen different organization models to provide these services that can influence the capacity and service levels, the cost structure, the cost effectiveness and the pricing of the services. Part 2 updates the costs of pilot and icebreaking services and the external costs related to traffic safety, greenhouse gases and air pollution caused by sea transports in Swedish waters from Samkost 2 (2014 prices and valuations) to Samkost 3 (2017 prices and valuations). The calculated total external costs per year are lower in Samkost 3 than in Samkost 2: about five percent in the low alternative and about ten percent in the high alternative. This implies that the internalization is about 100 percent which is higher than in Samkost 2. The external costs caused by the transports in international waters are probably are internalized to a low extent and national and international policies are needed to reach e.g. national and international climate objectives., Regeringen har bett VTI att se över den aktuella kunskapen om de externa kostnaderna för samtliga trafikslag. Denna rapport ingår i den tredje etappen av regeringsuppdraget (Samkost 3). Rapporten behandlar sjötransporter där tillgången till data och kunskapsnivån i allmänhet är lägre än för de landbaserade trafikslagen. En slutsats i Samkost 2 (år 2016) var att möjligheterna att tillämpa de beräknade externa kostnaderna för prissättningen är tämligen begränsade i de befintliga organisationsstrukturerna. Denna rapport består av två delar. Del 1 jämför organisationsmodellerna för lotsning och isbrytning i Danmark, Finland, Norge och Sverige. De nordiska länderna har valt olika modeller för att tillhandahålla lots- och inbrytningstjänster, vilket kan påverka kapacitet och servicenivån, kostnadsstrukturen, kostnadseffektiviteten och prissättningen av tjänsterna. Del 2 uppdaterar (infrastruktur)- kostnaderna för lotsning och isbrytning och de externa kostnaderna avseende trafiksäkerhet, växthusgaser och luftföroreningar som orsakas av sjötransporter på Sveriges sjöterritorium från Samkost 2 (2014 års priser och värderingar användes) till Samkost 3 (2017 års priser och värderingar används). De beräknade totala årliga externa kostnaderna är lägre i Samkost 3 än i Samkost 2: ca fem procent i det lågalternativet och ca tio procent i högalternativet. Detta innebär att internaliseringsgraden för sjöfart på svenskt sjöterritorium är ungefär 100 procent, vilket är högre än i Samkost 2. Transporterna på internationellt vatten troligtvis har en låg internaliseringsgrad och det krävs både nationella och internationella styrmedel för att uppnå t.ex. uppsatta nationella och internationella klimatmål.

Flygresor utrikes har ökat kraftigt de senaste 30 åren och prognoser pekar på att ökningstakten kan komma att hålla i sig kommande årtionden. Det är därför viktigt att det finns beräkningar av hur flygtrafiken påverkar klimatet och att de metoder som används för att beräkna kostnader för klimatutsläpp redovisas öppet och kan återupprepas i takt med att flygplan utvecklas och nya styrmedel kommer till. Det är också viktigt att metoderna tillåter studier av olika delar av flygmarknaden. Resultaten kan variera kraftigt beroende på vilka flygplan och motortyper som används på en flyglinje. I denna rapport har uppgifter från Transportstyrelsen om samtliga flygrörelser till/från svenska flygplatser 2016 använts för att ta fram estimat över flygets kostnader för utsläpp av koldioxid och så kallade höghöjdseffekter. En metod har utvecklats som gör det möjligt att särredovisa resultat för passagerartrafik, fraktflyg och postflyg samt för att studera skillnader mellan exempelvis linjefart, charter och taxiflyg. I rapporten presenteras resultat för inrikesflyg, flyg från Sverige till flygplatser inom respektive utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter, resultat uppdelat på svenska flygplatser och för ett antal flyglinjer. Det redovisas även beräkningar för utsläpp från flygrörelser med tomma plan., Air travel has increased sharply over the past 30 years, and forecasts indicate that the rate of growth may last for decades to come. Estimates of how air traffic affects the climate and methods used to calculate marginal costs are therefore of importance. The methods should also allow for the study of different parts of the airline market since results may vary extensively depending on aircraft and engine type used. In this report, data from the Swedish Transport Agency comprising all air traffic movements to/from Swedish airports 2016 have been used to provide estimates of social costs for carbon dioxide emissions and costs related to non-CO2 emissions at high altitude. A method has been developed that makes it possible to calculate results for passenger traffic, freight flights and postal flights separately and to study differences between, for example, regular traffic, chartered flights and air taxi. The report incorporates results for domestic flights and flights from Sweden to airports within or outside the EU emissions trading system. Results for different Swedish airports and for a couple of routes are presented. Climate effects from flight movements with empty planes are also considered. The report presents results related to the vehicles, i.e. emissions per vehicle kilometre and per flight, and results related to passengers and cargo, i.e. per passenger- and tonne-kilometres and per passenger and loaded weight. The latter has not been analysed at same level of detail earlier.

Transporter ger upphov till externa kostnader för exempelvis utsläpp av luftföroreningar, koldioxid och buller. Förekomsten av internaliserande skatter och avgifter relaterade till transporter gör att externa kostnader beaktas vid beslut om transporter. Hur väl skatter och avgifter täcker de externa kostnaderna kan presenteras som kvoten av dessa, internaliseringsgraden. I denna rapport presenteras och analyseras studier av godstransporters externa kostnader och internaliseringsgrader i olika länder i Europa. Rapporten ska användas som underlag i Trafikanalys årliga regeringsuppdrag att rapportera om transportsektorns externa kostnader och skatter och avgifter. En litteraturgenomgång har gjorts av den akademiska och gråa litteraturen. Avgränsningen har varit aktuella studier för länder eller transportkorridorer inom Europa. Utgångspunkten för analysen av de inventerade studierna har varit Trafikanalys sammanställning av internaliseringsgrader i Sverige och i korridorer i Europa., Transports cause external costs of, for example, emissions of air pollutants, carbon dioxide and noise. The presence of internalizing taxes and fees related to transports means that external costs are taken into account when deciding on transports. How well taxes and fees cover the external costs can be presented as the ratio of these, the degree of internalization. In this report, studies of freight transports’ external costs and degrees of internalization in different countries in Europe are presented and analyzed. The report will be used as a basis in Transport Analysis’ annual government commission to report on the transport sector’s external costs and taxes and fees. A literature review has been conducted of academic and grey literature. The delimitation has been recent studies of countries or transport corridors in Europe. The reference point for the analysis of the included studies has been Transport Analysis’ compilations of degrees of internalization in Sweden and in corridors in Europe.

Syftet var att sammanställa befintlig kunskap för hur effektsambanden mellan infrastrukturåtgärder och antalet olyckor och andelen cykling ser ut. Dessutom behövs kunskaper gällande de sekundära effekter som ett ökat cyklande kan ge. De sekundära effekter som studerades i detta projekt är hälsoeffekter samt samhällsekonomiska effekter. Kunskapssammanställning genom litteraturstudier samt telefonintervjuer med de 16 medlemskommuner i Svenska Cykelstäder som var med i en tidigare studie kallad Cykeleffekt del1., The purpose was to consolidate existing knowledge of the relationships between infrastructure measures and a) number of accidents and b) number of cyclists. Another purpose was to consolidate knowledge regarding the secondary effects that increased cycling can provide. The secondary effects that will be investigated in this project are health effects and economic effects. Compilation of knowledge through literature studies and telephone interviews with 16 of the 26 municipalities that are members of the association Swedish Cycling Cities (Svenska Cykelstäder) and who participated in a previous study called “Cykeleffekt-del1”.

Huvudsyftet med denna studie är att skatta marginalkostnaderna för luftfartens infrastruktur, men då det inte finns någon enhetlig definition om vad som är kostnadsbasen för infrastrukturen, det vill säga vad som bör ingå i en marginalkostnadsberäkning, så ingår också ingår också en diskussion kring vilka kostnader som bör inkluderas i en marginalkostnadsberäkning i forskningsfrågan. Ett ytterligare syfte med studien är att relatera de framtagna marginalkostnaderna till dagens prissättning och undersöka huruvida luftfarten betalar sina samhällsekonomiska kostnader. Med hjälp av kostnadsdata från Arlanda och från Luftfartsverket skattas marginalkostnaden för utnyttjandet av (relevant) flygplatsinfrastruktur och för infrastrukturen för operativ flygtrafikledning. Den empiriska ansats som använts för att analysera kostnadsposterna är en regressionsanalys, med justering för månadsspecifika variationer i resmönster, då flygplatsdelen undersöks, samt med hänsyn till regionala skillnader för flygplatser, då flygtrafikledning i tornen undersöks. Det finns en del osäkerheter i studien, men med bakgrund av detta indikerar resultaten att den genomsnittliga marginalkostnaden för infrastrukturen ligger kring 13 kr per passagerare och 1 168 kr per startat flygplan. Motsvarande skattning för flygtrafikledningen är även den osäker, med resultat som indikerar en marginalkostnad på 373 kr per flygning. Vidare förefaller det som att finansieringen av den statliga luftfartsinfrastrukturen inte enbart skulle kunna ske med intäkterna från marginalkostnadsbaserade avgifter., The main purpose of this study is to estimate the marginal costs of aviation infrastructure. But since it not exist a uniform definition of what is the cost base of the aviation infrastructure, there is also a discussion of what costs should be included. An additional purpose of the study is to relate the estimated marginal costs to today's pricing and to investigate whether aviation pays its socio-economic costs. Estimates of the marginal cost of utilizing (relevant) airport infrastructure and for operating airline infrastructure is being analyzed using cost data from Stockholm Arlanda Airport and the Civil Aviation Authority. The empirical approach used to analyze cost items is a regression analysis, with adjustments for month-specific variations in travel patterns, when the airport section is investigated, and taking into account regional differences for airports when investigating air traffic control in the towers. There are some uncertainties in the study, but in the light of this, the results indicate that the average marginal cost of the infrastructure is around SEK 13 per passenger and SEK1,168 per aircraft started. Corresponding estimation for air traffic management is also uncertain, with results indicating a marginal cost of SEK 373 per flight. Furthermore, it appears that the revenue from marginal cost-based charges could not alone finance the state aviation infrastructure., Marginalkostnadsutredning av luftfartens infrastruktur

The purpose of this paper is to develop a model for welfare evaluation of fare and frequency policies for bus services in smaller or medium-sized cities handling both congestion and crowding in public transport. The model with data for the city of Uppsala. Two scenarios with marginal increases in frequencies and fares are evaluated. Then four main optimal policies are evaluated: fares with unchanged base line frequencies, frequencies with unchanged base line fares, simultaneous optimization of fares and frequencies and finally a scenario called the Pareto scenario where frequencies and fares are optimized subject to the condition that no consumer group (defined by zone, time period, origin-destination pair) should be worse of in terms of generalized cost of trip. The results indicate that there are large, seemingly robust welfare gains from reducing public transport supply in Uppsala, especially in the outer zone of the city where reductions compared to the current situation are rather drastic. In comparison, welfare gains from adjusting fares are smaller. As there are large distributional effects in the welfare optimum, introduction of such a policy it is likely to be controversial. However, in an additionally examined scenario, almost all of the potential social welfare gains from the welfare optimal scenario is achieved while no consumer in any zone or time period is worse off compared to present policy. In this scenario, the total number of public transport passengers are increased and emissions are reduced compared to the current situation., Syftet med detta projekt är att utveckla en modell för välfärdsutvärdering av pris- och frekvenspolitik för kollektivtrafik med buss i en mindre eller medelstora städer som hanterar både vägträngsel och trängsel i kollektivtrafiken. Modellen har anpassats till data från Uppsala. Två scenarier med marginella ökningar i frekvenser och biljettpriser utvärderas. Därefter utvärderas fyra huvudscenarier för optimala policys: priser med oförändrad turtäthet, turtätheter med oförändrade priser, priser och frekvenser samtidigt optimerade och slutligen ett scenario kallat Paretoscenariet, där frekvenser och biljettpriser optimeras förutsatt att ingen konsumentgrupp (definierad av zon, tidsperiod, ursprungsdestination par) får det sämre i termer av generaliserad reskostnad. Resultaten tyder på att det finns stora, till synes robusta välfärdseffekter av att minska turtätheten i Uppsala, särskilt stadens yttre zon, där minskningar jämfört med nuvarande situation är ganska drastiska. Jämförelsevis är välfärdsvinsterna av att justera priserna mindre. Eftersom det blir stora fördelningseffekter i optimum scenariot är införandet av en sådan politik sannolikt kontroversiell. I Paretoscenariet uppnås emellertid nästan alla välfärdsvinster som uppnås i det optimala scenariot, medan ingen konsument i någon zon eller tidsperiod är sämre än jämfört med nuvarande policy. I detta scenario ökar det totala antalet kollektivtrafikpassagerare och utsläppen minskas jämfört med nuvarande situation.

I detta notat presenteras underlag och beräkningar för delprojektet luftföroreningar, som genomförts inom ramen för VTI:s andra regeringsuppdrag avseende Trafikens Samhällsekonomiska Kostnader (Samkost2). Vi har i denna studie beräknat marginella externa kostnader för luftföroreningar med den metod som utvecklats och används inom EU för detta syfte, den så kallade ”Impact Pathway Approach”, med fokus på och betydelsen av påverkan på ekosystemet och utsläpp från sjöfart. I den tidigare studien om luftföroreningar i Samkost var slutsatsen att en i stort sett outforskad fråga var hur mycket transportsektorn bidrar till sekundära föroreningar och vilken betydelse dessa har för befolkningsexponering och påverkan på ekosystemet. Det konstaterades att det är en synnerligen viktigt fråga eftersom det är dessa föroreningar som är i fokus när det gäller EU:s luftvårdsarbete. För att kunna genomföra konsekvensanalyser av de förslag som läggs på EU nivå inom detta område, och jämföra resultat från olika studier, är det viktigt att klarlägga vilka föroreningar som har legat till grund för olika analyser. Av denna anledning blev fokus i denna uppföljande studie hur beräkningar kan genomföras för sekundärt bildade föroreningar. Det fanns också önskemål om att få mer underlag avseende den svenska sjöfartens marginalkostnader samt om hur påverkan på ekosystem kan inkluderas i beräkningarna. För att kunna genomföra dessa beräkningar krävs underlag i form av spridningsmodeller varför detta upphandlats av SMHI som länge arbetat med att genomföra sådana modelleringar. På grund av resursbrist, detta är komplexa beräkningsmodeller som kräver tid och eftersom detta uppdrag hade en deadline, fick genomförandet anpassas till den. Underlaget fick därför avgränsas till att genomföra beräkningar endast för svensk sjöfart och inte övriga transportslag. För att få någon information om geografiska skillnader i påverkan från utsläpp som sker på olika platser så genomfördes separata beräkningar för, This report presents the basis and calculations for the subproject air pollution carried out within the framework of VTI’s second government commission on traffic economic costs (Samkost2). In this study, we have estimated marginal external costs of air pollution with the method developed and used in the EU for this purpose, the so-called “Impact Pathway Approach”, focusing on the importance and the impact on the ecosystem and emissions from shipping. In the earlier study of air pollution in Samkost was concluded that a largely unexplored question was how much the transport sector contributes to secondary pollution and the impact these have on population exposure and impact on the ecosystem. It was found that this is an important issue because it is these pollutants that are the focus of the EU’s air quality policy. To carry out impact assessments of the proposals at EU level in this field, and to compare the results of different studies, it is important to clarify the pollution that has been the basis for the analysis. For this reason, the focus of Samkost2 on air pollution became how to perform calculations for the secondary pollutants. There was also a desire to gain more knowledge about the marginal costs of emissions from Swedish shipping, and on how impacts on ecosystems can be included in these calculations. To carry out these calculations required information in the form of dispersion modelling. Therefore, SMHI was commissioned to provide data on emissions at sea and their dispersion. Due to time constraints, since this VTI’s commission had a deadline and dispersion modelling involves complex calculation that requires time, the calculations got adapted to the restrictions of the commission. Only emissions from Swedish shipping and not from the other modes were included. To get some information about geographical differences in the impact of emissions that occur in different places separate calculations for three different areas was conducted; Skagerrak and K

VTI fick 2012 regeringens uppdrag att uppdatera kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST 1). Arbetet avrapporterades i december 2013 varefter regeringen i januari 2014 utvidgade VTI:s uppdrag. Denna rapport avrapporterar det utvidgade uppdraget (SAMKOST 2). Beräkningen av vägtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader pekar på samma huvudresultat som i SAMKOST 1: De skatter som tas ut av personbilstrafiken är högre än de marginalkostnader som bilarna ger upphov till; beskattningen av den tunga trafiken är lägre än de kostnader den tunga trafiken förorsakar. Inte heller utfallet av den jämförelse som görs mellan järnvägstrafikens marginalkostnader och de banavgifter som tas ut av operatörerna har förändrats i kvalitativt hänseende: banavgifterna är lägre än de kostnader tågen förorsakar och underprissättningen av godståg är större än av persontåg. Den jämförelse som görs mellan de samlade lots- och farledsavgifterna (som handelssjöfarten betalar) och de kostnader trafiken ger upphov till tyder på att avgifterna är lägre än kostnaderna. För luftfarten pekar tillgänglig kunskap på att starter och landningar endast i försumbar omfattning påverkar kostnaderna för att tillhandahålla landningsbanor. Däremot ger flyget upphov till stora olägenheter för hälsa och miljö. Resultaten från SAMKOST 2 tyder på att den inhemska luftfarten i stora drag betalar för de kostnader man ger upphov till. Flygningar till och från Europa och i synnerhet flygningar på ännu längre avstånd betalar däremot långt mindre än de kostnader man förorsakar. Inte minst bedömningen av kostnaden för luftföroreningar utöver CO2, det vill säga utsläpp av partiklar, svavel etcera, är osäker. Detta beror bland annat på bristande kunskap om var utsläppen faller ner och därmed hur många personers hälsa, liksom vilka naturvärden, som påverkas., In December 2012, the government commissioned VTI to update the social marginal costs for using infrastructure for all modes of transport based on state-of-the-art knowledge in the research community. A final report was submitted in December 2013 and shortly after, the government extended VTIs commission. The present report summarizes the results of the extended mission. In the same way as in SAMKOST 1, the taxation of fuel is substantially higher than the costs generated by passenger cars that use the road network. It is also concluded that heavy vehicles are charged less than the costs inflicted by using roads. Users of railway infrastructure are charged track user charges which are below marginal costs for using tracks. Estimates of the marginal costs emanating from merchant shipping include piloting, icebreaking and accident risks, all emanating from the activities of the Swedish Maritime Administration. A new study of emissions from shipping is part of the background work within SAMKOST 2. Overall, current levels of fees charged by the Swedish Maritime Administration is well below the industry’s costs. There are no indications that landings and take-offs at airports have consequences for the need for maintenance and renewal of runways. The marginal costs of aviation are primarily related to emissions and noise. Charges for national flights may be fairly close to marginal costs while costs for European and in particular inter-continental flights are substantially higher than the different types of charges levied. It is, however, important to emphasize that conclusions regarding shipping and in particular aviation are less certain than when the comparison concerns road and railway charges relative to marginal costs., Samkost 2 - Uppdrag att ta fram kunskapsunderlag om trafikens samhällsekonomiska kostnader

Syftet med rapporten är att identifiera och så långt som möjligt kvantifiera de policyrelevanta (externa) kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna för användningen av den statliga sjöinfrastrukturen och de externa kostnaderna som sjötransporterna ger upphov till. De (interna) marginalkostnaderna för personal, bränsle, avskrivningar med mera beräknas inte. Marginalkostnaderna relaterade till underhåll av farlederna och trängsel bedöms som negligerbara och kunskapen avseende buller och övriga marina externa kostnader anses vara för begränsad för att kunna kvantifiera de relevanta samhällsekonomiska marginalkostnaderna. De samhällsekonomiska marginalkostnaderna relaterade till lotsning och isbrytning bygger på uppgifter från Sjöfartsverket för 2014 (lotsning) respektive 2010–2015 (isbrytning). De samhällsekonomiska marginalkostnaderna för luftföroreningar (på regional nivå), som passagerar- och lastfartygen såväl som lotsbåtar och isbrytare ger upphov till, tas fram genom att beräkna bränsleförbrukningen och mängden emissioner och att tillämpa Impact Pathway ansatsen. Kostnaderna för växthusgaser baseras, som för de andra trafikslagen, på Carlén (2014). Beräkningen av de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för olyckor baseras på Transportstyrelsens olycksdatabas för perioden 1985-2014 och monetära värderingar av dödsfall och skadade. Olika utvecklingsbehov identifieras. Sjöfartsverkets intäkter av lots- och farledsavgifter täcker 76 procent respektive 90 procent av de beräknade årliga samhällsekonomiska marginalkostnaderna för lotsning, isbrytning, olyckor, luftföroreningar på regional nivå och växthusgaser. Vi ser ett behov av att på detaljnivå studera hur de framtagna kostnadsskattningarna kan användas för att göra styrmedlen för sjötransporter och hela transportsektorn effektivare., The report aims to identify and as far as possible, quantify the policy-relevant (external) short-term marginal social costs of the use of the national maritime infrastructure and the external costs that maritime transport cause. The (internal) marginal costs of personnel, fuel, depreciation, etcetera are not calculated. The marginal social costs related to the maintenance of the fairways and congestion are assessed to be negligible and knowledge regarding noise and other marine external costs are considered too limited to be able to quantify the relevant marginal social costs. The marginal social costs related to piloting and icebreaking are based on data from the Maritime Administration for 2014 (piloting), and 2010−2015 (icebreaking). The marginal social costs of air pollution (at the regional level) caused by passenger and cargo ships as well as pilot boats and icebreakers, have been derived by calculating the fuel consumption and the amount of emissions and applying the Impact Pathway approach. The costs of greenhouse gases are, as for the other modes of transport, based on Carlén (2014). The calculation of the marginal social costs of accidents is based on the Swedish Transport Agency’s accident database for the period 1985−2014 and the monetary values of deaths and injuries recommended by the Swedish CBA guidelines. Different needs for development are identified. The Maritime Administration’s revenues of pilot fees and fairway dues in 2014, cover 76 percent, respective 90 percent of the calculated marginal social costs of pilotage, icebreaking, accidents, air pollution (at the regional level) and greenhouse gases. We see a need to study in detail how the cost estimates can be used to make the policy measures for maritime transport and in the entire transport sector more efficient.

The purpose of this study is to estimate the marginal cost of road noise and rail noise in Sweden. We use the impact pathway approach (IPA) where traffic noise exposure implies an impact on individuals, which in turn is related to monetary valuation of these outcomes. Our data consists of noise calculations and number of exposed individuals at different noise levels. We further use monetary valuations of noise disturbances based on property market differentials. Finally, impact functions of negative health outcomes due to noise exposure, and monetary valuations of these negative health outcomes, are used. The empirical results show that the marginal costs of traffic noise are highly dependent on the number of exposed individuals and the vehicle type. The overall conclusion is thus that differentiation of the marginal costs is essential, as the noise exposure varies strongly with the population density, and that different vehicle types contribute very differently to the noise emissions. Furthermore, road noise marginal costs are positively influenced by the speed limit and the traffic volume. Nevertheless, the sensitivity with respect to traffic volume is not very substantial. For rail noise marginal costs, there is no effect of traffic volume on the estimated marginal cost. In addition, the marginal costs for road noise are estimated separately for different times of the day. These results show that day times have the lowest marginal costs despite the largest traffic volume. Highest marginal costs are mostly estimated for evening but also in some calculations for night time. Sleep disturbances may not be captured in our analysis however, but a sensitivity analysis, including a separate function for sleep disturbance, shows that night time marginal costs are consistently the highest., Syftet med denna studie är att skatta marginalkostnaden för väg- och järnvägsbuller i Sverige. Vi använder effektkedjeansatsen där trafikbullrets påverkan på exponerade individer kopplas till en monetär värdering av dessa utfall. De data som används består av bullerberäkningar och antalet individer exponerade för olika bullernivåer. Vidare använder vi monetära värderingsfunktioner för bullerstörningar, vilka baseras på variationer i småhuspriser. Slutligen använder vi effektsamband för olika ohälsoeffekter till följd av bullerexponering samt monetära värderingar för dessa ohälsoeffekter. Det skattade resultatet visar att marginalkostnaden för trafikbuller är starkt beroende av antalet exponerade individer och fordonstyp. Den övergripande slutsatsen är därför att en differentiering av marginalkostnaden är nödvändig, dels eftersom exponering varierar kraftigt med befolkningstätheten men även för att olika fordonstyper bidrar i mycket varierad grad till bulleremissionerna. Vidare påverkas marginalkostnaden för vägbuller positivt av hastighetsgräns och trafikmängd. Känsligheten med avseende på trafikmängd är emellertid inte särskilt påtaglig. Beträffande järnvägsbuller har vi inte funnit något statistiskt samband mellan trafikmängden och marginalkostnaden. Dessutom är variationen i marginalkostnaden över dygnet skattad för vägbuller. Dessa resultat visar att marginalkostnaden är lägst under dagtid trots att trafiken är som störst då. Högst marginalkostnad har oftast kvällstid och i några fall nattetid. Eventuellt är sömnstörningar inte infångat i dessa marginalkostnader varför vi i en känslighetsanalys inkluderar en separat funktion avsedd att ta hänsyn till sömnstörningar med resultatet att marginalkostnaden genomgående är högst nattetid.

Medan ett stort antal studier har försökt bedöma marginalkostnaderna för att använda vägar och järnvägar är motsvarande kunskapsläge sämre för svensk luftfart. Bland annat saknas en samsyn kring centrala begrepp och frågeställningar, exempelvis gällande hur infrastrukturbegreppet ska avgränsas och hur internationella flygningar ska hanteras. En annan brist är att tidigare studier utgått från exempelflygningar för beräkningar av marginalkostnader. Dessa exempel har sedan representerat hela den variation av flygplanstyper och destinationer som finns i Sverige. I denna studie har ett första steg tagits mot en tydligare bild av de genomsnittliga marginalkostnaderna genom att kostnadsposterna för klimat, hälsopåverkan och buller har beräknats. Resultaten på klimatområdet pekar på att inrikesflygets kostnader är små i förhållande till EU-flygningarnas kostnader, som i sin tur är små i förhållande till kostnaderna för flygningarna utanför EU. Variationen mellan dessa kategorier visar dels att beräkningar som bygger på enskilda exempel kan ge en snedvriden bild, och dels att hänsyn bör tas till skillnaden mellan ovanstående kategorier av flygningar vid eventuell policyutformning. Beräkningen av luftfartens hälsopåverkan bygger på en enklare metodik vilket påverkar tillförlitligheten i skattningarna av dessa kostnader. Resultaten i denna del av studien ska därför ses som räkneexempel., While a large amount of studies has been focused on assessing the marginal costs of using roads or railroads, the corresponding knowledge about aviation has been lacking. Among other things, there has not been a coherent view in literature about central issues such as the definition of the concept of infrastructure and how to handle international flights. Another shortfall is due to the fact that previous studies have focused on calculating marginal costs for only one flight. These examples have then represented the whole variation of aircraft types and destinations that exists within Sweden. In this study, a first step has been taken towards a clearer picture by calculating the average marginal costs for climate change, negative health effects and negative noise effects of Swedish aviation. The results regarding climate show that the costs of domestic flights are small in comparison to European flights, which in turn are small compared to flights with destinations outside the EU. The variation between these categories shows that single examples can give a skewed picture of the actual marginal costs. It also shows that the difference between the above mentioned categories should be taken into account when evaluating policy measures. The calculations of the costs of emissions that affect human health are done in a less reliable way, and therefore the estimates in this part should be interpreted as rough approximations.

I detta notat redovisas en studie om värderingar på skador relaterade till sjöfartsolyckor i svenskt farvatten. Resultaten visar att kostnaden för 103 omkomna i sjöfartsolyckor 1985-2014 var 2,3 miljarder kronor. För vägtrafiken finns en väl utvecklad litteratur och praxis kring värderingen av skador som uppstår i samband med olyckor. Inom sjöfarten har arbetet inte kommit lika långt. Denna studie tillför värderingar på tre typer av skador relaterade till sjöfartsolyckor i svenskt vatten: personskador inkl. dödsfall, fartygsskador och utsläppsskador. För personskador och dödsfall finns det väletablerade kalkylvärden som Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och arbetsmetoder inom transportområdet (ASEK) rekommenderar och som används i samhällsekonomiska analyser inom väg- och järnvägstrafiken. Forskarna rekommenderar att dessa värden även bör användas för sjöfarten. Den totala kostnaden för de 103 omkomna i sjöfartsolyckor i svenska farvatten mellan 1985 och 2014 var 2,3 miljarder kronor. Kostnader för sammanlagt 430 allvarliga eller lindriga personskador tillkommer. Den existerande litteraturen kring värderingar av fartygsskador är bristfällig. Denna studie för forskningsfältet framåt med värderingar baserade på försäkringsutbetalningar. Med data från försäkringsbolaget The Swedish Club genomförs en ekonometrisk analys som visar hur olyckskostnaden beror på olyckstyp och fartygets storlek och ålder. Analysen visar också att fartygstyp inte har någon signifikant påverkan på olyckors kostnad. Studien visar att olyckor inom kategorin brand och explosion resulterar i de dyraste olyckorna. Även kollisioner och grundstötningar ger upphov till stora kostnader., For road transport there is a well-developed literature and practice regarding the valuation of accidents. In the maritime sector less progress has been made. This report adds valuations for three types of maritime accidents: injuries including casualties, vessel damages and oil spills. For injuries and causalities there are well-established valuations for land transports administrated by Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och arbetsmetoder inom transportområdet (a working-group addressing issues on the application of CBA in the transport sector) (ASEK). We recommend that these valuations should also explicitly apply to the maritime sector. Using this valuation, the 103 fatalities in maritime accidents since 1985 constitutes a cost of 2.3 billion SEK. The cost for 430 injuries adds to that. The existing literature concerning valuation of vessel damages is inadequate. This study takes the research field forward by using insurance data to valuate vessel damages. With data from the insurance firm The Swedish Club an econometric analysis is preformed which shows how the cost of an accident depends on the type of accident, the size and the age of the vessel. The analysis show that the type of ship has no significant impact when the other variables have been controlled for. There are 3,313 accidents involving vessel damages in The Swedish Transport Agency’s database. The vessels in The Swedish Club’s database are on average substantially larger than the vessels in The Swedish Transport Agency’s database. Just 3 percent of the vessels in The Swedish Clubs database has a gross tonnage below 3,000, compared with 77 percent in The Swedish Transport Agency’s database. As a consequence, the results from the econometrics model should not be applied to accidents involving ships with a gross tonnage below 3,000. For smaller ships additional studies are needed with data from ordinary insurance firms.

Studien i detta notat belyser metodiken som kan användas vid beräkningar av samhällets kostnader vid störningar i samhällets infrastruktur, framför allt väg- och järnvägstrafik. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär störningar i infrastrukturen kostnader till följd av förseningar, utebliven produktion och kostnader för omledningar med mera. Det är av vikt att beskriva vilken belastning i form av förlorade eller förbrukade resurser som dessa störningar av olika slag innebär för samhället. Utgångspunkten för beräkningen av kostnaderna har varit genom den samhällsekonomiska kalkylen, med kalkylvärden från ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomisk analysmetod inom transportsektorn); såsom åktidsvärden, förseningstidsvärden samt trängseltidsvärden. Den värdering av tid som görs i transportsektorns samhällsekonomiska kalkyler avser det marginella värdet av en inbesparad timme restid, väntetid eller bytestid för personresor och transporttid för gods., The purpose of this study is to illustrate the methodology that can be used in calculations of the cost to society when disruptions in the infrastructure occurs, specifically for traffic on road and rail. The principles and values that are recommended to be used in social cost-benefit analyses (CBA) in the Swedish transport sector are proposed by the ASEK-group (a working-group addressing issues on the application of CBA in the transport sector), and decided by the Swedish Transport Administration. They will be taken as given on the cost side of the CBA in this study, there will not be a benefit side since the interest for this study lies expressively on the cost side. This study is thus not a normative analysis, the aim is instead to study and apply methodologies for valuing (in monetary terms) the consequences of already occurred disturbances. The various ASEK-values require information about several aspect of the trips when calculating the value of travel time and transport time, as well as when calculating the delays and the value of travel time savings in congestion. Even though the ASEK-values are recommended by the Swedish Transport Administration, they are also questioned, especially for freight transport. This is also addressed in the report.

The effects of enabling the use of longer road vehicle combinations and/or longer trains in an intermodal freight corridor that extends from central Sweden to the Ruhr area in Germany are studied. Transports are designed based on the smallest vehicle dimensions in the transport chain, currently 18.75 m for trucks in Germany and 650 m for trains in Sweden. The question that is investigated is whether/how the transport system can be improved by using longer vehicles for road transports, rail transports or both. Ten scenarios are simulated with the help of the Swedish national freight model, Samgods. In Scenario Road 1 it is assumed that 25.25 m-long trucks are allowed on the entire road corridor (that also includes a ferry link). It is further assumed that the longer trucks can access the road corridor in Germany via terminals. In Scenario Rail 1, 750 m-long freight trains can be operated in the rail corridor that goes via Jutland/Denmark. In the combined Road 1 + Rail 1 scenario it is assumed that both longer trucks and longer trains can be used in the corridor. The effects on the freight flows, modal split, logistics costs and CO2 emissions are studied and rough socioeconomic analyses are carried out.

Syftet med denna studie är att göra en inventering av data och genomförda studier som skulle kunna ligga till grund för marginalkostnadsberäkningar av trängsel på väg och knapphet på järnvägskapacitet. Vidare kommenteras metodutveckling för att uppskatta och värdera trängsel i kollektivtrafik. Trafikverkets utredning från 2013 indikerar att det finns kvarstående trängselproblem i Stockholm som skulle påverkas med justeringar av tullsnitt, nivåer och en differentiering av trängselsskattesatser med avseende på tid och plats. I studien kvantifierades trängsel i vägnätet utanför tätorter genom att använda omfattande flödes- och hastighetsmätningar från E4 söder om Stockholm som exempel. Detta val av vägsträcka motiveras av att det är en högt trafikerad sträcka där hastighetsminskningar uppstår regelbundet. Resultaten innebär att flödena under maj till december 2013 regelbundet underskred 60 kilometer i timmen långa perioder. Marginalkostnaden av trängsel kan utryckas som förändringen i kostnad vid förändring i densitet och är som högst vid densiteter nära vägens kapacitet. När densiteten är som störst är marginalkostnaden för ytterligare en bil cirka 10 kronor per kilometer. Jämfört med skatterna på bensin, vilka uppgår till cirka 34 öre per kilometer och som anses täcka marginalkostnaderna för alla andra externaliteter inklusive koldioxidutsläppen, kan därmed trängselkostnaderna sägas vara betydande. För tåglägen har denna studie använt Trafikverkets elektroniska dokumentation av operatörers ansökningar om tåglägen för det nationella tågplanearbetet för 2013 och motsvarande dokumentation av beslutade tåglägen. Vi finner att totalt tilldelade tåglägen för SJ utgör 99 procent av sökta och för Green Cargo 97 procent. Detta utgör inte en stark indikation på knapphet. För trängsel i kollektivtrafik finns ett antal brittiska studier av värderingen av trängsel vid tågresor. Dessa värderingar har mestadels beräknats som en multiplikativ faktor för tidsvärden när resenärerna re, The purpose of this study is to take stock of Swedish data and studies that could form the basis of the estimation of marginal costs for congestion on roads and scarcity of railway capacity. Furthermore, the development of methods to estimate and evaluate the congestion in public transport is discussed. The Transport Administration’s investigation from 2013 indicates that there are persistent congestion problems in Stockholm that would be affected by adjustments to the toll cordon, congestion tax levels and differentiation with respect to time and place. A second part quantifies congestion in the road network outside urban areas by the use of extensive flow and velocity measurements from the E4 south of Stockholm as an example. This choice is justified as an example of a highly trafficked road link where the speed reductions occur regularly. The results show that the flows during May to December 2013 regularly were so high that speed dropped below 60 kilometer per hour for long periods. The marginal cost of congestion can be expressed as the change in the cost of a change in density and is highest at densities close to the road’s capacity. When the density is greatest, the marginal cost of one further car is about 10 SEK per kilometer. Compared to the taxes on petrol which is about 0,34 SEK per kilometer, which is considered to cover the marginal costs of all other externalities including carbon emissions. Thus, congestion costs may therefore be considered significant. For train slots, this study has used the Transport Administration’s electronic record of the operators’ requests for train slots from the National train plan for 2013 and the corresponding documentation of the determined slots. We find that the total of allocated slots for the largest operator of passenger trains in Sweden, SJ, received 99 percent of the slots it had applied for and Green Cargo 97 percent. This is not a strong indication of scarcity. For crowding in public transport there are a number

VTI fick i december 2012 regeringens uppdrag att uppdatera tillgänglig kunskap om trafikens samhällsekonomiska kostnader. Arbetet har genomförts i ett antal separata projekt som behandlar olika externaliteter – slitage och nedbrytning av infrastruktur, olycksrisker, emissioner från förbränning av fossila bränslen, buller och trängsel eller knapphet – för varje trafikslag. De nya skattningarna av vägtrafikens sammanlagda marginalkostnader skiljer sig på totalen relativt lite från tidigare bedömningar. Inom denna oförändrade total ryms emellertid förändringar. Bland annat är de kostnader vägtrafiken förorsakar infrastrukturhållaren högre än tidigare, medan de skattade kostnaderna för i synnerhet olyckor nu är lägre. Även kostnaderna för luftföroreningar och buller har minskat jämfört med tidigare beräkningar. Järnvägens skattade marginalkostnader är totalt sett högre än i tidigare beräkningar, i synnerhet för godstrafiken. Den enskilt största förändringen även i järnvägssektorn är att kostnaderna för den nedbrytning av spåren trafiken förorsakar ökat. Dessa observationer avser ett genomsnitt för hela nätverket av vägar och järnvägar. En grafisk presentation av resultaten pekar på att kostnaderna är olika höga beroende på vilka delar av näten som används. Denna redovisning är emellertid ännu inte tillräckligt bearbetad för att det ska vara möjligt att dra några generella slutsatser., In December 2012, the Swedish government commissioned VTI to update the social marginal costs for using infrastructure for all modes of transport based on state-of-the-art knowledge in the research community. The task has been implemented by defining projects addressing all externalities of relevance for the assessment, i.e. infrastructure wear and tear, accident risks, emissions from the use of fossil fuel, noise as well as shortage of capacity. The overall assessment of marginal costs of road use is not far from the level in previous domestic studies. Behind this average, a new approach to estimate the costs to the infrastructure holder of heavy and light vehicles using roads, results in cost estimates that are higher than before. Other cost components, in particular the social costs for road accidents has however been reduced. Also the estimates of the costs originating from emissions and noise are lower than before. The marginal costs of railway services are now higher than before, in particular for freight trains. The single most important change also in the railway sector is the increase in costs for infrastructure wear and tear. These results represent national averages for roads and railways. A graphical representation of costs is also offered in order to address the degree of cost-level differences across the networks. It is obvious that costs for noise and emissions are higher the closer people live to traffic using the network. Clear differences with respect to maintenance costs are also observed, but overall this aspect of the results is not yet ready for providing the basis for a comprehensive policy discussion.

I denna rapport analyseras problemet kring hur man ska värdera svenska koldioxidutsläpp med hänsyn till EU:s klimatpolitiska ramverk. När någon aktör under EU:s utsläppstak ökar sina utsläpp måste någon annan minska sina utsläpp i motsvarande mån. Eftersom de totala utsläppen härigenom konstanthålls, uppstår inte någon ytterligare klimateffekt och den så kallade skadekostnadsansatsen förlorar därmed sin relevans för dessa utsläpp. Däremot tar någon annan på sig ytterligare minskningskostnader. Det är dessa kostnader som är de samhällsekonomiska konsekvenserna av ökade utsläpp, exempelvis till följd av ökad trafik i Sverige, och det är dessa som forskarna försökt att skatta i denna rapport., In this report the researcher discusses the problem of assessing the value of Swedish carbon dioxide emissions, given the EU’s climate policy architecture. An important implication of the EU’s emission targets is that when an agent increases its emissions some other agent has to abate correspondingly more so that the aggregate emissions are kept at the target level. Thus, such an emission increment does not increase the risk for climate change. Hereby the approach of valuating carbon emission by assessing the environmental damage has lost its relevance for these emissions. On the other hand, someone else has to bear additional abatement costs. These costs are the economic consequences of increased emissions, e.g. due to increased traffic in Sweden, and those that we are trying to assess here. These costs may be seen as the marginal political valuation of carbon dioxide emissions.

Den här rapporten är en litteraturstudie av luftfartens samhällsekonomiska marginalkostnader. Den utgör ett delprojekt till VTI:s regeringsuppdrag om att uppdatera kunskapen kring trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST). I rapporten diskuteras vilka effekter som är externa för luftfarten, och vilka som redan är internaliserade. Det är inte helt självklart vilka effekter som bör beaktas som relevanta marginalkostnader för luftfarten. Till exempel kan både trängsel och olyckor ses som internaliserade då de redan är omhändertagna av flygledartjänsten, ett verktyg som alla flygplan måste använda sig av i svenskt luftrum enligt lag. Detsamma gäller infrastrukturen. Den stora externa effekten är flygets miljöpåverkan. Här skiljs på tre olika kategorier; bullerpåverkan, luftkvalitépåverkan och klimatpåverkan., This report is a literature review on the marginal social costs of aviation, and is a sub-project to VTI’s project about updating the knowledge of the external costs of traffic (SAMKOST). The report discusses which impacts of aviation are external, and which are already internalized. It is not entirely clear which impacts that should be considered as the relevant marginal costs for aviation. For example, both congestion and accidents are seen as internalized since they are already taken care of through the air traffic control service, a service that all aircraft must use in Swedish airspace by law. Similar arguments applies to the infrastructure. The large external effect is aviation’s environmental impact. It is separated into three different categories; the impact of noise, air quality and the impact on the climate.

Purpose The aim of this study is to estimate monetary abatement values for road and rail traffic noise that can be used for policy purposes. However, a main objective is to critically discuss the assumptions necessary to convert the monetary values elicited in willingness to pay (WTP) studies to values than can be use for policy purposes. Methods We employ the hedonic regression technique on Swedish data to elicit individuals' preferences for noise abatement. Our elicited values are then converted to policy values and critically examined based on findings from a literature review. Results We show that WTP for road and rail not only differs in levels but also that the relationship between the noise level and the marginal value differs between the two sources. We also show that a health cost component added to the WTP estimate, based on the assumption of uninformed property buyers, will be small but not negligible and that also modest differences in the assumption of the discount rates will have a significant effect on the estimated values. Conclusions The main implications from this study are: (i) WTP for road and railway noise abatement differs not only on absolute but also marginal levels, (ii) Even small differences in the chosen discount rate, which is necessary to convert WTP values from a hedonic price study to policy values, have large effects on the policy values, and (iii) We show how to add a health cost component to the WTP estimates in order for the monetary estimates to reflect the total social cost. However, we argue that the motivation for doing so is weak and that more research is needed on this issue.