Search

Uppsatsen undersöker den lokala politiken kring utbyggnaden av hamn- och elkraftssystem i Umeå under perioden 1920-1960. Utgångspunkten är att problematisera den tidigare forskningens bild av staden Umeå som enbart förvaltningsinriktad, med obetydlig aktivitet inom industri och näringsliv. Målet är att med det fördjupa förståelsen av den långsiktiga utvecklingen av ekonomin och samhället. I enlighet med LTS-teorin visar resultaten hur systembyggare inom politik, teknik och näringsliv drev fram utvecklingen av de undersökta tekniska systemen. Ett utmärkande drag är samspelet mellan näringsliv och politik på det lokala planet. Ett annat är samspelet mellan nationell och lokal politik och förvaltning. Ett tredje är att tekniskt sakkunniga i vissa kritiska skeden lyckats styra om inriktningen på utvecklingen. Sammantaget synliggör LTS-analysen aktiviteter av betydelse för stadens utveckling som tidigare forskning har bortsett från. En andra slutsats drar uppsatsen utifrån en teoriansats om städers funktion som noder för olika nätverk i samhället. Slutsatsen är att Umeås jämförelsevis stora utvidgning under 1900-talet inte enbart kan förklaras med tillkomsten av universitetet. Forskning och utbildning ska istället ses som en av flera nätverksfunktioner som har bidragit till den befolkningsmässiga och ekonomiska expansionen. Infrastruktur av typen hamnar och energiförsörjning, med tydlig koppling till industri och handel, är nätverksfunktioner som också har haft en del i utvecklingen.