Search

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som orsakar kognitiv förlust. Demenssjukdomar skadar hjärnans funktion och bidrar till symtom som minnesförlust & nedsatt förståelse för omgivningen. Det är en sjukdom som inte går att bota men det går att lindra symtom. Symtomen varierar utifrån stadiet och vart sjukdomen sitter. Individer med denna sjukdom har rätt till vård som möter deras behov och olika boenden finns även som de drabbade kan bo på för att få hjälp. Vårdpersonal har en skyldighet att anpassa vården och kommunikation för att möta den kognitiva förmågan för att bäst hjälpa till. Den salutogena teorin som fyndades av Antonovsky möter sjukdomen genom att främja friskhet och hitta sätt att öka meningsfullhet och förståelse för att öka hälsa. Syftet: Syftet är att beskriva vårdmiljöns betydelse för hälsa hos personer med demenssjukdomar. Metod: Litteraturstudien är skriven genom att författarna analyserat huvudresultaten ur 10 empiriska studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Insamlingen är gjord ur databasen Cinahl. Följande resultat jämfördes med tidigare forskning och andra artiklar med liknande innehåll. Huvudresultat: Individer med demenssjukdom kräver en anpassad miljö för att bevara hälsa i sin sjukdom där olika faktorer spelar roll för att öka positiva effekter såsom musik, aktiviteter, bemötande och stimulering av sinnen. Även interventioner såsom konst dämpade symtom av ångest och agitation. Slutsats: Genom att hitta faktorer som bidrar till ökad livskvalitet och minskning av negativa symtom kan individer med demenssjukdom trivas bättre. Detta är individuellt men interventioner av exempelvis musik och gruppaktiviteter visades göra en positiv skillnad.

Bakgrund: Depression betraktas som den mest förekommande psykiska sjukdomen globalt och påverkar både mental och fysisk hälsa negativt. Äldre individer löper högre risk av att drabbas av depression, och övergången till pension kan ha negativ inverkan på den psykiska hälsan. Individer som lider av depression i äldre ålder är ofta i behov av kommunal vård i form av äldreboende eller stöd med medicinutdelning. Det är avgörande med tillräckligt kvalificerad omvårdnadspersonal för att säkerställa de äldres trygghet och främja högsta möjliga fysiska och mentala välmående. Syfte: Syftet var att kartlägga och utvärdera effekter av omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre på äldreboende. Metod: En litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt genom manuell sökning. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Jönköping Universitys granskningsprotokoll för kvantitativa artiklar. Data analyserades med stöd av Fribergs (2017b) trestegsanalys. Resultat: Resultaten visar att olika omvårdnadsåtgärder har en positiv inverkan för att minska depressiva symtom hos äldre. Förbättring av Sömn: Ljusterapibehandling och sjuksköterskeledda sömnprogram. Terapeutisk Underhållning: Humorprogram, hundbesök, gruppmusikprogram, skrattterapi och individuellt valda aktiviteter. Välbefinnande i Vardagen: Fysisk aktivitet, muskelcensoriska stimuleringsmetoder, grönt te, akupunktur och reminiscens. Slutsats: Implementering av olika omvårdnadsåtgärder spelar en betydelsefull roll i att hantera och minska depressiva symtom hos äldre. Inkludering av sömnfrämjande strategier, terapeutisk underhållning som skrattterapi, och omvårdnadsåtgärder för välbefinnande visade positiva effekter. Resultaten understryker behovet av att skräddarsy vården för att inkludera aktiviteter som främjar positiva upplevelser och välbefinnande. Dessa insikter bör integreras i klinisk praxis för att optimera äldres psykiska och fysiska h, Background: Depression is considered the most prevalent mental illness globally, adversely affecting both mental and physical health. Older individuals are at a higher risk of experiencing depression, and the transition to retirement can have a negative impact on mental health. Those suffering from depression in later years often require community care in the form of elderly housing or assistance with medication distribution. It is crucial to have adequately qualified nursing staff to ensure the safety of the elderly and promote their highest possible physical and mental well-being. Aim: This study aimed to describe and evaluate the effects of nursing interventions for depression in older individuals in nursing homes. Method: A literature review with 12 scientific articles with a quantitative design. Article searches were conducted in Cinahl and Pubmed, as well as through manual searches. Quality assessment was carried out using the Jönköping University of Healthreview protocol for quantitative articles. Data were analyzed with the support of Friberg´s (2017b) three-step analysis. Results: The results show that various nursing interventions have a positive impact on reducing depressive symptoms in the elderly. Improvement of Sleep: Light therapy and nurse-led sleep programs. Therapeutic Entertainment: Humor programs, dog visits, group music programs, laughter therapy, and individually chosen activities. Well-being in Daily Life: Physical activity, sensory-motor stimulation methods, green tea, acupuncture, and reminiscence. Conclusion: The implementation of various nursing interventions plays a significant role in managing and reducing depressive symptoms in the elderly. Inclusion of sleep-promoting strategies, therapeutic entertainment such as laughter therapy, and well-being nursing measures demonstrated positive effects. The results emphasize the need to tailor care to include activities that promote positive experiences and well-being. These insights should be in

Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan hund och boende på äldreboende i olika vardagssituationer samt hur relationen mellan hund och äldre på äldreboende påverkar den äldres välbefinnande. Deltagande observationer samt en kompletterande semistrukturerad intervju har använts för att införskaffa data. Observationerna genomfördes under hundträffar på ett äldreboende och det var även på äldreboendet den semistrukturerade intervjun genomfördes. Datamaterialet analyserades genom tillämpning av Goffmans interaktionsteori och Aaron Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet påvisade att hundar bidrog med glädje och engagemang hos de äldre under den direkta interaktionen. Hundarna hade en stor betydelse för hur interaktionerna utformades. Det är även möjligt att hundträffarna bidrog till en mer meningsfull vardag för de äldre. Utifrån detta kan hundträffar antas vara en betydelsefull insats som skulle vara effektiv hos institutionaliserade äldre. Insatsen skulle även kunna vara betydelsefull inom andra målgrupper men för att detta ska säkerställas krävs vidare forskning på området. Sammanfattningsvis har studien förhoppningsvis bidragit till att förbättra förståelsen för en insats som kan motverka problemet med ensamhet inom den institutionaliserade äldrevården., The aim of this study is to examine the dog resident relationship in a nursing home within different everyday situations. In addition, the aim is also to examine how the relationship between a dog and the elderly in a nursing home affects the well-being of the elderly. Participant observations and a complementary semi-structured interview have been used to acquire data. The observations were carried out during dog meetings at a nursing home, which was also the case with the semi-structured interview. The data was analysed through Goffman's interaction theory and Aaron Antonovskys theory Sense of Coherence. The results showed that dogs contributed to the happiness and commitment of the elderly during their direct interaction. The dogs had a great influence over the interactions. It is also possible that the dog meetings contributed to a more meaningful everyday life for the elderly. Based on this, dog meetings can be assumed to be a significant intervention that would be effective in institutionalized elderly. The effort could also be significant within other target groups, but to ensure this, further research in the area is required. In summary, the study has hopefully contributed to improving the understanding of an intervention that can counter the problem of loneliness within institutionalized care for the elderly.

Konceptet ESG har på senare år blivit ett alltmer uppmärksammat begrepp globalt. Att samhället utvecklas i linje med miljömässiga (E), sociala (S) och bolagsstyrningsmässiga (G) hållbarhetsaspekter har blivit av stor vikt för att nå FN:s 17 globala mål. I dagsläget har den miljömässiga hållbarhetsaspekten kommit längst i utvecklingen både i teorin och praktiken medan bolagsstyrning och i synnerhet den sociala aspekten hamnat i skymundan. Denna studie har därför fokuserat uteslutande på den sociala hållbarhetsaspekten. Denna studie undersöker hur social hållbarhet främjas i utvecklingen av vård- och omsorgsboenden för äldre och har samlat information från fyra intressenter som är med och bidrar till detta. Studien är en kvalitativ flermetodsstudie där resultatet inhämtats från en dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och enkäter. Detta för att få en samlad bild av hur synen på social hållbarhet inom vård- och omsorgsboenden är hos de äldre, vårdföretagen som bedriver omvårdnaden, fastighetsföretagen som äger och förvaltar äldreboenden, samt kommunen som besitter bostadsförsörjningsansvaret för äldre. Resultatet av studien visar att det inte finns en samsyn kring hur social hållbarhet ska implementeras inom vård- och omsorgsboenden för äldre bland intressenterna. Däremot har diskussionen kring vad social hållbarhet på äldreboenden är för något börjat ta form bland intressenterna, dock i varierande grad. Skillnaderna i synen på social hållbarhet i sammanhanget har dessutom visat sig försvåra utvecklingen av äldreboenden till följd av bristande kommunikation mellan intressenter. Dessutom har det resulterat i att de äldres röster inte beaktas till följd av detta. Det råder vidare ingen konsensus kring vem som har ansvaret för att se till att social hållbarhet uppnås. I och med att social hållbarhet är ett relativt outforskat ämne och än mindre inom ämnet vård- och omsorgsboenden för äldre går det att konstatera att denna studie är något före sin tid., The concept of ESG has become an increasingly recognized term globally in recent years. Ensuring that society develops in line with environmental (E), social (S), and governance (G) sustainability aspects has become crucial for achieving the UN's 17 Sustainable Development Goals. Currently, the environmental sustainability aspect has made the most progress in both theory and practice, while governance and especially the social aspect have been neglected. Therefore, this study has focused exclusively on the social sustainability aspect. This study examines how social sustainability is promoted in the development of care and nursing homes for the elderly, gathering information from four stakeholders involved in this process. The study was conducted qualitatively, with data collected through document analysis, semi-structured interviews, and surveys. This approach aimed to provide a comprehensive view of how social sustainability is perceived within care and nursing homes by the elderly themselves, the care companies providing the services, the property companies owning and managing the facilities, and the municipalities responsible for housing provision för the elderly. The results of the study indicate that there is no consensus among stakeholders on how social sustainability should be implemented in care and nursing homes for the elderly. However, discussions about what social sustainability in elder care entails have begun to take shape among stakeholders, albeit to varying degrees. The differences in perspectives on social sustainability have also been found to hinder the development of nursing homes due to inadequate communication between stakeholders. Additionally, this has resulted in the voices of the elderly not being adequately considered. There is also no consensus on who is responsible for ensuring that social sustainability is achieved. Given that social sustainability is a relatively unexplored subject, and even more so within the context of care and nur

Befolkningen växer och människor i dagens samhälle blir äldre, detta medför att behovet av äldreomsorg ökar och kommer att öka ytterligare. En prognos visar att kognitiva sjukdomar som demens kommer att öka i takt med en ökad och åldrande befolkning om inte nya studier och metoder tas fram för att bättre förstå och kunna undvika sjukdomen. Flytten från en befintlig bostad till ett senior- eller äldreboende kan vara en stor förändring i en äldres liv. Denna övergång kan leda till att delar av livskvaliteten förändras och rutiner rubbas. Ibland kan äldre människor tänka på dessa boenden som ‘Dödens väntrum’ när en flytt blir aktuell. Där finns ett behov att undersöka hur olika boendeformer, såsom seniorboende och äldreomsorgen, kan höja livskvaliteten hos de äldre och minskar den negativa inverkan av denna övergång. Detta arbete syftar till att öka förståelsen för hur den byggda miljön påverkar äldre. Målet var att identifiera faktorer som skapar goda förutsättningar för äldres boende och undersöka möjlighet att bygga hållbart samtidigt bidra till bättre livskvalitet för de äldre. Med hjälp av intervjuer, vetenskapliga fakta och studiebesök har en mängd data och insikter om äldres boendeförhållanden och deras behov samlats in. Resultaten visar att det finns brister i dagens senior- och äldreboende och att det finns behov av att utveckla den byggda miljön. Några av de viktigaste faktorerna som identifierats inkluderar gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående. Utifrån det insamlade materialet har arbetet mynnat ut i ett förslag, som bygger på en layout/design i moduler. Detta koncept tar hänsyn till individens olika behov och är flexibelt nog att anpassa sig till framtida behov. Studien visar att den omgivande miljön kan påverka en individ som inte besitter kunskap om ämnet på ett positivt eller negativt sätt. Boendemiljön är något som visat sig vara avgörande för ä, As the population ages, the need for elderly care is increasing, with cognitive diseases like dementia expected to rise. The transition from a current residence to a senior or elderly home can significantly disrupt routines and alter the quality of life. The present study aimed to identify factors that create good conditions for elderly living and examine which qualities are demanded, how a concept for such a building and the surrounding environment can be developed. The results revealed deficiencies in today’s senior and elderly homes, indicating a need to develop the built environment. The study proposed a layout/design in modules, a concept that considers individual needs and is flexible enough to adapt to future needs. The study shows that the living environment is crucial for the elderly’s well-being, especially the outdoor environment is something that the elderly highly valued when moving to a senior or retirement housing. In the study it has been shown that values like community, activities and well-designed housing have a significant importance for the quality of life and the person's well-being. The study suggests that all homes should consider the needs of individuals with cognitive diseases like dementia. The conclusion is that the living environment significantly impacts an individual’s well-being, and future studies should focus on these aspects.

Demenssjukdomars neurodegenerativa och progressiva förlopp leder till bristande förmåga att förmedla behov och önskemål. Många vårdas i livets slut på äldreboende där anhörigas delaktighet i vårdplanering ofta behövs vid beslut om vårdinsatser. Sjuksköterskan ansvarar för att planera och samordna vårdinsatser enligt ett personcentrerat förhållningssätt. Det inkluderar att ta hänsyn till anhörigas välbefinnande och ge praktiskt och emotionellt stöd under sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att undersöka anhörigas erfarenheter av vård given i livets slut för personer med demenssjukdom på äldreboende. Studien genomfördes enligt metod för allmän litteraturöversikt där originalstudier mellan 2013-2023 erhölls genom systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningar genererade i femton originalartiklar, relevanta data extraherades och syntetiserades i en integrerad analys. Studiens resultat antyder att anhörigas erfarenheter och emotionella upplevelser berodde på hur väl de hölls uppdaterade om sin närståendes hälsa, prognos och förväntade symtom. Vid delaktighet i vårdplanering kunde bristande kunskap och information om sjukdomsprocess leda till ökad emotionell börda. Upprätthållande av kontinuerlig dialog kunde stärka upplevelsen av att inkluderas som vårdpartner och bidra till känsla av att ha fått stöd. Resultatet visade att upplevelse av att ha fått få stöd kunde påverkas av vårdpersonals förhållningssätt och bemötande. Studiens slutsats visar att anhöriga är i behov av kontinuerlig dialog kring hälsotillstånd, prognos och behandlingsmöjligheter under hela sjukdomsförloppet. En personlig och trygg vårdrelation kunde minska emotionell börda vid vårdplanering och möjliggöra emotionell förberedelse inför döden., The neurodegenerative and progressive courses of dementia diseases lead to diminishing ability to communicate needs and wishes. Many individuals receive end-of-life care in nursing homes, involvement of family members is essential to support in decisionmaking regarding care interventions. Nurses are responsible for planning and coordinate care interventions in line with a person-centered approach. This involves considering the well-being of family members and providing practical and emotional support throughout the course of the disease. The aim of the study was to investigate family members' experiences of end-of-life care provided to individuals with severe dementia in nursing homes. The study was conducted following a methodology for a general literature review, where original studies conducted between 2013 and 2023 were obtained through systematic searches in the PubMed and CINAHL databases. These searches yielded fifteen original articles, the relevant data were synthesized through an integrated analysis. The findings of the study suggest that the experiences and emotional responses of family members depended on how well they were kept informed about the health, prognosis, and expected symptoms of their loved ones. Involvement in care planning could be hindered by a lack of knowledge and information about the disease process, leading to increased emotional burden. Maintaining continuous dialogue could strengthen the perception of being included as a care partner and contribute to a sense of having received support. The results also indicated that the perception of receiving inadequate support could be influenced by the attitudes and interactions of healthcare personnel. The study concludes that family members require ongoing dialogue regarding the health status, prognosis, and treatment options throughout the entire course of the illness. A personal and supportive care relationship could reduce emotional burden during care planning and facilitate emotional prep

Background: Meaningful activities are interconnected with health and well-being. When people age or their circumstances for engaging in occupations change, a loss of meaningful activities can occur, leading to illness. Older people may not only lose the ability to perform occupations but may also find that their circumstances for engaging in occupations change when the home environment and nursing home become integrated. Purpose: The purpose of this study was to explore which occupations older people in a nursing home perceive as meaningful. Method: This study explores the perceptions seven participants had of meaningful occupations through semi-structured interviews. Participants responded to questions about their lives and everyday living at the nursing home. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: Activities regarding social participation, being outdoors, walks and relaxing activities emerged as meaningful activities among the participants. These activities lead the participants to well-being, engagement, positive emotions, community with others and being able to continue to feel belonging to society. This by keeping up to date on what is happening in the outside world. Conclusion: Participants perceived well-being and health when the retirement home could accommodate the meaningful activities., Bakgrund: Meningsfulla aktiviteter är sammankopplade med hälsa och välbefinnande. När människor åldras eller deras förutsättningar för aktivitet förändras kan förlusten av meningsfulla aktiviteter leda till ohälsa. Äldre personer kan både förlora förmågan att utföra aktiviteter, men också finna att förutsättningar till aktivitetsutförande förändras när hemmiljö och äldreboende blir ett. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka aktiviteter som äldre människor på ett äldreboende upplever som meningsfulla och på vilket sätt. Metod: Studien undersökte upplevelser av meningsfulla aktiviteter bland sju deltagare genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna fick svara på frågor kring deras liv och vardag på boendet. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Aktiviteter kring social delaktighet, utevistelse, promenader och medieaktiviteter framkom som meningsfulla aktiviteter bland deltagarna. Dessa aktiviteter ledde för deltagarna till välbefinnande, engagemang, positiva känslor, gemenskap med andra och att kunna få fortsätta känna en tillhörighet till samhället. Detta genom att hålla sig uppdaterad om vad som händer i omvärlden. Slutsats: Deltagare upplevde välbefinnande och hälsa när äldreboendet kunde tillmötesgå deltagarnas meningsfulla aktiviteter.

Bakgrund: Livskvalitet är en människas unika upplevelse av sitt livssammanhang, och därför kan det vara svårt att fastställa en generell definition av livskvalitet. Människan kan uppleva god livskvalitet trots förekomst av sjukdom då livskvalitet menas vara ett multidimensionellt fenomen med direkt koppling till människans hälsa. Att åldras är oundvikligt och medför vissa begränsningar. Befolkningen förväntas att öka och därmed även antalet äldre som har rätt till omvårdnad och service på äldreboenden utifrån deras särskilda stödbehov. Syfte: Att beskriva individers upplevelse och erfarenhet av livskvalitet på äldreboenden. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. I resultatet inkluderades totalt 16 studier, varav 14 av dessa var kvantitativa, en kvalitativ och en med blandad metod. En tematisk analys av Aveyard tillämpades för analysering av data. Resultat: Förekomst av sjukdom och fysiska symtom, känslan av komfort, mängden muskelmassa, fysisk aktivering, avslappning, sömnproblem och dålig munhälsa påvisades påverka individernas livskvalitet. Likaså var möjlighet till personcentrerad vård, kommunikation med sjuksköterska, att känna respekt, värdighet och mening med livet betydande faktorer för livskvalitet. Social tillfredsställelse, mänsklig och/eller icke-mänsklig social kontakt, de sociala sammanhangens miljö, boendeformen, relationer samt huruvida relationens konstruktion matchade individernas preferenser påvisades även påverka upplevelsen av individernas livskvalitet. Slutsats: Livskvalitet har visats vara ett multidimensionellt fenomen som kan påverka hela människan. Det sociala, fysiska och existentiella välbefinnandet är alla aspekter som påvisades vara betydande för individens livskvalitet på äldreboenden. Likaså påvisades ett personcentrerat omhändertagande vara viktigt både för att identifiera och tillgodose omvårdnadsbehov som inverkar på livskvaliteten., Background: Quality of life is a person's unique experience of their life context, and therefore it can be difficult to establish a general definition of quality of life. Humans can experience a good quality of life despite the presence of disease, as quality of life is considered to be a multidimensional phenomenon with a direct connection to human health. Aging is inevitable and brings certain limitations. The population is expected to increase and thus also the number of elderly people who have the right to care and service in nursing homes based on their needs for special support. Aim: To describe individuals' experience and quality of life in nursing homes. Method: A descriptive literature study. A total of 16 studies were included in the results, of which 14 of these were quantitative, one qualitative and one had a mixed method. A thematic analysis by Aveyard was applied to analyze the data. Main findings: The presence of disease and physical symptoms, the feeling of comfort, the amount of muscle mass, physical activation and relaxation were shown to affect the individuals' quality of life. Likewise, the opportunity for person-centred care, communication with nurses, the feeling of respect, dignity and meaning in life were significant factors for quality of life. Social satisfaction, human and/or non-human social interaction, the environment of the social context, the form of living, relationships and whether the construction of the relationship matched the individuals' preferences were also shown to influence the experience of the individuals' quality of life. Conclusion: Quality of life has been shown to be a multidimensional phenomenon that can affect the whole person. The social, physical and existential well-being are all aspects that were shown to be significant for the individual's quality of life in nursing homes. Likewise, person-centered care was shown to be both important for identifying and caring for needs that affect quality of life.

Introduktion: Sveriges befolkning ökar och beräknas fortsätta att öka. Äldre är den grupp i samhället som kommer att växa mest. Detta ställer högre krav på tillgången till särskilda boenden. Den förändring som en flytt innebär, kan påverka en människa på olika sätt. För en del är omställningen särskilt komplicerad. Syfte: Beskriva äldre personers upplevelser av att flytta till särskilt boende. Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats och beskrivande design. Studien baseras på 14 vetenskapliga originalartiklar som kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet antyder att upplevelsen av den förändringsprocess som det innebär att flytta till särskilt boende skiljer sig åt. För en del innebär det en lättnad över att ha tillgång till mer stöd och service medan andra upplever en saknad till det som varit tidigare. Fyra övergripande teman identifierades: delaktighet kontra maktlöshet, trygghet och hemkänsla, samhörighet kontra ensamhet samt meningsfullhet. Slutsats: Transitionsprocessen är komplex. De främsta aspekterna som underlättade flytten till särskilt boende hos den äldre visade sig vara graden av delaktighet, samhörighet, trygghet och meningsfullhet. Sammanfattningsvis är det avgörande med en ökad kunskap hos sjuksköterskor för att bättre kunna stödja äldre personer i denna förändringsprocess. För det krävs en ökad förståelse om upplevelser av flytten ur ett patientperspektiv., Introduction: As Sweden's population gets older, society will have more people moving to special housing in the future. Moving is a change that can affect a person on different levels. The process of feeling at home in the new accommodation is long and complicated for many people. Objective: Examine older people´s experiences of moving to a retirement home. Method: To answer the purpose, a general literature review was carried out with a qualitative approach and descriptive design. The study is based on 14 original scientific articles that were quality reviewed using SBU's review template for qualitative studies. Results: The results indicate that the experience of the transition process differs. For some, it means a relief to now have access to more support and service, while others experience a lack of what was before. Four overarching themes were identified: participation versus powerlessness, security and a sense of home, togetherness versus loneliness and meaningfulness. Conclusion: The conclusion indicates that the transition process is complex. During the transition, different emotions are experienced at the same time. The main aspects that facilitated the move to special housing turned out to be the degree of participation, belonging, security and meaningfulness. It is crucial to be able to better support the elderly in this process of change, and this requires increased knowledge and understanding.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka och belysa hur olika faktorer påverkar vårdpersonalens upplevda trivsel på äldreboenden. Studiens mål är också att öka förståelsen för hur arbete i ett team såväl som ledarskap påverkar vårdpersonalens trivsel. Genom att identifiera möjliga förbättringsområden för att främja trivseln bland vårdpersonalen kan man skapa en mer positiv arbetsmiljö. Studien utförs med en kvalitativ metodik och inkluderar intervjuer med 16 respondenter utvalda via ett snöbollsurval. Studien analyserades och utvärderades med hjälp av ett teoretiskt ramverk som omfattar HR perspektivet, Herzbergs tvåfaktorteori och Maslows behovstrappa. Detta ger oss möjlighet att granska hur kommunikation och hantering av konflikter från och tillsammans med ledare påverkar trivseln hos vårdpersonalen. Resultaten från undersökningen visar att vårdpersonalens trivsel påverkas av arbetsplatsfaktorer som tydliga arbetsrutiner och ansvarsområden. Arbetsmiljön, inklusive fysiska förhållanden och teamarbete, spelar också en viktig roll. Vissa upplever bristande kommunikation och stöd från ledningen, särskilt den högsta chefen, vilket kan påverka arbetsmiljön negativt. Effektiv konflikthantering, både internt och tillsammans med ledningen, är avgörande för en positiv arbetsmiljö och trivsel hos vårdpersonalen.

Bakgrund Känslan av ensamhet är en utmaning som ofta följer åldrandet. Denna subjektiva upplevelse kan vara både frivillig och ofrivillig. Ofrivillig ensamhet kan vara plågsam och påverka personens hälsa negativt. Äldre som bor på särskilda boenden befinner sig i en särskilt utsatt situation, där flytten ofta medför betydande förändringar i deras livssituation. Dessa förändringar kan inkludera minskade sociala relationer, interaktioner och nätverk. Det är därför av yttersta vikt ur ett hälsoperspektiv att förstå och hantera känslor av ensamhet bland äldre på särskilda boenden (SÄBO), samt identifiera effektiva omvårdnadshandlingar som kan förebygga och minska ensamhetskänslor bland dessa personer. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadshandlingar som minskar och förebygger känslan av ensamhet hos äldre boende på SÄBO. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna har inhämtats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo med hjälp av sökord i olika kombinationer. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultat Resultatet visar att terapi, meningsfulla sociala interaktioner och deltagande i aktiviteter har positiv effekt när det gäller att förebygga och minska ensamhet bland äldre på särskilda boenden. Integrering av dessa aspekter i äldreomsorgsprogram är viktigt för att förbättra äldres livskvalitet och välbefinnande. Resultatet analyserades med en integrerad dataanalys, och sammanställdes i tre huvudkategorier: Terapi, Meningsfulla sociala interaktioner och relationer, och Deltagande i aktiviteter. Slutsats Terapiformer såsom skratt-terapi, djurassisterad terapi och trädgårdsterapi, tillsammans med delaktighet i meningsfulla aktiviteter, positiva relationer med personalen och samhällsengagemang, har identifierats som viktiga faktorer som kan förbättra äldre, Background The feeling of loneliness is a common challenge in the aging process, a subjective feeling that can be voluntary or involuntary. Involuntary loneliness can severely impact an individual's health. Older adults in special housing for the elderly are particularly susceptible to this issue, as moving to such facilities often leads to significant life changes, including reduced social connections, interactions, and support networks. From a healthcare perspective, it is crucial to understand and address loneliness among elderly residents in special housing for the elderly. Effective nursing interventions must be identified and implemented to prevent and alleviate loneliness in this population, as it has far-reaching implications for their overall well-being. Aim The aim was to describe nursing interventions that reduce and prevent the feeling of loneliness among elderly residents in special care facilities. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative designs. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo using various combinations of search terms. The articles underwent quality assessment based on the evaluation criteria of Sophiahemmet University for scientific classification and quality. Results The results indicate that therapy, meaningful social interactions, and participation in activities have a positive impact on preventing and reducing loneliness among older individuals in special housing for the elderly. The integration of these aspects into elderly care programs is essential for enhancing the quality of life and well-being of the elderly residents.The results were analyzed using integrated data analysis and categorized into three main themes: Therapy, Meaningful social interactions and relationships, and Participation in activities. Conclusions Therapeutic methods like laughter therapy, animal-assisted therapy, and horticultural t

Bakgrund: Den äldre befolkningen i Sverige förväntas öka. Många äldre är i behov av kommunens vård- och omsorg som exempelvis äldreboenden. Undersköterska är det vanligaste yrket i Sverige och många av dessa arbetar inom äldreomsorgen. På äldreboenden är det sjuksköterskan som är ansvarig för omvårdnaden men det är undersköterskan som är den som arbetar närmast den, oftast multisjuka, äldre personen. Motiv: Området kring undersköterskors erfarenheter att arbeta på äldreboende är inte vida beforskat trots att de utgör en majoritet av de yrkesverksamma inom äldreomsorgen, därför är det intressant att få en djupare förståelse för undersköterskornas arbete på äldreboende. Syfte: Syftet med studien är att beskriva undersköterskors erfarenheter av arbetet på ett äldreboende. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med undersköterskor (n=9) från fyra äldreboenden genomfördes. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorier som framkom i analysen var god omvårdnad, undersköterskans kompetens samt samarbete. Konklusion: Undersköterskorna arbetar personcentrerat på äldreboendena och de försöker skapa en meningsfull vardag med aktiviteter. Arbetet underlättas vid gott samarbete mellan kollegor och sjuksköterskor. Svårigheter att arbeta på ett äldreboende som undersköterska kan vara kommunikationssvårigheter med kollegor och personalbrist. Studien visar hur viktigt undersköterskornas arbete på äldreboenden är för den äldre personen, men att de behöver mer resurser i form av personal, tid och i vissa fall språkkunskaper.

The purpose of this qualitative study was to investigate the experience and knowledge from the implementation of animal-assisted therapy as a health-promoting method in nursing homes. This study used a qualitative method with an inductive approach. To collect data, four semi-structured interviews were conducted. The respondents of this study were selected by a meaningful sampling method. The inclusion criteria were that the nursing homes currently used or had used therapeutic animals. The collected data was analyzed with a content analysis. The results were presented in continues text with quotes from the respondents to validate the findings. The main findings of the study displayed that the reasoning behind the respondent’s willingness to implement animal-assisted therapy in nursing homes was that they had previous positive experience with the effects of therapeutic animals. The respondents highlighted that they experienced that the implementation of therapeutic animals was met with few difficulties. The conclusion of the study was that nursing homes were dependent on receiving therapeutic animals in form of donations to implement them. Lack of funding may be an underlying factor why therapeutic animals have not been implemented to a greater extent in other nursing homes, despite the health-promoting effects previous studies show., Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser och erfarenheter av implementering av terapidjur som en hälsofrämjande metod på äldreboenden. En kvalitativ metod med en induktiv ansats användes för studien. För att samla in data genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter till studien gjordes genom ett meningsfullt urval. Inklusionskriteriet för urvalet var att respondenterna hade använt eller använde sig av terapidjur på äldreboendet. För att analysera data genomfördes en innehållsanalys där ett kodningsschema tillämpades. I innehållsanalysen identifierades sex kategorier vilka formades utifrån respondenternas svar. Resultatet presenterades i flytande text med stärkande citat från respondenterna. Resultatet visade att respondenterna hade erfarenheter av en variation av terapidjur; mjukis- och robotdjur, terapihundar, höns, marsvin, kaniner, häst och orm. Huvudresultatet för studien visade att bakgrunden till respondenternas vilja att implementera terapidjur på äldreboenden var att de erhöll kunskap och erfarenheter av de effekter som terapidjur kan ge. Att det ansågs som att något saknades på äldreboenden när det inte fanns terapidjur samt att det bedömdes vara ett behov hos de boende. Möjligheterna för att implementera terapidjur var tack vare bidragande ekonomiska resurser. I sin helhet upplevdes få svårigheter av respondenterna om att implementera terapidjur. Slutsatsen för studien var att äldreboendena var i stor utsträckning beroende av att få terapidjur i form av bidrag för att implementera dem. Brist på bidrag kan vara en bakomliggande faktor till att terapidjur inte har implementerats i större utsträckning på andra äldreboenden, trots de hälsofrämjande effekterna tidigare forskning visar. Denna studie belyser de fördelar som kan upplevas i samband med terapidjur och hur en implementering av terapidjur kan antas. I takt med en ökad livslängd bland

Bakgrund: Personer med demens upplever ofta undernäring. När den obotliga sjukdomen fortskrider leder den till förlust av kognitiva förmågor. En väsentlig förmåga för människor är förmågan att äta och dricka men på grund av demens utvecklar personer med demens svårigheter att äta och dricka. Dessa ökar risken för undernäring. På grund av den nedsatta koncentrationsförmågan spelar måltidsmiljön en viktig roll för att stimulera matintaget. Syfte: Att beskriva personer med demenssjuka upplevelser av måltidsmiljön på äldreboenden. Metod: Allmän litteraturöversikt. Totalt analyserades 14 artiklar, sju kvalitativa, sex kvantitativa och en blandad metod. Resultat: Tre teman; Det första är personer med demenss upplevelse av den fysiska måltidsmiljön, där audiovisuell stimulering hade störst betydelse. Det andra är personer med demenss upplevelser av sociala interaktioner i måltidsmiljön, där positiva och negativa aspekter av sociala interaktioner identifieras. Senaste temat var personcentrerad måltidsmiljö, och dess betydelse. Slutsats: I denna avhandling kunde olika faktorer som förbättrade personer med demenssjuka upplevelser av måltidsmiljön identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön. s erfarenheter av måltidsmiljön kunde identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön. s erfarenheter av måltidsmiljön kunde identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön.

Bakgrund: Det vanligaste symtomet sjuksköterskor möter på akutmottagningen är smärta och 60–80 procent av patienterna är underbehandlade i sin smärta. Sjuksköterskan har en ledande roll i smärtbehandling och när smärtbehandlingen brister får det konsekvenser både för patient och samhälle. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors beskrivningar av hinder för behandling av smärta på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som utgår från 11 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Sökningarna gjordes i CINAHL och MEDLINE. Analysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat var sjuksköterskerelaterade hinder med tillhörande subteman; otillräcklig kunskap om missbruk, låg prioritet av smärtbehandling och bristande empati och förståelse för patientens smärta. Det andra huvudtemat var patientrelaterade hinder med följande subteman; den komplexa äldre patienten, orealistiska förväntningar på smärtbehandlingen och bristande kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Det tredje huvudtemat var; organisationrelaterade hinder med följande subteman; lokala policys som försvårar smärtbehandling, bristande samarbete mellan professioner och bristande arbetsmiljö. Slutsats: Resultat var brett och visar på smärtbehandlingens komplexitet. Det mest frekvent rapporterade hindret var arbetsmiljön. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en säker och personcentrerad smärtbehandling krävs förändringar på organisatorisk nivå., Background: The most common complaint nurses encounter in the emergency department is pain and 60–80 percent of the patients are undertreated. The nurse has a leading role in pain management and when it is lacking, there are consequences for patient and society. Aim: The aim was to assemble nurses’ descriptions of barriers to pain management in the emergency department. Method: A literature review with inductive approach based on 11 qualitative articles and one mixed method. The searches were made in CINAHL and MEDLINE. The analysis based on Friberg's five-step model. Results: The result identified three main themes and nine subthemes. The first main theme was nurse-related barriers with associated subthemes; insufficient knowledge about addiction, low priority of pain management and lack of empathy and understanding for the patient's pain. The second main theme was patient-related barriers with following sub-themes; the complex elderly patient, unrealistic expectations of pain treatment and lack of communication between patient and nurse. The third main theme was organization-related barriers with following subthemes; local policies that make pain management difficult, lack of cooperation between professionals and a deficient work environment. Conclusion: Results were broad and show the complexity of pain management. The most frequently reported barrier was the work environment. For the nurse to be able to carry out safe and person-centered pain treatment, changes are required at an organizational level.

Past research has shown that there are many factors that affect the elderly when moving from their own home to an elderly home. The main aim of this study was therefore to (i) describe the reasons and feelings of the elders associated before transiting into the elderly home (ii) experience and support during the transition and adapting to the life in the elderly home for the first few months after the transition and (iii) whether there lies any difference in sex amongst the elderly men and women in adjusting to the elderly home. Due to ethical issues, the study was conducted through interviewing the professionals who worked with elderly around the clock. Therefore, questions have been answered by the professionals in regard to their view on the subject. A total of six (6) semi structured interviews were conducted by two social work students who interviewed 9 professionals i.e. five (5) individual interviews and one group interview with four (4) professional participants. Of these nine (9) interview participants, eight (8) professionals were either working as domestic workers (hemtjänst) or as professional caregivers at the elderly home or as both and one (1) participant was the chief of department in the elderly home. The results showed that functional impairment or disability was the first and foremost reason as to why elderly must move from their own home to elderly home. However, for many elders this decision feels like a “force” upon them and their experience following is vastly differed. While other elders may feel a loss of identity in the elderly home, lonely and disappointed, many feel a sense of security to be around people who can look after them 24/7 and be able to create a meaningful relationship with both, other residents and the professional staff. It was as well noted that factors like activities and personality played a major role in the adjustment of the elderly in the elderly home. Lastly, the study did not show any differences between the sexes i.

Den här rapporten belyser personalens erfarenheter av att hantera covid-19-pandemin på fyra äldreboenden i Stockholm. Rapporten skildrar personalens vittnesmål om hur två år av pandemi har påverkat deras arbetssituation och de äldres omsorg. Studien bygger på intervjuer med omsorgspersonal, sjuksköterskor och enhetschefer. Vi undersöker vilka förutsättningarna var för att hantera pandemin, vilka åtgärder som vidtogs under pandemin för att hindra smittspridning samt vilka konsekvenser pandemin fick för personalen och för de boendes vård och omsorg. Rapportens resultat Brister i information, hygienrutiner och kompetens försvårade hanteringen av pandemin. Även den generellt sett låga grundbemanningen och otrygga anställningsformer gav dåliga förutsättningar att hantera pandemin. Äldreboendena vidtog åtgärder i form av informations- och utbildningsinsatser, isolering av sjuka och smittade äldre, social distansering och ökad bemanning. Personalen berättar att bristande språkkunskaper och utbildningsbakgrund hos nyanställda försvårade arbetet under pandemin. De vittnar också om varierande kompetens hos utbildade undersköterskor och problem med att flera undersköterskeutbildningar inte håller tillräckligt hög kvalitet. Medicinska risker uppstod i början av pandemin genom begränsningar i möjligheten till sjukhusvård och att äldreboendenas läkare endast var tillgängliga på telefon. Att ny och outbildad personal utförde personnära vård och omsorg på egen hand innebar att insatsernas kvalitet äventyrades. Kvaliteten i vård och omsorg påverkades också av att omsorgens sociala aspekter fick stå tillbaka till förmån för ett starkt fokus på hygien och social distansering. De åtgärder som vidtogs under pandemin minskade självbestämmandet hos de boende. Det långa besöksförbudet medförde att de under lång tid inte fick träffa sina anhöriga. Åtgärder kring aktiviteter, isolering och samvaro i övrigt tycks ha utförts utan samråd med de boende. Personalen ställdes inför svåra avvägninga

A home for stragers är en hybridbyggnad i Stora Vika som kombinerar äldreboende med medborgarhus. Projektet utforskar hur en öppen mötesplats skulle kunna skapa liv i en väldigt liten tätort och bli en början till vidareutveckling. Byggnaden står bestämd mitt i Stora Vika, på den stora ängen som är symbolen för samvaro och högtider. På samma sätt ska medborgarhuset bli en förlängning till detta som möjliggör mindre och större samlingar åt de boende året om. Byggnaden ska synliggöra de boende inne i huset och i tätorten till varandra och möjliggöra både aktivt och passivt samvaro i form av vardagliga möten. Huset med lägenheter för 30 pensionärer utgår från en tanke av att gradvist skapa trygga kontakter till personerna i ens omgivning. Att ha möjlighet att mötas i sina vardagliga sysslor eller att dela på en vanlig måltid med en granne ligger i fokus i gestaltningen. Allt börjar med att hälsa på sin granne vid dörren., A home for strangers is a hybrid building in Stora Vika, in Nynäshamns municipality, that combines a retirement home with a lively community house. The project explores how an open meeting place could create life in a small community and be the start to further development. The building stands firmly in the middle of Stora Vika, on the large meadow which is the symbol of togetherness and celebrations. In the same way, the community house will become an extension to this, enabling smaller and larger gatherings for the residents all year round. The building makes both the people living inside the house as well as in the area, visible to each other. The house with apartments to 30 elderly is based on the idea of gradually creating safe contacts with the people around you. To be felt seen in your everyday-activities or sharing a meal with your neighbor are in focus in the design. Everything begins with greeting your neighbor at the door.

Research exists regarding stress among assistant nurses working in care homes during the covid-19 pandemic. The studies suggest that stress amongst assistant nurses in care homes has increased in connection to the covid-19 pandemic due to certain factors. The experience of stress has led to consequences for the assistant nurses which we will be present in this study. During our own research we have found a knowledge gap in Swedish studies covering stress, particularly amongst assistant nurses in care homes. The aim of this study is to present how assistant nurses working in care homes for the elderly experience and perceive stress in their workplace in connection to the covid-19 pandemic. The study has been completed using a qualitative research method where the data collection process has been purposive. The data collected has consisted of semi-structured interviews. The result has shown that assistant nurses have experienced increased work-related stress in connection with the covid-19 pandemic. The factors that have affected the stress experienced by the assistant nurses has been increased workload, decreased opportunity for recovery, higher demands at the same time as the perceived control over their work was lower and lastly, staff shortages. Finally the consequences of the stress experienced has affected the assistant nurses’ well being in their role and workplace as well as affected their health., Det finns forskning inom området stress bland undersköterskor på äldreboendenunder covid-19 pandemin. De studier som gjorts har framfört att stress blandundersköterskor på äldreboenden har ökat i samband med covid-19 pandemin pågrund av vissa faktorer. Den stress som upplevs har lett till konsekvenser förundersköterskorna som vi presenterar i detta arbete. Detta då vi funnit enkunskapslucka rörande undersköterskornas upplevelser av stress när det kommer tillsvenska studier.Syftet med studien är att framföra hur undersköterskor som arbetar på äldreboendenupplever stress på sin arbetsplats i samband med covid-19 pandemin. Studien hargjorts med kvalitativ forskningsmetod där urvalet varit målinriktad. Datan som vihar samlat in har bestått av intervjuer som har varit semi-strukturerade.Resultatet har påvisat att undersköterskor upplevt ökad arbetsrelaterad stress isamband med covid-19 pandemin. De faktorer som påverkat den upplevda stressenhar varit ökad arbetsbörda, försämrade möjligheter för återhämtning, högre kravsamtidigt som kontrollen över sin arbetsroll minskats samt personalbrist. Slutligenhar konsekvenserna av den upplevda stressen påverkat undersköterskornas trivsel isin roll och arbetsplats samt påverkat deras hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur vårdpersonal på äldreboenden som arbetade på plats under pandemin upplevde sin arbetssituation med ett särskilt fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal som arbetade på plats på ett äldreboende under pandemin. Insamlad data transkriberades och analyserades genom en induktiv tematisk analys. De huvudteman som framkom var; Att arbeta under en kris, Personalens förutsättningar och Mer jobb mindre vila. Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde att Covid-19 bidrog till en försämrad psykosocial arbetsmiljö. Särskilt utmärkande faktorer som bidrog till försämringen var den ökade arbetsbelastningen, en känsla av ovisshet, oro och rädsla samt brist på socialt stöd och skyddsutrustning. Det framkom också att samtliga respondenterna upplevde att deras arbete hade förändrats och blivit mer komplicerat till följd av nya arbetsuppgifter och hygienrutiner som infördes under pandemin. Respondenterna upplevde även en starkare sammanhållning inom arbetsgruppen som har haft en stor betydelse vid hanteringen av de svåra situationer de stått inför., The aim of the present study was to examine and get at more profound knowledge for how healthcare workers at nursing homes who have worked on site during the pandemic have experienced their work situation with focus on their psychosocial work environment. Ten semi-structured interviews were conducted with health care workers that have been working on site at nursing homes during the pandemic. The material was transcribed and analyzed using an inductive thematic analysis. Three main themes were found; To work during a crisis, Employees conditions and More work less rest. The result showed that all of the respondents experienced that Covid-19 contributed to a worsened psychosocial work environment. Emergent factors of the worsened psychosocial work environment were the increased workload, feelings of uncertainty, worry and fear and also lack of social support and protective equipment. Furthermore, the respondents experienced that their work routines became more complicated due to new job assignments and health care protocols introduced during the pandemic. The respondents also experienced a stronger cohesion within their workgroup that had a great importance to how they handled the difficult situations they faced together.

Syftet med den här studie var att undersöka upplevd etisk stress och hälsa bland chefer på äldreboende i samband med svåra beslut under Covid-pandemin. Metoden i den här kvalitativa studien inkluderade fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra chefer för äldreboende i Sverige. En tematisk analys användes för att hitta relevanta mönster i insamlade data. I resultat identifierades fyra huvudteman: Etisk stress, Etiska konflikter vid svåra beslut, Upplevd hälsa, Chefsstöd. Studiens resultat visar att äldreboendecheferna upplevde etisk stress i samband med svåra beslut under Covid-19 och involverade anhöriga, äldre vårdtagare samt omsorgspersonalen. Upplevd stress hos cheferna inkluderade omsorgspersonalens skyddsutrustning samt att skydda hela boendet samtidigt vara uppdaterad på aktuella restriktioner och direktiv från ledning. Cheferna upplevde avsaknad av stöd från överordnade i sitt vardagliga arbete medan stödet från chefskollegor upplevdes positivt då det var möjligt att använda digitala plattformar för möten där cheferna kunde mötas.

När personen inte längre klarar av att bo i det egna hemmet har kommunerna ansvar att verka för att äldre ska få leva och bo självständigt och under trygga förhållanden, där äldre har ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra. Arbetsterapeuten utgår från vad som är av betydelse för varje enskild person för att stödja och möjliggöra att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. När den äldre får möjlighet att vara aktiv i sin vardag och att leva ett meningsfullt liv kan det främja till att behålla självständighet längre vilket kan bidra till en bättre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet för äldre som bor på särskilt boende. Metod: Semistrukturerade intervjuer valdes för att samla in data som sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällman Graneheim (2017). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som innehåller två underkategorier var. Huvudkategorin; Den äldres värld är centralt för aktivitet har underkategorierna; Erhålla kunskap om personen och Den äldre i centrum. Huvudkategorin; Miljön hindrar och möjliggör har underkategorierna Fysisk miljö och Social miljö samt huvudkategorin Utmaningar att möjliggöra aktivitet har underkategorierna; Förmedla vikten av delaktighet i aktivitet till andra och Faktorer i verksamheten som arbetsterapeuten har svårt att påverka. Slutsats: Arbetsterapeuten har en viktig roll för att främja äldres delaktighet på särskilt boende, men arbetsterapeutens kompetens behöver synliggöras för andra så att arbetsterapeuterna blir en naturlig del av verksamheten., When the person is no longer able to live in their own home, the municipalities have aresponsibility for the elderly to live and live independently and in safe ratio, where the elderlyhave an active and meaningful life together with others. The occupational therapist focuses onthe person's point of view on what is important for each individual to support and enable them toperform activities in daily life in later years. When the elderly are given the opportunity to beactive in their everyday lives and to live a meaningful life, it can promote maintainingindependence, which can contribute to a better quality of life. The aim of this study was tohighlight occupational therapists' experiences of promoting participation in activities for theelderly who live in nursing homes. Method: Semi-structured interviews were chosen to collectdata which were then analyzed on the basis of a qualitative content analysis according toLundman and Hällman Graneheim (2017). Results: The analysis resulted in three maincategories containing two subcategories each. The main category The world of the elderly iscentral to activity, the subcategories Gain knowledge about the person and the elderly in thecenter. The main category Environment hinders and enables the subcategories Physicalenvironment and Social environment and the main category Challenges to enable activity, thesubcategories Convey the importance of participation in activity to others and Factors within theorganization that the occupational therapist has difficulty influencing. Conclusion: Theoccupational therapist has an important role in promoting the participation of the elderly innursing homes but the occupational therapist's competence needs to be made visible to others toenable occupational therapists to become a natural part of the organization.

Bakgrund: Det nya coronaviruset Covid-19 spred sig till äldreboenden och medförde att rutiner inom den kommunala äldrevården och palliativa vården påverkades negativt. Etisk stress påverkade sjuksköterskornas förmåga att ge personcentrerad och likvärdig vård. Problem: Sjuksköterskor har som uppgift att bibehålla och förbättra välbefinnandet för den palliativa patienten. När delar av den palliativa vårdens värdegrund åsidosattes uppstod brister i delar av den palliativa vårdfilosofin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den palliativa vården på äldreboenden under pandemin. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkät som besvarades av 100 sjuksköterskor. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter var att patienterna symtomskattades, och erhöll adekvat smärtlindring under pågående pandemi i en tillfredställande nivå. Majoriteten av sjuksköterskorna var nöjda med den palliativa vård de gav patienterna trots pågående pandemi och försvårande omständigheter och uteblivet stöd från externs palliativt team. Slutsats: Stöd för sjuksköterskor är något den kommunala vårdgivaren bör studera för att upprätthålla säker vård och trygga sjuksköterskor i den palliativa vården.

Introduktion: Ensamheten är en central del på äldreboende som påverkar den äldres livskvalité både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose och bekräfta den äldres behov genom god omvårdnad och helhetsyn av den äldre. Syfte: Belysa äldres upplevelser av ensamhet på äldreboende Metod: Litteraturstudien är systematiskt genomförd och baseras på 11 vetenskapliga artiklar som framtagits via databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades enligt SBUs kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik -patientupplevelser för att säkerställa god kvalité på artiklarna som använts i resultatet. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra olika fynd. Känna sig begränsad, Existentiellt lidande, Känna förlust samt att känna sig bortglömd. Ensamheten kunde minskas genom att de äldre höll sig sysselsatta genom socialisering, aktiviteter och kontakt med familj. Slutsats: Efter flytt till äldreboende upplever de flesta äldre en stor ensamhet, vardagen är inte längre som förr. Besöksfrekvensen minskar då familj och vänner vet att den äldre är gott omhändertagen på boendet. De äldre upplever sig bortglömda av sina anhöriga, detta skapar en inre smärta samt depression över det nya livsförhållandet. Många av de äldre är begränsade både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Detta påverkar den äldres vardag och de äldre kan uppleva sig odugliga.

Sammanfattning Titel: I mötet med depressiv ohälsa på äldreboenden Handledare: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Forskning pekar på en betydande omfattning av depressiv ohälsa bland äldre på äldreboende, något som medför mänskligt lidande och hög belastning på samhället. Mot den bakgrunden ämnar följande studie undersöka förekomst och symtombild av denna ohälsa utifrån vård-och omsorgspersonals erfarenheter. Studien syftar även till att utforska de bemötande- och arbetsstrategier som medarbetarna använder i sina yrkesroller samt om olika yrkesbakgrund förefaller utgöra grund för skillnader i arbetet med depressiva äldre på äldreboenden. I syfte att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med elva yrkesverksamma personer. Bearbetning av empirin har skett utifrån en tematisk ansats och med stöd av teorierna kring ålderism och livslopp. Den upplevda förekomsten av depressiv ohälsa varierar utifrån intervjupersonernas erfarenheter, men flertalet upplever att problematiken är omfattande bland de äldre på boenden. Symtomen för depressiv ohälsa skiftar, men det råder samstämmighet bland de intervjuade att symtomen ofta är diffusa och sällan uttrycks med konkreta ord. Personalen beskriver att de utifrån sin kompetens och i nära samarbete inom arbetsgruppen använder sig av olika övergripande bemötandestrategier som anpassas utifrån de individuella behoven och förutsättningarna med ambitionen att bedriva en god vård. Mindre skillnader mellan yrkesgrupperna har iakttagits i det att sjuksköterskorna förefaller ge uttryck för en starkare tilltro till kliniskt medicinsk vård medan omvårdnadspersonalen i större utsträckning lyfter dess risker och i stället framhåller vikten av nära relationer för att skapa god vård och omsorg. Begränsade förutsättningar i tid och kompetens utgör dock hinder och belyser behovet av att förhålla sig till ålderistiska föreställningar och tillskapa resurser för att leva upp till samhällets ambitioner för en äldreomsorg, Title: Dealing with depressive illness in nursing homes Tutor: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Research indicates a significant extent of depressive illness among the elderly in nursing homes, something that causes human suffering and a high burden on society. The following study intends to investigate the prevalence and symptoms based on the experiences of health and care professionals. The study also aims to explore the treatment and work strategies that employees use in their professional roles and whether different professional backgrounds seem to form differences in working with depressed elderly people in nursing homes. Eleven semi-structured interviews were conducted with professionals in the specified field of work in order to answer the questions. The empirical data was processed using a thematic approach supported by theories of ageism and life course. The perceived incidence of depressive illness varies based on the interviewees' experiences, but the majority experience this to be extensive among the elderly in nursing homes. The symptoms of depressive illness vary, but there is a consensus among the interviewees that the symptoms are often diffuse and rarely expressed in specific words. Care and nursing staff describe that, based on their competence and in close collaboration within the team, they use various overall treatment strategies based on the individual needs and conditions with the ambition of conducting good care. Minor differences between professional groups have been observed, nurses seem to express a stronger reliance on clinical medical care, while other nursing staff are more likely to highlight its risks and instead emphasize the importance of close relationships in providing good care and support. However, the study points towards that limited time and individual skills obstruct as well as highlight the need to address ageist notions and provide resources to meet society's ambitions for elderly care, which is facing an

Studiens syfte har varit att undersöka vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av sina arbetsförutsättningar samt den egna kompetensen i möte med äldre med psykisk ohälsa. För att göra detta har författarna gjort en kvalitativ studie med tematisk analys. Sju undersköterskor som arbetar på särskilt boende har intervjuats. Det har använts semistrukturerade intervjuer för att utröna hur de uppfattar och upplever deras förutsättningar på arbetet samt deras egen kompetens inom området. Vid analysen har Anthony Giddens struktureringsteori, kompletterat med begreppen handlingsutrymme samt tyst och explicit kunskap, använts. Vid intervjuerna och sedan vidare transkribering och tematisering framkom det tydliga mönster i deras förutsättningar rörande resurserna personal och tid. Det mest framträdande var bristen på personal som skapade brist på tid för att kunna ge psykosocialt stöd. Det var dock något som personalen värnade om och ville ha möjlighet till och de hade därför olika strategier för att skapa mer av detta. Det framkom tydligt att majoriteten hade en tyst kunskap i form av arbetserfarenheter som de främst använde sig av i mötet med de äldre som upplever psykisk ohälsa. Den explicita kunskapen fanns det inte lika mycket av i förhållande till psykisk ohälsa, även om det är något undersköterskorna önskade. Sammantaget påverkade resurserna och bristen på explicit kunskap huruvida de hade möjlighet att ge psykosocialt stöd till de äldre., The purpose of the study has been to examine healthcare professional´s perceptions and experiences of their working conditions, as well as their own competence during their daily work in elderly nursing homes when they meet elders with mental illness. To do this, the authors of this study have used a qualitative method with thematic analysis. Seven semi-structured interviews with assistant nurses working in nursing homes have been conducted to find out how they perceive and experience their conditions at work and their own competence they have in the field. In the analysis, Anthony Gidden's structuring theory has been supplemented with the concepts of room for maneuver along with silent and explicit knowledge has been used. During the interviews and then further transcription and thematization, a clear pattern emerged in their conditions regarding the resources staff and time. The most prominent was the lack of staff which created a lack of time to be able to provide psychosocial support. However, this was something that the care staff cared about and wanted to have the opportunity to do, and they therefore have different strategies for creating more time to be able to provide psychosocial support. It is also clear that the majority hade a tacit knowledge in the form of work experiences that they mainly used in the meeting with the elderly who experience mental illness. There was not as much explicit knowledge, even if it was something the staff wanted. All in all, the resources, and the lack of explicit knowledge affected whether they could provide psychosocial support to the elderly.

Ensamhet och social isolering utgör betydande utmaningar för äldre som bor själva och på äldreboende, genom att påverka deras fysiska och psykiska hälsa. På grund av krav på självisolering under Covid-19-pandemin har dessa utmaningar förvärrats ytterligare. Användningen av digital teknik inom äldreomsorgen har potential att motverka social isolering, till exempel genom att öka tillgången till hemtjänst och ge möjligheter att delta i sociala aktiviteter samtidigt är kunskaper om effektiviteten av digitala insatser för att motverka äldre människors ensamhet begränsad.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell hälsa är viktigt för välbefinnande. I takt med att en person åldras ökar frekvensen av faktorer med negativ påverkan på sexualiteten. Äldre på särskilda boenden har ytterligare hindrande omständigheter, då miljön inte är uppbyggd för ett privatliv. Det saknas kunskap om hur dessa äldre ser på sin sexualitet. Syfte: Syftet var att undersöka behovet och upplevelsen av sexualitet hos äldre personer på särskilt boende, samt öka medvetenheten och förståelsen för äldres sexualitet hos vårdpersonalen. Metod: En litteraturöversikt gjordes, där tolv studier valdes ut, varav tio från PubMed och CINAHL samt två studier genom snowballing. Resultat: Resultatet genererade fem kategorier och tretton subkategorier. Majoriteten av de äldre uppgav ett fortsatt behov av sexualitet, men att behovet av intimitet och närhet var större än behovet av sex. Fysiska och mentala hinder relaterade till åldrandet togs upp som hinder för sexualitet. Miljön på de särskilda boendena ansågs vara hinder och försvårade möjligheterna till att uttrycka sin sexualitet. Vårdpersonal, anhöriga samt brist i den äldres autonomi var också hindrande faktorer. Tabuer kring äldres sexualitet gick att identifiera hos vårdpersonal, anhöriga och den äldre själv. Slutsats: En majoritet av de äldre i detta examensarbete uppgav ett fortsatt behov av sexualitet. För att främja detta bör sjuksköterskan se till individen. Strukturen på särskilda boenden bör ses över då de i dagsläget inte främjar den äldres möjligheter till sexualitet och intimitet. Oavsett behov av sexualitet behöver sjuksköterskan se den äldre som en vuxen, självbestämmande individ kapabel och behörig att fatta egna beslut gällande sig själv och sin kropp., Background: Sexuality is important for the overall health. Factors that affect sexuality increase with aging. Elderly at care home facilities have additional aggravating circumstances since the environment is not built to promote a private life. There is a lack of research and knowledge about how elderly view their sexuality. Aim: The aim was to investigate elderly people’s needs and experiences of sexuality, residing in care homes, as well as to increase the awareness and understanding of the sexuality of the elderly among the care staff. Method: A literature study was conducted using twelve studies. Ten studies were chosen from PubMed and CINAHL and two additional studies were chosen using snowballing. Result: The result generated five categories and thirteen subcategories. The majority of the elderly stated a continued need for sexuality, however the need for intimacy was seen as greater than the need for sex. Physical and mental factors related to aging were mentioned as obstacles for sexuality. The environment in the care home facilities was considered an obstacle and made it difficult to express one's sexuality. Nursing staff, relatives and the elderly's lack of autonomy were also hindering factors. Taboos around the elderly's sexuality could be identified in care staff, relatives and the elderly themselves. Conclusion: A majority of the elderly in this study stated a continued need for sexuality. To promote this, nurses need to look to the individual. The structure of caring homes needs to be assessed, since they do not promote the elderly’s sexuality. Regardless of needs, nurses need to look at the elder as an adult capable of making their own decisions about themself.

Introduktion: Antalet äldre personer ökar vilket kräver anpassning av hälso- och sjukvården. Robotdjur är elektroniska gosedjur som är utvecklade för att likna sällskapsdjur och används som en omvårdnadsåtgärd hos äldre personer med kognitiv sjukdom. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att använda robotdjur i omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom på särskilt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 15 intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Två huvudteman och åtta underteman. Under huvudtemat En del i vardagen beskrevs hur robotdjuren användes i vardagen genom fem underteman. Under det andra huvudtemat Behov av kunskap och engagemang beskrevs vad som behövdes för att kunna använda robotdjuren i tre underteman. Konklusion: Robotdjur skapar lugn och gemenskap för äldre personer med kognitiv sjukdom. Robotdjuren ska inte ses som en generell åtgärd utan som ett av redskapen i en personcentrerad omvårdnad. För att detta ska fungera behöver distriktssköterskan ta den ledande rollen i implementeringen och utbildningen av personal och verka för att robotdjuren införs som en del i en personcentrerad omvårdnad., Introduction: The number of elderly people is increasing, which requires adaptation of health care. Robotic pets are electronic stuffed animals that are designed to resemble pets and are used in nursing care of elderly people with cognitive illness. Aim: To describe nursing staffs’ experiences of using robotic animals in nursing care of people with cognitive illness in long term care. Method: Qualitative method with inductive approach. 15 interviews were conducted and were analyzed based on thematic analysis according to Braun & Clarke. Result: Two main themes and eight sub-themes. The main theme A part of everyday life describes how the robotic pets were used in everyday life in five sub-themes. The second main theme Need for knowledge and commitment describes what was needed to be able to use the robotic pets in three sub-themes. Conclusion: Robotic pets create calm and fellowship. The robotic pets should not be seen as a general intervention but as one of the tools in person-centered care. In order for this to work, the district nurse needs to be the leader of implementation and training of staff and work for the robotic pets to be introduced as part of a person-centered care.

Stressrelaterad ohälsa är vanligt förekommande för personal inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt karaktäriseras sektorn av variationer i arbetsvillkor som eventuellt resulterar i variationer i arbetsrelaterad ohälsa beroende på verksamhet. En negativ konsekvens av långvarig stress är burnout, som innefattar utmattning och distansering till arbetet. Samvetsstress har visat sig vara en bidragande faktor till burnout. En faktor som i studier identifierats som skyddande mot både stress och burnout är individens förmåga till självmedkänsla. Syftet med denna studie var att jämföra nivån av samvetsstress och burnout hos personal mellan tre olika verksamheter inom vård- och omsorgen, LSS/SOL-boende, äldreboende och hemtjänst samt studera huruvida självmedkänsla modererar sambandet mellan samvetsstress och burnout. Studien är en tvärsnittstudie där 443 deltagare som arbetar inom dessa verksamheter besvarade en internetenkät. ANOVA-analyser visade att personal som arbetar på äldreboende och inom hemtjänst upplevde mer samvetsstress och burnout än de som arbetar på LSS/SOL-boende. Moderationsanalysen visade att högre grad av självmedkänsla stärkte sambandet mellan samvetsstress och utmattning. Självmedkänsla hade ingen påverkan på sambandet samvetsstress och distansering till arbetet. Studien tyder på att personal inom vård- och omsorg påverkas olika av samvetsstress och burnout beroende på var de jobbar, och att självmedkänsla inte har den skyddande roll som förväntats.

Många av våra äldre i Sverige lider idag av ensamhet, oro och ångest. Efter att Covid-19-pandemin drabbade Sverige hårt infördes besöksförbud på alla landets äldreboenden, vilket gett ökad depression och ångest hos de äldre. För att förbättra måendet hos våra äldre kan djurunderstödda insatser användas. Studier har visat att djurunderstödda insatser kan minska depressionen och öka välfärden och livskvalitén för äldre på äldreboenden. Att äga djur har visat ha en positiv påverkan på flertalet hormoner, känslan av ensamhet och avskildhet. Detta examensarbete har, med en enkätstudie via Netigate, undersökt förekomsten av terapidjur på äldreboenden i Uppsala och Stockholms län, med inriktning på djurslaget katt. Enkäten har även undersökt om pandemin haft en påverkan på djurverksamheten och om äldreboenden sett en risk för spridning av Covid-19 till följd av katten. Totalt skickades enkäten ut till 315 äldreboenden per e-mail. Av dem var det 109 äldreboenden som svarade på hela enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 35 %. Enkäten var öppen i en månad, och en påminnelse skickades ut per e-mail efter halva månaden. Resultaten visar att flera olika djurslag förekommer på äldreboendena som katt, hund, häst, höns, akvariefiskar och lantbrukets djur. En stor del av de äldreboenden som svarat har eller har haft någon form av djurverksamhet på boendet. Det är 25 äldreboenden som har permanent boende djur hos sig, 31 äldreboenden som har djur på besök hos sig och 23 äldreboenden som anordnar besök till djur. Resultaten visar även att pandemin har påverkat främst möjligheten till besöksdjurverksamhet, där vårdhundar och vårdhästar fått ställa in sina besök. Katt är det vanligaste djuret som är permanent boende på äldreboendena. De äldreboenden som har katt (n=16), och de som tidigare har haft katt boende hos sig (n=13) har i hög grad rapporterat flertalet positiva effekter av katten på de äldre. Inga olyckor hos de äldre till följd av katten och ingen allergi hos de äldre eller, Elderly people in Sweden who live in retirement homes have been reported to experience loneliness, anxiety and depression to a greater degree than those who live at home. The pandemic has affected Swedish nursing homes greatly, and visits to elderly people living in retirement homes was prohibited in March 2020. Animals and Animal Assisted Intervention (AAI) have been shown to have a great impact on people, and elderly have been reported to feel less anger, anxiety, loneliness and depressed after AAI. This study aims to examine whether Swedish retirement homes in Uppsala and Stockholm’s county use animals in their daily activities, and whether the pandemic have had an impact or not. The study is mainly focused on cats and their impact on elderly people living in retirement homes. An online survey was sent to 315 retirement homes, and was completed by 109 (35%) of the homes. Results show that almost 80% of the retirement homes have or have had some kind of animal activity. Cats are the most common animal living in these homes, and dogs are the most common visiting animal. Other animals such as hens, horses, aquarium fish and farm animals have also been reported. During the pandemic visits have been cancelled, and it has been harder to arrange visits with care animals, such as therapy dogs or horses. The retirement homes that have a cat living with them have seen a great impact of the cat on the elderly, and no allergy or injuries have been reported in the elderly due to the cat. Four homes saw an increased risk with spreading of Covid-19 due to the cat. Cats seems to have an important role to elderly people. They have a great positive effect, which might have been important during the lockdown when elderly may have felt even more isolated, lonely and depressed than before. The risk of cats spreading Covid-19 is low, according to existing studies, and cats do not seem to have an important role in the Covid-19 epidemiology. They do not seem to be affected by the virus

The aim of this paper is to examine what role ethnicity and gender plays in the workplace of assistant nurses in a municipal nursing home in Sweden, and when it is of importance. This was conducted through a qualitative study where interviews were held with three female assistant nurses with differing ethnic backgrounds. The execution of these interviews showed that their own ethnicity plays a role in adapting to the customs of working in the nursing home, and the culture in which the care recipients are used to. This adaptation is not considered negative but rather seen as an asset in addition to the women’s own cultures. Furthermore, the results also revealed how the assistant nurse’s ethnicities are essential when caring for recipients with other ethnic backgrounds, however, it is crucial to not expect these assistant nurses to fulfil the cultural needs of care recipients, seeing as foreigners are not a homogenous group.

Denna kandidatuppsatsen är en komparativ studie som handlar om skillnader och likheter mellan privata och kommunala äldreboenden utifrån arbetstagarnas perspektiv. Uppsatsen har haft New Public Management teorin som utgångspunkt samt tre olika aspekter som kvalité, effektivitet och arbetsvillkor under arbetsgång. Vi har även undersökt vilket äldreboende, det vill säga privat respektive kommunal som har mer inslag av NPM teorin i deras verksamhet. Informationen hämtades från femton semistrukturerade intervjuer som bestod av arbetstagare från privata och kommunala äldreboenden i Borås Stad. Undersökningens teori och tidigare forskning har utgått ifrån New Public Management. Resultatet av studien har visat att privata äldreboenden har ett större inslag av NPM- teorin i sina verksamheter. Studien har det även framkommit att det finns en del skillnader samt likheter mellan dem privata och kommunala äldreboenden utifrån dem aspekterna vi har utgått ifrån.

Bakgrund: Äldre personer över 65 år är en snabbt växande grupp och med den åldrande kroppen tillkommer hälsoproblem vilket gör att detta är en vanlig grupp människor som sjuksköterskan möter inom yrket. Att bo på äldreboende underlättar för den äldre personens vardag men gör även att det tillkommer nya upplevelser kring ensamhet. Sjuksköterskan måste ha en förståelse för den äldre personen för att kunna tillmötesgå de upplevelser denna har. Syfte: Syftet var att undersöka äldre personers upplevelse av ensamhet på äldreboende. Metod: En allmän litteraturstudie som är baserad på tio kvalitativa artiklar. Utifrån analysen har artiklarna sammanställts i fyra teman och fyra underteman. Resultat: Fyra tema skapades; Ensamhet i väntan, ensamhet i den åldrande kroppen med underteman den psykiska kroppen och den fysiska kroppen. Omgivningens påverkan på ensamhet och relationers påverkan på ensamhet med underteman relationer då och relationer nu. Diskussion: Orsaken till att de äldre personerna upplever ensamhet på äldreboendet är väntan på döden, den åldrande kroppen, att integriteten bryts i samband med att var på äldreboende samt att relationer förändras.

Bakgrund: Att vara obstiperad innebär fysiskt och psykiskt lidande som påverkar livskvaliteten negativt. Försämrat vätskeintag, fiberfattig kost, immobilisering, sjukdom och läkemedel är riskfaktorer för att drabbas av obstipation. En hög ålder och kvinnligt kön innebär en ytterligare ökad risk för att drabbas. Vanligaste behandlingsmetoderna mot obstipation är laxantia som kan vara svår att balansera samt de invasiva åtgärderna lavemang och manuell evakuering som kan upplevas mycket påfrestande för äldre. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-invasiva omvårdnadsåtgärder för patienter med obstipation på äldreboende som är 65 år och äldre. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av kvantitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar valdes varav fyra var randomiserade och sex var icke-randomiserade. Studierna genomgick en kvalitetsgranskning där fem artiklar graderades som grad I vilket avser hög studiekvalitet och fem som grad II vilket avser medelhög studiekvalitet. Med hjälp av analysen identifierades fyra teman; hälsosamma bakterier som omvårdnadsåtgärd, kostkomplement som omvårdnadsåtgärd, yttre påverkan som omvårdnadsåtgärd och individanpassade omvårdnadsåtgärder som strukturerade upp resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärder i form av hälsosamma bakterier, kostkomplement, yttre påverkan samt en individanpassad omvårdnad påvisade god behandlande effekt mot obstipation. Obstipationsrelaterade symtom minskade, livskvaliteten förbättrades samt minskad administration av laxantia, lavemang och manuell evakuering. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien påvisade att det finns icke-invasiva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan implementera för att behandla obstipation på äldreboenden i Sverige. Omvårdnadsåtgärderna kräver en acceptans, tid och vilja från både patient och omvårdnadspersonal för genomförande., Background: Being constipated means physical and mental suffering that negatively affects the quality of life. Impaired fluid intake, low-fiber diet, immobilization, illness and medication are risk factors for constipation. Old age and female gender mean a further increased risk of being affected. The most common treatment methods for constipation are laxatives which can be difficult to balance as well as the invasive treatments enema and manual evacuation which for the elderly can be experienced as very stressful. Aim: The aim of the literature study was to shed light on non-invasive nursing measures for patients with constipation living in nursing homes aged 65 years and older. Method: This study was conducted as a literature review with a quantitative approach. Ten scientific articles were selected of which four were randomized trials and six were non-randomized trials. The studies underwent a quality review in which five articles were graded as grade I, which refers to high study quality, and five as grade II, which refers to medium-high study quality. Using the analysis, four themes were identified; healthy bacteria as a nursing measure, dietary supplements as a nursing measure, external influences as a nursing measure and individualized nursing measures which structured the results. Results: Nursing measures in the form of healthy bacteria, dietary supplements, external influences and individualized nursing resulted in a good therapeutic effect against constipation. Constipation-related symptoms decreased, quality of life improved and administration of laxatives, enemas and manual evacuation were reduced. Conclusion: The results of the literature review showed that non-invasive nursing measures exists that nurses can implement to treat constipation in nursing homes in Sweden. The nursing measures require acceptance, time and willingness from both patient and nursing staff for implementation.

Bakgrund: I tidigare forskning framgår det att sjuksköterskor upplever att det finns en brist av tid för att kunna ge äldre personer den omvårdnad han eller hon är i behov av. Det framgår även att många äldre personer är tvungna att flytta in på ett äldreboende på grund av försämrad hälsa. Anhöriga förväntar sig även att de äldre personernas vård planeras i enlighet med deras preferens och självständighet. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva på ett äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt som består av en beskrivande syntes, där elva kvalitativa artiklar användes till analysen. Resultat: De äldre personerna upplevde att det var svårt att anpassa sig till livet på äldreboendet och strävade efter att finna en acceptans, de upplevde även att de förlorade sin frihet när de blev beroende av andra för hjälp. För att kunna få en meningsfull vardag upplevde de äldre att de behövde goda relationer och givande aktiviteter. Slutsats: För att de äldre personerna ska kunna trivas behövs de ses som individer med unika behov och problem. Den äldre personen är i behov av trygga och stabila relationer till både vårdpersonal och anhörig., Background: Previous research shows that the nurse feels that there is a lack of time to be able to give the elderly person the care he or she needs. It also appears that many elderly people are forced to move into a nursing home due to deteriorating health. Relatives also expect the elderly person's care to be planned in accordance with their preference and independence. Aim: To describe older people’s experience of living in a nursing home. Method: A systematic literature study consisting of a descriptive synthesis, in which eleven qualitative articles were used for the analysis. Result: The elderly people found it difficult to adapt to life in the nursing home and struggled to find acceptance, they also felt that they lost their freedom when they became dependent on others for help. In order to have a meaningful everyday life, the elderly felt that they needed good relationships and rewarding activities. Conclusion: In order for the older people to be able to thrive, they need to be seen as individuals with unique needs and problems. The elderly person is in need of safe and stable relationships with both care staff and relatives.

The purpose of our thesis is to shed light on how the work to meet the psychosocial needs of the elderly is organized in the palliative care in elderly care, and what role and significance the professional social work can have in such an activity. The purpose is concretized in the following question statements; What is the role and responsibility of the caregiver for their caregivers and elderly patients. What strategies does a health care curator use compared to care staff in general palliative care to meet the psychosocial needs of the elderly and what significance can the presence of a health care curator in general palliative care have for the psychosocial support in elderly care. Our findings was that based on the results, there is a difference in whether the elderly receive palliative care through the specialized palliative care or through the general palliative care. The reason for this could be that the health care curator is not mandatory in the general palliative care and our findings suggest that this could be a contributing factor. Our conclusions are that regardless of whether the elderly have lived a long life, palliative care must have high quality to meet the ethical standards. According to assistant nurses, what has emerged during the results is above all that more resources are needed for the caregivers to feel sufficient at work and at least have the opportunity to meet psychosocial needs. The interviewees have also pointed out a lack of competence at psychosocial support in the existing medical workforce. Therefore we interpret, based on the results, that it is a health and medical care curator who is needed in the palliative care to be able to ensure a dignified death.

I dagens samhälle lider många äldre av ofrivillig ensamhet. Effekterna av den ofrivilliga ensamheten leder till sämre välmående och utveckling av sjukdomar, både psykiskt och fysiskt. Livslängden på människan ökar tillsammans med belastningen på samhället och vården. Trots detta minskas omkostnaderna på äldrevården. Det ökade geografiska avståndet mellan familjemedlemmarna har gjort att barnens mor- och farföräldrar utesluts mycket mer från barnens liv än för 100 år sedan. Ändå finns det studier på att barn som har den äldre generationen i sin samvaro utvecklar färre sociala problem. Gävle kommun har ett pågående projekt där de ska kombinera skolverksamhet med äldrevård i samma byggnad. I inspiration från detta har examensarbetet utforskat hur en produkt kan öka och förenkla interaktionen mellan förskolebarn och boende på vård- och omsorgsboende. Den utforskande delen med intervjuer har ökat förståelsen för användarna och deras behov. Konceptet är byggt på att skapa ett naturligt möte hos äldre på vård och omsorgsboende och förskolebarn som har olika förutsättningar. Resultatet av arbetet blev Sällskapsspelet Kiderly som är anpassat efter målgruppernas olika behov och förutsättningar. Spelets fokus ligger på att hjälpa förskolebarn och boenden på vård och omsorgsboende till ett naturligt möte som uppmuntrar till konversation., In today's society, many older people suffer from involuntary loneliness. The effects of involuntary loneliness lead to poorer well-being and the development of diseases, both mental and physical. The lifespan of people increases together with the burden on society and healthcare. Despite this, the costs of care for the elderly are reduced. The increased geographical distance between the family members has meant that the children's grandparents are much more excluded from the children's lives than 100 years ago. Nevertheless, there are studies that children who have the older generation in their company develop fewer social problems. Gävle Kommun has an ongoing project where they will combine school activities with elderly care in the same building. Inspired by this, the degree project has explored how a product can increase and simplify the interaction between preschool children and residents in care and nursing homes. The exploratory part with interviews has increased the understanding of the users and their needs. The concept is based on creating a natural meeting of elderly people in care and nursing homes and preschool children who have different conditions. The result of the work was the board game Kiderly, which is adapted to the target groups' different needs and conditions. The game's focus is on helping preschoolers and residents in care and nursing homes to a natural meeting that encourages conversation.

Bakgrund: Globalt sett är depression det sjukdomstillstånd som står för störst sjukdomsbörda mätt i år förlorade till sjukdom. Incidensen av depression i världen har ökat med 49 % från 1990 till 2017 och forskning har visat ett samband mellan kön och ålder samt depression. Motiv: Det finns bristande kunskap om vad som kännetecknar personer med nedstämdhet. Det är oklart om de samband som finns gällande funktionsnedsättning och depression även har ett samband gällande nedstämdhet. En ökad kunskap hos distriktssköterskor om kännetecken för nedstämdhet hos äldre kan förväntas leda till att detta tillstånd identifieras både tidigare och bland fler personer. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera kännetecken på nedstämdhet hos äldre personer i särskilt boende. Metod: Data till denna studie har inhämtats från en longitudinell studie (Äldre vårdade på institution i Västerbotten) och består av data från instrumentet MultiDimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS). Studien riktades mot personer boendes i särskilda boenden för äldre i Västerbotten i maj 2013. Totalt besvarades 2210 enkäter (svarsfrekvens 70,1 %). Chi2-analys användes för att identifiera variabler med statistiskt signifikanta samband med nedstämdhet. En stegvis logistisk regressionsanalys användes för att skapa en förklaringsmodell. Resultat: Resultatet visar att aggressivitet, verbalt störande eller uppmärksamhetssökande beteende, hallucinationer, smärta samt kvinnligt kön var förknippat med en ökad sannolikhet för förekomst av nedstämdhet. Det visar även att ålder var en skyddsfaktor i detta sammanhang. Modellen förklarade 6,7-12,6 % av variationen. Konklusion: Distriktssköterskor har en viktig roll när det gäller att identifieranedstämdhet hos äldre, vilket vårt resultat kan bidra till., Background: Globally, depression is the medical condition with the highest burden of disease measured in years lost to illness compared to all diseases. The incidence of depression in the world has increased with 49 % from 1990 until 2017, and research shows a correlation between sex, age and depression. Motive: There is a lack of knowledge about what characterizes people with minor depression. It is not clear whether the existing association between disability and depression also are related to minor depression. Increased knowledge of characteristics of minor depression in the elderly among district nurses can be expected to lead to the condition being identified earlier and among more people. Aim: The aim of this study was to identify signs of minor depression in elderly persons living in elder care facilities. Methods: Data for this study was obtained from a longitudinal survey and consisted of data from the Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS). It was aimed at persons living in elder care facilities in Västerbotten in May of 2013. In total, 2210 surveys were answered with a response rate of 70,1 %. Chi2-analysis were used to identify variables with a statistically significant relationship with minor depression. In addition, a step-wise logistic regression analysis was used to create a model of explanation. Result: The result shows that aggressiveness, verbally disruptive or attention-seeking behaviour, hallucinations, pain and female sex were associated with an increased chance probability of minor depression. It also shows that age was a protective factor in this context. The model explaineds 6,7-12,6 % of the occurence of minor depression. variance. Conclusion: District nurses have an important role in identifying minor depression in older people, which our result can contribute to.

Examensarbetet frågar sig om det är möjligt att bygga attraktiva och ändamålsenliga bostäder för äldre i glesbygdsmiljö. Platsen för denna undersökning är byn Överturingen i Norrlands södra inland. Arbetet analyserar olika former av boendelösningar för äldre och boendeformen “trygghetsbostäder” används som grundmall för programmet till gestaltningsprojektet. Ledstjärnan genom hela processen har varit att ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningar som finns på platsen. Både bankers attityder och den faktiska köpkraft och de tillgångar som de äldre har i bygden. Undersökningen kom fram till att det finns möjligheter att både finanisera och driva ett mindre trygghetsboende men man behöver hålla det enkelt och använda kombination av eget kapital, stöd från boverket och banklån samt återanvända befintlig bebyggelse. Gestaltningsprojektet mynnade ut i ett förtätningsförslag av två befintliga villatomter på Överturingen. Fem nya bostäder á 50 kvm kunde tillföras utöver de två befintliga bostadshusen på tomterna. En befintlig ekonomibyggnad byggs om till gemensamhetsanläggning., The degree project asks whether it is possible to build attractive and appropriate housing for the elderly in sparsely populated areas. The place for this survey is the village Överturingen in the southern interior of Norrland. The work analyzes various forms of housing solutions for the elderly and the specific form “Trygghetsboende” is used as a basic template for the program of the design project. The guiding principle throughout the process has been to take into account the financial conditions that exist on the site. Both banks’ attitudes and the actual purchasing power and the assets that the elderly have in the area. The survey concluded that there are opportunities to both finance and run a small “trygghetsboende”, but you need to keep it simple and use a combination of private equity, economical support from the National Board of Housing Building and Planning (Boverket) and bank loans. The design project resulted in a densification proposal of two existing residential plots on Överturingen. Five new homes of 50 sqm could be added in addition to the two existing residential buildings on the plots. An existing outbuilding is being converted into a community facility.