Search

Efter Donald Trumps valseger 2016 började allt fler bekymrade och/eller varnande röster höras i offentligheten: har USA slagit in på en väg mot fascism? Inom forskarvärlden råder en ganska oomtvistad uppfattning om att populärkulturen både utgör en spegling av det samhälle i vilket den produceras (och konsumeras) och en respons på detsamma, i synnerhet vad gäller kulturindustrins mainstreamproduktioner. Min inte särskilt unika tes är att fascistiska tendenser finns, och har funnits, i amerikansk mainstreamkultur under decennier under en ”oskyldig” mask av populärkultur (se t.ex. Mattias Gardell, Gods of the Blood, 2003). Fredric Jameson (i Det politiska omedvetna,1994) använder begreppet ideologem i fråga om texters minsta ideologibärande enheter. I föreliggande fall skulle det innebära att populärkulturella texter producerade i nutidens USA potentiellt innehåller ideologem konnoterande fascism och/eller nationalsocialism. Exempel på sådana kan vara hyllande av styrka, förakt för svaghet, rasism och antisemitism. En viktig fråga blir då huruvida blotta förekomsten av dylika ideologem i en text innebär att den också som helhet kan tolkas som företrädare för en fascistisk/nationalsocialistisk världsåskådning, oavsett den nationella kontext i vilken den har producerats och/eller konsumerats. I kapitlet analyseras skräckfilmen Overlord (Julius Avery, 2018) mot en bakgrund av tidigare studier av nazitysk film och populärkultur, t.ex. Baird 1992, Friedländer 1982, Giesen 2008, Schulte-Sasse 1996, Welch 2001. Hur förhåller sig olika element och/eller ideologem i narrativet respektive i den visuella gestaltningen till nazityska produktioner? Vilka likheter respektive skillnader står att finna? Finns något eller några element/ideologem som ovedersägligen diskvalificerar Overlord från en liknelse med nazitysk filmproduktion, och vad innebär i så fall detta för de övergripande tolkningsmöjligheterna av filmen? Huvudfrågan blir med andra ord: går det att göra en profascistisk t