Search

Bernadotteprogrammet

Från hemleverans av is till elberoende kylskåp - matförvaring och hållbarhetsföreställningar från 1920-tal till 2020

Artikeln undersöker och diskuterar fotokonstens (daguereotypins och fotografins) etablering i en småstad i norra Sverige (Härnösand) i mitten av 1800-talet och hur det förändrade förutsättningarna för konstnärlig avbildning, främst porträttering. Tre övergripande utvecklingsstadier identifieras: 1. Introduktionsfasen ca 1840-55 då staden sporadiskt besöktes av kringresande daguerreotypister som arbetade enligt samma affärsmodell som samtida porträttmålare och i en del fall själva hade den bakgrunden. Bland annat beläggs att Härnösand, Sundsvall (och sannolikt fler städer i Norrland) besöktes av en daguerreotypist från Hudiksvall sommaren 1843, vilket är ett tidigare datum än vad som framkommit i tidigare forskning. 2. Ny teknik och publikt genombrott ca 1855-65: den fotografiska tekniken trängde ut daguerreotypin mot slutet av 50-talet och det kostnadseffektiva visitkortsformatet gjorde i början av 60-talet porträttfotografi tillgängligt för bredare befolkningsgrupper. 3. Konsolidering och professionsutveckling ca 1865-75: fotograferna blev färre men bofasta och de första fasta ateljéerna etablerades. Tidigare affärsmodell med kringflackande efter nya marknader och kunder ersattes nu av fokus på kvalitet och vårdande av kundrelationer. Avslutningsvis diskuteras på ett övergripande plan fotokonstens relation till konsten, främst porträttmåleriet, och hur man i mitten av 1800-talet såg på det nya fotografiska mediets kvaliteter och begränsningar.

Etnologen Barbro Klein (1938-2018) arbetade i 40 år med en bok om sin far Gustav Arklinds muntliga berättande. Han var en lysande historieberättare som kunde få familjemedlemmar och utomstående att vrida sig av skratt. Till grund för undersökningen ligger de bandinspelningar som dottern Barbro gjorde på 1970- och 80-talen. Hon studerar vad som sägs och hur det sägs, men också det dynamiska samspelet mellan talaren Gustav och hans åhörare. Hon pekar på likheter mellan hans historier och texter av samtida svenska författare som Astrid Lindgren. Den långa tillkomsttiden har lett till att boken blivit mycket mer än författaren ursprungligen tänkte sig. Förutom den etnografiska studien formar sig texten till en biografi över fadern Gustav, den utfattige pojken från södra Småland som gick till sjöss vid tretton års ålder. Gustavs levnadsöden vävs samman med det svenska folkhemmets framväxt, och samtidigt med författarens – dottern och etnologen Barbro Kleins – egen historia och sökande.

Recension av: Trajectories and Themes in World Popular Music : Globalization, Capitalism, Identity. Simone Krüger Bridge. Sheffield: Equinox. 2018.

The outcome of an international symposium taking place on 27–28 April 2017 at the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities in Stockholm, this anthology can be read from either end. At one end, a number of essays addressing the question of how pictorial, especially photographic, representations can and have been understood either as historical artefacts or as sources of knowledge about the past. In a nutshell, images in history. Turn the book over again and continue reading. At the other end, an equal number of contributions – texts as well as images – that approach the same question from the reverse angle: how pictorial, especially photographic, representations can themselves be used to convey a new and different understanding of the past. In another nutshell, history in images. Taken together, the two parts of the volume are intended, each from its own perspective, to prepare the ground for a new historical (sub)discipline, viz. (audio)visual historiography.

Making a military heritage: Gender and nation in Sweden's cold war history

Utökad upplaga av Avhandling (Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2010)

När museer utsätts för missvisande kritik och bristfällig forskning är det inte lätt att bemöta dem. Museer behöver utarbeta strategier för bemötandet och accepterandet av forskningsprojekt. Artikeln diskuterar fallet med Medicinhistoriska museet i Uppsala som har blivit normkritiskt granskat av genusforskare., Länk till artikeln i tidskriften:http://tidskriftenrespons.se/artikel/normkritiska-forskare-ger-missvisande-bild-av-medicinhistoriska-museet-i-uppsala

Publicerad:Carlssons i samarbete med Institutet för språk och folkminnen

Arbetslösas röster, Stefan Bohman, Stockholm: Carlssons. 2017.

The Globalization of Musics in Transit : Music, Migration and Tourism, Kruger, Simone & Ruxandra Trandafoiu (red.) New York/London: Routledge. 2014.

132 bandinspelade levnadsödesberättelser analyseras folkloristiskt och narratologiskt. De individuella berättelserna skapar tillsammans kollektiva tankefigurer, som individerna positionerar sig i förhållande till.

Carlsson bokförlag, utgiven i samarbete med Vislanda hembygdsförening och Sagobygden

Carlsson bokförlag utgiven i samarbete med Vislanda hembygdsförening och Sagobygden

Recension av: Barney, Katelyn (red.), Collaborative ethnomusicology: new approaches to music research between indigenous and non-indigenous Australians, Lyrebird Press, The University Of Melbourne, Vic., Australia, 2014

Recension av: Noise Uprising : The Audiopolitics of a World Musical Revolution. Michael Denning, London/New York: Verso. 2015.

Jag är etrusk, sa en medelålders man när han presenterade sig för mig. Jag hade just kommit till Tarquinia för ett antropologiskt fältarbete och detta sätt att presentera sig väckte min nyfikenhet. Sedan tidigare var jag väl bekant med städerna Blera och Cervteri, som liksom Tarquinia ligger norr om Rom i den delen av Italien som för mer än två tusen år sedan utgjorde etruskernas rike, men aldrig hade jag hört någon uttrycka sin identitet på detta sätt. Det skulle dock visa sig att den här mannen var bara den första i raden av Tarquiniabor som jag mötte som uttryckte sin identitet genom att kalla sig etrusk. I det följande kommer jag att visa hur det görs och jämföra det med situationen i Blera och Cerveteri samt ge en möjlig förklaring till de skillnader städerna emellan som jag kunnat notera.

Öar och öbor

Är demokratin i fara? Ja, åtminstone om man ska tro de som ser minskat föreningsdeltagande som ett problem. Men kanske är blicken felriktad. Inte alla sorters föreningsengagemang ses självklart som positivt ur demokratisynpunkt. Denna bok handlar om ett sådant förbisett engagemang, och vad som driver det. Att som ung person vara aktiv i en religiös organisation i Sverige uppfattas vanligtvis av majoritetssamhället som en personlig angelägenhet, och kanske rent av som något avvikande eller suspekt. Gemenskapen – Deltagande, identitet och religiositet bland unga i Equmenia ifrågasätter denna bild. Boken bygger på intervjuer med unga i den frikyrkliga organisationen Equmenia. Hur ser de på sitt eget engagemang? Varför har de valt att bli aktiva och vad får dem att stanna kvar? Hur uppfattar de att vänner och bekanta utanför kyrkan ser på dem? Ungdomarnas personliga erfarenheter och berättelser sätts i relation till mer övergripande frågor om hur engagemang skapas och upprätthålls, och hur ungas aktivitet i religiösa organisationer kan förstås som samhällsdeltagande och demokratisk skolning. Maria Zackariasson är professor i etnologi vid Södertörns högskola, Stockholm.

René León Rosales och Aleksandra Ålunds reportage ”Arga unga män” analyserar hur majoritetsshällets schablonbilder av den ”unga kriminelle förortskillen” villkorar det politiska motståndet i orten., Förorten och folkbildningens renässans.Unga vuxnas egenstyrda praxisgemenskaper för lärande och social mobilisering i utsatta miljonprogramsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö