Search

Background: Treadmill workstations that enable office workers to walk on a treadmill while working at their computers might increase physical activity in offices, but long-term effects are unknown. We therefore investigated whether treadmill workstations in offices increased daily walking time. Methods: We did a randomised controlled trial of healthy office workers who were either overweight or obese. We recruited participants from 13 different companies, which comprised 17 offices, in Umeå, Sweden. We included people who were aged 40-67 years, had sedentary work tasks, and had a body-mass index (BMI) between 25 kg/m2 and 40 kg/m2. After the baseline measurement, we stratified participants by their BMI (25-30 kg/m2 and >30 to 40 kg/m2); subsequently, an external statistician randomly assigned these participants (1:1) to either the intervention group (who received treadmill workstations for optional use) or the control group (who continued to work at their sit-stand desks as usual). Participants in the intervention group received reminders in boosting emails sent out to them at four occasions during the study period. Researchers were masked to group assignment until after analysis of the primary outcome. After the baseline measurement, participants were not masked to group belongings. The primary outcome was total daily walking time at weekdays and weekends, measured at baseline, 2 months, 6 months, 10 months, and 13 months with the accelerometer activPAL (PAL Technologies, Glasgow, UK), which was worn on the thigh of participants for 24 h a day for 7 consecutive days. We used an intention-to-treat approach for our analyses. This trial is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT01997970, and is closed to new participants. Findings: Between Nov 1, 2013, and June 30, 2014, a total of 80 participants were recruited and enrolled (n=40 in both the intervention and control groups). Daily walking time during total time awake at weekdays increased between baseline a

Supplement: 1

Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen. I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun. De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning. Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kon

Background: Treadmill workstations that enable office workers to walk on a treadmill while working at their computers might increase physical activity in offices, but long-term effects are unknown. We therefore investigated whether treadmill workstations in offices increased daily walking time. Methods: We did a randomised controlled trial of healthy office workers who were either overweight or obese. We recruited participants from 13 different companies, which comprised 17 offices, in Umeå, Sweden. We included people who were aged 40-67 years, had sedentary work tasks, and had a body-mass index (BMI) between 25 kg/m2 and 40 kg/m2. After the baseline measurement, we stratified participants by their BMI (25-30 kg/m2 and >30 to 40 kg/m2); subsequently, an external statistician randomly assigned these participants (1:1) to either the intervention group (who received treadmill workstations for optional use) or the control group (who continued to work at their sit-stand desks as usual). Participants in the intervention group received reminders in boosting emails sent out to them at four occasions during the study period. Researchers were masked to group assignment until after analysis of the primary outcome. After the baseline measurement, participants were not masked to group belongings. The primary outcome was total daily walking time at weekdays and weekends, measured at baseline, 2 months, 6 months, 10 months, and 13 months with the accelerometer activPAL (PAL Technologies, Glasgow, UK), which was worn on the thigh of participants for 24 h a day for 7 consecutive days. We used an intention-to-treat approach for our analyses. This trial is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT01997970, and is closed to new participants. Findings: Between Nov 1, 2013, and June 30, 2014, a total of 80 participants were recruited and enrolled (n=40 in both the intervention and control groups). Daily walking time during total time awake at weekdays increased between baseline a

Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen. I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun. De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning. Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kon

Background: Treadmill workstations that enable office workers to walk on a treadmill while working at their computers might increase physical activity in offices, but long-term effects are unknown. We therefore investigated whether treadmill workstations in offices increased daily walking time. Methods: We did a randomised controlled trial of healthy office workers who were either overweight or obese. We recruited participants from 13 different companies, which comprised 17 offices, in Umeå, Sweden. We included people who were aged 40-67 years, had sedentary work tasks, and had a body-mass index (BMI) between 25 kg/m2 and 40 kg/m2. After the baseline measurement, we stratified participants by their BMI (25-30 kg/m2 and >30 to 40 kg/m2); subsequently, an external statistician randomly assigned these participants (1:1) to either the intervention group (who received treadmill workstations for optional use) or the control group (who continued to work at their sit-stand desks as usual). Participants in the intervention group received reminders in boosting emails sent out to them at four occasions during the study period. Researchers were masked to group assignment until after analysis of the primary outcome. After the baseline measurement, participants were not masked to group belongings. The primary outcome was total daily walking time at weekdays and weekends, measured at baseline, 2 months, 6 months, 10 months, and 13 months with the accelerometer activPAL (PAL Technologies, Glasgow, UK), which was worn on the thigh of participants for 24 h a day for 7 consecutive days. We used an intention-to-treat approach for our analyses. This trial is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT01997970, and is closed to new participants. Findings: Between Nov 1, 2013, and June 30, 2014, a total of 80 participants were recruited and enrolled (n=40 in both the intervention and control groups). Daily walking time during total time awake at weekdays increased between baseline a

Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen. I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun. De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning. Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kon

Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen. I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun. De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning. Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kon

Background: Treadmill workstations that enable office workers to walk on a treadmill while working at their computers might increase physical activity in offices, but long-term effects are unknown. We therefore investigated whether treadmill workstations in offices increased daily walking time. Methods: We did a randomised controlled trial of healthy office workers who were either overweight or obese. We recruited participants from 13 different companies, which comprised 17 offices, in Umeå, Sweden. We included people who were aged 40-67 years, had sedentary work tasks, and had a body-mass index (BMI) between 25 kg/m2 and 40 kg/m2. After the baseline measurement, we stratified participants by their BMI (25-30 kg/m2 and >30 to 40 kg/m2); subsequently, an external statistician randomly assigned these participants (1:1) to either the intervention group (who received treadmill workstations for optional use) or the control group (who continued to work at their sit-stand desks as usual). Participants in the intervention group received reminders in boosting emails sent out to them at four occasions during the study period. Researchers were masked to group assignment until after analysis of the primary outcome. After the baseline measurement, participants were not masked to group belongings. The primary outcome was total daily walking time at weekdays and weekends, measured at baseline, 2 months, 6 months, 10 months, and 13 months with the accelerometer activPAL (PAL Technologies, Glasgow, UK), which was worn on the thigh of participants for 24 h a day for 7 consecutive days. We used an intention-to-treat approach for our analyses. This trial is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT01997970, and is closed to new participants. Findings: Between Nov 1, 2013, and June 30, 2014, a total of 80 participants were recruited and enrolled (n=40 in both the intervention and control groups). Daily walking time during total time awake at weekdays increased between baseline a

Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen. I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun. De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning. Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kon

Background: Treadmill workstations that enable office workers to walk on a treadmill while working at their computers might increase physical activity in offices, but long-term effects are unknown. We therefore investigated whether treadmill workstations in offices increased daily walking time. Methods: We did a randomised controlled trial of healthy office workers who were either overweight or obese. We recruited participants from 13 different companies, which comprised 17 offices, in Umeå, Sweden. We included people who were aged 40-67 years, had sedentary work tasks, and had a body-mass index (BMI) between 25 kg/m2 and 40 kg/m2. After the baseline measurement, we stratified participants by their BMI (25-30 kg/m2 and >30 to 40 kg/m2); subsequently, an external statistician randomly assigned these participants (1:1) to either the intervention group (who received treadmill workstations for optional use) or the control group (who continued to work at their sit-stand desks as usual). Participants in the intervention group received reminders in boosting emails sent out to them at four occasions during the study period. Researchers were masked to group assignment until after analysis of the primary outcome. After the baseline measurement, participants were not masked to group belongings. The primary outcome was total daily walking time at weekdays and weekends, measured at baseline, 2 months, 6 months, 10 months, and 13 months with the accelerometer activPAL (PAL Technologies, Glasgow, UK), which was worn on the thigh of participants for 24 h a day for 7 consecutive days. We used an intention-to-treat approach for our analyses. This trial is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT01997970, and is closed to new participants. Findings: Between Nov 1, 2013, and June 30, 2014, a total of 80 participants were recruited and enrolled (n=40 in both the intervention and control groups). Daily walking time during total time awake at weekdays increased between baseline a

Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen. I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun. De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning. Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kon