Search

Research question: What challenges exists in the internal supply chain of an ETO-producing company? How can OTE, 5s Kanban, Ishikawa diagrams, and 5 Whys contribute to a more efficiently controlled internal supply chain in ETO-producing companies? Aim: Describe how OTE, 5s, Kanban, Ishikawa diagrams, and 5 Whys can get implemented at one ETO-producing company to streamline the internal supply chain. Method: This qualitative study had a deductive approach, and the theoretical framework developed from a literature study. The empirical material could get obtained by a case study. Conclusion: The study demonstrated several conclusions concerning lean manufacturing and ETO-producing companies. One of the most important aspects for companies is that the flow of information must be systematic and standardised. The study has also shown that agile and lean manufacturing can work in symbiosis for ETO-producing companies. From a holistic perspective, the study has also shown that it is possible to implement five lean tools at an ETO-producing company. Frågeställningar: Vilka utmaningar finns i ett ETO-producerande företags interna försörjningskedja? Hur kan OTE, 5s, Kanban, Ishikawadiagram och 5 varför bidra till en mer effektivt styrd intern försörjningskedja i ETO-producerande företag? Syfte: Beskriva hur OTE, 5s, Kanban, Ishikawadiagram och 5 varför kan tillämpas i ett ETO-producerande företag för att effektivisera dess interna försörjningskedja. Metod: Denna kvalitativa studie har haft en deduktiv ansats som utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in genom en fallstudie på ett ETO-företag och det teoretiska ramverket genom en litteraturstudie. Slutsats: Genom studien kunde ett flertal slutsatser i relation till lean tillverkning och ETO-producerande företag påvisas. En av de viktigaste aspekterna för företagen är att informationsflödet måste vara systematiskt och standardiserat. Studien har även visat på att agil- och lean tillverkning kan fungera i symbios för ETO-producerande företag. Ur ett holistiskt perspektiv har studien även visat att det är möjligt att implementera fem lean-verktyg på ett ETO-producerande företag.

China is today the global leader and innovator of sharing economy, and the Chinese government has included it in their Five Year (2016-2020) development plan. China has during the last 30 years been the most rapid economically developing country in the world, but it has also brought along some negative consequences. It has become evident that the quick development of China has taken place at the expense of the environment. It is also described that the country has an economic development model heavily based on investment, export and high consumption which is arguably not sustainable. The sharing economy presents great potential to change how consumers use resources andgoods, and also presents an opportunity to solve sustainability challenges such as decreasingenvironmental, economic and social conditions. There are today little research on this subject, especially empirical, and more research is preferred. The purpose of this study is to investigate and explore how the sustainability work and marketing of three selected sharing economy companies in Shanghai correspond to customers’ motives for using sharing economy services. To collect data, three interviews were conducted with three different companies that utilize the sharing economy model in Shanghai, China. These companies are major players in the industries of ride-sharing, bike-sharing and house-sharing. Additionally, an online consumer survey regarding customers’ primary motives for using sharing economy services were conducted in order to fulfill our purpose and answer our research questions. Results from this study conclude that the primary motives for consumers to use sharingeconomy is convenience (bike-sharing and ride-sharing) and to experience something unique (house-sharing). Other important motives are time-saving, accessibility and low cost aspects. The companies, on the other hand, tend to emphasize low cost, environmental and socialaspects. That is, consumer views are often in line with the three companies' marketing andsustainability views. However, there are several cases in this study where it differ.

To find out what differs between two versions of a file can be done with several different techniques and programs. These techniques and programs are often focusd on finding differences in text files, in documents, or in class files for programming. An example of a program is the popular git tool which focuses on displaying the difference between versions of files in a project. A common way to find these differences is to utilize an algorithm called Longest common subsequence, which focuses on finding the longest common subsequence in each file to find similarity between the files. By excluding all similarities in a file, all remaining text will be the differences between the files. The Longest Common Subsequence is often used to find the differences in an acceptable time. When two lines in a file is compared to see if they differ from each other hashing is used. The hash values for each correspondent line in both files will be compared. Hashing a line will give the content on that line a unique value. If as little as one character on a line is different between the version, the hash values for those lines will be different as well. These techniques are very useful when comparing two versions of a file with text content. With data from a database some, but not all, of these techniques can be useful. A big difference between data in a database and text in a file will be that content is not just added and delete but also updated. This thesis studies the problem on how to make use of these techniques when finding differences between large datasets, and doing this in a reasonable time, instead of finding differences in documents and files. Three different methods are going to be studied in theory. These results will be provided in both time and space complexities. Finally, a selected one of these methods is further studied with implementation and testing. The reason only one of these three is implemented is because of time constraint. The one that got chosen had easy maintainability, an easy implementation, and maintains a good execution time.

År 2010 startades försök med fasta körsspår (CTF; Controlled Traffic Farming) som skördadats sex gånger, med start 2011. Projektet innehåller två traditionella fältförsök på Säby 1 och SITES försöksstation Lönnstorp, samt storruteförsök i praktisk odling på Lydinge gård utanför Helsingborg. Resultaten från sex års försök visar inte på någon skördehöjning för system med fasta körspår jämfört med konventionell slumpvis körning. Skörden i körspåren har varit hög, i flera fall högre än för spårfria ytor. Det var signifikant mer packat i spår jämfört med spårfria ytor i några CTF-led, men generellt sett var packningen inte på en skadlig nivå (för hög). Snarare var packningen i spår nära optimalt för hög skörd. På Säby 1 finns istället en risk att etablering och tillväxt inte blir tillfredställande torra år pga. för lite återpackning i spårfria ytor, med vattenbrist som följd. Resultaten indikerar att även plöjningsfri odling kan behöva en viss återpackning.

I dagsläget erbjuder ett flertal energibolag produkter och tjänster som är relaterade till mikroproduktion av solel vilket kan verka irrationellt då en minskad energianvändning hos företagets kunder leder till minskad lönsamhet för kärnverksamheten. En ökande efterfrågan på mikroproducerande anläggningar skapar därför ett behov av förändring av företagens nuvarande affärsmodeller. Solceller och distribuerad elproduktion växer idag fram som en ny marknad och utgör en ny konkurrensfaktor inom energibranschen. Denna konkurrensfaktor måste företagen ta hänsyn till för att inte ta skada på längre sikt allt eftersom marknaden utvecklas. Syftet med detta arbete är att undersöka hur energibolag kan utveckla sina affärsmodeller för att på ett hållbart sätt främja distribuerad elproduktion och mikroproduktion av solel. I arbetet har det identifierats sex olika affärsmodeller som används i olika delar av världen för att sprida solcellsteknologier. Dessa är 1) kundägande som innebär att kunden äger sin solcellsanläggning efter leverans, 2) samordnat ägande där ett energibolag eller en tredjepartsfirma samordnar och driver ett solcellsprojekt med ett flertal ägare eller kunder, 3) tredjepartsägande som innebär att ett tjänsteföretag erbjuder helhetslösningar till slutkonsumenter och finansierar detta genom en tredje part, 4) integrerad försäljning där solceller säljs som tillval eller extrautrustning till andra produkter, 5) nätinmatning som innebär att all producerad el matas in på nätet till en hög ersättning samt 6) modulbaserade värdeerbjudanden där kunden kan välja mellan olika paket av produkter och tjänster som bygger vidare på varandra. Inom den teoretiska referensramen kunde vidare de fyra grupperna kundrelaterade-, leverantörsrelaterade-, styrmedelsrelaterade- och tekniska barriärer identifieras mot spridning av solceller och mikroproduktion. Totalt identifierades 17 teoretiska barriärer. Efter en inledande litteraturgenomgång kunde en lämplig metod bestående av tre olika delar väljas ut för den empiriska delen av arbetet. En e-fokusgruppsdiskussion ligger tillsammans med skrivbordsforskning till grund för en kartläggning av omgivande möjligheter och hot. En fokusgruppsdiskussion bedömdes ge en bra kombination av bredd och djup och genomfördes online då detta är mindre resurskrävande och kan nå geografiskt spridda respondenter. Skrivbordsforskning bedömdes vara ett bra komplement till e-fokusgruppsdiskussionen. För att kunna studera de nuvarande affärsmodellerna mer djupgående genomfördes även en fallstudie bestående av fem intervjuer på ett svenskt energibolag som arbetar med både elhandel och solcellsförsäljning samt är nätägare. Det empiriska arbetet resulterade i en kartläggning av 38 möjligheter och 27 hot som energibolag ställs inför när marknaden för distribuerad elproduktion och mikroproduktion av solel expanderar. För att energiföretagen ska kunna förändra sina affärsmodeller finns det ett behov av omvärldsförändringar gällande politik och forskning. Energiföretagen borde dock kunna förekomma en förändring mot en mer distribuerad elmarknad och implementera nya affärsmodeller redan idag. Samtidigt bör det redan i nuläget finnas förutsättningar för företagen att arbeta för att påverka både politiken och forskningen genom exempelvis branschorganisationer. Det kan utifrån resultatet i detta arbete konstateras att mikroproduktion är ett framväxande substitut till traditionell elhandel som hotar företag inom flera verksamheter i elbranschen. Svenska företags sätt att hantera detta nya marknadshot är inte hållbart och behöver förändras. Rapporten presenterar slutligen tre olika riktningar som energiföretagens affärsmodeller kan utvecklas mot. Several utility companies are today offering products and services related to microgeneration of solar electricity which may seem irrational since a decreased usage of energy of a customer will lead to a decreased profitability for the core business. An increased demand for microgenerating facilities therefore creates a need for change of the utility companies’ current business models. Solar cells and distributed electricity generation are today developing into new markets that constitutes a new competitive force within the energy sector. The companies need to take this competitive force into account if they are not to be harmed in the long-term as the market develops. The aim of this thesis is to examine how the utility companies can develop their business models in order to support distributed electricity generation and microgeneration of solar electricity in a sustainable way. Six different business models have been identified that are used in different parts of the world in order to deploy solar cell technologies. These are 1) customer owned that implies that the customer owns the solar cell facility after delivery, 2) community owned where an utility company or a third-party actor coordinates and runs a solar cell project with several owners or customers, 3) third-party owned that implies that a service company offers a complete solution to end customers and finances this through a third-party actor, 4) cross-selling where solar cells are sold as extra equipment or add-ons to other products, 5) host-owned feed-in that implies that all the generated electricity are fed in to the grid for a high compensation and also 6) modular based value propositions where a customer can choose between different packages of products and services that builds upon each other. The four groups customer related-, supplier related-, policy related- and technology related barriers against diffusion of solar cells and microgeneration could be identified within the theoretical framework of the thesis. In total, 17 theoretical barriers could be identified. After an initial study of literature, a proper method constituted by three different parts could be chosen for the empirical work of the thesis. An online focus group discussion is together with desk research providing a foundation for a mapping of contextual opportunities and threats. A focus group discussion was decided to provide a proper combination of width and depth and was executed online since this demands less resources and can reach geographically spread respondents. Desk research was decided to be a proper supplement for the e-focus group. In order to be able to study the current business models in more depth, a case study was also executed constituting five different interviews at a Swedish utility company that offers sales of electricity and solar cells and also is a grid owner. The empirical work resulted in a mapping of 38 opportunities and 27 threats that utility companies are faced with as the market for distributed electricity generation and microgeneration of solar electricity expands. There is also a need for contextual changes regarding policies and research as the utility companies are changing their business models. Though, utility companies should be able to anticipate a change towards a more distributed electricity market and implement new business models already today. There should already exist a basis for the utility companies to influence both politics and research through for example industry associations. It can through the result of this thesis be found that microgeneration is a growing substitute to traditional sales of electricity that threatens companies in several activities in the electricity sector. The way Swedish companies handle this new market threat is not sustainable and needs to be changed. This thesis finally presents three different directions that the business models of the utility companies can develop towards.

Offshoring har länge varit en del av den internationella handeln. När offshoring, främst tillIndien och Kina, inom tjänstesektorn växte uppkom problem som var relaterade till avståndetmellan den flyttade verksamheten och företagets hemland. Nearshoring som fenomen växtefram som en lösning på dessa problem. Genom att förlägga verksamheten utomlands mennärmare än de traditionella offshoring-länderna så kunde företag minska problemenassocierade med avståndet men fortfarande dra nytta av en lägre lönekostnad. Teoretiskt ärdet som påverkar företag att välja nearshoring över offshoring relaterat till närheten men fåempiriska undersökningar har försökt att visa att så är fallet. För att kunna visa att närhetspelar roll vid valet av land dit verksamhet ska flyttas så är det viktigt att försöka definieravad närhet innebär. Detta görs dels genom att relatera till problemen med offshoring, delsgenom att sammanställa vad som i tidigare forskning ansetts vara egenskaperna hos ettnärliggande land. Denna undersökning utmynnade i ett antal olika faktorer som har mednärhet att göra. Genom kvalitativa intervjuer med beslutsfattare inom fyra nordiska företaghar vi undersökt hur stor vikt dessa faktorer har och dess påverkan på företagens beslut attvälja nearshoring av finans- och ekonomitjänster till Östeuropa. Resultatet av vårundersökning blev att närhet har betydelse för valet av land men att lönekostnad och tillgångpå kompetent personal var än viktigare för beslutet.

Vietnam has experienced a rapid economic growth during the last decades. However, this rapidgrowth is not only positive. Working conditions in many factories are poor and insufficient wagesare very common. As a response to this and the increased external pressure from stakeholdersregarding Corporate Social Responsibility (CSR), many multinational companies (MNCs) haveconstructed codes of conduct which acts as guidelines for the suppliers. The purpose of this studyis to explain and contribute to an increased understanding of how complying with a code ofconduct set up by an MNC affects a Vietnamese shoe supplier’s view of committing to CSR as away of increasing its profitability. This multiple case study was conducted using a qualitativeresearch approach and is based on data that was gathered from mainly semi-structured interviews.As a way of getting access to Vietnamese suppliers we cooperated with a MNC that had theirproduction outsourced to producers in Vietnam. By using the information in the theoreticalframework we analyzed the empirical findings and found that a collaborative partnership betweensuppliers and MNCs when implementing CSR practices deriving from a code of conduct iscrucial if the supplier don’t have any prior knowledge of such implementation. Benefits thatsuppliers have reaped from committing to CSR are decreased employee turnover, morecommitted workers and improved reputation. We also found that when experiencing thesebenefits gained from committing to CSR the commitment increases even more. The suppliers arealso aware of the importance of CSR practices to achieve long term profitability. In the future,Vietnam may only attract customers that order high quality products. To be able to handle thesenew demands commitment to CSR and new technology are of grave importance.This thesis will continue to be in English. Program: Civilekonomprogrammet

Projektets målsättning 1. Utveckla ett redskap som samtidigt gör NIR- och penetrationsmätningar on-line på olika djup i markprofilen, och att utvärdera dess potential att mäta textur, mullhalt, penetrationsmotstånd samt vattenhalt, vattenretention och ev. uttorkning 2. Relatera resultaten från snabbmätningarna och de traditionella mätningarna till variationsmönster i skörd 3. Utreda eventuella orsakssamband mellan: – mätta markegenskaper – rotdjup/vattenförhållanden – skördemönster. Allmänt kan sägas att sambanden mellan skörd och markfysikaliska parametrar var starkast vid låga skördenivåer, d.v.s. när de markfysikaliska parametrarna kan antas varit begränsande för skörden. Mätningarna visar att on-linemätning med en horisontell penetrometer är en intressant metod för att förklara skördevariationer på fältnivå, främst för att identifiera områden där markstrukturen kan vara skördebegränsande. Dock behöver detta studeras ytterligare.

Målet för det arbete som rapporten beskriver har varit att undersöka och ta fram en metod för framtidsstudier. Arbetet med metodutvecklingen har haft fokus på gjuteriindustrin, men syftet med arbetet är att metodiken ska kunna överföras även till andra branscher. Som grund för gjuteriindustrins framtidsstudie genomfördes en omfattande omvärldsanalys som baseras på intervjuer med sakkunniga personer inom områden som har en indirekt eller direkt koppling till gjuteribranschen. De intervjuade är personer inom vindkraft-, fordon-, och telekomindustrin. För att få andra perspektiv har även forskare, offentliga experter och olika representanter från branschorganisationer intervjuats. Resultatet skall kunna användas som diskussions-, och i viss mån även beslutsunderlag, av flera olika personer inom företagsledning, drift och underhåll, inköp samt marknadsavdelning. För att svensk gjuteriindustri ska bibehålla eller öka sin konkurrenskraft på den allt mer globala marknaden krävs en snabbare moderniseringstakt av produktionsoch stödprocesser. Genom att investera i ny, mer energieffektiv teknik, minskar känsligheten för ökande energipriser. Klimatsmart gjutgods kan bli ett säljargument och en avgörande konkurrensfördel i framtiden.

Thesis completed by Johan Arvidsson, Alex Rasooli and Pontus Winroth, students at master program Product development and Design at the School of Engineering in Jönköping Sweden. The project comprises 30 ECTS credits and was carried out during the semester in the autumn of 2007.It was carried out in cooperation with Eksjöverken AB, subcontractor within the truck industry with special knowledge within the area of complicated machinery construction work. Job initiators at Eksjöverken were Mats Svanberg and Kjell Nygard. Dag Holmgren was acting as a tutor from the university. The task was to develop tools for trucks, primary toolboxes but in case of time also under run protection. This was eventually supposed to generate greater market shares, which would result in an increased manufacturing volume. The goal was to be able to present a complete functional prototype at the end of January 2008, with a foundation for an eventual production.To be able to carry out the assignment with a structural approach and to make sure that once complied with the time plan the project was divided into three phases: the Idea-, Feasibility- and Implementation phase. Between every phase there was a milestone set up, also called gate, where important decisions were taken in cooperation with the company. The purpose of the gates was that decisions regarding direction had to be taken and also to secure advancement in the project. The daily work was carried out at the university with continuous visits at the company in Eksjö.The project resulted in a storage box called TED, Trailer Equipment Design, that is a new type of toolbox with purpose to ease for the driver in his/hers daily work. The new box is adjusted to the driver’s demands and needs and designed with a functional as well as aesthetic alignment. The interior offers a structured storage for the most frequently used tools and doesn’t allow any disorder. The exterior has been designed with shapes that give rise to a uniform expression together with the under run protection and the rest of the truck.As the project has been completed with an active cooperation between the project group and the employer throughout the whole process, both parts have had the chance to generate and evaluate ideas and thoughts. Eksjöverken have been able to follow the process from scratch until the very end, and they are aware of which direction the project has taken as well as which alternatives that has been available. In other terms the generated concept follows a line of argument where new ways of thinking combined with experience has been implemented to reach an optimal solution. The next steps in the development process will be to design the attachment between the storage box and the actual truck, and also to develop the needed tools for manufacturing. When these conditions have been fulfilled Eksjöverken will have a competitive product ready to meet the market. Ett examensarbete utfört av Johan Arvidsson, Alex Rasooli och Pontus Winroth, studenter vid magisterprogrammet Produktutveckling och Design vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och genomfördes under höstterminen 2007.Arbetet har genomförts i samarbete med Eksjöverken AB, legotillverkare inom lastbilsindustrin med styrka inom området för komplicerade maskinbyggnationer. Uppdragsgivare från Eksjöverken var Mats Svanberg och Kjell Nygard. Handledare från högskolan var Dag Holmgren. Uppdraget bestod i att utveckla tillbehör för lastbilssläp, i första hand verktygslådor men i mån av tid även sidoskydd. Detta skulle resultera i vunna marknadsandelar vilket även skulle bidra till en ökad produktion.Målet var att under januari 2008 kunna presentera en fullt fungerande prototyp med tillhörande underlag för en eventuell produktionsstart.För att kunna utföra arbetet på ett strukturerat sätt och säkerställa att tidsplanen följdes valde man att dela in projektet i tre olika faser: Idéfas, Förstudiefas samt Genomförandefas. Mellan varje fas sattes en milstolpe upp kallad grind, där viktiga beslut fattades i samråd med företaget. Syftet med grindarna var att beslut gällande riktning av projektet skulle tas samt säkerställa fortskridning av projektet. Arbetet utfördes i skolans lokaler med kontinuerliga besök hos uppdragsgivaren i Eksjö.Projektet resulterade i förvaringslådan TED, Trailer Equipment Design. En ny typ av verktygslåda med syfte att underlätta för chauffören i hans/hennes dagliga arbete. Den nya lådan är anpassad efter förarens krav och önskemål och utformad för funktionalitet så väl som estetik. Interiören erbjuder en strukturerad förvaring för de mest frekvent använda redskapen och tillåter ingen oordning. Exteriören har utformats med former som skapar ett enhetligt uttryck med sidoskyddet samt resten av lastbilen.Då man genom hela projektet arbetat sig fram i ett ständigt samråd med uppdragsgivaren, har båda parter kunnat generera samt utvärdera idéer och tankar. Uppdragsgivaren har kunnat följa processen från start till mål och är medvetna om vilken riktning projektet tagit och vilka alternativ man haft att tillgå. Konceptet som tagits fram följer med andra ord en röd tråd, där nytänkande så väl som erfarenhet implementerats för en optimal slutprodukt. Eksjöverkens nästa steg i utvecklingen av förvaringslådan blir att konstruera dess fästelement gentemot lastbilen samt att ta fram verktyg för produktion. Med dessa förutsättningar har man därefter en konkurrenskraftig produkt redo att möta marknaden.

Detta examensarbete har utförts av Johan Arvidsson, Marcus Leidefeldt och Tobias Unosson, studenter vid Innovations- och designingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. Arbetet omfattar 20 högskolepoäng varav 5 poäng är en fördjupning i ergonomi, semantik samt retorik och presentationsteknik. Projektet genomfördes under vårterminen 2006 och motsvarar 20 veckors heltidsstudier. Uppdragsgivare för examensarbetet var HAVD AB (Hedenberg Advanced Vehicle Design) som är ett produktutvecklingsföretag inom fordonsindustrin. Handledare var Ingemar Carlson från HAVD och Lennart Wihk från Karlstads universitet. Projektet utfördes även i samarbete med Volvo Lastvagnar AB. Uppdraget som studenterna erhöll gick ut på att förbättra och utveckla in- och ursteget på en Volvolastbil av modell FH. Målet med projektet var att bygga en fungerande prototyp av lösningen på en befintlig lastbil som kunde visas upp på examensutställningen i Karlstad den 30 Maj 2006. Studenterna fick inledningsvis en kort utbildning i projektledning som företaget anordnade i sina lokaler i Mölndal. I samband med detta fick gruppen ta del av en ny utvecklingsmetod som hade sina rötter i fordonsindustrin. Denna metod användes sedan under projektets gång som delades in i tre faser: idéfas, förstudiefas och genomförandefas. Mellan varje fas fanns en viktig punkt kallad grind då viktiga beslut fattades i samråd med företaget. Projektet resulterade i ett mekaniskt eldrivet steg på sidan av lastbilen som transporterar chauffören upp till sin hytt på ett snabbt och säkert sätt. Lösningen döptes till ECA, Ergonomic Cabin Accesss. Slutresultatet är framtaget med fokus på förarens ergonomi och har hög realiserbarhet då det består av befintliga komponenter. Kärnan i konstruktionen är en linjärenhet som omvandlar en roterande kraft till en linjär rörelse. Konstruktionen anpassades till Volvos FH-modell genom att placeras vid dagens befintliga tre steg, vid den så kallade instegslådan. Projektgruppen arbetade fram ritningar med förslag på konstruktion och infästning för detta koncept. En lista på tänkta komponenter med en ekonomisk kalkyl togs också fram. Slutresultatet presenterades hos HAVD i Mölndal och på Karlstad universitet i samband med examensutställningen den 30 maj 2006. Gruppen kunde dessvärre inte genomföra ett prototypbygge av ekonomiska skäl då uppdragsgivaren inte hade de resurser som krävdes. Examensarbetet ECA resulterade istället i ritningar, renderingar, animeringar och denna akademiska rapport. This degree project was performed by students of the Innovation and design engineering programme on Karlstad University, Sweden. Group members have been Johan Arvidsson, Marcus Leidefeldt and Tobias Unosson. The degree project consisted of 20 weeks of work of which 5 was an individual study in literature. The project carried out during the spring of 2006. Assigner for the project was Hedenberg Advanced Vehicle Design, HAVD, who is a development company serving the vehicle industry and specializing in interior parts and trim. Contacts were Björn Hedenberg and Ingemar Carlson, HAVD. Examiner at Karlstad University was Lennart Wihk. The project was also collaboration together with VOLVO Truck Car Corp in Gothenburg. The task the students were given was to improve and develop a new solution for truck drivers, getting in and out of high trucks. A goal with the project was to build a functioning prototype on a VOLVO truck to be shown at the exhibit for degree projects in Karlstad, May 2006. In this project the students participated in a project management course given by HAVD in their facilities. The group toke part of a new development method originated from the vehicle industry. This method was used as a frame for the entire project and consisted of three phases, the idea phase, research phase and the realization phase. Between each phase of the project there was a point called a gate, in which important decisions were maid in the group together with HAVD. The project resulted in a mechanical lift, mounted onto the side of the truck transporting the driver safely up and down. The solution was named ECA, Ergonomic Cabin Access. Drawings for the concept and its mounting were completed along with an economic calculation. The final result is developed with focus on the driver ergonomics with a sensible construction using available components. The core in the construction is the so called linear motion drive. This device transforms a rotating force into a linear motion. The concept was adapted to fit a VOLVO truck by replacing the trucks previous three footsteps. The final concept was presented at HAVD and Karlstad University at the exhibit for degree projects, 30 May 2006. The concept could not however be built into a prototype due to financial reasons. The degree project ECA resulted in drawings, renderings, animations and this academic report.

Bränsleförbrukning, maskin- och arbetskostnader medför höga kostnader för jordbearbetningen i ett lantbruksföretag. I ett projekt höstarna 2001 och 2002 studerades energiåtgången och dragkraftbehovet för olika redskap på en lätt och en styv jord under blöta, fuktiga och torra bearbetningsförhållanden. Även aggregatstorleksfördelningen och energibehovet för sönderdelning mättes. Redskapen som jämfördes var plog, kultivator och tallriksredskap. Tre olika hastigheter jämfördes och för plogen och kultivatorn även tre olika bearbetningsdjup. För att får ett mått på jordens hållfasthet användes en penetrometer och ett s.k. vingborr. Traktorn som användes vid mätningarna var en Valmet 6600 på 100 hk som hade utrustning för bränslemätning. Med hjälp av denna kunde en effekt motsvarande effekten på kraftuttaget räknas fram för varje bearbetningsmoment och detta antogs motsvara drivhjulseffekten. Genom att ta hänsyn till effektförluster på grund av slirning och rullningsmotstånd räknades den nyttiga "dragkrokseffekten" ut. Det genomsnittliga verkliga bearbetningsdjupet för de olika redskapen kunde beräknas genom att mäta skrymdensiteten samt väga den bearbetade jorden. Utifrån det verkliga bearbetningsdjupet och effektmätningarna kunde energibehovet per kg bearbetad jord, samt det specifika dragkraftbehovet räknas ut. Det senare definieras som kraften per bearbetad tvärsnittsarea (kN m⁻²), eller energiåtgång per bearbetad jordvolym. Efter sållning av jorden kunde också sammanlagda partikelytan och energibehovet för sönderdelning beräknas (J m⁻²). Det specifika dragkraftbehovet var lägst för plogen och högst för kultivatorn, och minskade med ökad vattenhalt. Energibehovet för sönderdelning var lägst under fuktiga förhållanden för samtliga redskap och tallriksredskapet var det redskap som uppnådde högst sönderdelning i förhållande till tillförd energi. Både det specifika dragkraftbehovet och sönderdelningsenergin blev lägre på den lättare jorden. För kultivatorn ökade det specifika dragkraftbehovet med bearbetningsdjupet, medan dragkraftbehovet för plöjning inte påverkades av bearbetningsdjupet. Detta kan delvis förklaras av skillnader i redskapens geometri. Det fanns en tendens att det specifika dragkraftbehovet ökade med ökad hastighet. Detta var tydligast för plöjning på den lättare jorden. Dragkraftökningen kan förklaras av jordens ökade acceleration samt av att en ökad deformationshastighet ger en ökad hållfasthet hos jorden. Jordens hållfasthet och därmed även dragkraftbehovet skiljer sig mellan olika jordar och mellan olika vattenhaltsförhållanden. Jordens kohesion gav en god uppfattning om hållfastheten och dragkraftbehovet vid ett visst tillfälle och kunde lätt mätas i fält med ett vingborr. Penetrometern gav en dålig uppfattning om dragkraftbehovet. Plogen hade lägst specifikt dragkraftsbehov, men om hänsyn tas också till bearbetningsresultatet kan inget redskap entydigt pekas ut som det mest effektiva. Resultaten tyder på att bearbetning vid en vattenhalt nära eller strax under plasticitetsgränsen utgör den bästa kompromissen för att uppnå ett lågt dragkraftsbehov och ett gott bearbetningsresultat.

This report contains the results of a series of field trials carried out on two sites, Ulfhäll and Fiholmsby in Södermanland, during the period 1998-2000. The aim of the trials was to evaluate the effects of mole drainage as a complement to tile drainage in combination with liming and variation in sowing date. The trial layout induded the following treatments and sowing dates: A = Control B = Mole drainage C = Piped mole drainage 1 = Conventional seedbed preparation with normal sowing date 2 = Conventional seedbed preparation with early sowing 3 = Sowing without harrowing and as early as possible a = Control b = Liming In the mole drainage treatments, the distance between drains was 3.0 m and the drains were installed at 0.5 m depth. Treatment b was limed with quicklime (CaO) 6 tons/ha. The plots were ploughed and levelled out in the autumn. Sowing treatments 1 and 2 were harrowed before sowing, while sowing treatment 3 was direct-drilled as early as possible. Yield and quality determinations, seedbed inspections, groundwater level and infiltration measurements and soil physical investigations in the laboratory were carried out for all plots. The soil at the Ulfhäll and Fiholmsby sites is a heavy to very heavy clay, and the soil at both sites contains some gyttja. At Ulfhäll, the hydraulic conductivity was very low in the topsoil and high in the subsoil, while at Fiholmsby, the conductivity was high throughout the profile to 80 cm depth. At both sites, the conductivity in the central topsoil of the limed plots increased to twice that in the control treatment. The yield results varied due to extreme variations in weather during the three-year experimental period. 1998 was an extremely wet year, while 1999 the precipitation was normal during the growing season. In 2000, there was a dry spring followed by a cool and rainy summer. The mild, wet winter and spring of 1997-1998 meant that the groundwater level in the soil was very high. The mole drains were water-filled for a time, causing some of them to collapse on both sites. The yield results from the trials showed that there were small and non-significant yield differences between treatments except for the first sowing without spring tillage treatment. In that treatment, the yield of grain was on average 10% lower for a total of 5 harvest years. A pea crop showed yield increases of 8 and 5 % for sowing treatments 2 and 3 respectively. The effect of mole drainage was better on Fiholmsby than Ulfhäll. There was an average yield increase of 6% for mole drainage on the Fiholmsby site. Liming produced grain yield increases of 2 and 5% on Ulfhäll and Fiholmsby respectively, while it decreased pea yields overall by 8%. The results of the investigation showed that mole drainage are not suitable on soils where the groundwater in the soil profile can rise to a high level. The mole drains can collapse and one must do the mole drainage over again. One way to avoid the mole drains to collapse are to put drain-pipe inside them. The results of different sowing dates showed that the early sowing date with conventional seedbed preparation increased the yield of grain while the extra early sowing date decreased the yield.

Med "tidig sådd" menas i denna rapport ett nytt system för reducerad bearbetning vid vårsådd. Sådden sker tidigt utan föregående bearbetning, eventuellt följt aven lättharvning efter sådd för att skapa ett visst avdunstnings skydd och bekämpa ogräs. Metoden har möjliggjorts genom förbättrad däcksutrustning och nya såmaskinstyper som passar för att så i ej bearbetad jord, och förutsätter att markytan lämnats jämn sedan hösten eller efter vårplöjning. Under åren 1988-96 testades metoden i ett stort antal fältförsök, 1994-96 finansierades försöken välvilligt av Stiftelsen Lantbruksforskning. Försökens främsta syfte var att studera effekterna på avkastning och metodens tillämpbarhet i olika områden och på olika jordarter. Dessutom studerades samspelseffekter mellan tidig sådd och andra odlingsåtgärder, bl.a. val av grundbearbetning (plöjning eller ej plöjning, höstplöjning eller vårplöjning), utsädesmängd och gödslings strategi. Resultaten kan sammanfattas i följande slutsatser: - Tidig sådd ger kostnadsbesparingar i form av förenklad bearbetning, och höjer skördepotentialen genom en förlängning av växtperioden. - I genomsnitt för 70 försök gav sådd utan vårharvning vid första möjliga tillfälle i genomsnitt l % högre skörd än konventionell sådd - Tidig sådd gav stora skördeökningar på riktigt lätt jord i Halland, men sänkte skörden i Norr- och Västerbotten. - På skånska moränjordar och styva leror i Mellansverige var skördeutfallet ungefär detsamma för tidig som för konventionell sådd. Framförallt på styva leror var spridningen stor, med höga skördesänkningar och -ökningar i enskilda försök. - Metoden är riskabel på jordar med stor risk för skorpbildning - Tidig sådd orsakade inte större packning än konventionell sådd i fyra långliggande försök på olika jordarter. - Plantetableringen var i genomsnitt något sämre vid tidig än vid konventionell sådd. Vid mycket tidig sådd fanns dock ingen korrelation mellan plantetablering och skörd relativt konventionell sådd. - I totalt 22 försök testades samspelseffekter mellan såtidpunkt och utsädesmängd. I genomsnitt erhölls ungefär samma skördeökning av höjd utsädesmängd vid olika såtidpunkter, varför det inte finns anledning att rekommendera ändrad utsädesmängd vid tidig sådd. - I sex försök med sammanlagt 21 försöksår testades tidig sådd i kombination med odling med och utan plöjning. Också här var samspelseffekterna små och vi ser ingen anledning att rekommendera ändrad primärbearbetning vid tidig sådd. - Vårsäd, speciellt havre, lämpar sig för tidig sådd, medan våroljeväxter är olämpliga att så mycket tidigt. - I ett försök mättes betydligt högre förekomst av svampsjukdomar i korn vid tidig än vid konventionell sådd. Generellt verkar dock risken för ökade sjukdomsangrepp vid tidig sådd vara liten.

Effekten av att använda däcksutrustning med mycket lågt ringtryck studerades i tre fältförsök, i odling dels med, dels utan plöjning. Två av försöken låg på styv lera på Ultuna nära Uppsala och ett på lättare jord utanför Linköping. I försöket jämfördes packningseffekter aven traktor utrustad med dubbelmonterade Trelleborg 'fWIN-däck (ringtryck 30 kPa) med en traktor med konventionell däcksutrustning (ringtryck 80 kPa). I lågtrycksledet kördes också tröska och såmaskin med låga ringtryck. Kämskörden bestämdes under totalt åtta försöksår. I de båda Ultunaförsöken gjordes markfysikaliska studier under sista försöksåret. I det översta, bearbetade lagret (ca 13 cm djupt) var markens egenskaper ungefär desamma i plöjda och ej plöjda led. I skiktet 13-25 cm var marken mera packad där marken ej plöjts. Detta kunde observeras i fonn av ökad ton skrymdensitet, ökat penetrationsmotsånd, ökad aggregathållfasthet och lägre genomsläpplighet för vatten. Genomsläppligheten för luft efter sådd var dock i genomsnitt högre i ej plöjt än i plöjt led. Vid samma skrymdensitet var luftgenomsläppligheten betydligt högre i icke plöjd jämfört med plöjd mark, vilket tyder på att den plöjningfria odlingen givit en högre porkontinuitet. På den ena försöksplatsen medförde också den plöjningsfria odlingen en ökad genomsläpplighet i den gamla plogbotten. Effekten av låga ringtryck på markens egenskaper var mycket liten. Luftgenomsläppligheten var i genomsnitt högre och aggregathållfastheten lägre i led med låga ringtryck, men skillnader var knappast i något fall signifikanta. I ett separat försök med körning spår intill spår kunde också konstateras att de olika däcken gav ungefär samma packning av marken. I de båda Ultunaförsöken var skörden i plöjt led lika för normala och låga ringtryck, medan den i ej plöjt led i genomsnitt var ca 10 procent högre för låga jämfört med normala ringtryck. Ett av försöksåren var detta samspel statistiskt signifikant. De låga ringtrycken gav i försöken alltså ej en lägre packning än normala ringtryck. En förklaring kan möjligtvis sökas i TWIN-däckets konstruktion. Däcket är av s.k. diagonaltyp, vilket gör att däckssidorna är förhållandevis stela. Det egentliga marktrycket kan därigenom ha varit betydligt högre än ringtrycket. Den högre skörden för låga ringtryck jämfört med normala ringtryck i plöjningsfri odling är svår att förklara. En möjlig förklaring är en jämnare återpackning vid användning av de bredare däcken.

The effects of recompaction after primary tillage were studied in two types of experiments: (1) Plants grown in soil cores sampled in two field experiments, in plots with mouldboard ploughing and with shallow tillage. The cores were sampled before and after seedbed preparation, in order to obtain a large variation in bulk density. (2) Plants grown in field experiments, with and without recompaction in three primary tillage systems: mouldboard ploughing, chisel ploughing to 10 cm, chisel ploughing to 20 cm. The recompacted plots were trafficked twice track-by-track with a tractor, weight 4500 kg, inflation pressure 50 kPa. In the soil cores, no general relationship between yield and bulk density was found. However, the average yield was higher in cores sampled after seedbed preparation, indicating a positive effect of recompaction on yield. The yield difference was highest in cores from mouldboard ploughed plots. In the field experiment there was a large and statistically significant increase in yield in recompacted plots, regardless of primary tillage system. In non compacted plots, the bulk density was similar for the different tillage systems to a depth of 10 cm. In the layer 10-25 cm it was highest in the treatment which was chiseled to 10 cm. In compacted plots, there was no significant difference in bulk density between the tillage systems. The results in the field experiment indicate that the chisel plough lowers bulk density to the same degree as the mouldboard plough in the tilled layer, and that recompaction can increase yield also in shallow tillage.

Soil compaction effects, persisting after ploughing, was investigated in totally 21 long-term field experiments in Sweden. Emphasis was laid on crop yield, but soil physical properties (dry bulk density, porosity, water retention curve, saturated hydraulic conductivity, air permeability, seedbed properties, aggregate size distribution and tensile strength of aggregates), nutrient uptake and plant establishment was also determined. The experiments had two treatments in common: one control treatment with no extra traffic, and one treatment where the soil was compacted by traffic with a tractor and trailer in the autumn prior to ploughing, with an intensity of 350 Mgkm/ha (the weight of the machinery, multiplied by the distance driven per hectare). During the rest of the year, the experiment was conventionally tilled, and in the same way for the different treatments. The compaction was repeated each autumn for about 10 years, and the yield was determined each year and about five years after the termination of the experimental traffic. The individual experiments also included other treatments, i.e. different traffic intensities, ground pressures, soil moisture contents when applying extra traffic and compaction of the subsoil as well as the topsoil. The compaction affected the soil structure on clay soils. There was a lower amount of fine aggregates in the seedbed in the compacted treatments, which also led to a lower soil moisture content in the seedbed. Compaction decreased the porosity and the proportion of big pores

Vid avdelningen för jordbearbetning har utarbetats en empirisk modell för att beräkna skördesänkningar orsakade av jordpackning, och värdet av olika motåtgärder. Modellen är baserad på resultat i fältförsök, huvudsakligen utförda i Sverige, och beräkningarna gäller i första hand odlingssystem med årlig plöjning. Modellen är datoriserad och avsedd för rådgivning på gårdsnivå, och beräkningarna avser fyra typer av packningsskador: 1. Effekter av återpackning efter plöjning. Det antas att en viss återpackning (rätt "packningsgrad") krävs efter plöjning krävs för att ge maximal skörd. På basis av körspårens fördelning, maskinernas vikt, marktryck och fuktighet vid körtillfället beräknas packningsgraden för olika delytor. Packningsgradens fördelning ligger i sin tur till grund för en beräkning av skörden. 2. Strukturskador i matjorden som finns kvar efter plöjning. Beräkning av skördeförlusten baseras på körintensiteten i antal tonkm (maskinernas vikt gånger körsträckan på fältet), lerhalten, marktrycket och markfuktigheten vid körtillfället. Effekterna kan kvarstå i fem år, och den totala förlusten anges i procent av en årsskörd. 3. Skador av packning i alven. Beräkningarna liknar de för del 2, men bara maskiner med hög axelbelastning beaktas och skadorna antas bli mera bestående. Förlusten antas vara oberoende av jordarten. 4. Effekter av körning i vall. Beräkningarna liknar de för del 1. Förlusten skattas från körspårens fördelning på fältet, med hänsyn bl.a. till vallens ålder och fuktigheten vid körtillfället.