Search

Klorparaffiner (CP) utgör en stor grupp av polyklorerade alkaner av olika kolkedjelängder och olika kloreringsgrad; kortkedjiga (C10 – C13, SCCP), medellånga (C14 – C17, MCCP) och långa (≥C18, LCCP). CP produceras i mycket stora volymer för användning som additiv (bl.a. som mjukgörare och flamskyddsmedel) i produkter, material och varor. De är globala miljöföroreningar som förekommer i abiotisk miljö, djur och människor. Hypotesen för den studie som nu genomförts är att CP uppvisar olika ackumulationsgrad i blod (serum eller plasma) jämfört med bröstmjölk. Därför har parade prover från 25 kvinnor som donerat blod och bröstmjölk analyserats med avseenden på CP i dessa båda matriser och halterna har jämförts med halter av en PCB-markör, CB-153, samt med 4,4’-DDE. Analyserna visar signifikanta haltskillnader, på fettviktsbasis, av SCCP och MCCP i serum på 22 respektive 6.2 gånger högre koncentrationer än de som uppmätts i bröstmjölken. Data visade även förhöjda halter av såväl vSCCPs (mycket korta CP) som LCCPs i serum jämfört med bröstmjölk men skillnaden i dessa båda fall är inte signifikant säkerställd. Medianhalterna av SCCP, MCCP och LCCP i serum respektive bröstmjölk är: 790, 520 och 16 ng/g fett respektive 36, 63 och 6,0 ng/g fett. 4,4’-DDE och CB-153 är jämförbara i de båda matriserna och ligger på 17 respektive 12 ng/g fett. SCCP är klassificerad som en POP i Stockholmskonventionen men inte MCCP trots höga halter i serum. CP är, oavsett kolkedjelängd, persistenta., Chlorinated paraffins (CP) constitute a large group of polychlorinated alkanes of different carbon chain lengths and different degrees of chlorination; short chain C10 - C13, SCCP), medium (C14 - C17, MCCP) and long carbon chain (≥C18, LCCP). CP is produced in very large volumes for use as additives (such as plasticisers and flame retardants) in products, materials and goods. They are global environmental pollutants that occur in abiotic environments, animals and humans. The hypothesis for the present study is that CP shows a different degree of accumulation in blood (serum or plasma) compared to breast milk. Therefore, paired samples from 25 women who donated blood and breast milk were analysed for all the CP classes in these matrices and the levels were compared with the concentrations of a PCB marker, CB-153, and with 4,4'-DDE. The results show significant differences, on fat weight basis, of SCCP and MCCP in serum with 22- and 6.2-times higher concentrations than those measured in breast milk. Data also showed elevated levels of both vSCCPs (very short CPs) and LCCPs in serum compared to breast milk, but the difference in these two cases is not significantly different. The median levels of SCCP, MCCP and LCCP in serum and breast milk respectively are: 790, 520 and 16 ng/g fat and 36, 63 and 6,0 ng/g fat, respectively. 4,4'-DDE and CB-153 are comparable in the two matrices are at 17 and 12 ng/g fat, respectively. SCCP is classified as a POP in the Stockholm Convention but not MCCP despite high levels in serum. CP is, regardless of carbon chain length, persistent, bioaccumulative and toxic substances that must be regulated to ensure the health of children and adults.

Naturvårdsverket har under flera decennier, inom den nationella miljöövervakningen, undersökt tidstrender av bioackumulerande/biomagnifierande organiska miljöföroreningar (persistent organic pollutants, POPs) i biota och människor, eftersom POPs kan utgöra hälsorisker för djur och människor. Ett viktigt syfte med detta monitoreringsprogram är att följa miljötillståndet i Sverige. Programmet används också för att följa upp resultat av de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt för att begränsa POP-förororeningen av miljön. I denna rapport undersöks tidstrender av POPs i människor från Sverige (modersmjölk och blodserum), sillgrisslor från Östersjön (ägg) och sill/strömming (muskel och lever) från svenska ost- och västkusten, och dessa trender kopplas samman med de viktigaste nationella/internationella åtgärderna (lagstiftning, råd/rekommendationer, frivilliga åtgärder, mm) som införts för att begränsa utsläppen i miljön. Syftet är att undersöka om det finns samband mellan åtgärder och förändringar av tidstrender i biota och människor. De studerade POPs omfattar industrikemikalierna polyklorerade bifenyler (PCB), de oavsiktligt bildade föroreningarna polyklorerade dibenso-para-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), fungiciden hexaklorbensen (HCB), de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD), och industrikemikalierna per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Resultaten visar att nationella/internationella förbud av produktion och användning av PCB och HCB relativt snabbt resulterade i minskande halter i alla studerade matriser. Liknande effekter observerades efter mer eller mindre frivilliga utfasningar av produktion och användning av vissa BFR och PFAS. Halterna av PCDD/F, som förekom som förorening i tekniska PCB-blandningar, minskade också efter att förbud mot PCB-produktion och användning infördes. Detta visar att eliminering av primära källor för utsläpp i miljön är en mycket effektiv

The report deals with temporal trends of measured concentrations of representative congeners of dioxin-like PCBs, dioxins (PCDDs) and furans (PCDFs) (here together called dioxins) in biological samples from the Swedish marine and freshwater environment together with human milk and food. Dioxins are well-known for causing cancer, severe reproductive and developmental problems, damage the immune system and for interfering with hormonal systems. Dioxin exposure has further been suggested to induce birth defects, reduced sperm counts, diabetes, learning disabilities, immune system suppression, lung problems, skin disorders, lowered testosterone levels and more. The data originates from national monitoring programs on contaminants financed by the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and accomplished by the Swedish Food Agency (SFA), the Swedish Museum of Natural History (SMNH) and Stockholm University (SU). Temporal trends of the abovementioned chemicals have been studied, also, the trends have been extrapolated in an attempt to forecast the situation during the coming 20 years. The present report focus on temporal trends and longer time series (often more than 2 decades). Compilations that covers also shorter time-series, relations between various biological samples and geographical distribution can be found elsewhere. A thorough study describing the dioxin situation in the Baltic was carried out by the Swedish EPA 2013 (Wiberg et al., 2013).

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden. No general trend could be seen for mercury, and all samples were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in 50% of the perch lakes. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. Arsenic concentrations were increasing in Arctic char and pike from all sites and in perch from a third of the sampling sites. Tin concentrations decreased in the majority of the perch time series during the most recent ten years. No general trend was observed for copper, silver, aluminum, bismuth, and cadmium. In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally showed a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels. No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in 1992/1993 and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples. Several of the perfluorinated carboxylic compounds showed an increase in concentration in arctic char, while PFOS and FOSA decreased. In perch PFOS has decreased since 1995. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

This study presents a step-by-step statistical analysis for tracing dioxins sources that have contributed to levels in Baltic herring during the last decades. The study is based on the concentrations of the 17 toxic (2,3,7,8-substituted) dioxin congeners in herring and sediment from the Baltic Sea, and it evaluates how the impacts of the sources may have changed during the studied periods, i.e. 1990–2009 in the Bothnian Bay, 1979–2009 in the Bothnian Sea and 1988–2009 in the Baltic Proper. The modelling technique used (PMF) extracted three dioxin patterns in herring that could be used to obtain source patterns after applying transformation factors. The transformed patterns were compared to real dioxin source patterns available through previous measurement and modelling studies. The identified sources included tetrachlorophenol (TCP), pentachlorophenol/atmospheric background (PCP/AB) and emissions from thermal activities. The results indicate that the thermal source type has been the major contributor of dioxins to Baltic herring during the pre-and post-2000 periods (72% and 59%, respectively). Its impact appears, however, to have declined by 19% in the Bothnian Bay, by 67% in the Bothnian Sea, and by 48% in the Baltic Proper (TEQ-basis). On the other hand, the relative importance of TCP and PCP/AB appear to have increased over time, from 1.4% and 1.5% to 19% and 6.6% in the Bothnian Bay, from 3.3% and 7.2% to 12% and 10% in the Bothnian Sea, and from 8.9% and <1% to 33% and 13% in the Baltic Proper. Comparisons using absolute values (pg TEQ g-1 lipid weight) indicate an increase of the TCP source by five times in the Bothnian Bay from the pre-2000 to the post-2000 period, a slight increase in the Bothnian Sea, and more than a doubling of the levels in the Baltic Proper. The agreement between the trends in the three sub-basins is a good indication for an increased impact of the TCP source during recent years (post-2000). Corresponding analysis for the PCP/AB sourc

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. Time series of analysed contaminants (heavy metals, organochlorines, brominated flame retardants, perfluorinated substances and polycyclic aromatic hydrocarbons) in biota are presented together with summaries of the results from the statistical analyses. The data represent the bioavailable portion of the investigated contaminants i.e. the portion that has effectively passed through biological membranes and may cause toxic effects. The report does not in general give background or explanations to significant changes found in the time series. Thus, increasing concentrations highlight the need for intensified studies. - There was no general trend in heavy metal concentrations except for lead that is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. - Generally, decreasing concentrations were observed for organochlorines (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB), also including TCDD-equivalents over the whole study period, but not during the last decades. The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast. - Increasing trends of brominated flame retardants in guillemot eggs from late 1960s until early 1990s for polybrominated diphenyl ethers such as BDE-47, -99 and -100 and until mid-2000s for HBCDD, but with decreasing concentrations during the more recent time period. The PBDEs and HBCDD show higher concentrations in the Baltic Sea compared to the Swedish west coast. - A consistently increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years a change of direction is seen.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. Time series of analysed contaminants (heavy metals, organochlorines, brominated flame retardants, perfluorinated substances and polycyclic aromatic hydrocarbons) in biota are presented together with summaries of the results from the statistical analyses. The data represent the bioavailable portion of the investigated contaminants i.e. the portion that has effectively passed through biological membranes and may cause toxic effects. The report does not in general give background or explanations to significant changes found in the time series. Thus, increasing concentrations highlight the need for intensified studies. - There was no general trend in heavy metal concentrations except for lead that is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. - Generally, decreasing concentrations were observed for organochlorines (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB), also including TCDD-equivalents over the whole study period, but not during the last decades. The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast. - Increasing trends of brominated flame retardants in guillemot eggs from late 1960s until early 1990s for polybrominated diphenyl ethers such as BDE-47, -99 and -100 and until mid-2000s for HBCDD, but with decreasing concentrations during the more recent time period. The PBDEs and HBCDD show higher concentrations in the Baltic Sea compared to the Swedish west coast. - A consistently increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years a change of direction is seen.

Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala (POPUP-studien) för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POPar). I följande rapport redovisas halterna av poly- och perfluorerade ämnen (PFAS) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1997- 2016. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov). Nya resultat från 2015 och 2016 är hopslagna med tidigare publicerade data från POPUP där samma analysmetod och laboratorium har använts. Halten av långkedjiga karboxylsyror (8-12 kol) ökade med runt 3 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs ett trendbrott runt 2004 och därefter ses ingen trend. För PFDoDA sågs ett liknande trendbrott runt 2011. PFTrDA hade inget trendbrott utan halterna har ökat hela tiden under studieperioden. Det är viktigt att följa upp resultaten för de långkedjiga karboxylsyrorna för att se att halterna planar ut och börjar minska. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS och liknande substanser i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Även prekursorer till PFOS visar en nedåtgående trend som också är snabbare än för PFOS, 17-26 % per år. Halterna av andra prekursorer låg i allmänhet under kvantifieringsgränserna, även om de i vassa fall var mätbara. Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år). Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden (ca 5 % per år). Ett trendrott sågs också 2011och därefter ses ingen trend. Detta antyder att de åtgärder som sattes in för att rena vattnet i Uppsala 2012 satte stopp för den ökade trenden av PFHxS. Även här

Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015: Temperatur och siktdjup • Det har skett en minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1989-2015. Denna förändring ses även i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1989-2015. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien från 1965. Fisksamhällets struktur och funktion • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar, framför allt på grund av den minskade karpfiskfångsten. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade. • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer. • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år. Yngelprovtagning tånglake • Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området. År 2015 var nivån högre i Kvädöfjärden än i referensområdet Fjällbacka i Västerhavet, ett område som tidigare år som regel alltid legat över Kvädöfjärdens nivåer. Det har även skett en minskning i de undersökta honornas kondition åren 1994-2015. Hälsotillstånd • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake

Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning: Temperatur och siktdjup • Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989. Fisksamhällets struktur och funktion • Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken. • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober. • Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade. • Det har inte setts någon förändring under någon säsong varken i diversiteten i fisksamhället eller i den trofiska medelnivån. Den trofiska medelnivån är lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål. • Fångsterna av tånglake har de senaste två åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Yngelprovtagning tånglake • De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Fram tills år 2014 sågs även en ökande trend för andelen honor med döda yngel. År 2015 bröts dock den trenden, då nivån var lägre än den varit i området

Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015: Temperatur och siktdjup • Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år. Fisksamhällets struktur och funktion • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista. • Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2015 fångades 12 individer, vilket är fler än de tidigare åren. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven. • Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden. • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer. • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och fångsterna av äldre individer är relativt låg. Hälsotillstånd • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. • Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet a

Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015: Temperatur och siktdjup • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar. Fisksamhällets struktur och funktion • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmön har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen som mätts under provfisket i augusti. • Mört är den enda arten som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989-2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik. Fångsterna av sik har dock under senare år ökat. • I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år. Samma trend finns även i den längre tidsserien under perioden 2002-2014. • Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört. • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarand

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden. No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. Arsenic concentrations were increasing in Arctic char and pike from all sites and in perch from a third of the sampling sites. No general trend was observed for copper, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium. In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels. No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples. Several of the perfluorinated carboxylate compounds showed an increase in concentration in perch, while PFOS and FOSA decreased. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

Utvärderingen har genomförts i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, som ansvarat för de statistiska analyserna. Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover och modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar, såsom polyklorerade bifenyler (PCBer), dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner (PCDD/F), DDT, hexaklorbensen (HCB), bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) och poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Syftet är att följa upp om riskreducerande åtgärder mot kemikalierna har haft önskad effekt på befolkningens exponering och hur exponeringen för nya oreglerade kemikalier utvecklas. Rapporten redovisar de viktigaste slutsatserna som ett underlag för planering av framtida provtagnings- och analysstrategier. Trender av alla substanser utom PFAS har undersökts i modersmjölk. Kemikalierna har mätts i prover från förstföderskor 1996-2014 (N=302-471). Med nuvarande upplägg har det under en 10-årig period varit möjligt att med 80 % säkerhet upptäcka förändringar mellan 1,7 % och 5,6 % per år. En ökad variation av haltdata runt trendlinjen (CV) eller ett minskat antal prover gör det svårare att upptäcka trender. Justering av trenderna för störfaktorerna ålder, BMI före graviditet och viktsförändring under graviditet och efter förlossning minskar CV. Möjligheterna att upptäcka trender påverkas av hur ofta analyser sker och av antal prover per analysomgång. Vid en CV på 50 % skulle analyser av 6 enskilda prover per år räcka för att med 80 % säkerhet upptäcka en förändring på 5 % per år under en 12-årsperiod. För att upptäcka en förändring på 1 % ökar antalet prover per år till 400. En övergång till analys av samlingsprover kan vara en kostnadseffektiv åtgärd om endast tidstrender ska studeras. Om ett samlingsprov per provtagningsår analyseras istället för enskilda prover, med samma studieupplägg som hittills, minskar den statistiska styrkan drastiskt jämfört med om enskilda prover analyseras. Att

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden. No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium. In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels. No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples. Several of the perfluorinated carboxylate compounds showed an increase in concentration in perch, while PFOS and FOSA decreased. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktober månad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning: • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989. • Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken. • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade. • Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade. • Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake. • Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur. • Allt fler

Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1988-2014: • Det har setts en svag minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1988-2014. Denna förändring ses tydligare i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1988-2014. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien. • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar (mört, sarv och andra karpfiskar) har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade. • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år. • Inga tidstrender för längd, vikt, kondition eller levervikt hos yngelbärande tånglakehonor kan skönjas. Inte heller har olika mått på honornas fertilitet eller ynglens längd förändrats. Andelen honor med missbildade eller döda yngel är väsentligt lägre än i referensområdet Fjällbacka på västkusten, men samtidigt högre än i Holmön i Bottniska viken. • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden. • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abbo

Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2014: • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och säsongstemperatur har inte förändrats i Torhamn sedan undersökningarna startades. Noterbart är dock att temperaturen vid redskap under augusti månad vid provfiske minskat under tidsperioden. • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma har återfunnits i fångsten, samtliga rödlistade av ArtDatabanken. • Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades 2013 under provfisket. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid av arten om den visar sig vara etablerad i området. • Den totala fångsten uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden. • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och de försvinner ur fångsten redan vid tidig ålder. Varför de försvinner har ännu inte kunnat förklaras, men det kan bero på ett högt fisketryck. • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. • Tydliga förändringar är ökad oxidativ stress, ökning av blodets hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller. Dessutom noteras en tendens till minskad aktivitet av leverenzymet glutation-S-transferas (GST), en ökad aktivitet av leverenzymet katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014. Könsk

Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2014: • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar. • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat stadium. Den mest sannolika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt och möjligen en påverkan av övergödning. • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre som varit konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början har nu avtagit. • Tånglake och lake, som återfunnits i fångsten, är rödlistade av ArtDatabanken. • Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i Egentliga Östersjön och i Västerhavet. • Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Trots att parametrarna gonadvikt och embryosomatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den goda yngelstatusen på goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön. • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och ökad GR-aktivitet i levern, vilket tyder på ökad

The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups – heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants have been examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the five groups. Condition and Fat Content Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases in condition factor seen in cod liver at Fladen, perch muscle at Kvädöfjärden, and for herring at Ängskärsklubb in spring. Also, an increase in fat content was seen during the most recent ten years for herring at Ängskärsklubb in spring. There were also some sites where no log linear trends were seen. Heavy Metals Due to a change in methods for metal analysis (not mercury) in 2004, values between 2003 and 2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ACES, Stockholm University. Generally, higher mercury concentrations are found in the Bothnian Bay, but also from one station in the Northern parts of Baltic Proper, compared to other parts of the Swedish coastline. The time series show varying concentrations over the study period. The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. On the other hand, increasing concentrations are seen in e.g., cod muscle, but the concentrations are fairly low compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. In most cases, the mercury concentrations are above the EQSbiota of 20 ng/g wet weight. Lead is genera, De miljögifter som undersökts i denna rapport kan delas in i fem miljögiftsgrupper - tungmetaller, klorerade föreningar, bromerade flamskyddsmedel, polyaromatiska kolväten och perfluorerade föreningar. Var och en av dessa föroreningar har undersökts från olika lokaler i upp till sex olika fiskarter, samt i blåmussla och sillgrissleägg. Undersökningarna har pågått under varierande antal år. Följande sammanfattning undersöker övergripande trender, geografiska och tidsmässiga, för de fem grupperna. Kondition och fetthalt Kondition och fetthalten i de olika arterna tenderade att följa samma mönster i samma lokaler, med några få undantag. De flesta fiskarter visade generellt en minskande trend i både kondition och fetthalt i de flesta undersökta lokalerna med undantag för en ökning i kondition i torsklever från Fladen, abborrmuskel från Kvädöfjärden och sill från Ängskärsklubb (vår). Dessutom ses en ökning av fetthalt de senaste tio åren för sill från Ängskärsklubb (vår). Det fanns också några platser där inga log-linjära trender observerades. Tungmetaller På grund av en förändring i metoderna för metallanalys (inte kvicksilver) år 2004 bör värden mellan 2003 och 2007 tolkas med försiktighet. Från och med 2009 analyseras metaller vid ACES, Stockholms universitet. Generellt ses högre halter kvicksilver i Bottenviken, men också från en station i de norra delarna av Östersjön, jämfört med andra delar av den svenska kusten. Tidsserien visar varierande koncentrationer under studieperioden. De längre tidsserierna som finns för sillgrissleägg och vårfångad strömming från södra Bottenhavet och södra Östersjön visar signifikanta minskningar av kvicksilver. Å andra sidan, ökande koncentrationer ses i bl.a. torskmuskel, men halterna är relativt låga om man jämför med uppmätta halter i abborre från insjöar och kustnära platser. I de flesta fall ligger kvicksilverkoncentrationerna över EQSbiota på 20 ng /g våtvikt. Blyhalterna minskar generellt över tid (i tidsserier av tillräcklig l

In this report, fish from potentially polluted sites along the coast of Sweden were analysed for several contaminants and when possible also compared with concentrations in fish from reference sites used within the national monitoring programme for contaminants in marine biota. However, it is important to have in mind that for the polluted sites, sampling has only been carried one single year and only two pooled samples were analysed from each site, which could have effects on the representativeness and the uncertainty of the results. Generally, perch and herring from Lilla Värtan had the highest concentrations of mercury, lead, nickel, silver, CB-153 and CB-118, DDE, dioxins, brominated flame retardants, perfluorinated chemicals, chlorinated paraffins and organotin compounds compared to the other polluted sites. Among the stations where eelpout and cod were sampled, Rivöfjord had highest concentration of several contaminants. The contaminants include mercury, lead, chromium, CB-153 and CB-118, dioxins, brominated flame retardants, perfluorinated chemicals, chlorinated paraffins and organotin compounds. It is not very surprising that these two areas show the highest concentrations of several of the investigated contaminants in fish. Lilla Värtan is situated in Stockholm and hence is affected by the big city, in addition, heavy boat traffic of different kinds are taking place in this water along with several other harmful environmental activities in this area. SCCP showed the highest concentrations in herring from Lilla Värtan, while perch on the contrary had the lowest concentration of SCCP among all of the perch sites. This is however difficult to explain. Rivö fjord is situated just outside Gothenburg city and is thus affected by activities in the city. Also, the main part of Gothenburg’s harbor activities takes place close by Rivö fjord. Moreover, Ryaverken, which is a sewage treatment plant, and two refineries are also affecting the water. Thus, the two largest

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden. No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium. In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels. No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples. A majority of the perfluorinated compounds showed an increase in concentration in perch, except PFOS and FOSA. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden.

Abnorm uttorkning av äggen var ett problem av mycket stor omfattning hos havsörnar vid Östersjökusten under 1960 -70- och -80talet. Problemet har kopplats till påverkan från miljögifter och starkast samband har visats för DDE. Förekomsten av uttorkade ägg minskade under 1980-talet och försvann i stort sett under 1990-talet i beståndet. Detta har tolkats som ett resultat av att de gamla honor som uppvisade dessa problem med äggen successivt ersattes med yngre fåglar som inte hade utsatts för samma belastningsnivåer av miljögifter under sin levnad. Efter att ha varit helt borta under nära 20 års tid har kraftigt uttorkade ägg åter påträffats under den senaste femårsperioden (2009-2013) . Samtliga fall hittills kommer från Bottenhavskusten (Gävleborgs och Västernorrlands län). Onormal uttorkning av äggen kopplar till förändringar i skalstrukturen som medför en ökad permeabilitet genom skalet. Något samband med den skalförtunning - som sedan länge varit känd som en effekt av DDE hos flera (men inte alla) fågelgrupper - har inte visat sig finnas. Fenomenet med uttorkning av äggen har inte heller uppmärksammats tidigare hos vildlevande fåglar. Hos våra havsörnar vid Östersjökusten är uttorkning av äggen den parameter som visat starkast koppling till den starkt nedsatta fortplantningen under 40 års tid. De strukturella förändringar i skalen som gett upphov till detta har dock inte studerats tidigare i havsörnsäggen. Syftet med studien som redovisas i denna rapport är att belysa skillnader i skalstrukturer som kan förklara uttorkning hos vissa ägg jämfört med normala ägg.

Polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDDs), dibensofuraner (PCDFs) och dioxinliknande polylorerade bifenyler (DL-PCBs) har analyserats i mjölk från Stockholmsmödrar under tiden 1972 till 2011. Halterna redovisas som toxiska ekvivalenter och resultaten visar på en kontinuerlig årlig nedgång med 6-7%. Halterna är nu ungefär 1/10 av halterna 1972.

The environmental contaminants examined in this report can be classified into four groups – trace metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants and perfluoroalkyl substances. Each of these contaminants has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes geographically spread from the north to the south of Sweden. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the four groups. Fat Content, Age and Length Pike and perch displayed a decreasing trend in fat content at 50 % of the sites examined. An increasing trend in fat content could be seen for Arctic char from Lake Tjulträsk. The age of the perch sampled within the programme was somewhat lower in the most southern and south eastern parts of Sweden, whereas the length of the perch was homogenous in all lakes sampled. Trace Metals No general temporal trend could be observed for mercury in the freshwater environment. However, in all lakes and species, except Arctic char from Abiskojaure, these concentrations are above the suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight. Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. In all lakes, Pb concentration is below the suggested EU-target level of 1.0 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of lead in whole-body and liver is based on only one study. Cadmium concentrations show no consistent trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, the most recent concentrations in Arctic char and pike are similar to concentrations measured 30 years ago in the longer time series. In a majority of the lakes, Cd concentration in perch is above the suggested EU target level of 0.16 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of cadmium in whole-body and liver is base

Naturhistoriska riksmuseet har på uppdrag av Enheten för Miljöanalys vid Länsstyrelsen i Stockholms län analyserat tungmetaller hos abborre i två relativt ostörda och opåverkade skärgårdsområden; Lagnö och Askö. Metallerna som analyserats är arsenik, kadmium, krom, koppar, nickel, bly, zink, tenn, silver och kvicksilver. Analyserna har gjorts på fisk insamlade vid Lagnö och Askö under åren 2007-2010 inom det regionala miljöövervakningsprogrammet ”Integrerad kustfiskövervakning, kustlevande fiskbestånd vid Askö-Fifång och Lagnö”. Provfisket vid Askö drivs i samverkan med Länsstyrelsen i Södermanlands län. Uppmätta halter har jämförts med halter i abborre från de två närmaste nationella referenslokalerna; Holmöarna i Västerbotten och Kvädöfjärden i södra Östergötland. Vi har valt att studera abborre, eftersom den är relativt stationär jämfört med många andra fiskarter. Halterna av metaller i abborre är därför relativt specifika för dessa områden. Abborre används även inom det nationella programmet för miljögiftsövervakning. Provtagningen och analys har utförts enligt rutinerna för det nationella miljöövervakningsprogrammet och undersökningstypen ”Metaller och organiska miljögifter i fisk”. Analyserna utfördes på poolade prover som bestod av 15 abborrar per lokal och år. Alla metaller har analyserats i lever från abborre, utom kvicksilver, som analyserades i muskelvävnad. Resultaten från denna undersökning visar att observationsperioden var för kort för att kunna upptäcka statistiskt signifikanta trender i minskande eller ökande halter av undersökta metaller. Ytterligare analyser av metaller i abborre från Lagnö och Askö avses därför göra om några år. Vad vår undersökning visar är att halterna vid Lagnö och Askö ligger på samma nivå som i abborrarna från de två nationella referenslokalerna. Resultaten visar vidare, för de metaller som har framtagna gränsvärden/bedömningsgrunder, att uppmätta halter ligger långt under dessa bedömningsgrunder/gränsvärden. Detta är positi, English summary: Heavy metals in perch from Lagnö och Askö in the Stockholm archipelago, 2007–2010 The Environmental Analysis Section of the Stockholm County Administrative Board commissioned the Swedish Museum of Natural History to analyze heavy metals in perch (Perca fluviatilis) from two relatively undisturbed and unaffected areas of the Stockholm archipelago: Lagnö and Askö. The metals analyzed were: arsenic, cadmium, chromium, copper, nickel, lead, zinc, tin, silver, and mercury. Concentrations of heavy metals were analyzed in fish caught during the years 2007–2010 within the regional environmental monitoring program: “Integrated monitoring of coastal fish, coastal fish stocks at Askö-Fifång and Lagnö”. Sampling at Askö was carried out in cooperation with the Södermanland County Administrative Board. The concentrations of heavy metals in perch from Lagnö and Askö were compared with those in perch from the two closest national reference sites: Holmöarna in Västerbotten County and Kvädöfjärden in southern Östergötland County. We chose to study perch, because they are relatively stationary compared with many other fish species. The concentrations of metals in perch are therefore relatively specific for these areas. Perch are also used within the national program for monitoring of environmental contaminants. Fish were collected and analyzed according to the routines for the national environmental monitoring program and standardized methods for monitoring metals and organic contaminants in fish. The analyses were carried out on pooled samples that were composed of 15 perch per sampling station and year. All metals were analyzed from samples of perch liver, except for mercury, which was analyzed from samples of muscle. The results of this study show that the observation period (2007–2010) was too short to detect statistically significant trends in concentrations of the target metals. We plan to carry out further analyses of heavy metals in perch from Lagnö and Askö w

The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups – heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has been examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the five groups. Condition and Fat Content Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases in fat content and condition factor seen in cod liver at both sites; an increase in condition for herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch and eelpout, a decrease in fat content at Kvädöfjärden (perch) and Väderöarna (eelpout) but no trend in condition for the same site. Heavy Metals Due to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and 2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, Stockholm University. The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. The herring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the time series show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g. cod muscle and eelpout muscle from Väderöarna, but the concentrations are fairly low compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. However, in most cases, these concentrations are above the newly suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight. Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the

Hg is known to affect productivity, reproduction and survival of coastal and marine animals and when deposited in aquatic ecosystems the metal can be bioaccumulated in the food web. Se is a naturally occurring essential nonmetal that is present in all cells. It has many important functions in the cell and it also stimulates the immune system. The relationship between Hg and Se has been subject to numerous studies and the majority point to a negative relationship between the two elements, showing mitigating effects of Se on Hg toxicity. However, some studies have shown no relationship between Hg and Se concentrations and others demonstrate a positive relationship between the two. Generally a large excess of Se in relation to Hg has been observed in fish. The tissue concentrations of and the relationship between Hg and Se are suggested to be dependent on a number of factors, such as the relative concentrations of the elements and their bioavailabilities. The aim of this study was to investigate the temporal trends and the relationship between Hg and Se concentrations in herring muscle at three different locations along the Swedish east coast. Further, the aim was to give recommendations to whether Se concentrations in fish in Swedish waters should be included in the SCMPMB. Concentrations of Hg in herring muscle were generally higher than concentrations of Se. The highest Hg concentrations were found in herring muscle from Ängskärsklubb, while Landsort had the highest Se concentrations. Se concentrations in herring muscle were decreasing at Utlängan and Ängskärsklubb. The results from this study indicate a complex relationship between Hg and Se concentrations in herring muscle, depending on the magnitude of the Hg concentration. At Hg concentrations below 40 ng/g, a negative correlation between Hg and Se was seen, while at concentrations of Hg above 40 ng/g w.w the correlation to Se was positive. The conclusion of this study is that concentrations of Se in herring fro

The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups – heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has been examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the five groups. Condition and Fat Content Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases in fat content seen in herring (the last ten years) and cod at Fladen; an increase in condition for herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch, a decrease in fat content at Kvädöfjärden but no trend in condition for the same site. Heavy Metals Due to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and 2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, Stockholm university. The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. The herring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the time series show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g. cod muscle and blue mussels, but the concentrations are fairly low compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. However, in most cases, these concentrations are above the newly suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight. Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. Elevated lead concentrations

Generellt sett ligger värdena analyserade av de olika laboratorierna på liknande nivåer. De ämnen som utmärker sig genom att ha sämst överensstämmande resultat är Ni och Cr. Det skulle kunna förklaras av att dessa två ämnen förekommer i låga halter i miljön och därför är svåra att analysera. Resultaten för dessa ämnen är systematiskt lägre från ITM jämfört med SLU. Resultaten för Ni och Cr stämmer bättre överens i det materialet som analyserats av båda laboratorierna åren 1999-2000. Denna skillnad beror sannolikt på att ITM sedan dess förändrat analysmetoden för dessa två ämnen. Korrelationer mellan resultaten från ITM jämfört med SLU har varit svårare att visa för blåmussla, abborre och sillgrissla inom den här studien. Förklaringsgraden (r 2) är generellt sett lägre än för strömming och torsk. Det kan bro på att dessa matriser kommer från endast en lokal vilket innebär att det är få individer som ingår i regressionsanalysen samt att koncentrationsspannet blir mindre vilket gör det svårare att få signifikanta resultat. För abborre och mussla är det heller inte samma individer som har analyserats av de olika laboratorierna utan det är medelvärden från samma fångsttillfälle som har jämförts, vilket skulle kunna leda till en sämre överensstämmelse mellan analysresultaten. Det syns dock ingen tydlig skillnad i överensstämmelse mellan laboratorierna då man jämför strömming från Landsort där det inte är samma individer som analyserats mot de övriga tre strömmingslokalerna där samma individer analyserats. I och med att ITM har tagit över analys av metaller inom det marina övervakningsprogrammet från SLU är det viktigt att dessa resultat kan anses jämförbara i tidsserieanalyserna. Den temporala utvecklingen av koncentrationer av metaller i den svenska marina miljön ska kunna beskrivas utan att påverkas för mycket av analysskillnader mellan laboratorierna. För att minimera denna påverkan har resultaten från de linjära regressionsanalyserna samt t-test för kvoter mellan de t

Projekten, såsom det först formulerades, avsåg insamling av mjölkprover från mödrar boende i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå. Redan första året visade det sig svårt att få in prover från samtliga platser varför provinsamlingen 2008 -2010 koncentrerades till Göteborg och Stockholm. Prover från dessa städer har levererats till Naturhistoriska riksmuseet för dokumentering, preparering och lagring. Såväl individuella prover som poolade sådana har analyserats med avsikt att särskilt studera prover från Göteborg på individuell basis. Proverna för 2008 inkluderade 10 individuella prover och fyra homogenat och för prover från 2009/2010, 19 individuella prover samt två homogenat. De kemiska ämnen som analyserades tillhör följande klasser av miljöföroreningar: organiska klorpesticider, polyklorerade bifenyler (PCB) samt polybromerade difenyletrar (PBDE). Antalet enskilda analyter har i första hand avgjorts av ämnenas förekomst i proverna, men de som rapporteras är ett drygt 20-tal ämnen (se nedan). Den i särklass viktigaste miljöföroreningen bland de som här studeras är 4,4’-DDE. Den förekommer i halter mellan 20 och 130 ng/g fett, 2008-2010 i Göteborg medan halten i homogenat från 2007 låg på ca. 185 ng/g fett. I Stockholmsmödrarnas mjölk från 2008 låg halten på 70-80 ng/g fett men 2009/2010 var halten uppe i ca. 150 ng/g fett. De senare värdena ligger i paritet med observerade halter 2003, 2004 och 2007. Variationen är sådan att det inte ter sig finnas någon trend i haltutvecklingen mellan åren. Inte heller någon geografisk trend tycks förekomma, men fördjupade analyser av dessa data krävs för att säkerställa de statistiska observationerna. Övriga klororganiska bekämpningsmedel, inkl. hexaklorbensen (HCB) förekommer i halter som är <10% av 4,4’-DDE. De dominerande PCB-kongenerna är CB-138, -153 och -180 men dessa förekommer i halter som är lägre än 50% av det som 4,4’-DDE förekommer i. Flertalet PCB-kongener förekommer i sub-10 ng/g fett-halter i modersmjölken

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er ,i strömming från Bottenhavet, Bottenhavet

Under år 2004 insamlades och analyserades strömming från ett 30- tal lokaler, framför allt ifrån Bottenhavet men också från Bottenhavet och norra egentliga Östersjön. Huvudsyftet var att studera tillståndet med hänsyn till rådande gränsvärde (4 pg TCDD- ekvivaltenter/g färskvikt) samt att utröna huruvida det förekommer geografiska skillnader inom studieområdet, Bottenviken

A short summary of the results up to year 2002/03 is given below. Graphical presentations, tables and details are given in the following chapters. A summary of the estimated concentrations up to 2002/03 is given in table 23.3. • The condition of herring in the Baltic is decreasing in almost all autumn time series. At the same time fat content is decreasing in herring from Harufjärden, Landsort and Utlängan (autumn and spring). • Lead concentrations in herring, cod and perch livers are decreasing in almost all time series from both the Swedish west coast and the Baltic. • The increasing trends of cadmium concentrations in herring liver from the Baltic Proper and from the Bothnian Sea reported for the period 1980 to 1997 seems to have stopped. In herring from Ängskärsklubb a significant decrease can be seen for the last ten years, and in the time series from Landsort there is also indications of this decrease. • Cadmium concentrations in blue mussels from the Baltic Proper are about 5 times higher than the suggested background levels for the North Sea and 3 times higher than the mussel samples from Fladen and Väderöarna. • HCH’s are decreasing at almost all sites with a time serie long enough to permit a statistical trend analysis. • HCB is decreasing in herring, cod and guillemot from the Baltic Proper and also in herring and cod at the Swedish westcoast. However, some relatively high concentrations have been detected in the last years, and it looks like the decrease is levelling out. • TCDD-equivalents have not decreased in herring at Harufjärden, Karlskrona and Fladen during the investigated timeperiod 1990-1999. There is a significant decrease of these substances in guillemot eggs from St Karlsö between 1970 and the middle of the 80-ies after that, the decrease has levelled out.