Search

Total quality management (TQM), with a focus on process improvement, is the basis for this qualitative case study. The study aims to investigate pros and cons of earlier admission notices for students with intellectual disability (ID) applying to the individual program (IAIND) within the adapted high schools in Stockholm municipality and region. The municipal’s adapted high schools that offer IAIND assert they need more time in order to create positive transition experiences for students, parents and employees. Previous studies performed support additional preparation for students with ID. This study demonstrates that the benefits of earlier acceptance notices far outweigh the disadvantages. Additionally, it should be possible to give the students earlier admission notices without extensive organizational change. The municipality of Gothenburg’s existing protocol demonstrates this. The current date of admission notice seems to constitute a lack of accessibility and indirect discrimination towards the applicants. Finally, infractions on the Convention on Functional Rights and the Convention on the Rights of the Child have been shown. The municipality of Stockholm and the high school admission Storsthlm are advised to further investigate with the best interests of the target group in focus. Additional perspectives should be collected, including those of the students, their guardians/ parents, adapted primary schools and private schools. The high school admission Storsthlm and the region's municipalities should adopt an earlier admission notice for applicants to IAIND, and investigate whether the same would be beneficial for applicants to the national programs within the adapted school system., Offensiv kvalitetsutveckling med ett särskilt fokus på processförbättring ligger till grund för denna kvalitativa fallstudie. Studien ämnar utreda för- och nackdelar med att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till individuella programmet (IAIND) anpassade gymnasieskolan i Stockholms stad och region. Stockholms stads anpassade gymnasieskolor förmedlar att mer tid krävs för att trygga elever, vårdnadshavare och medarbetare i den övergång som sker mellan anpassad grund- och gymnasieskola; bemanning behöver säkerställas, lokaler anpassas och elevers behov och hjälpmedel säkras. Studiens resultat påvisar att fördelar vida överskrider nackdelar vid en tidigareläggning av antagningsbesked. Teori och resultat är samstämmiga vad gäller barn och ungas behov av förberedelse inför övergångar. Det är särskilt viktigt för barn och unga i behov av särskilt stöd och/ eller med intellektuell funktionsnedsättning. Studien framlägger att det bör vara möjligt att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till IAIND och/ eller anpassad gymnasieskola i sin helhet, utan omfattande förändringsåtgärder. Det förutsätter att nuvarande tidplan efterlevs och att orsaker till sena målgruppsbeslut kartläggs och åtgärdas. Göteborgs stad visar att det är möjligt. Nuvarande datum för antagningsbesked kan till synes utgöra bristande tillgänglighet och indirekt diskriminering. Brister uppvisas också i enlighet med funktionsrättskonventionen och barnkonventionen. Stockholms stad och Gymnasieantagningen Storsthlm rekommenderas fortsatt utredningsarbete med målgruppens bästa i fokus. Fler perspektiv bör samlas in, inklusive röster från elever, vårdnadshavare, anpassade grundskolor och enskilda huvudmän. Gymnasieantagningen Storsthlm och regionens kommuner bör verka för en tidigareläggning av antagningsbesked för sökande till IAIND. Vidare utredning krävs för att utröna om en tidigareläggning av antagningsbesked även bör inkludera nationella program.

En viktig del i skolans arbete är det systematiska kvalitetsarbetet som syftar till att synliggöra likvärdighet och kvalitet i skolorganisationen. Studier och rapporter från både Västerås stad och Skolinspektionen visar att det finns brister i likvärdighet kopplat till ledarskap och förståelse på huvudmanna och enhetsnivå. Syftet med fallstudien är därmed att stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom Västerås stad på huvudmannanivå. Studien har en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi som bygger främst på en dokumentstudie av Västerås stads processer, Skolverkets dokumentation samt myndigheters krav samt på enkäter till rektorer i form av brevmetoden. Studiens resultat analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys samt en processkartläggning av Västerås stads systematiska kvalitetsarbete samt av det nationella kvalitetssystemet. Processkartläggningarna jämförs för att identifiera likheter och skillnader i Västerås stads nuvarande process och Skolverkets nationella kvalitetssystem. Den tematiska analysen bygger på studiens teoretiska ramar om offensiv kvalitetsutveckling, ansvars- och uppdragsförståelse, styrning och hörnstensmodellen. Resultatet visar att kommunens rektorer förstår den struktur som används för det systematiska kvalitetsarbetet. Däremot är rektorernas uppfattning om vad det systematiska kvalitetsarbetet syftar till olika. Dokumentstudien visar även den att strukturen för hur arbetet ska fortlöpa är tydlig medan arbetets resultat inte presenteras. Processkartorna visar även att det inte är så stora skillnader mellan de olika processerna utöver att det nationella kvalitetssystemet kan stärka myndigheternas kontroll över huvudmännen. I slutet presenteras ett implementeringsförslag i fyra steg som innehåller rekommendationer förslag på vidare utredning. Det presenteras även förslag på vidare forskning som behandlar möjligheter till benchmarking samt organisationskultur kring medarbetares engagemang till att medverka i förbättrin, An essential part of the school's work is the systematic quality work that aims to visualize equality and quality within the school organization. Studies and reports from both the municipality of Västerås and the Swedish Schools Inspectorate indicate deficiencies in equality linked to leadership and understanding at the municipality and unit levels. Therefore, the purpose of this case study is to strengthen the systematic quality work within Västerås municipality at the municipality level. The study employs a deductive approach and a qualitative research strategy primarily based on a document study of Västerås municipality's processes, the Swedish National Agency for Education's documentation, and governmental requirements, as well as surveys of principals using the letter method. The study's results are analyzed through thematic content analysis and process mapping of Västerås municipality's systematic quality work and the national quality system. Process mappings are compared to identify similarities and differences between Västerås municipality's current process and the Swedish National Agency for Education's national quality system. The thematic analysis is based on the study's theoretical frameworks of proactive quality development, understanding of responsibility and mission, governance, and the cornerstone model. The results show that the municipality's principals understand the structure used for systematic quality work. However, there are differing perceptions among principals regarding the purpose of systematic quality work. The document study also reveals that while the structure for how the work should proceed is clear, the results of the work are not presented. Process maps also indicate that there are no significant differences between the various processes except that the national quality system can strengthen governmental control over the municipalities. In conclusion, an implementation proposal is presented in four steps, including recommendatio

A case study has been conducted in a municipal child and educationadministration. The aim was to develop a management system for thesystematic quality work at an overall level and identify what isimportant to think about to make the system work in theorganization. The studied organization has low student results and alarge proportion of the students do not gain admission to the uppersecondary school. The study is based on theories of systematicquality work and laws within the school and theories about offensivequality development. Surveys, interviews, document reviews, processmapping and literature studies have been used in the study. Theprocess mapping shows that the current systematic quality work has atop-down perspective. The results of surveys, interviews anddocument review indicate that there is a lack of commitment at theunit level. The current systematic quality work doesn´t lead to anydevelopment, partly because the follow-ups and analyzes, that arecarried out in the units, do not constitute a sufficient basis forthe top management to prioritize what is needed to do to develop thebusiness. The current top-down perspective is challenged and abottom-up perspective is proposed to gain greater involvement andparticipation. A new process, a management system as well as aproposal for implementation is suggested for the organization. Themanagement system is based on total quality management (TQM)., En fallstudie har genomförts i en kommunal barn- och utbildningsförvaltning i syfte att ta fram ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet på en övergripande nivå och identifiera vad som är viktigt att tänka på för att få systemet att fungera i organisationen. Den studerade organisationen har låga elevresultat och en stor andel av eleverna uppnår inte behörighet till gymnasiet. Studien baseras på teorier och lagstiftning om systematiskt kvalitetsarbete inom skolan och teorier om offensiv kvalitetsutveckling. Enkäter, intervjuer, dokumentgranskningar, processkartläggning och litteraturstudier har använts i studien. Processkartläggningen visar att det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet har ett top-downperspektiv och resultatet av enkäter, intervjuer och dokumentgranskningen tyder på att det finns ett bristande engagemang på enhetsnivå. Det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet medför inte att verksamheterna utvecklas, bland annat beroende på att de uppföljningar och utvärderingar som genomförs på enheterna inte utgör ett tillräckligt underlag för att huvudmannen skall kunna prioritera insatser som leder till att verksamheten utvecklas. Det nuvarande top-down-perspektivet ifrågasätts och ett bottom-up-perspektiv föreslås för att få ett större engagemang och delaktighet på enhetsnivå. Ett förslag på ny process, ett ledningssystem baserat på offensiv kvalitetsutveckling samt ett implementeringsförslag redovisas i studien.