Search

Syftet med denna studie är att undersöka arbetsgrupper inom äldreomsorgen och därmed söka kunskapi eventuella faktorer som kan eller inte kan utgöra välfungerande arbetsgrupper. Kan samma gruppinneha fler faktorer? Den tidigare forskningen visar på hälsans aspekter för den välmåendemedarbetaren samt vad som kan skapa hållbar arbetsmiljö. Den lyfter även ledarskapets effekter för enarbetsgrupp samt kopplingar till maktstruktur och hur det ses vara mer lärande i anknytning till ettintersektionellt perspektiv. Tidigare forskning belyser likaså riktiga team och vad pseudo teamkarakteriseras genom olika faktorer inom grupper. Data som analyserats har tagits fram genom trefokusgruppssamtal med tre deltagare inom varje fokusgrupp där alla nio deltagare arbetade inomäldreomsorgen. Fokusgruppsträffarna hade som utgångspunkt deras arbetsvardag för att övergå tillgemensam diskussion gällande upplevelsen av faktorer att utgöra välfungerande arbetsgrupp. Därtilldiskuterades även upplevelsen av faktorer som kan inverka negativt på välfungerande arbetsgrupper.Materialet har analyserats i en tematisk analys samt inom teori i anslutning till teamperspektiv och fyragruppdefinitioner inom team samt med stöd av fyra dimensioner där team ställs emot pseudoteamperspektivet. Resultatet från studien indikerar på faktorer där gemensamma mål, tid för dialog ochkommunikation inom arbetsgrupper kan ses vara relevanta för en välfungerande arbetsgrupp, olikaledarskapsfaktorer ses också ha sin påverkan för en grupp. Studien pekar även på de faktorer som kananses vara avgörande kriterier kopplat till negativ inverkan för den välfungerande arbetsgruppen., The purpose of this study is to investigate work groups in elderly care and thus seek knowledge ofpossible factors that may or may not constitute well-functioning work groups. Can the same groupcontain more factors? The previous research shows the health aspects of the healthy employee andwhat can create a sustainable work environment. It also highlights the effects of leadership on a workgroup and links to power structure and how it is seen to be more learning in relation to anintersectional perspective. Previous research also highlights real teams and what pseudo teams arecharacterized by different factors within groups. The data was analyzed through three focus groupdiscussions with three participants in each focus group, where all nine participants worked in elderlycare. The focus group meetings had as a starting point their everyday work life to move on to a jointdiscussion regarding the experience of factors to constitute a well-functioning work group. In addition,the experience of factors that can have a negative impact on well-functioning work groups was alsodiscussed. The material has been analyzed in a thematic analysis and in theory in connection with the2team perspective and four group definitions within teams and with the support of four dimensionswhere teams are set against the pseudo-team perspective. The results of the study indicate factorswhere common goals, time for dialog and communication within work groups can be seen to berelevant for a well-functioning work group, various leadership factors are also seen to have an impacton the team. The study also points to the factors that can be considered as decisive criteria linked to thenegative impact on the well-functioning work group.

Att vara pedagog i förskolan kan vara ett stressfyllt yrke med höga krav, personalbrist och stora barngrupper. Den här studien har som syfte att undersöka hur rektorer och pedagoger på för-skolan kan skapa en sund arbetsmiljö och förebygga arbetsrelaterad stress och utmattnings-syndrom. Undersökningen har ett salutogent synsätt där fokus ligger på vad som fungerar bra på arbetet och i individens liv och inte på vad som fungerar mindre bra. Vi vill ta reda på hur pedagoger och rektorer uppfattar stress och vilka strategier som finns för att motverka arbets-relaterad stress. Detta förklaras genom resiliensperspektivet som handlar om att ta fram verktyg för att bygga upp en motståndskraft mot exempelvis stress. Vår metod är baserad på det feno-menografiska perspektivet för att ta reda på den variation av uppfattningar som finns om hur en sund arbetsmiljö ser ut och hur stress kan förebyggas i förskolan. Genom fenomenografiska intervjuer med rektorer och en enkät för pedagoger vill vi synliggöra olika uppfattningar om arbetsmiljön och stress på förskolor. Resultatet visar att pedagoger och rektorer har liknande uppfattningar om hur en sund arbetsmiljö bör se ut och hur den kan skapas. De har även lik-nande uppfattning om hur stress kan förebyggas. Skillnaden mellan pedagogers och rektorers uppfattningar är att de har olika syn på hur det ser ut i verkligheten i förskolans verksamhet. Medan pedagoger hävdar att rektorn inte är på plats för att ha en tydlig inblick i verksamheten menar rektorer att de ofta är på plats på förskolan. Det är svårt att veta hur verkligheten i för-skolans verksamhet ser ut eftersom olika uppfattningar synliggörs i undersökningen. För att få en djupare förståelse för uppfattningar om arbetsmiljö och stress i förskolans verksamhet syn-liggörs både rektorers och pedagogers perspektiv i undersökningen.

The purpose of this thesis is to develop understanding about: in what ways Swedish music artists become leaders for their followers from theories of Educational/Pedagogical Leadership; Music Artists’ perceptions of leadership and influence in a music-artist-follower-context; And the preconditions, opportunities and needs of learning on this topic amongst music artists. The background of this research is the importance of understanding these aspects in a rapidly developing society, where music artists are gaining more prominent roles and influence. Music artists, as a part of the celebrity- and influencer body, are since long recognized to have important influence over many areas of followers’/fans’ lives. Music industry research indicates that due to the digital development, individual music artists are reinforcing and increasing their influence over followers which to some extent are exploited and monetized. Parallell with this, Swedish music artists are considered by practitioners and researchers not to have any obligations, responsibilities nor leadership roles regarding their influence over their followers due to democratic values and artistic freedom. The understanding and theorizing of leadership is developing in new directions. Yet no holistic, interdisciplinary leadership research that analyzes music artists as leaders towards their followers, based on influence has yet been conducted. Therefore the understanding of in what ways music artists can be considered leaders towards their followers, and the content of this leadership is limited. The purpose of this thesis is researched through qualitative, semi-structured group interviews and one individual interview with a total of seven music artists, based on the following research questions: In what ways do music artists in Sweden become leaders for their followers from theories of pedagogical leadership?; What perceptions do music artists have regarding leadership and influence from a music artist- follower-pe

Studiens syfte är att närmare undersöka det ledarskap som synliggörs under ett medarbetarsamtal, med utgångspunkt i intervjuer med chefer. Ett delsyfte är också att belysa medarbetarsamtalets funktion i processer av organisatoriskt lärande på arbetsplatsen. För att uppnå studiens mål, har följande två frågeställningar formulerats: Hur synliggörs chefers ledarskap inom ramen för ett medarbetarsamtal? samt hur kan medarbetarsamtalet förstås som en del av ett organisatoriskt lärande? Studien har sin teoretiska bas i teorier om ledarskap och organisatoriskt lärande. I denna studie avspeglas detta inom ramen för de medarbetarsamtal som utspelar sig på olika arbetsplatser. Studien är gjord med en abduktiv ansats, och både det empiriska materialet och teoretiska ramverket ligger till grund för studiens analysarbete. Studiens empiri har utgjorts av nio respondenters utsagor, vilka har genomförts via semistrukturerade intervjuer och därefter analyserats och tolkats genom att identifiera olika teman. Resultatet synliggör olika typer av ledarstilar och vilken effekt de kan ha på det organisatoriska lärandet. Resultatet har även visat att ett organisatoriskt lärande förutsätter ett närvarande och engagerat ledarskap. För att förstå medarbetarsamtalet som en del av ett organisatoriskt lärande har resultatet visat att utveckling, reflektion och kommunikation ses som nyckelfaktorer för att främja lärande., The primary focus of this thesis is to examine in more detail the leadership that is made visible during a performance review, based on interviews with managers. A partial aim is alsoto shed light on the function of the performance review in processes of organizational learning in the workplace. A partial aim is also to shed light on the role of the performance review in processes of organizational learning in the workplace. To achieve the study’s goals,the following two questions have been formulated: How is managers’ leadership made visible within the framework of a performance review? and how can the performance review be understood as part of organizational learning? The study has its theoretical basis in theories of leadership and organizational learning. In this study, this is reflected within the framework of the performance reviews that take place in various workplaces. The study was carried out with an abductive approach, and both the empirical material and the theoretical framework were the basis for the study’s analysis work. The study's empirical evidence has been made up of the stories from interviews of nine respondents, which has been carried out via semi-structured interviews and then analyzed and interpreted by identifying different themes. The result identifies different types of leadership styles and the effect they can have on organizational learning. The results have also shown that organizational learning requires a present and committed leadership. In order to understand the performance review as part of organizational learning, the results have shown that development, reflection and communication are considered key factors for learning

Följande arbete baseras på en kvantitativ enkätstudie som syftade till att undersöka hurkvinnliga respektive manliga lärare ser på ledarskap i klassrummet, utifrån de aspekter avledarskapet lärarna ansåg vara särskilt viktiga respektive särskilt utmanande. Empirin samladesin med hjälp av en digital enkät som skickades ut till rektorer i tre kommuner, samt till trefacebookgrupper. Empirin analyserades sedan utifrån en bivariat analys för att kunna visa hurrespektive kön ser på ledarskap i klassrummet. Resultatet visade att de kvinnliga och manligarespondenterna generellt sett hade en liknande syn på viktiga respektive utmanade delar avledarskapet i klassrummet. Svaren kunde dock skilja sig åt gällande i vilken utsträckning de sågen aspekt som särskilt viktig respektive utmanande. Mot bakgrund av detta kunde vi draslutsatsen att de kvinnliga och manliga lärarna i vår studie, hade en syn på ledarskap som speglarbåde en uppgiftsorienterad och en socioemotionellt orienterad ledare.

This study aims to shed light on the relationship of organizational culture in practice and as it is portrayed in written policy. A case study was conducted by examining the culture of the coworkers from one unit. Data was collected through interviews and reading official policy documents. This was then analyzed through a lens of a theoretical framework made up of three parts; the four cornerstones of what builds a culture as presented by Edgar Schein, The competing values framework, and Public service motivation. The study shows that there was a clear connection between the culture such as it was described by the coworkers and in text. However, there was a disconnect between the perceived level of public service motivation in practice and text. This prompts a discussion about the role of public service motivation in the organizational culture of the public sector and how change can affect culture., Den här studien avser att belysa relationen mellan organisationskultur såsom den ser ut i praktiken och som den beskrivs i skriftlig policy. En case-studie genomfördes genom att undersöka kulturen hos medarbetare från en enhet. Data samlades in genom intervjuer och genom att läsa officiella policydokument. Detta analyserades sen med hjälp av ett teoretiskt ramverk som byggdes av tre delar; Edgar Scheins fyra grundstenar som bygger upp organisationskultur, The competing values framework, och public service motivation. Studien påvisar en tydlig koppling mellan kulturen som den beskrevs av medarbetarna och som denbeskrevs i text. Däremot skiljde sig nivån av public service motivation i praktik och text. Det här ledde till en diskussion kring rollen av public service motivation i organisationskulturen inom den offentliga sektorn och hur förändring kan påverka kulturen.

The focus and overall purpose of the study is to examine, from the perspective of employees, how supervisor leadership affects a work group. Furthermore, employees' experiences of leadership in the workplace and what they consider to be good leadership and what experiences they have of leadership in the workplace are examined. To obtain the empirical data for our study, we have used a qualitative method based on eight different informants in different occupational sectors. The theoretical perspective that the study is based on is Sveningsson and Alvesson's view of leadership (2010). It is complemented by two main concepts, transformational and transactional leadership (Northouse, 2013). To summarize, it can be noted how based on the empirical data, there are characteristics and leadership styles for supervisors that are beneficial in the workplace. Furthermore, trust, inclusion, security, dialogue, consideration and respect should characterize the workplace for leadership to be perceived as good.

Studien syftar främst till att undersöka förutsättningar respektive hinder i det fenomen av arbetsplatslärande som den lärande organisationen utgör. Teoretisk utgångspunkt är den organisationsteori av systemdynamisk karaktär som tillhandahållits av Peter Senge (1990). Genom en kvalitativ fenomenografisk forskningsmetod genomfördes digitalt sex semistrukturella intervjuer på varierande befattningsnivå inom olika organisationer. Den inspelade och därefter transkriberade empirin analyserades sedan tematiskt. Resultatet visar att samtliga intervjuade medarbetare i de olika organisationerna kan identifiera såväl förutsättningar som hinder i den egna organisationen. Nödvändiga element i den lärande organisationen som vision, struktur, kultur och ledarskap utgör, är ömsesidigt beroende av individens vilja att bidra till det strukturella lärandet. I resultatet visas att medarbetarna sammankopplar sina subjektiva upplevelser av förhållanden på den egna arbetsplatsen med nivån av sin egen ansträngning och vilja att bidra med lärande till organisationen. Vidare noteras att ett visst mått av lärande sker på samtliga arbetsplatser, på alla nivåer och synes inte vara beroende av formella utbildningskrav. Snarare tydliggörs de nödvändiga ingående elementen i en lärande organisation som avgörande för omfattningen och graden av lärandet. En lärande organisation kan alltså främjas eller hämmas beroende på hur väl de ingående beståndsdelarna av en lärande organisation är uppfyllda vilket är av pedagogiskt intresse för arbete med organisationsförändringar.

The guidance counselling within the adult education in Sweden is lacking in a wide range of qualitative measures. The aim was therefore to examine how principals perceive their leadership whilst organizing guidance counselling within the adult education. Previous research has shown that a close connection and cooperation between the principal and the guidance counsellor is beneficial, and that principals carry out hands-on, direct and collaborative leadership. They do not see the guidance counsellor as a leader even though the guidance programme requires the professional’s leadership. What is less known in earlier research is how principals perceive their leadership whilst organizing guidance counselling within the adult education. A phenomenographical study has therefore been conducted. The study results showed that the principals perceive their leadership based on giving the guidance counsellor an independence but they also perceive it as an inclusive, direct, indirect, reactive and supportive leadership. The results were analysed with a phenomenographical and understanding-based perspective. The study results have contributed with new knowledge and insight in the so far unexplored field that is adult education in relation to principals’ perceptions of organizing guidance counselling. The results show a wide range of different perceptions. The main finding is that principals perceive their complex role within the adult education as the main reason to not being able to fulfil guidance counselling as a whole-school approach. This is due to their limited time as their leadership role is highly administrative. Principals perceive therefore the organization of guidance counselling as organized by the guidance counsellor. Their leadership is therefore more reactive than preventive. Another finding is that principals perceive that guidance counsellors have similar competence to a leader, whereby they are equipped to lead their own work and the guidance interventions in t

Studiens syfte var att undersöka hur ledare upplever att ledarskapet skapar förutsättning för anställdas arbetsplatslärande samt hur ledarens ålder påverkar ledarskapet i relation till anställdas arbetsplatslärande. I ljuset av The full range of leadership theory besvarade studien hur ledarskapet bör utformas för att skapa förutsättning för anställdas lärande, hur ålder påverkar ledarskapet i relation till anställdas arbetsplatslärande samt vilka faktorer som bidrar till skillnaden mellan yngre och äldre ledares ledarskap. Studien genomfördes med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med ledare verksamma inom svenskt näringsliv. Resultatet visar att stor självkännedom, förmåga att motivera, intresse för den anställdes behov och kompetenser samt förmåga att tydligt förmedla mål och förväntningar är viktiga aspekter för att ledarskapet skall skapa förutsättningar för anställdas lärande. Ledare i olika åldrar besitter olika styrkor. Den äldre ledarens styrka är den erfarenhet en lång tid i yrkesrollen skapat medan den yngre ledaren besitter en fördel i sin teknikkunskap och teknikanvändning. Den äldre ledaren anses i något större utsträckning än den yngre ledaren använda ledarskapsbeteenden vilka skapar förutsättning för anställdas arbetsplatslärande. Slutligen anses erfarenhet, den tid ledaren vuxit upp i samt andras förväntningar vara faktorer vilka bidrar till skillnaden mellan yngre och äldre ledare., This study aims to investigate how leaders experience that leadership creates the conditions for employees' workplace learning and how the leader's age affects leadership in relation to employees' workplace learning. Based on The full range of leadership theory the study answered how leadership should be designed to create the conditions for employee development, how age affects leadership in relation to employees' workplace learning and what factors contribute to the difference between younger and older leaders' leadership. The study was conducted through seven semi-structured interviews with leaders active in Swedish enterprise. The results show that great self-awareness, ability to motivate, an interest in understanding the employee's needs and competencies and also the ability to clearly convey goals and expectations are important aspects for a leadership to create conditions for employees' development. Leaders of different ages possess different strengths. The strength of the older leader is the experience of a long time in the professional role, while the younger leader possesses an advantage in his great knowledge and use of technology. The result shown that the older leader uses to a greater extent than the younger leader a leadership behavior that benefit employees' workplace learning. Finally, experience, the time a leader grew up in and expectations of others are considered to be the factors that create the difference between younger and older leaders.

Förskolepersonalens lednings- och ansvarsroller har förtydligats i samband med nya statliga riktlinjer och en ny läroplan, reviderad (2018) då förskolepersonal med olika befattningar visat svårigheter att uppfylla förskolans läroplan, mål och uppdrag. Tolkningen av det nya uppdraget varierar från förskola till förskola. Därför är det viktigt att undersöka hur förskolepersonalen uppfattar de förändringar som skett sedan förskolans läroplan (2018) blev det nuvarande styrdokumentet. Ett ämne som är både relevant och viktigt att undersöka. Studien bygger på tre frågeställningar. Hur rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare uppfattar sitt uppdrag i relation till förskolans förändrade uppdrag i läroplanen. Den andra frågan problematiserar vilka förändringar i fråga om ledning och ansvarsfördelning av verksamheten uppfattas av rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare som skett i förskolans praktik. Den sista frågan utgår från hur rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare uppfattar fördelningen av undervisningsansvaret och hur förändringar har påverkat hur personalen tolkar förskolans processkvalitet och undervisning i praktiken. Utgångspunkten för studien är systemteori, som tittar på helheten, relationer, sammanhang och mönster. Ledarskap ur ett systemteoretiskt perspektiv undersöker motsättningar mellan teori och praktik, mellan vad som sägs och görs. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal inom ett urval av förskolor. Den första frågan i resultatet utgår från förskolepersonalens tolkning av uppdraget kopplat till "tydligt uppdrag", "undervisning" och "ansvarsroller". "Uppdraget" uppfattas tydligt. "Undervisning" och "ansvarsroller" tolkas olika av förskolepersonal men förskollärares ansvar har förtydligats. Arbetslagets ansvar anses nu utföras tillsammans och dagbarnvårdarens titel ska skrivas ut i förskolans läroplan. Den andra frågan utgår från ledarskap och ansvarsroller i praktiken och förknippas med, The preschool staff's management and responsibility roles have been clarified in connection with new state guidelines and a new curriculum, revised (2018) as preschool staff with different positions have shown difficulties in fulfilling the preschool curriculum, goals and assignments. The interpretation of the new assignment varies from preschool to preschool. Therefore, it is important to examine how the preschool staff perceives the changes that have taken place since the preschool curriculum (2018) became the current governing document. A topic that is both relevant and important to investigate. The study is based on three issues. How principals, preschool teachers and childminders perceive their assignment in relation to the preschool's changed assignment in the curriculum. The second question problematizes what changes in terms of management and division of responsibilities of the activities are perceived by principals, preschool teachers and childminders that have taken place in preschool practice. The last question is based on how principals, preschool teachers and childminders perceive the distribution of teaching responsibilities and how changes have affected how staff interpret the preschool's process quality and teaching in practice. The starting point for the study is systems theory, which looks at the whole, relationships, context and patterns. Leadership from a systems theory perspective examines contradictions between theory and practice, between what is said and done. The study was conducted with a qualitative approach and through semi-structured interviews with preschool staff within a selection of preschools. The first issue in the result is based on the preschool staff’s interpretation of the assignment associated with “clear assignment”, “teaching” and “responsibility roles”. The “assignment” is clearly perceived.“Teaching” and “responsibility roles” are interpreted differently by preschool staff but preschool teacher’s responsibilities have been

Lärares ledarskap är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning, där ett väl fungerande ledarskap är en förutsättning för att kunna bedriva framgångsrik undervisning. Denna studie har utformats som två case-studier där en grundskollärare samt en gymnasielärare intervjuats gällande deras uppfattningar om utmaningar med ledarskapet i klassrummet. Studien ämnar även att undersöka lärarnas syn på hur de kan hantera dessa utmaningar. Studien har en induktiv prägel, där teori valts beroende på resultatets karaktär, formulerat utifrån analys av undersökningens data. Resultaten visar att organisatoriska förutsättningar, exempelvis elevgruppers storlek, begränsar och försvårar lärarnas ledarskapsutövning, främst gällande individanpassningsarbetet samt det sociala arbetet. Det visar även på eventuella brister gällande lärarnas kompetens och en av lärarnas erfarenhet. Resultaten visar även att lärarnas hantering av utmaningarna skiljer sig åt men att båda anser att förbättrade organisatoriska förutsättningar kan underlätta deras ledarskapsutövning.

I denna studie har vi undersökt hur ledare i säljorganisationer beskriver att de skapar förutsättningar samt vilka strategier de använder sig av när det kommer till medarbetarnas lärande och utveckling. Vidare har vi undersökt hur ledarna beskriver sig själva i relation till medarbetarnas lärande och utveckling samt vad lärande har för betydelse för organisationen. Material till studien insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med de ledare som deltog. De teoretiska ramverk som användes var erfarenhetsbaserat lärande, ledarskap för lärande samt det humanistiska och det ledningsrationella perspektivet. Vi har tittat på den insamlade empirin för att hitta både avvikelser och mönster mellan respondenternas upplevelser och uppfattningar för att sedan dra en allmängiltig slutsats, vilket kan liknas vid en induktiv ansats. Resultatet visar att ledare ser sig själva som ansvariga för medarbetarnas lärande och utveckling men att de endast har möjlighet att påverka lärandet och utvecklingen till viss del då individens egen vilja, engagemang, motivation eller nyfikenhet är avgörande för om lärande kommer äga rum. Vidare framkom det även att det finns olika ledarskapsstilar och roller som ledaren växlar mellan samt att ledaren använder sig av olika strategier för att skapa förutsättningar och underlätta lärande och utveckling hos medarbetarna. Lärande fann vi sker till stor del i informella miljöer och i det dagliga arbetet där formella lärandemiljöer fungerar som en stöttning i lärprocessen. Slutligen kunde vi konstatera att respondenterna beskrev att lärande och utveckling har en betydelse för organisationen både i form av ekonomisk vinning men också en mer välmående arbetsplats där individer mår bra och vill stanna kvar på., In this study, we have examined how leaders in sales organizations describe that they create prerequisites and what strategies they use when it comes to employees' learning and development. Also, we have examined how these leaders describe themselves in relation to employees' learning and development and what significance learning has for the organization. The material of the study was collected through seven semi-structured interviews with the leaders who participated. The theoretical frameworks used were experiential learning, learning-oriented leadership as well as the humanistic and the management rational perspective. We have looked at the collected empirical data to find both deviations and patterns between the respondents' experiences and perceptions to then make a general conclusion, which can be considered an inductive approach. The results show that leaders see themselves as responsible for employees' learning and development, but that they only could influence learning and development to some extent as the individual's own will, commitment, motivation or curiosity is decisive for whether learning will take place. Furthermore, it also emerged that there are different leadership styles and roles that the leader alternate between, and that the leader uses different strategies to create conditions and facilitate learning and development among employees. We found that learning takes place largely in informal environments and in the daily work where formal learning environments function as a support in the learning process. Finally, we could state that the respondents described that learning and development have an impact on the organization both in terms of financial gain but also a more prosperous workplace where individuals feel good and want to stay.

The purpose of this study was to answer three questions and to provide in-depth knowledge of how a company in the sales industry works to improve motivation and skills development. The focus of the study is directed with the help of Hertzberg's two-factor theory towards how the company develops competence, how managers motivate their employees and how the competence of the employees is preserved. I used semi-structured interviews at a large company in the sales industry. I then analyzed the results with support from Herzberg's two-factor theory and found patterns in the interviews with the managers and employees about both competence development and motivation. Herzberg's hygiene and motivation factors are the study's analytical tools for seeing what motivates and develops competence within the company.The company I investigated is in the car sales industry and it requires a lot of training, as you cannot sell without knowledge of the cars. The managers said that as a salesperson, you start with a two-week training period and then get a mentor to help you for the first couple of weeks. During the year, suppliers come and hold educational days with the employed sales people so that the knowledge is maintained and renewed. In order to develop, the sales people work with certain longer educations that are partly web-based, but also a few days of education at another location to become certified. Managers also say that they usually eavesdrop on their salespeople when they sell in order to subsequently give feedback, both positive and negative criticism, so that they can develop and become more motivated in their work, this is a good and easy way to train their salespeople to become even better. It also gives managers an opportunity to show that they are there for their employees.The sales people elaborate about the educations they attend continuously and that you get a certificate. They say that it is generous with training at the company, and appreciate the opportunity, Syftet med denna studie var att besvara tre frågeställningar och att komma med fördjupad kunskap om hur ett företag inom försäljningsbranschen verkar för motivation och kompetensutveckling. Studiens fokus riktas med hjälp av Hertzbergs tvåfaktorsteori mot hur företaget kompetensutvecklar, hur chefer motiverar sina medarbetare och hur kompetensen hos medarbetarna bevaras. Jag använde semistrukturerade intervjuer på ett stort företag i försäljningsbranschen. Jag analyserade sedan resultatet med stöd i Herzbergs tvåfaktorsteori och hittade mönster i intervjuerna med cheferna och anställda om både kompetensutveckling och motivation. Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer är studiens analysredskap för att se vad som motiverar samt kompetensutvecklar inom företaget. Företaget jag undersökte är inom bilförsäljningsbranschen och den kräver mycket utbildning, då du inte kan sälja utan kunskap om bilarna. Cheferna berättade att som säljare börjar man med en två veckors utbildning sedan får de en mentor som hjälp den första tiden. Under året kommer leverantörer och håller utbildningar med de anställda säljarna så att kunskapen uppehålls och förnyas. För att utvecklas jobbar säljarna med vissa längre utbildningar som dels är webbaserade, men också några dagars utbildning på annan plats för att bli certifierade. Cheferna berättar också att de brukar tjuvlyssna på sina säljare när de säljer för att i efterhand kunna ge feedback både positiv och negativ kritik så att de kan utvecklas och bli mer motiverade i sitt arbete, ett bra och enkelt sätt att träna sina säljare att bli ännu bättre. Det ger också cheferna en möjlighet att visa att de är på plats och där för sina anställda. Säljarna berättar om utbildningarna de åker på kontinuerligt och att man får certifikat. De berättar att det är generöst med utbildningar på företaget, och uppskattar möjligheten att utvecklas och det motiverar säljarna att kontinuerligt få utvecklas. De känner att deras cheferser dem och att de har bra

Inledningsvis diskuteras begreppet organisationskultur och vad som krävs för att kunna skapa en sådan. Ledarskap och ett speciellt ledarskapsbeteende är två faktorer som sägs vara viktiga för att skapa en organisationskultur. Fallstudiens övergripande syfte är att ingående studera organisationskulturen i det utvalda företaget. I synnerhet, relationen mellan ledarskap och organisationskultur. Studien antar ett holistiskt perspektiv med utgångspunkt i både chefers och medarbetares skildringar. Syftet har sedan brutits ner i frågeställningarna: Vad kännetecknar organisationskulturen på företaget? och Vilken betydelse har ledarskapet i företaget på dess organisationskultur enligt chefer och medarbetare? För att besvara frågeställningarna utfördes sex semistrukturerande intervjuer varav tre medarbetare och tre chefer ur det specifikt utvalda företaget. Den insamlade empirin från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av att finna koder i materialet som hade ett samband med varandra. Därefter arbetades teman och dess beskrivningar fram utifrån de koder som funnits. Denna metod kallas tematisk analys. De teorier som studien utgått ifrån är dels Schein’s teori och de tre nivåerna av organisationskultur samt Bass teori om det transformativa ledarskapet. Resultatet av fallstudien visade att organisationskulturen upplevs ha en familjär stämning, där alla ställer upp och hjälps åt. Kulturen visade sig samtidigt präglas av ett högt tempo, ett stort driv och en viss känsla av distans gentemot ledningen. Ledarskapets betydelse för organisationskulturen ansågs påtaglig, där faktorer som skapandet av möjlighet till utveckling, erbjuden uppmuntran, känna sig sedd och involveras i vad som sker i företaget var återkommande.

Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle och i förskolans styrdokument benämns det tydligt att verksamheten ska arbeta med digitala verktyg. Studiens syfte är att få en inblick i rektorers och förskollärares uppfattningar om deras ledarskap i relation till digitala verktyg i förskolans verksamhet. Tre rektorer och tre förskollärare har under studien intervjuats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv. Fenomenologin är en erfarenhetsfilosofi som utgår ifrån det subjektiva vilket innebär att allt vi människor upplever, erfar, tänker och känner bildar vår uppfattning om världen. Resultatet av studien visar att respondenterna har olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med hjälp av IKT. Intresse för digitala verktyg, geografiskt läge i landet och ekonomi är faktorer som träder fram som påverkar undervisningen av IKT i förskolan. Studien visar också att det finns en samsyn hos rektorerna och förskollärarna kring utmaningar, begränsningar och för-och nackdelar med digitala verktyg och samhällets växande digitalisering.

Syftet med den här studien är att undersöka på vilket sätt mellanchefer upplever att medarbetarenkäter kan vara ett verktyg för förändring och utveckling med utgångspunkt i kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Medarbetarenkäter är ett diskuterat ämne som rymmer olika åsikter. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: Med fokus på den psykosociala arbetsmiljön, Vad anser mellanchefer är syftet med medarbetarenkäter?, Hur upplever mellanchefer att resultatet av medarbetarenkäterna tas om hand och används i förändringsarbetet? samt Vilken roll får resultatet av medarbetarenkäter i arbetet med att driva förändringsprocesser, enligt mellancheferna? Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på intervjuer med sju mellanchefer i omsorgsförvaltningen, där samtliga har minst tre års erfarenhet av att arbeta med medarbetarenkäter som verktyg. Teorier som används är Kurt Lewins förändringsmodell samt Karaseks & Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Dessa används för att förstå det empiriska materialet och sätta studien i en vetenskaplig kontext. Studiens resultat visar att mellanchefer upplever att syftet med medarbetarenkäter är att fånga upp medarbetarnas åsikter, att mäta den psykosociala arbetsmiljön, att fungera som en temperaturmätning och ett komplement till andra verktyg. Vidare beskriver många att syftet uppnås om chefen arbetar med den på rätt sätt, vilket inte alltid görs. Resurser som tid och pengar påverkar och stoppar ofta arbetet med medarbetarenkäterna. Vidare upplever många av respondenterna att hur resultatet av medarbetarenkäterna tas om hand beror på hur de själva, cheferna, kommunicerar ut syftet, resultatet samt hur de får medarbetarna engagerade i processen. Efterarbetet och eget ledarskap har en stor betydelse i respondenternas upplevelse kring hur enkäten faktiskt leder till förändring och utveckling på arbetsplatsen. Det verkar även vara chefen som är, The purpose of this study is to investigate the way in which middle managers feel that employee surveys can be a tool for change and development based on the psychosocial work environment. Employee surveys are a discussed topic that contains different opinions. Based on the purpose, three questions have been formulated: With a focus on the psychosocial work environment, what do middle managers think is the purpose of employee surveys?, How do middle managers feel that the results of the employee surveys are taken care of and used in the change work? and What role does the result of employee surveys play in the work of running processes, according to the middle managers? The study is qualitative and has been conducted through semi-structured interviews. The empirical material is based on interviews with seven middle managers in the care administration, all of whom have at least three years' experience of working with employee surveys as a tool. Theories used are Kurt Lewin's change model and Karasek´s & Theorell's requirements-control-support model. These are used to understand the empirical material and put it in a scientific context. The results of the study shows that middle managers feel that the purpose of employee surveys is to capture the employees' opinions, function as a yardstick for the psychosocial work environment, that is, function as a temperature measurement and a complement to other tools. Furthermore, many describe that the purpose is achieved if the manager works with it in the right way, which is not always done. Resources such as time and money often affect and stop the work with the employee surveys. Moreover, many of the respondents experience that how the results of the employee surveys are handled depends on how they, the managers, communicate the purpose, the results and how they get the employees involved in the process. The follow-up work and own leadership are of great importance in the respondents' experience of how the survey actual

Denna studie har syftat till att öka kunskaperna om olika ledarskapsstrategier för att skapa studiero i klassrummet. Syftet ämnades att uppnås genom analys av beskrivningar och resonemang kring strategier från erfarna lärare och mindre erfarna lärare. Detta har gjorts genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre lärare med mer än 20 års erfarenhet och tre lärare med mindre än två års erfarenhet av läraryrket. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den teoretiska grund som studien vilar på och ämnade att undersöka vilka aspekter av läraryrket lärare tycker är viktiga för att skapa studiero i klassrummet, samt vilka strategier som används för att studiero ska uppnås. För att kunna kategorisera och analysera resultatet har studiens teoretiska ramverk utgått ifrån olika teorier om ledarskap och motivation. Resultatet analyserades komparativt, först erfarna lärare och mindre erfarna lärare var för sig, sedan jämfördes resultaten mellan grupperna för att finna likheter och skillnader i val av resonemang. Analysen av resultatet visade på att de intervjuade lärarna hade en relativt enhällig syn på vad studiero innebär och hur den ska uppnås. De intervjuade lärarna menade att studiero kan främjas av relationsbyggande arbete, förebyggande arbete och motivationsarbete. Resultatet visade på skillnader i vilken uträckning de intervjuade lärarnas skolor arbetade med frågor angående studiero på organisatorisk nivå. Dock kunde inte resultatet visa på några betydande skillnader i val av resonemang mellan de intervjuade grupperna angående hur den enskilde läraren arbetar för att skapa studiero.

This is a qualitative study from a leadership perspective. The purpose of this study is to gain knowledge about how leaders within a trade union are affected by the sudden and forced change from leading mainly workplace-based work to lead through teleworking, with a special focus on the changed work environment. The sudden change is the covid-19 pandemic. To answer the purpose, following questions has been used: How do leaders lead their employees when teleworking? What challenges in leadership do leaders highlight when teleworking? What leadership qualities are considered valuable according to the leaders when teleworking? How do leaders satisfy their own and employees work environment in a change that has led to only teleworking? To collect the empirical material, nine leaders within one of Sweden´s largest trade unions have participated in semi structured interviews. In compiling of the results, the empirical material has been thematized and coded. To analyse the empiric material, sociocultural theory, based of Roger Säljö´s interpretation with physical- and intellectual tools, has been used in combination with transformative leadership. The results of the study show that leaders experience challenges in reading the behaviour of the employee, as the physical social interaction has disappeared. The spontaneous meetings are replaced by booked meetings with increased frequency. The physical meetings become digital and are separated for different purposes such as group meetings, individual meetings, and coffee meetings. The work environment is checked orally if any efforts as physical aids or psychosocial support are needed. The results also show that the leaders have learned new ways of working to adapt to the new context of teleworking.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer påverkas av rådande krissituation orsakad av Covid-19 och vad det får för konsekvenser för deras ledarskap för lärande. Detta görs genom forskningsfrågorna: “Hur upplever chefer att deras roll påverkas av rådande krissituation?”, “Hur arbetar chefer med samt skapar förutsättningar för lärande i rådande krissituation?” samt “Vilken typ av lärande främjar chefer i rådande krissituation?”. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter från olika arbetsplatser och branscher, där samtliga har personalansvar samt ansvar för medarbetares lärande och utveckling. Resultatet har analyserats genom en deduktiv tematisk analys med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk: Två typer av ledarskap för lärande (Wallo, 2008). Resultatet visar att informanternas ledarskap för lärande och rollen som chef framförallt påverkas av distansarbete, förändrade anställningar och oro bland medarbetarna. Gällande aktiviteter delger cheferna att såväl planerade som spontana aktiviteter ställs in, men att framförallt de spontana lärandetillfällena uteblir. För att fortsätta skapa förutsättningar för lärande, menar cheferna att det krävs mer planering än vanligt och att möten är en viktig lärandeinsats för kunskapsdelning, informationsutbyte och uppföljning kring såväl arbetsuppgifter som oroskänslor. Många chefer i vår studie beskriver framförallt information och grundläggande kunskap som avgörande och högt prioriterade i rådande krissituation. Resultatet i vår studie visar även att många ledare alternerar mellan såväl roller som de olika ledarskapsstilarna för lärande., This qualitative study aims to contribute with knowledge about how managers are affected by the current crisis caused by Covid-19 and how it has had consequences for their leadership for learning. This is done through the research questions: "How do managers experience that their role is affected by the current crisis situation?", "How do managers work with and create the conditions for learning in the current crisis situation?" and "What kind of learning do managers promote in the current crisis?". The survey was conducted through semi-structured interviews with seven informants from different workplaces and industries, all of whom have staff responsibility and responsibility for employee learning and development. The result has been analyzed through a deductive thematic analysis based on the study's theoretical framework: Two types of leadership for learning (Wallo, 2008). The result shows that the informants' leadership for learning and their role as manager is mainly affected by distance work, changed employments and concern among the employees. Regarding activities, managers describe that both planned and spontaneous activities are cancelled, especially the spontaneous learning opportunities are absent. In order to continue creating the conditions for learning, the managers believe that more planning is required than usual and that meetings are an important learning activity for knowledge sharing, information exchange and follow-up, regarding both tasks and feelings of concern. Many managers in our study primarily describe information and basic knowledge as crucial and highly prioritized in the current crisis situation. The results in our study also show that many leaders alternate between both roles and different leadership styles for learning.

The purpose with this paper is to provide more knowledge about crisis management in the hotel industry due to the outburst of the ongoing coronapandemic in beginning of 2020. The study is based on qualitative research interviews with management and employees from several hotels within a hotel chain. This paper is based on Söderströms (1996) theory of organizational learning, Hugelius and Tapanis (2017) preparation of David Alexanders (2002) crisis management cycle and Hugelius and Tapanis (2017) theory of leadership in crisis. Results showed that the hotel chain have an overall emergency response plan, and also training and exercises for different types of crisis situations. However, these type of preparations are not designed for crisis situations of character like the coronapandemic, although there is still some knowledge to gain. At present, crisis management has mainly been about cutting back on resources, being present and supporting the employees. So far, employees have been generally satisfied with the management's work during this crisis situation.

Denna studie undersöker en kulturell föreställning om vad som kännetecknar en bra ledare, såsom den kommer i uttryck i självhjälpslitteratur för ledare. Självhjälpslitteratur för ledare indikerar vilken funktion ledarskap har i den samtida kulturen samt hur de framställs som goda ledare. Studien har genomförts med utgångspunkt i Max Webers teori om auktoritet som presenteras i boken Ekonomi och samhälle (1983) genom en hermeneutisk tolkning av fem stycken storsäljande ledarskapsböcker för att undersöka föreställningen av vad en god ledare är idag. Sammanfattningsvis har det framkommit att det finns ett stort utrymme för karismatiska ledare i vår kultur. Utifrån de aspekter som studien identifierat visar det sig att den ideala ledaren är en person som ser till att bejaka individers olikheter i form av att vara accepterande. Ledaren är en person som är lyhörd på dessa individers olika behov och tar ansvar för att upprätthålla rättvisa på arbetsplatsen. Ledaren är också omhändertagande på så vis att den tar ansvar för att utbilda och uppfostra de anställda i önskad riktning samtidigt som den är empatisk och värnar om den personliga integriteten och tryggheten på arbetsplatsen. Slutligen värnar ledaren om relationsbyggande och goda relationer.

The aim for this master’s thesis is to explore and explain how vicars and chairmen of church councils understand the role and tasks of the vicar in large and middle-sized multi-parish benefices in these new and bigger organizations that took shape after the organizational change 2014 in Church of Sweden. The study is based on interviews with six vicars and four chairmen in four large and two middle sized multi-parish benefices in four different dioceses. For the theoretical framework, Mintzberg’s configurations have been used with a special emphasis on the divisionalized/diversified configuration. The result of the study shows that both vicars and chairmen think the role of the vicar is obvious and indistinct at the same time. It is distinct in that way that there is “Kyrkoordningen” which is Church of Sweden’s official legal framework which is about Church of Sweden’s faith, confession and creed. It also states what a parish has to do; celebrate worship, carry out education, exercise social welfare work and mission, but it doesn’t say how much or how. The vicar needs a driving force, a wish to move the organization into the future and should have visions without forgetting what the mission, the core, is. Most of the informants also consider the vicar to be a spiritual leader. A strength as well as a weakness is the size of the organization. Some of the strengths are about having all the resources an organization has need of as well as a deficit of vulnerability. The new organizational form makes it possible for the vicar to become the organization’s face outward as well as the unifying force for the inward. The weakness is about the inertia in the organization with decision-making procedures that can be long and unnecessary complex. There is a complexity in the relationship with the diocese that also has its root in the size. The organizational structure about governing och leading, how does it affect the vicars and chairmen? Almost all the informants think there i, Syftet med uppsatsen är undersöka och förklara hur kyrkoherdar och kyrkorådsordföranden i Svenska kyrkan uppfattar kyrkoherdens roll och uppgifter i de nya och större pastoraten som bildades efter 2014. Studien bygger på sex intervjuer med kyrkoherdar och fyra kyrkorådsordföranden från stora och mellanstora pastorat i Svenska kyrkan. Med hjälp av Mintzbergs konfigurationer med betoning på den divisionaliserade/diversifierade organisationen analyseras organisationens påverkan på ledarskapet och vice versa. Om kyrkoherdens roll och uppgifter anser de flesta att kyrkoherden ska leda arbetet i pastoratet, hålla ihop organisationen, vara pastoratets ansikte utåt och inspirera medarbetare, förtroendevalda och frivilliga i organisationen. Kyrkoherdens ska dessutom vara visionär, kunna delegera och ansvara för arbetsmiljön. Sedan anser de flesta också att kyrkoherden ska vara en andlig ledare men hur kyrkoherdarna ser på det andliga ledarskapet skiljer sig åt. De styrkor som finns i organisationen är storleken som möjliggör kompetenta stödfunktioner, minskad sårbarhet och resurskoncentration och en gemensam funktion i kyrkoherden som kan tala för hela pastoratet. De svagheter som uppmärksammas har också med storleken att göra. Storleken innebär fler beslutsled som leder till en tröghet i organisationen. Dessutom är det svårt att hitta fungerande samverkans- och kommunikationsformer. I relation till stiftet är storleken också problematisk. De flesta anser att det finns en klar skillnad mellan att styra och leda, kyrkoherden leder pastoratets verksamhet och kyrkorådet styr under ledning av kyrkorådets ordförande. Både kyrkoherdar och kyrkorådsordförande anser att de har en god eller mycket god relation till varandra. Respekt och tillit är ord som intervjuerna andas. De flesta kyrkoherdar och ordförande verkar anse att det har gjorts ett omfattande förarbete och några av pastoraten började innan samfälligheternas upphörande att fundera över framtiden och hur man på bästa sätt

Leadership in choreographic processes have not received enough academic attention. An unwillingness and unfamiliarity to use the concept of leadership can be discerned in artistic contexts, despite the impact leadership has on, for example, learning and socialization into the roles of dancers, students, choreographers and teachers. The purpose of this study was therefore to contribute with knowledge about leadership practice in choreographic processes. The study was based on a process-ontological perspective on leadership practice. Such a perspective can encompass many of the desires of decentralizing approaches to leadership/artistry that have emerged through the reading of previous dance theoretical research. The perspective means that leadership is seen as a process, localized to the practice where it occurs through social interactions that, moment-by-moment, generate direction and clearing for action. Clearing for action is to be understood as an action (to clear for action) but also as a space (a clearing for action) from which certain actions becomes more or less possible and/or limited. The direction might be going in different trajectories, in relation to the moment-by-moment clearing for action. The study was based on a qualitative research approach. Four case studies were chosen for examination. Each case corresponded to a choreographic process in a project aimed at creating dance for the stage. Semi-structured interviews were the main method for compiling data. The interview guide was inspired by the Critical Incident Technique (CIT) because leadership, as defined from the chosen perspective, could be clearly studied during critical events. The interviews were conducted with a choreographer and at least one dancer for each case. A deconstruction was made of the critical events identified in the stories of the respective choreographic processes. The definition of leadership was operationalized by examining constructions of positions (constructions of perso

Ledarskap inom förskolans verksamhet är ett komplext ämne. Det finns forskning om ledarskap med barngrupp, något som vittnar om att man är överens om att förskollärare ska leda barnen. Hur ledarskapet ska se ut är däremot mer diffust. Det finns mindre forskning om ledarskap i arbetslag, något som vittnar om att man inte är överens om att förskollärare ska leda arbetslagskollegor och hur detta eventuella ledarskap ska genomföras. Syftet med den här studien var att undersöka och försöka förstå om förskollärare anser att de är ledare i arbetslaget. Vi ville också undersöka och försöka förstå om det råder samsyn över vad som är bra ledarskap i barngrupp och med kollegor i arbetslaget. För att undersöka det här genomförde vi en enkätstudie med 78 förskollärare. I analysen av vår insamlade data utgick vi från den situationsanpassade ledarskapsteorin vars innebörd är att ledarskapet måste vara flexibelt och se olika ut i skilda situationer. Studiens resultat visade att det inte råder samsyn bland förskollärarna över vad som är bra ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Många av förskollärarna ansåg att ledarskapet handlar om att leda unika individer. Att det inte råder samsyn beror också på att de sällan pratar om det och att samtalen försvåras på grund av de olika utbildningsbakgrunder, ibland ingen utbildning alls, som finns inom ett arbetslag. Förskollärarnas förtydligade ansvar blev ibland sekundärt till vikten av att ha en demokratisk arbetsplats. Förskollärarna i vår studie upplevde ledarskap gentemot barnen som enklare och tydligare, vilket sannolikt beror på att det är det de har utbildning för. De egenskaper som förskollärarna i studien tillskrev ett bra ledarskap såg mycket lika ut när det gäller ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Vad vi slutligen har dragit för slutsats utifrån studiens resultat är att ledarskapet inom förskolans verksamhet är komplext.

The Swedish model is a concept that over time has become widely known. Lately, the first thing that springs to mind may be the way Sweden has handled the pandemic of covid-19. Originally however, the Swedish model is an attempt develop a strategy of cooperation between conflicting interests. It has a long history in the relationship between employers and employees and also more structurally, between labour unions and the employers’ association, as well as between government and various interest organisations. The Swedish Sports Confederation (SSC) is a membership organisation of 72 special federations of sport. In addition, it disperses the government funding to sports and hence has a relationship with the state where the government has particular interest in how sport delivers on the government targets for sport. As a member organisation however, the SSC is governed by its members. The question then arises: does the government funding and the state’s expectations influence how sport is governed even though it is an independent organisation? This study based on a theory of leading change, where leadership is categorised in eight steps examines to what extent and how leadership surfaces in the relationship between the SSC and its members. How can this leadership be described and understood? The method used is a study of documents, more explicitly propositions from the board to the general assembly of the confederation, documents for discussion in workshops and documents containing information and knowledge pertinent to the process. All the documents that were studied have been presented by the board to the members between the years 2013 and 2019. Analysis were quantitative where leadership that could be identified as one of the eight categories of the model was marked in a specially developed protocol and thereafter summarised to determine the extent of leadership that occurred, and qualitative where sections of text that related to the steps of the model were analys, En ideell medlemsorganisation styrs av organisationens medlemmar genom beslut på årsmöte. Om samma organisation mottar bidrag för sin verksamhet, med förväntningar på effekter som verksamheten ska ha – hur påverkas då organisationen? Denna uppsats finner sin bakgrund i en ideell organisation, Riksidrottsförbundet (RF), som under lång tid ingått ett korporativt samröre med staten. En av RF:s uppgifter är att, tillsammans med sina medlemmar, leda den idrottsliga utvecklingen. I ljuset av en teori om ledarskap i förändring där åtta steg identifierats som nödvändiga i en sådan process analyseras RF:s ledarskap i relation till medlemmarna. I vilken utsträckning och på vilket sätt framträder ledarskap? Hur kan detta ledarskap beskrivas och förstås? Studien är gjord i form av en dokumentstudie där besluts-, diskussions- och kunskapsunderlag som RF presenterat för sina medlemmar under perioden 2013–2019 studerats och analyserats. Denna period kan sammanfattas som idrottsrörelsens strategiarbete, med inriktning på fem övergripande mål 2025. Analysen har dels skett kvantitativt där ledarskap som kunde kategoriseras till någon av de åtta steg som återfanns i teorin noterades i ett särskilt utvecklat protokoll och därefter sammanställdes när det gäller omfattning, dels kvalitativt där identifierade textstycken härletts till den teoretiska modellens åtta steg. Ledarskapet har sedan beskrivits utifrån hur modellens olika steg använts och inte använts. Resultatet av analysen visar att RF lagt stor vikt i periodens början på att etablera en känsla av att förändring är nödvändig och brådskande. Dock har betoningen på detta minskat längs vägen. Under hela processen har RF haft stort fokus på involvering, samt vad som ska uppnås och hur det ska göras. Från mitten av processen och framåt kan också noteras ett större fokus på kommunikation kring förändringsprocessen. RF har inte i processen identifierat någon mindre ledande koalition, skapat några kortsiktiga resultat eller befäst framg

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare resonerar om arbetet med mottagandet av en ny skolklass. Ämnet är relevant att undersöka närmare eftersom lärare har viss professionell frihet att själva utforma sin undervisning, vilket kan medföra såväl likheter som skillnader i val av arbetssätt och förhållningssätt. Studien ämnar besvara följande tre frågeställningar: Hur ser det förberedande arbetet ut inför mottagandet av en ny skolklass? Vad fokuseras den första tiden med en ny skolklass? Vad kännetecknar lärarnas ledarskap den första tiden med en ny skolklass? Relationell pedagogik utgör studiens teoretiska utgångspunkt och är ett perspektiv på utbildning som håller på att ta form såväl i Sverige som internationellt. Teorin intar ett relationellt synsätt på utbildning där människan ses som en relationell varelse och utbildning, undervisning och lärande ses som relationsprocesser. I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer med grundskollärare från två medelstora kommuner i Sverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt. Studiens resultat påvisar att samtliga lärare genomför förberedande arbete inför mottagandet av en ny skolklass. Det förberedande arbetet kan delas in i kategorierna överlämningssamtal, förbereda material och det logistiska samt att presentera sig för skolklassen och genomföra en enklare uppgift. Den första tiden med en ny skolklass ägnar lärarna åt att etablera regler, rutiner och klassrumsstrukturer, arbeta med värdegrund och bemöta elevernas förväntningar samt att skapa relationer. Gällande lärarnas syn på sitt ledarskap anses det viktigt att vara tydlig och konsekvent samt sträng men snäll. Flera lärare lyfter fram svårigheten att hitta en balans mellan att vara personlig och privat. Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att lärarna både i det förberedande arbetet och den första tiden med skolklassen både värdesätter och strävar mot att främja goda relationer. Lärarna tar sitt ansvar i och för

In the Church of Sweden, the head of the educational activities is usually not a church, or parish, educator, nor a teacher. One purpose of the 2014 educational reform was to clarify the role and mission of the education officer (församlingspedagog). The roll of the education officer as leader has not been highlighted. The purpose of this present study is to elucidate if some of the education officer’s leadership in the Swedish Church can be called educational leadership and to what extent the school’s definition of educational leadership can be applied in this context. If so, how can educational leadership be understood, conditioned and realized in practice, that is, in the church context. The thesis is based on a qualitative study with interviews of education officers, who are in a leading position of theeducational activities, and their managers. Theoretical starting points have been Ärlestigs and Törnsén’s model for school leaders’ educational leadership. Another starting point is Berg’s model to explore the freedom and limitations of the leadership activities. The education officer’s leadership consists of two parts, one as a manager and one as a leader. The tension between these two is obvious as the role of a manager is clear and the one as leader is unclear. Ärlestigs and Törnsén’s model consists of three parts that together constitute the educational leadership of the leader; to create the conditions for learning and teaching in the role of educational leader, to guide the school’s core processes in the role of educational leader, that is to lead learning and teaching and finally, to link the organization’s results to the daily work of learning and teaching. The result of this study is that the conditions for management are that the educational leader are given the needed conditions to lead and receive support in the work. The conditions for educational leadership are not fully fulfilled, as the leadership role is unclear. There is a need to adjust the term

The purpose of this study was to investigate leadership creation in group interactions in higher education. The study is based on three issues: “What does leadership creation show during lectures, seminars and group work?”, “Which strengths with leadership creation are made visible in group interactions in the three types of teaching?” and “What weaknesses with leadership creation are made visible in group interactions in the three types of teaching?”. The previous research based on scientific articles highlights themes such as group work and group leaders. The sociocultural perspective and its concepts of mediation, communication and the zone of proximal development were applied in the study's analysis, based on Lev S. Vygotsky and Roger Säljö. The empirical material was collected using the observation method, a pilot and 6 observations were performed. The study's results showed that leadership creation is made visible through the mediation of artifacts, different types of communication within group interactions, where a formal leader or an informal leader in the group applies these tools as tactics to create and maintain their role in the group. Strengths with leadership creation were that the group would work together and perform the tasks that were intended in the teaching. The weaknesses that turned out were conflicts in the groups because there were no leadership roles in the group or that the leadership role was not sufficiently strong. The societal and scientific relevance is presented through various newspaper articles and the discussion of scientific articles on leadership within the educational system.

Det här arbetet behandlar ämnet lärares ledarskap i klassrummet. Mer specifikt så handlar det om vilka egenskaper som anses vara viktiga för att uppnå ett gott ledarskap, hur lärare har utvecklats i deras lärarroll och ledarskapsroll sen de började arbeta, hur ledarskapet påverkar eleverna samt vilket stöd lärare har fått i början av deras karriär. Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka och jämföra hur nyexaminerade lärare och lärare som har jobbat ett par år upplever sin roll som ledare i klassrummet. För att göra detta så valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer med tre stycken nyexaminerade lärare och tre stycken lärare med mer erfarenhet vilket innebar att vi hade förbestämda öppna frågor med följdfrågor på vissa frågor. Som metod till analysen valde vi en tematisk analysmetod vilket innebar att vi kategoriserade de intervjufrågor som vi hade och de svar vi fick fram. De vi kom fram till var att lärare upplever sin roll som betydelsefull, att deras ledarskap har en stor betydelse för elevernas lärande och att man som ledare bör vara bestämt och tydlig men också kunna ge eleverna utrymme att vara med och påverka. Vi kom också fram till att de lärare vi intervjuat inte får den stöttning som de skulle vilja ha och upplever att de behöver sitt första år som lärare. Detta är något som även stödjer den forskning som vi lyft fram i samband med studien.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur några lärare uppfattar sig själva som ledare samt hur de uppfattar att de hanterar elevers icke önskvärda beteenden i klassrummet. Då vi undersökte uppfattningar valde vi att tillämpa det fenomenografiska perspektivet, men också ledarskapsteori. Intervjuer användes som kvalitativ metod och vi kunde därigenom ta reda på verksamma lärares uppfattningar. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en fenomenografisk analysmodell omfattandes sju steg för att kunna upptäcka likheter och skillnader i intervjusvaren, dessa mynnade sedan ut i beskrivningskategorier. Kategorierna utgjorde i sin tur underlag för koppling till ledarskapsteorin vilken inbegriper tre olika ledarstilar. Resultatet visade att en ledarstil dominerade bland lärarnas uppfattningar om hur de är som ledare, utifrån deras uppfattningar framkom emellertid att de hanterar icke önskvärda beteenden genom en kombinerad ledarstil.

Ledarskap är en avgörande faktor för huruvida en organisation är framgångsrik eller inte. Historiskt har män dominerat på arbetsmarknaden vilket inneburit att ledarskapsforskningen till stor del haft män i chefsposition i fokus. Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om kvinnliga chefers perspektiv, mer specifikt deras uppfattningar om sitt ledarskap. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med kvinnliga chefer varav tre stycken från kvinnodominerade branscher och tre stycken från mansdominerade branscher. Detta har möjliggjort en diskussion om eventuella skillnader i ledarskapet beroende på arbetsplatsens könssammansättning. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med utgångspunkt i teorier om transformellt och transaktionellt ledarskap och kompletterats med ett teoretiskt perspektiv på minoritets- och majoritetsproblematik i organisationer. Resultatet visar att informanterna beskriver sin ledarstil som omtänksam, tydlig, individanpassad, inkluderande och motiverande. Resultatet avseende skillnader i ledarskapet mellan mans- och kvinnodominerade branscher har genererats genom att analysera informanternas uppfattningar om andra kvinnor på arbetsplatsen samt deras upplevelser av organisationskulturer på de egna arbetsplatserna. Enligt informanterna påverkade könssammansättningen ledarskapet genom att de ofrivilligt anpassat sig till stereotyper.

Första linjens chefers position mellan arbetstagare och högre chefer innebär att det ställs höga krav både uppifrån och nedifrån på dessa chefer då de befinner sig mitt i mellan det operativa och det strategiska arbetet. Emellertid kan dessa krav variera i förhållande till verksamhetens komplexitet och de resurser som tillhandahålls av organisationen. För att säkerställa en balans mellan krav och resurser för cheferna måste organisationen tillhandahålla det organisatoriska stöd som behövs för att de ska få förutsättningar till att utöva sitt ledarskap. Vidare ska chefernas utvecklingsprocess gynnas genom en hanterbar arbetsbelastning. I denna uppsats fokuseras på hur eventuella brister på organisatoriskt stöd hos första linjens chefer kan påverka denna utvecklingsprocess. Studien syftar till att undersöka och skapa kunskap kring hur eventuella brister av upplevda behov av organisatoriskt stöd kan vara ett hinder för utveckling hos första linjens chefer inom en offentlig verksamhet. Detta undersöks genom en jämförelse av tre olika förvaltningar inom organisationen, där samtliga är hälso- omsorgs- och serviceverksamheter. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tolv chefer på första linjens nivå. Resultatet visade att utbildningar som organisationen tillhandahöll var användbara stöd i chefernas ledarskap. Dock prioriterades dessa tillfällen till lärande bort av en del chefer på grund av tidspress i arbetet, vilket skapar ett hinder för utveckling både hos individen och organisationen. Stödfunktionerna HR, IT och ekonomi framkom att upplevas bristfälliga av flera av de undersökta cheferna. En viss skillnad kunde ses avseende förvaltning, typ av verksamhet samt antal underställda medarbetare. Slutsatsen är att organisationen gör insatser för lärande och utveckling vilka dock inte når samtliga chefer. De uttalade faktorerna var bland annat hög arbetsbelastning och brist på organisatoriskt stöd., The position of the first line managers between employees and senior managers means that high demands are placed on these managers from the top and bottom, as they are in the middle of the operational and strategic work. However, these requirements may vary according to the complexity of the business and the resources provided by the organization. In order to ensure a balance between requirements and resources for the managers, the management must provide the support that is needed for them to have the conditions to exercise their leadership. Furthermore, the managers' development process must be promoted through a manageable workload. This paper focuses on how any deficiencies in support and resources at the first line managers can influence this development process. The study aims to investigate and create knowledge about how any deficiencies of perceived need for support and resources can be an obstacle to the development of first-line managers within a public service. This is examined through a comparison of three different administrations within the organization, where all are health care and service activities. In the study, qualitative interviews were conducted with twelve managers at the first line level. The result showed that training provided by the organization was useful support in the managers' leadership. However, these opportunities for learning were prioritized by some managers due to time pressure in the work, which creates an obstacle to development both at the individual and at the organization. The support functions HR, IT and finances emerged that many of the investigated managers found it to be deficient. A certain difference could be seen regarding management, type of business and number of subordinated employees. The conclusion is that the organization makes efforts for learning and development which, however, do not reach all managers. The stated factors were, among other things, high workload and lack of organizational support and re

Detta arbete syftar till att undersöka vad lärare genom erfarenhet anser om ledarskap i klassrummet samt hur de använder sitt ledarskap för att skapa förutsättningar för lärande. Den metod som tillämpats i studien är fokuserade gruppintervjuer med lärare som är erkänt duktiga inom ledarskap. Dessa lärare valdes ut med hjälp av Martin Karlberg som utbildar lärare inom ledarskap och bedriver ett projekt för att förbättra lärares ledarskap. Intervjuerna spelades in och transkriberades utefter kategorier, som sedan har tolkats efter relevanta begrepp och sammanhang.Resultatet visade att de intervjuade lärarna anser att ledarkompetens väger tyngre än ämneskompetens och underlättar arbetet som lärare. Lärare med ett starkt ledarskap får elever att prestera bättre då de har en bättre förmåga att leda gruppen. Ledarskap skapar förutsättningar för att ge elever studiero, vilket behövs för ett effektivt lärande. Ledarskap handlar även om att kunna skapa förtroendefulla relationer till sina elever som ger dem trygghet.Resultatet visade också att tydlighet och struktur är viktiga aspekter av ledarskap och som skapar trygghet för elever. Det är även viktigt att ha tydliga ramar och vara konsekvent. Att skapa en klassrumsmiljö där elever hjälper och stöttar varandra är eftersträvansvärt. Det hjälper såväl läraren som elever och skapar ett klassrum som bygger på samarbete. Flexibilitet är även viktigt som ledare då man bör ha förmågan att kunna anpassa eller avbryta sin planering om det behövs.Arbetets slutsats är att lärare som är erkänt duktiga på ledarskap anser att ledarkompetens är en av de viktigaste kvalifikationerna för att vara en bra lärare och skapar bättre förutsättningar för lärande.

På arbetsmarknaden befinner sig både kvinnor och män i ledande positioner, men mannen är normen för ledarskapet. Därför var det intressant att se hur detta påverkar ledarskapet. Mycket forskning har redan tagit upp ledarskap ur ledarens perspektiv vilket inte denna rapport gör. Syftet med det här arbetet har istället varit att skapa en förståelse för medarbetarnas uppfattning om deras senaste chefers ledarskap utifrån chefernas kön. Detta gjordes genom en intervjustudie där sex personer i olika ålder, kön och utbildningsbakgrund, ställde upp på semi-strukturerade intervjuer. Den gemensamma faktorn var att de alla arbetade inom privat sektor. Syftet kunde besvaras med hjälp av tre frågeställningar: ”Hur upplever medarbetarna att de blir behandlade av kvinnliga respektive manliga chefer?”, ”Upplever medarbetarna att kvinnliga och manliga chefer har olika typer av ledarskap?” och ”Hur ser förutsättningarna för kvinnor och män i chefspositioner ut, enligt medarbetarnas uppfattning?” För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys och det teoretiska ramverket: en kombination av en könsteori – Hirdmans teori om könssystem och stereotyper – och ledarskapsstilar – transformativt ledarskap, kvinnligt och manligt ledarskap och Bergengrens teori om maktstrategier. Dessutom vävdes tidigare forskning in i analysen för att ge ytterligare ett djup. Resultatet visade att det fanns en skillnad gällande egenskaper, men att respondenter ändå beskrev sina egna chefer med icke-könsstereotypa attribut. Trots det uttryckte vissa av respondenterna att de föredrog en kvinnlig chef. Vidare kunde en tydlig skillnad ses gällande maktpositioner, där mannen visade sig ha ett mer hierarkiskt förhållningssätt än kvinnor., At the workplace, both men and women have management positions, but male characteristics in leadership are still the norm. Therefore, it was interesting to see how the male norm affects the leadership. Previous studies have put much focus on the leader’s perspective, which this report will not do. The purpose of this report instead has been to create an understanding for employees’ view of their managers’ leadership styles in relation to the managers’ gender. This was done by using semi-structured interviews where six respondents of different ages, genders, and educational backgrounds, were interviewed. All respondents were working in the private sector, which was the common factor. To answer the proposed research topic, the following questions were posed: “How do the employees experience the treatment by female versus male managers?”, “Do the employees experience that women and men have different leadership styles?” and “How do the conditions in management positions look like for female versus male managers, according to the employees?” A thematic analysis was used to analyze the empirical data, as well as the theoretical framework: a combination of a gender theory – Hirdman’s theory about gender systems and stereotypes – and leadership styles – transformative leadership, female and male leadership and Bergengren’s theory about power strategies. The literature review was also used in the analysis to create a depth to it. The results showed that there was a difference regarding the managers’ characteristics, but the respondents still described their managers with none-stereotypical attributes. Despite that, some of the respondents preferred a female manager. Furthermore, there was a distinct difference in power positions, where the male had a more hierarchical behavior than female managers.

Sammanfattning Förskolechefen som nyckelperson har stort ansvar för kvalitetsarbetet som beskrivits och förtydligats i den nya läroplanen. Förskolechefens roll innefattar ett ansvar att leda ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla hållbara system för det arbetet. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i praktiken i förskolan. Studien undersöker hur förskolledning implementerar ett systematiskt kvalitetsarbete i praktiken och vilka olika implementeringsstrategier som används. Metod för datainsamling som valts är intervjuer. Studien bygger på intervjuer med fem förskolechefer. Resultatet identifierar att kommunikation med andra förskolechefer, och deras nätverk är viktigt för implementeringen av systematiskt kvalitetsarbete. Studien visar att diskussionen kring systematiskt kvalitetsarbete påverkar och utvecklar förbättringsarbeten och säkrar dessa processer. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetet med systematiskt kvalitetsarbete i praktiken med fokus på förskolechefer. Detta kan förhoppningsvis väcka intresse för vidare forskning på området. Nyckelord: Systematiskt Kvalitetsarbete, Implementering av Kvalitetsarbete, Skolutveckling, Ledarskap och Förskola., The preschool manager as key person has great responsibility as described and clarified in the new curriculum. The preschool leader's role includes the responsibility to lead a systematic quality work and develop sustainable systems for that work. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how systematic quality work appears in practice in preschool. Thus, this study investigates factors affecting the implementation of systematical quality work and how the different management strategies of the pre-school management relate to each other. The method used for data collection is interviews and the study is based on interviews with five preschool leaders. The results identify that communication with other preschool leaders, and their network is important for the implementation of systematical quality work. The study shows that discussions about systematical quality work affects and develops improvement work and ensures their processes. The study contributes to a deeper understanding as well as more knowledge of factors that affect the work of systematic quality work in practice with focus on management and preschool leaders. This can hopefully attract interest in further research in the field. Key words: Systematic Quality Assessment, Implementation of Quality Work, School Development, Leadership and Preschool.

The aim of this study has been to examine the employees view on teleworking and the leadership associated with it, as well as how teleworking and its leadership is related to the employees work motivation. The following research questions have been used for this purpose: Which pros and cons does the employees experience in teleworking versus working in the office? Is the work motivation affected by where the work is performed? How does the employees perceive the managers views on teleworking? Is the employees work motivation affected by the leadership in the organisation? The research method used in this study was semi-structured interviews with a total nine employees in two different organisations. The employees interview for this study teleworks on average 3-4 times a month. The empirical material was analysed with Thematic analysis and interpreted through Herzberg ́s two-factor theory and Allvin ́s conceptual apparatus of the control techniques in flexible work conditions. The research result shows that the possibility for the employee to choose for themselves where to perform their work - based on, for example, work tasks and personal needs - leads to increased work motivation. Many employees appreciate being able to telework when working on tasks that demands high level of concentration. However, the employees think that it is important to be present at the office for certain occasions. Partly to be a part of the social community and partly to develop a good collaboration with colleagues, as well as to participate in important meetings. The result also showed that the leadership has great significance and can lead to increased work motivation. This through the trust and responsibility granted the employees by the manager when given the opportunity to telework. The employees telework under freedom with responsibility. This means that they themselves can decide how and where the work shall be performed, under the premise that they will deliver the result that is

I denna studie har det undersökts hur tre olika lärare genom sitt ledarskap utövar olika makttekniker i klassrummet för att skapa ordning och fånga elevernas uppmärksamhet vid lektionsstart. Det har även undersökts hur användningen av dessa motiveras av lärarna, samt hur eleverna agerar och reagerar på dessa makttekniker. Empiri samlades in genom observationer och intervjuer, varefter observationsscheman samt ljudinspelningar analyserades. Observationer genomfördes ute på två olika grundskolor hos tre olika klasslärare vars klasser bestod av elever i årskurs ett. Efter observationerna genomfördes korta intervjuer med respektive klasslärare där lärarna förklarade och motiverade användandet av de specifika teknikerna, samt varför dessa passade för just deras klass. Studiens resultat och analys har sin teoretiska utgångspunkt i Michel Foucaults teori om maktbegreppet samt i Brousseaus teori om det didaktiska kontraktet. Studiens resultat visade på att de tekniker som användes i uppmuntrande syfte av lärarna oftast hade en långvarig effekt på eleverna. De slutsatser som kan dras av detta är att dessa tekniker skapade ordning i klassrummet samt påkallade elevers uppmärksamhet vid lektionsstart.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om medarbetares samt ledares upplevelser av hur relationen mellan medarbetare och ledare påverkar kreativa arbetsprocesser. Som underlag för att närma oss syftet genomförde vi semistrukturerade intervjuer med nio personer, fördelade på två kommunikationsbyråer. Vi har intervjuat både ledare och medarbetare med olika befattning för att få ett brett svarsunderlag. Vi har utgått från det teoretiska ramverket Leader-Member Exchange (LMX) och har genom det perspektivet undersökt relationen mellan ledare och följare och sökt utkristallisera viktiga beståndsdelar i denna. Vi fann begreppen Autonomi, Handlingsutrymme samt Roller och rollfördelning som centrala. Genom dessa begrepp åskådliggör vi respondenternas uppfattningar av ledarskapets påverkan på kreativitet. Studiens resultat visar på att det är viktigt för ledare att ge relevant feedback och visa tillit till sina medarbetare för att främja kreativitet. Vidare bör ledare tillåta medarbetare vara experter inom sitt område genom att tillgodose dem med ett stort handlingsutrymme, inom givna ramar. Medarbetare och ledare har en samsyn om att auktoritära ledare har en negativ effekt på kreativitet då det leder till minskat handlingsutrymme för medarbetare. Ledare kan med fördel även frigöra tid för kreatörers huvudsakliga arbetsuppgifter genom att sköta administrativa uppgifter, vilket kan leda till minskad stress. Samtliga respondenter har överensstämmande upplevelser av att stress hämmar kreativitet. En medarbetare som känner ansvar för en uppgift har större benägenhet att känna lust inför arbetsuppgiften, det har i sin tur visat sig vara viktigt för kreativitet. Lust kan bl.a. ta sig uttryck i att ledare eftersträvar ett öppet arbetsklimat där dialog premieras. Ytterligare en viktig aspekt för kreativitet är respondenternas förhållningssätt till standardiserade processer. Om medarbetare arbetar efter en given mall ges int, The aim of the study is to develop knowledge about employees' and leaders' experiences of how the relationship between employees and leaders affect creativity. As a basis for achieving our goal, we have conducted semi-structured interviews with nine people on two advertising agencies. We have interviewed both managers and employees with different positions to get a broad response base. Based on the Leader-Member Exchange (LMX) theoretical framework, we have investigated the relationship between leaders and followers and sought to crystallize key elements of this. We found the concepts Autonomy, Space of action, and roles and role distribution as central aspects. Through these aspects we illustrate the respondents' perceptions of leadership's influence on creativity. The study's results indicate that it is important for managers to provide relevant feedback and to show faith in their employees to promote creativity. In addition, leaders should allow employees to be experts in their field by providing them with a large amount of latitude, within given limits. Both coworkers and leaders also agree that authoritarian leaders have a negative effect on creativity as it leads to reduced latitude for employees. Furthermore, leaders can advantageously emancipate time for creators' main tasks by managing administrative tasks, which can reduce the level of stress. All respondents have consistent experiences that stress inhibits creativity. A co- worker who is responsible for a task is more likely to feel comfortable with the task, which in turn has proved to be important for creativity. This may include emphasize that leaders seek an open working environment where dialogue is premiered. Another important aspect of creativity is the respondent's approach to standardized processes. If employees work is based on a given form, space is not given for innovative ideas, and employees do not get outlet for their creativity.

Syftet med denna studie är att belysa hur mellanstadielärare i årskurs fem inleder sina lektionergenom att beskåda uppstartens tio första minuter. Fokus har varit lärarnas ledarskap under denna process där strukturen, kroppsspråket och lärarnas engagemang har studerats och dess inverkanpå elevgrupperna. Dessutom har lärarnas medvetenhet kring uppstart och deras syn på ledarskap i uppstartsprocessen även undersökts. Med utgångspunkt i syftet har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare aktuell forskning om ledarskap samt använt de klassiska ledarstilarna och den auktoritativa fostransstilen som grund för uppsatsens teoretiska förankring. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där observationer och parintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Sammanfattningsvis har två elevgrupper i årskurs fem samt deras sex lärare i de tre kärnämnen, svenska, matematik och engelska observerats. I anslutning till det genomfördes parintervju med de sex mellanstadielärarna. Studiens resultat utgörs av observationer ställt emot lärarnas resonemang kring medvetenheten om ledarskapets effekt i uppstarten och dess inverkan på elevgrupperna. I enlighet med studiens resultat kännetecknas uppstarten av två faser, där den ena innebär att eleverna ska infinna sig på sina platser och hitta sitt fokus och den andra där läraren presenterar lektionen. Beroende av lärarnas ledarskap, tydlighet, förmåga att vara konsekventa och engagemang i uppstarten tar det olika lång tid för eleverna att inta sina platser och finna fokusinnan lärtillfället kan börja. Strukturen i uppstarten är av stor vikt likaväl som lärarens förmåga att ha ett positivt förhållningssätt och behålla ett lugn. Lärarens ledarskap från start anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och arbetsro. Att ledarskapet präglas av en auktoritativ fostransstil är en fördel och resulterar i ett effektivt lärande.

Syftet med den här studien är att få en insikt för vad ledarskap kan innebära i praktiken under samlingar på en förskola, där fokus för studien är på förskollärarens agerande i barngruppen. Forskningsfrågorna för den här studien är; Vilka ledarskapsstilar går att urskilja under observationerna i samlingarna? Går det att använda en observationsmodell gjord för att undersöka lärare i skolan, för att skilja ut olika ledarskapsstilar under samlingar i förskolan? Studien har grund i ett sociokulturellt perspektiv och metoden för studien är en egen observationsmodell som är baserad på Theo Wubbels (2011) definitioner av ledarskap och undersökande observationsmodell. Modellen har använts för att observera tre förskollärares ledarskap i samlingar, två gånger var. Resultatet från observationerna visade att förskollärarna använde olika ledarskapsstilar beroende på situation, vilket kan bero på att ett situationsanpassat ledarskap behövs för att bedriva en samling för att tillgodose positiva effekter på barns utveckling i sociala och emotionella färdigheter. I diskussionen framkommer det att flera faktorer kan påverka förskollärarnas ledarskap och att alla ledarskapsstilar går att observeras med hjälp av observationsmodellen men interpersonellt ledarskap kräver mer analys för att synliggöras.

Syftet med detta examensarbete har varit att få fördjupad kunskap om förskollärares och lärares uppfattningar om förskollärare och lärares ledarskap i skolan, med fokus på elevers lärande och utveckling. Studien har en kvalitativ forskningsansats och baseras på samtalsintervjuer med tre förskollärare och tre högstadielärare. I bearbetning av det empiriska materialet användes en fenomenografisk analysmodell, där resultaten ordnades i beskrivningskategorier. Förskollärares uppfattningar om ledarskap resulterade i fyra beskrivningskategorier och lärares utsagor resulterade i fem beskrivningskategorier. I studiens resultat framkom förskollärares och lärares uppfattningar, att ledarskap som verktyg användes inom flera arenor, dels för att utveckla den pedagogiska verksamheten dels i samarbetet med föräldrar för att främja elevers lärande. Studiens resultat visade att ledarskap för förskollärar och lärare först och främst uppfattades som verktyg för att leda och hjälpa elever i deras kunskapssökande. Ledarskap uppfattades även av förskollärare som verktyg för att skapa ordning och trygghet bland eleverna. I förskollärare och lärares beskrivningar framkom det att olika områden fokuserades, då val av ledarskap gjordes med utgångspunkt i elevers sociala mognad och behov. Förskollärare beskrev ledarskap som verktyg i undervisningssammanhang, för att skapa ordning och trygghet samt för att visa regler och normer i den sociala samvaron. Högstadielärare uppfattade däremot valet av ledarskap, som en fråga om att få elever att genomföra uppgifter och nå uppställda mål. I förskollärare och lärares uppfattningar angående ledarskap som verktyg för kontroll framkom skillnader mellan deras beskrivningar, eftersom högstadielärare poängterade att elever kontrollerades främst via betygssättning. Resultatet i studien visade att ledarskap för förskollärare och lärare uppfattades som effektivt verktyg på flera men också olika sätt. Förskollärare och lärare beskrev att de i planering och unde

Möten är idag en viktig arena för organisationer att ta beslut, lösa problem och sprida information. I vår studie har vi valt att fördjupa oss i hur dessa möten går till inom förskolan när man samlar all personal i ett APT-möte. Studiens övergripande syfte är att skapa mer kunskap om hur ledarskapet skapas och markeras under APT-möten inom förskolan. Syftet är även att se hur APT-möten går till samt hur de institutionella rollerna skapas och upprätthålls. Vi har även valt att studera hur distansledarskapet som finns i denna verksamhet synliggörs. Studien bygger på tre APT-möten som är inspelade med videokamera och som sedan analyserades med samtalsanalys som teoretiskt perspektiv. Resultatet visade att APT-mötet till stor del följde de faser som finns i ett institutionellt samtal, att olika roller markeras genom hur turtagning går till, hur man förhåller sig till agendan samt på vilket sätt man ledaren tolkar och sammanfattar det som deltagarna säger. Distansledarskapet gick att identifiera i avsaknad av kunskap om problem i den operativa verksamheten och att det fanns ett önskemål av medarbetarna att chefen skulle komma ut i den operativa verksamheten., Organisational meetings are an important occasion to make decisions, solve problems and to share information with each other. In this study, the focus has been on how these meetings are created by its participants within preschool. The purpose of this study is to gain deeper knowledge in how leadership is created and identified during these meetings. The purpose of this study is also to see how the institutional roles within this organisation is created and recreated and also to see how the distance leadership that is in this specific organisation can get identified. The study include a video observation of three meetings at three different preschools. These three meetings gave us a result that were analysed through CA (Conversational analysis). The result shows that these meetings follows the institutional phases that are included in institutional meetings, that institutional roles are created in interaction and especially through the way in which the leader takes responsibility to the meeting agenda and in the way the leader creates meaning of what the participants says. A distance leadership was identified through the leaders lack of knowledge in problems related to day-to-day work and also through a wish from the co-workers to have the leader more present in their everyday work.