Search

Kapitlet handlar om ekokritiska tendenser i samtida bilderbokspoesi; hur bilderbokskonsten genom vertikala och horisontella rörelser kopplar samman det enskilda med de större sammanhangen. En sorts nykosmologisk vision och parallell kritik av en modernistisk och framtidsorienterad tidsuppfattning spåras., Denna bok utges gemensamt av Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag.Boken ingår även i Svenska barnboksinstitutets serie: Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387; 167.

Around 2007, several self-proclaimed norm-critical publishing companies were established in Sweden. This caused a long debate in the daily press, where some critics compared the ”norm-critical” books to propaganda. The debate indicates a conflict between an aesthetic and a didactic approach to children’s literature. Another lively debate with similar critique took off when Kivi & Monsterhund (Kivi and Monsterdog, 2012) by Jesper Lundqvist and Bettina Johansson was published – a picturebook where the protagonist is referred to by a gender-neutral prounoun. The purpose of this article is to problematise the prevailing view on self-proclaimed norm-critical children’s literature and its didactic relationship to the reader. The reception, the paratexts, and the book itself are analysed using Torben Weinreich’s and Clémentine Beauvais’ different definitions of didactics, Gérard Genette’s view on pararatexts, Maria Nikolajeva’s theories on picturebooks, and Judith Butler’s view on gender as performative. The book, and its didactic relationship to the reader, is found to be much more complex and conflicting than suggested by the reception and the paratexts.

In this paper, I study the silence in Bart Moeyaert’s two novels Kärleken vi inte förstår (eng. It’s Love We Don’t Understand, 1999) and Alla är ledsna nuförtiden (eng. Everyone’s Sorry Nowadays, 2018) with the help of Maria Nikolajeva’s theories of narrative perspective. I examine the narrative perspective in relation to the other characters’ appearances – focusing on the narrator’s priorities and voice – as well as how the silence is portrayed. Furthermore, by using a method of close-to-text reading I seek answers to the following questions: how is silence portrayed in Kärleken vi inte förstår and Alla är ledsna nuförtiden? What is the role of silence in the previous novels? The last question refers to in what way Moeyaert uses the silence in his novels. Finally, I concluded that the silence in Kärleken vi inte förstår is ambiguous. On the one hand, it is used by the characters as a tool of communication, and on the other hand, it works as a storytelling technique to withhold information from the reader as well as amplify the atmosphere or mood. Moreover, the silence in Alla är ledsna nuförtiden rather has the function of a theme or a motif as it forces the story to move forward., I denna uppsats studerar jag tystnaden i Bart Moeyaerts romaner Kärleken vi inte förstår (1999) och Alla är ledsna nuförtiden (2018) med hjälp av Maria Nikolajevas teorier om berättarperspektiv. Jag utforskar berättarperspektivet i relation till hur de andra karaktärerna framträder – med fokus på berättarens prioriteringar och röst – liksom hur tystnaden gestaltas. Vidare söker jag svar på följande frågor genom att göra textnära läsningar av ovan nämnda verk: hur gestaltas tystnad i Kärleken vi inte förstår och Alla är ledsna nuförtiden? Vilken funktion har tystnaden i de ovanstående verken? Slutligen kom jag fram till att tystnadens funktion i Kärleken vi inte förstår är dubbel; å ena sidan används den av karaktärerna som ett verktyg för att kommunicera, å andra sidan som ett sätt att, av Moeyaert, undanhålla information från läsaren samt förstärka stämningar. Fortsättningsvis fungerar tystnaden i Alla är ledsna nuförtiden snarare som ett tema eller ett motiv då den tvingar historien framåt.

This assignment aims to explore and analyze the picture books I skogen by Eva Lindström, Furan by Lisen Adbåge, Om dagen tar slut by Lisa Hyder and Naturen by Emma AdBåge, through an ecocritical study of subjekt formations. The studying of children's literatre, in relatoin to both the anthropocene and environmenantal discourse, gives an insight into the way man and nature are narrated and how subject positions are challenged. When analyzing such subjects this essay uses The Nature in Culture Matrix, created by the research group Nature in Children's Literature and Culture. The main concepts presented throughout this text include anthropocentrism, ecocentrism, celebrated nature and problematasing nature. This thesis examines how modern picture books protest against the former independent, free and courageous child that was encouraged to put themselves before others. Such a chliche is evident when characters defy a common pattern of action and how anthropomorphizations of nature can highlight the ecocritical way of thinking. It is further evident that pictre books, through intrigue, problematize the human subject and draw parallels to everything that is living. To conclude, the results show that the child as a subject either is challenged or replaced by nature.

I den här uppsatsen undersöker jag de vuxna som omger Astrid Lindgrens figurer Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga. Jag söker efter hur könsrollerna etableras och föreställs under uppfostran utifrån ett genusperspektiv. Vidare söker jag svar på följande frågor genom att göra en komparativ textanalys av ovan nämnda verk: Hur gestaltas de kvinnliga och manliga könsrollerna i böckerna? Hur förhåller sig respektive barn till könsrollerna? Vilken effekt har könsrollerna på barnen?Slutligen kom jag fram till att böckerna gestaltar således könsroller på olika vis. Karaktärerna i böckerna visar både följa och bryta mot de stereotypiska könsrollerna som både liknar och skiljer sig från varandra.

The article discusses how picture books can be useful in the teaching of literature in secondary school and upper secondary school. Through analysis of three picture books the article argues that picture books among other things can stimulate booktalks, develop knowledge about narratology and multimodality and support students ability to "read for the plot".

This essay aim to explore how human and nature is presented in Bröderna Lejonhjärta and Ronja Rövardotter, by Astrid Lindgren. It also tries to answer the question how the relationship between the two is shaped; can any hierarchic structures be exposed in the relationship, and how do these, in that case, appear? The essay also problematize words and concepts along the way, such as nature, anthropocentrism and ecocentrism. The method for this study is an ecocritical theoretical base, with thematic analyzes of the books, regarding plot, relationships between characters and their surroundings, and also linguistic narratological techniques, such as the use of metaphorical elements. The different thematic episodes are put in relation to theories about vital materialism, presented in Vibrant Matter – A Political Ecology of Things, by Jane Bennett. I also do a comparative analysis between the two books by Lindgren, with the purpose of highlighting important differences and similarities. The essay ends by discussing how the main characters can be seen as very caring in their relationship to their surroundings, and how one, by applying the theories presented by Bennett, can interpret this caring as a strive towards existing in harmony with, and equal to, nature; a sort of mode or view that Bennett describes as a horizontal position. During the discussion I describe how this strive and position is expressed, and how these are interacting with cyclical systems such as the changes of the seasons and shift between life and death. The books as literature for children, and the main characters as children, is discussed in relation to this, supported by the text “När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson, from the book Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet., Denna uppsats behandlar och syftar till att undersöka hur människa och natur skrivs fram i Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren. Den försöker även att svara på hur relationen mellan dessa ser ut; huruvida man kan se hierarkiska strukturer i förhållandet, samt hur dessa i så fall ter sig. Uppsatsen gör det även till sin uppgift att längs vägen problematisera begrepp som bl.a. natur, antropocentrism, ekocentrism. Metoden för studien är en ekokritisk hållning, som går ut på olika tematiska nedslag i de båda verken, där handling, karaktärers förhållande till varandra och till sin omgivning, samt språkliga berättartekniska grepp så som användning av metaforiska inslag, lyfts och analyseras. De olika tematiska avsnitten prövas även mot Jane Bennetts vitala materialitetsteorier som presenteras i Vibrant Matter – A Political Ecology of Things. En komparativ analys görs mellan de båda verken av Lindgren, i syfte att synliggöra viktiga likheter och skillnader. Uppsatsen avslutar med att diskutera hur man kan se ett, hos huvudkaraktärerna, påtagligt vurmande för omgivningarna, samt hur man genom att applicera Bennetts teorier kan tolka detta vurmande som en slags strävan mot att existera likställt med naturen, ett slags läge som Bennett beskriver som det horisontella planet. Under diskussionen lyfter jag hur denna strävan och detta läge yttrar sig, samt hur dessa samspelar med cykliska system, så som årstidernas växlande, samt skiftet mellan liv och död. Verken som barnlitteratur och huvudkaraktärerna som barn lyfts och diskuteras i relation till detta med hjälp av Maria Jönssons ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen”, ur Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet.

This article discusses how feelings about and experiences of sexuality and pleasure are depicted in children’s books by Swedish author Kerstin Thorvall. It is well known that Thorvall wrote about sexuality in an outspoken and unconventional way for adults in the 1970s. Less known is that she already had touched upon these topics in her novels for young children in the 1960s and early 70s. This article analyses four of those children’s novels and argues that one has to use a broad definition of sexuality in order to capture the way children´s literature articulate erotic experiences. Hélène Cixous’ concept of “feminine jouissance” is therefore used to analyse the way Thorvall writes about lust and pleasure. This “feminine jouissance” is not directed towards a specific person or centered on specific parts of the body (as is the “masculine monosexual jouissance” according to Cixous) but is instead directed towards a variety of objects and centred on the whole body, involving all senses. The article also investigates how the relation between adult (hetero)sexuality and children’s imagined innocence is challenged in Thorvall’s writings, drawing on Tison Pugh’s queer theoretical study from 2010 on heterosexuality in children’s literature. Thorvall’s depiction of sexuality crosses boundaries between adults and children – and between adult literature and children’s literature – since the language used to express pleasure is the same whether Thorvall writes for young people or adults.

Nummer 2016-01-23

This article explores novels from the 60’s and 70’s, targeted primarily towards children in the so-called intermediate age (age 9–12), by Swedish author Kerstin Thorvall. Thorvall was both a part of, and a forerunner to, the rejuvenation of children’s literature that took place in the 1960’s in Sweden – a time when books written for young boys and girls became known as ”youth literature”. This article argues that one of Thorvall’s contributions to this rejuvenation concerned her portrayal of boys and their relation to the mother, the family and the home. Boys have traditionally been depicted in outdoor environments associated with adventure: for instance, the woods, the water or in city neighbourhoods. Magnus Öhrn has classified such locations as ”boyhood territory”. Thorvall effectively re-situated this territory indoors – in the apartment or in the house. In Thorvall’s books, the boy’s subjectivity is shaped in relation to his mother and other intimate relations within the home. Whereas the individuation process for boys traditionally entails dissociation from the mother, in Thorvalls novels, the boy’s identity formation is relational, dependent and intertwined with relations within the home. Utilising the Bakhtinian chronotope as an analytical tool, the article explores how the plot constructs this identity formation both spatially and emotionally. Thorvall makes use of the home in a very concrete manner – through the boy’s movements between kitchen, hall and bedroom. The article argues that by placing boys in what has traditionally been regarded as “girlhood territory” Thorvall effectively revises the “boy book” genre. Instead of introducing girl characters into the adventures of the boy book, she exposes boy characters to the realism of traditionally “female” domestic settings.

Jag vill med min uppsats försöka belysa hur bilden av sorg, saknad och längtan kan se ut om man jämför berättelser för barn som är skrivna på 1800-talet med hur barnboksförfattare skrivit under 2000-talet.Den metod jag använt för att undersöka de olika stilarna är ett litterärt experiment, i vilket jag gjort en omskrivning av några moderna berättelser och försökt att ge dem en karaktär av 1800-talslitteratur.Jag har för detta syfte valt ut två barnböcker som skrevs vid 1800-talets slut, nämligen Sagan om björken och stjärnan av den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius och Den lilla flickan med svavelstickorna av den danske författaren Hans Christian Andersen. Dessa två berättelsers innehåll och stil har jag låtit färga två barnböcker skrivna under 2000-talet, nämligen Den dagen av Viveka Sjögren, utgiven år 2008, Ensammast i världen av Magda Eggens, utgiven år2003.Min slutsats är att bilder av sorg, saknad och längtan kan målas upp på olika sätt, och att tidsåldern förvisso speglar hur dessa bilder ser ut, men att de också kan upplevas olika beroende på vilka uttryck man använt.I min studie har jag tagit del av relevant teoretisk litteratur och har med stöd av andras forskning byggt ramar kring mina egna antaganden.