Search

Bakgrund Födoämnesöverkänslighet är vanligt hos barn i skolåldern, omkring 6–8 % av yngre barn i Sverige har en bekräftad födoämnesallergi. Den mat som serveras på förskolor och skolor ska vara säker för födoämnesöverkänsliga barn att inta vilket ställer höga krav på skol- och förskolepersonal. Med anledning av hur vanligt det idag är att barn är allergiska eller överkänsliga samt de allvarliga konsekvenserna bristen på kunskap kan medföra är detta ett ämne som bör undersökas vidare. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskolepersonals upplevelse av trygghet, stöd och kunskap om födoämnesöverkänslighet hos barn, samt att undersöka den upplevda kunskapen i relation till yrkestitel, arbetslivserfarenhet och ålder. Metod Studien pågick under hösten 2021 och genomfördes via en webbenkät. Enkäten skickades till kommunala förskolor i Sverige samt publicerades på Facebook. Den insamlade datan från enkätundersökningen analyserades i IBM SPSS Statistics 27.0. Pearson’s chi-två- test och Independent samples t-test användes som statistiska analysmetoder. Resultat Totalt svarade 251 personer på webbenkäten, det slutgiltiga urvalet blev dock 237 respondenter då 14 personer inte uppfyllde inklusionskriterierna. Majoriteten av respondenterna arbetade som förskollärare och arbetslivserfarenheten varierade från 0 till 41 år. Mer än hälften av respondenterna upplevde sig ha mycket kunskap om matallergier och födoämnesöverkänslighet och lite mindre än hälften upplevde sig ha mindre kunskap. Upplevd kunskap var högre bland de mer erfarna och äldre respondenterna. Det fanns ingen skillnad i upplevd kunskap mellan förskollärare och barnskötare. Slutsats Det finns en brist i förskolepersonals kunskap och utbildning om födoämnesöverkänslighet hos barn. För att öka tryggheten hos både barn och personal bör mer utbildning om födoämnesöverkänslighet erbjudas till förskolepersonal. Samtidigt är detta ett område som bör studeras vidare.

Background: Asthma and allergy are one of the most common chronic diseases among children. The prevalence of allergic diseases increased dramatically during the last decades of the twentieth century. The reason behind this increase is still not fully understood. Aim: The aim of the thesis was to investigate changes over time in the prevalence of asthma and allergy in two Swedish towns, and to identify protective and risk factors for allergy development. Methods: Data were obtained from two studies: a population-based cross-sectional study that was used in all four papers, and in paper III results from a birth cohort study was added. The cross-sectional study (N=1029) was performed in 2007 and prevalence data were compared with two previous cross-sectional studies conducted in 1979 and 1991. All three studies were based on questionnaires with the same set of questions on asthma and allergy, and the children were of the same age and from the same two Swedish towns: Mölndal/Gothenburg and Kiruna. Questions on dietary habits and food allergy were added in 2007 study. The birth cohort study (N=249), used in paper III, recruited children from Västra Götaland county. The children were recruited at birth, between 1998 and 2005, and they were clinically assessed at the age of 8-9 years. Results: Paper I: The prevalence of asthma were 2.5% (1979), 5.7% (1991) and 7.1% (2007), allergic rhino-conjunctivitis: 5.5% (1979), 8.1% (1991) and 11.1% (2007), eczema 7.1% (1979), 18.3% (1991) and 19.7% (2007) respectively. Allergic rhino-conjunctivitis continued to increase from 1979 to 2007, while asthma and eczema levelled off between 1991 and 2007. Having both parents born abroad was a protective factor for developing allergy. Paper II: Hand-dishwashing decreased the risk of allergy (odds ratio 0.57; 95% confidence interval 0.37-0.85). The risk was reduced in a dose-response pattern if the child was also served fermented food, and if the family bought food directly from a farm. Paper III: Keeping cats and dogs during the first year of life was associated with a decreased risk of allergy in a dose-dependent manner. Sensitisation to animals and pollen also decreased with an increasing number of cats and/or dogs kept indoors. Paper IV: The total cumulative incidence of self-reported food allergy was 19.6%, and it was significantly higher in Kiruna (28.5%) than in Mölndal (15.7%). Introducing complementary food from 7 months of age or later, and a mother’s history of allergy, were both independent risk factors for developing food allergy. Complementary food was introduced at a later age in Kiruna. Conclusion and implications: In the latter years of the previous century, the rising trend of allergic diseases in children seemed to level off, with the exception of allergic rhino-conjunctivitis. Our results does not give any specific explanation for this break in the trend line for asthma and eczema, but one may speculate that climate change with longer pollen periods may have prevented a similar course for rhino-conjunctivitis. However, some important protective factors were found, such as lifestyle factors that were associated with a reduced risk of allergy development. Both dishwashing by hand, eating fermented food and buying food directly from farms were protective factors, as was the keeping of indoor pets during the first year of life. With pets, the risk of allergy was reduced in a dose-dependent pattern. Of the identified risk factors, introducing complementary food late to an infant’s diet increased the risk of food allergy, as did a maternal history of allergy. Time trends describing changes in the prevalence of a disease is always important, not only for the organisation of the health care system, but also for our understanding of the underlying mechanisms. Of similar importance is the finding of factors that can protect children from allergy development, especially if they could be adopted to daily life and lifestyle habits. One such factor is when to introduce complementary food to a child’s diet, and our results indicate that it should not be delayed. Pet keeping and dishwashing by hand may also be possible to implement by some families, but the main importance of their protective effects are mainly of mechanistic significance, with results supporting the hygiene hypothesis.

Xanthan gum is one of the most common thickening agents used worldwide.The industrial manufacturing process of xanthan gum uses cheap, carbohydrate rich mediums for fermentation of the bacterium Xanthomonas campestris. The objective of this study was to compare different fermentation mediums based on grain powder for small scale fermentation of Xanthomonas campestris. Culture mediums containing wheat or cornstarch and the less allergen prone medium containing potato starch and oat flour were investigated. All four fermentation mediums of this study showed signs of thickening, indicating the presence of alive and growing Xanthamonas campetris. Based on the growth on MacConkey and NA-agar plates, all four fermentation products showed the presence of bacteria. The fermentation product from a culture medium containing both potato starch and oat flour showed a higher concentration of bacteria compared to a culture medium containing wheat flour or cornstarch. The fermentation product in the presence of oat flour showed more than 100 times higher bacterial concentration in the fermentation product compared to wheat flour. Data suggests that potato starch and oat flour fermentation performed better than wheat flour and cornstarch and these less allergen prone mediums can be used as an alternative for fermentation of Xanthamonas campetris in the production of xanthan gum. Xantangummi är ett av de vanligast förkommande förtjockningsmedlen som används i världen.I den industriella tillverkningsprocessen av xantangummi används billiga, kolhydratrika medier för fermentering av bakterien Xanthomonas campestris. Syftet med denna studie var att jämföra olika fermenteringsmedier innehållande vetemjöl, majsstärkelse, potatisstärkelse, och havremjöl för småskalig fermentation av Xanthomonas campestris. Alla fyra fermentationsmedierna som användes i denna studie visade tecken på förtjockning, vilket indikerar närvaron av levande och växande Xanthamonas campetris. Baserat på tillväxten på MacConkey- och NA-agarplattor visade alla fyra fermenteringprodukterna närvaron av bakterium. Fermenteringsprodukten från odling i mediums innehållande både potatisstärkelse och havremjöl uppvisade en högre koncentration av bakterier jämfört med odlingsmedium innehållande vetemjöl eller majsstärkelse. Fermenteringprodukten i närvaro av havremjöl visade en mer än 100 gånger högre bakteriekoncentration jämfört med vetemjöl. Data tyder på att fermentering med potatisstärkelse och havremjöl ger bättre tillväxt än medium innehållande vetemjöl och majsstärkelse och att mindre allergenbenägna medium kan användas som alternativ för fermentering av Xanthamonas campetris vid produktion av xantangummi.

This project was performed on behalf of the laboratory section for allergy- and protein analysis at the laboratory for clinical chemistry (LKB), Haukeland Universitetssjukehus (HUS). The aim of this project was to establish reference values for tryptase in a healthy population with or without allergies, and to evaluate the biological variation for tryptase. The project was approved by the regional ethical committee (2017/1179/REK Vest). Samples were collected from healthy volunteers with and without allergies (n=245). The samples were analysed at Pahdia 1000 (ImmunoDiagnostics, Thermo Fisher Scientific, Uppsala, Sweden). The reference values and the associated 90 % confidence intervals were calculated both with the parametric and non-parametric method. It was also examined if different variables such as age, gender, allergies, exercise and medication/supplements could have an impact on the tryptase values. A pilot-project was performed to examine the biological variation for tryptase, including 14 healthy volunteers who agreed to take blood samples for 10 weeks. The samples were stored frozen, and by the end of the sample collection the samples from 5 of the volunteers were thawed and analysed. Linear mixed effects-models was used for statistical computations. The non-parametric method gave a reference value for tryptase as

Bakgrund Sjukhusmaten har stor betydelse för patientens tillfrisknande, men trots detta slängs stor del av maten och många patienter lider av undernäring. En inlagd patient behöver energi- och näringstät kost, men för att patienter med sjukdomar och åkommor ska kunna äta maten krävs individanpassning av måltiderna. För att kunna leverera säkra patientmåltider krävs kunskap och fungerande kommunikation hos berörd personal. En organisatorisk studie kan möjliggöra identifikation av problemområden och fungerande områden kring måltidsrutinerna inom sjukhus, för att säkerställa rätt kost. Därför utgick denna studie utifrån ett organisatoriskt perspektiv vid syftesformulering. Syfte Att kartlägga matutbudet och måltidsprocessen inom Landstinget Sörmland, med specifikt fokus på specialkost inom sjukhusmiljö. Metod Studien bestod av statistik över beställda koster från Landstinget Sörmland åren 2015-2017, samt kompletterande samtal med berörda yrkesgrupper under våren 2018. Resultat Beställningsstatistiken visade skillnader och likheter mellan sjukhusen, där Katrineholm utmärktes med störst andel specialkost på ≈40%. För Katrineholm var Minus fläsk, Laktosfritt och Lättuggat vanligast. Eskilstuna och Nyköping hade högst andel Flytande, Lättuggat och Dialys. Enskild specialkost varierade månadsvis, mest skiftningar hade Vegankost för Nyköping och Katrineholm, och Flytande för Eskilstuna. Representanter från fyra olika yrkesgrupper deltog i samtalen, där måltidsprocessen beskrevs beröra ordinering, beställning, tillagning, servering och uppföljning. Det största problemområdet uppgavs vara beställningsprocessen, vilket ansågs bero på kostrelaterad kunskapsbrist och/eller bortprioritering bland vårdpersonal. Uppföljningsarbetet var även ett område som ansågs ha förbättringspotential, eftersom patienters mat- och vätskeregistreringar behövde utarbetas grundligare. Slutsats De konsistensanpassade kosterna utgjorde hög andel av totala specialkoster, där Lättuggat var bland de tre vanligaste för alla sjukhus, och förknippades till den geriatriska/kirurgiska vården. Kommunikationsproblem och kunskapsbrist inom vården kunde utgöra hinder inom måltidsprocessen. Studieresultatet betonar vikten av individanpassning och uppföljning inom patientmåltider. Background Hospital meals are important for a patient’s recovery, despite this huge amount of food is wasted and many patients suffer of malnutrition. A hospitalized patient need a diet high in energy and nutrients, and individualized meal adaptions are necessary. To deliver safe meals are knowledge and functioning communication required. An organizational study might identify problematic and functioning areas regarding meal process routines within hospitals, to ensure patients their needed meals. Because of this, the study’s purpose emanated from an organizational perspective. Objective To study diet variations and meal process in Landstinget Sörmland, with focus on special diets within hospital environment. Method Data consisted of statistics of ordered meals provided from Landstinget Sörmland, years 2015-2017, and information collected through dialogues with involved personnel, 2018. Results The statistics of ordered meals showed both differences and similarities between the hospitals, with highest proportion of special diets at Katrineholm (≈40%). Most common diets at Katrineholm were Pork-free, Lactose-free and Dialyses. Highest share in Eskilstuna and Nyköping were Liquid, Paté and Dialyses. The special diets that had highest monthly variations were Vegan in Nyköping and Katrineholm, and Liquid and Dialyses for Eskilstuna. The dialogues consisted of representatives from four work categories, and the meal process were reported to be prescribing, ordering, cooking, serving and follow-up. Difficulties were found regarding ordering, which was considered to be because lack of knowledge and/or neglecting among caregivers. Follow-up process was reported to have areas with room for improvement, with focus on food and fluid registration. Conclusion Texture modified food represented a high proportion of total special diets. Most common for all hospitals were the amount of Paté, and could be associated with the geriatric/surgical care. Communicational problems and lack of knowledge could act as potential barriers within the meal process. The study results emphasize the value of individual adaption and patient meal follow-ups.

Aim To investigate a possible association between children's current diet and parents’ reported avoidance of appropriate foods in the child's diet at the age of 10 months, due to fears of allergic or hypersensitivity reactions. Design A cross‐sectional study. Methods In 10 randomly selected municipalities willing to participate, 686 children represented by their parents visiting the child health centre were enrolled in the study. From January 2015–January 2017, 440 (64%) parents completed a semi‐quantitative food frequency questionnaire concerning their child. Results Thirty‐four percent of parents reported that they avoided introducing some food items due to fears of allergy or hypersensitivity in their child. A statistically significant relationship emerged between this reporting and parents wanting more information about food for infants and toddlers. However, the reported fear was not associated with dietary restrictions regarding actual feeding of the child.

Master i samfunnsernæring Bakgrunn og formål: Mat og helse-faget i grunnskolen skal være et helsefremmende fag som gir elevene kunnskap om og ferdigheter i matlaging og råvarer, matkultur og helse og livsstil. Skolen skal, med alle fagene som inngår, være en arena som omfavner alle elever uavhengig av sosioøkonomisk status, etnisitet og religion. Det skal vises hensyn og respekt for hver enkelt elevs bakgrunn. Likeverdighet og tilpasset opplæring er overordnede prinsipper i skolen. Det stilles derfor trolig mange krav til mat og helse-lærere for å sikre at faget imøtekommer alle elever. Formålet med masterstudien er derfor å undersøke hvilke utfordringer lærere i mat og helse-faget på ungdomsskoletrinnet i dag kan stå ovenfor. Metode: Studien har et kvalitativt forskningsdesign, og data er innsamlet ved hjelp av semi-strukturerte dybdeintervjuer av ni lærere som underviser i mat og helse-faget på ungdomsskoletrinnet. Tolking av de transkriberte intervjuene ble foretatt i et fenomenologisk teoretisk perspektiv, og det ble brukt systematisk tekstkondensering for analyse av datamaterialet. Funn: Informantene opplevde flere utfordringer i møte med mange elevers kostholdspreferanser og -restriksjoner. Enkelte kostholdsrestriksjoner ble tatt mer hensyn til enn andre. Et interessant funn var at restriksjoner vedrørende allergi og intoleranser syntes å bli tatt mer hensyn til enn religiøse spiseforskrifter og tilhørende begrensninger. Over halvparten av informantene brukte ikke Kostholdsplanleggeren, hvilket de begrunnet med frykt for at elevene skulle få et anstrengt forhold til mat og det å telle kalorier. Andre utfordringer var fagets struktur, organisering og prioritet. Konklusjon: Mange av informantene har verdifull innsikt i ulike kostholdshensyn som må tas i undervisningen for å sikre at faget imøtekommer alle elever, spesielt de elevene med ulike preferanser og restriksjoner i kostholdet sitt. Enkelte av lærerne kan imidlertid ha noe begrenset kunnskap om hvordan man tilrettelegger for dette for å ivareta likeverdsprinsippet overfor alle grunnskoleelevene. En landsdekkende spørreundersøkelse av mat og helse-lærere om masterstudiens tema og hovedfunn bør med fordel gjennomføres.

Bakgrund Födoämneskänslighet är ett växande samhällsproblem och har ökat internationellt de senaste åren samt tenderar att fortsätta öka. Det finns även en ökad trend i samhället där folk väljer att äta mjölk- och glutenfri mat. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst av upplevd födoämneskänslighet hos individer från 15 års ålder i Sverige, även identifiera eventuella skillnader i förekomst beroende på kön, ålder, utbildning och boendeformer med fokus på födoämnena laktos, mjölkprotein och gluten. Två ytterligare syften var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan andelen som rapporterade upplevd födoämneskänslig respektive diagnostiserad födoämneskänslighet och deltagarnas upplevelse av tillgänglighet och variation gällande ersättningsprodukter. Metod Kvantitativ undersökningsmetod med bekvämlighetsurval användes där en webbaserad enkät skickades ut via Facebook. Dataanalys gjordes med IBM SPSS statistics 24 där chitvåtest, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitneys U-test användes med en signifikansnivå på

Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POPar). Proverna samlas in tre veckor efter förlossning. PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel analyseras i bröstmjölk och perfluorerade alkylsyror (PFAA) i serum. De uppmätta halterna i mammornas mjölk och serum speglar barnens exponering under graviditets och amningsperioden. Barnen till mammorna följs också upp vid 4, 8 och 12 års ålder med frågor om bland annat hälsa. I denna rapport undersöktes hälsoutfallen födelsevikt, och förekomst av astma, allergi och öroninfektioner hos barnen och samband med mammornas halter av olika POPar. Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikanta samband mellan PFAA och sänkt födelsevikt. För PCB/dioxiner sågs tvärt om ett samband mellan ökad exponering och ökad födelsevikt om den statistiska modellen tog hänsyn till mammans halt av bromerade flamskyddsmedel. För förekomst av astma och allergi sågs inga signifikanta samband med POP-halter. Ökade halter av PFDA i mammans blod gav en signifikant ökad risk (oddskvot:2,32) bland barnen för att få 3 eller fler öroninfektioner upp till 12 års ålder. Inga andra samband var signifikanta för öroninfektioner. I den här studien har också stickprovsberäkningar gjorts för att beräkna hur många studiedeltagare som skulle behövas för att upptäcka ett statistiskt säkerställda samband utifrån de data vi har. Resultaten visar att för födelsevikt är antalet tillräckligt, men för att upptäcka mindre förändringar av födelsevikten krävs många fler deltagare. För astma, allergi och öroninfektioner behövs det i de flesta fall ungefär dubbelt så många deltagare för att med 80 % säkerhet kunna upptäcka en förändring av oddskvoter liknande de som observerades i studien

SAMMANFATTNING Introduktion Olika typer av allergier utgör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Allergenspecifik immunterapi (ASIT) är en behandlingsmetod för patienter med måttlig till svår allergisk rinit med eller utan astma, då symtomlindrande behandling varit otillräcklig. Syfte Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur patienter skattar sina allergiska symtom, skattning av egenvårds medicinering samt skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten, före, under och efter avslutad ASIT-behandling mot björkpollen och/eller 5-gräs. Metod Studien var en kvantitativ registerstudie med deskriptiv och komparativ ansats. Patienters skattning av allergiska symtom och skattning av egenvårds medicinering samt den skattade livskvaliteten har studerats. Datainsamlingen är gjord under åren 2005 - 2009 med hjälp av ett självskattningsformulär som tilldelades patienter som fick ASIT-behandling på en Lung- och allergimottagning på ett sjukhus i mellan Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 42 patienter, 22 män och 20 kvinnor. Medelåldern i gruppen var 34,7 år. Resultat Resultatet i denna studie visade att det finns ett negativt samband mellan patienters skattning av allergiska symtom och skattning av livskvalitet både före och efter avslutad ASIT behandling. Livskvaliteten skattades signifikant högre mellan första och sista mätningen i hela patientgruppen. Både kvinnor och män skattade lägre egenvårds medicinering under behandlingstiden, men resultatet visar inte på några signifikanta skillnader i skattning av medicinering mellan kvinnor och män. Resultatet visade inga skillnader mellan könen avseende förändringen i den skattade livskvaliteten. Slutsats Patienterna skattar mindre allergiska symtom och lägre behov av egenvårds medicinering men högre livskvalitet efter ASIT-behandling. Resultatet visar inga skillnader mellan könen. Sådan kunskap kan bidra till värdefull information till vårdgivaren och det i sin tur kan bidra till en bättre omvårdnad av patienter som erhåller ASIT-behandling. ABSTRACT Introduction Different types of allergies constitutes one of the public health diseases in Sweden. Allergenspecific immunotherapy (ASIT) is a treatment for patients with moderate to severe allergic rhinitis with or without asthma, where symptomatic treatment was insufficient. Aim The aim of this study was to obtain knowledge about how patients estimate their allergic symptoms, their estimation for self-care medication and their estimation of quality of life before, during and after ending the ASIT-treatment with birch pollen and or 5-grass allergen. Method A descriptive, comparative, quantitative patient journal study was conducted. Patients estimation of their allergy symptoms, their estimation of self-care medication and estimation of quality of life have been studied. The data was collected during the years of 2005-2009 by using self -assessment questionnaires wish was given to patients that was receiving ASIT treatmentat a Lung and Allergy Department, at a hospital in the middle of Sweden. The study group consisted of 42 patients, 22 men and 20 women with a mean age of 34,7 years. Results The main findings of this study shows that there is a negative connection between patient’s estimation of their allergic symptoms and quality of life both before and after ending ASIT treatment. Patients estimation of the quality of life got significantly higher in the whole study group comparing first and last measurement. Both women and men estimated lowered selfcare medication during the treatment period, but no significantly differences could be found between the genders regarding estimation of their medication. The result showed no differences between the genders regarding estimation of quality of life. Conclusion Patients estimated less allergic symptoms and lower need of self-care medication but a higher quality of life after ASIT-treatment. The result shows no differences between genders. Such knowledge can contribute to valuable information to caregivers and in turn it may result in a better care of patients who receives ASIT-treatment.

En vanlig källa till kontakallergiskt eksem är sensibiliserande (allergiframkallande) kemikalier som finns i hårfärger. Permanenta hårfärger innehåller kraftiga allergener, men det saknas kartläggande forskning på toningar. För att ta reda på vilka allergener som ingår i toningar behöver dagens utbud kartläggas. Detta projekt har skett i Stockholm och innehållet i sex olika märken har kartlagts. Toningar och permanenta hårfärger skiljer sig åt genom att permanenta hårfärger polymeriseras i håret genom oxidation med väteperoxid. Toningar innehåller kromofora ämnen som fäster i håret, antingen genom diffusion eller adsorption. Totalt kunde tio kromofora ämnen med kända sensibiliserande egenskaper hittas i toningarna varav en möjlig cancerogen. I varje produkt fanns i snitt 0,4–2,4, och som mest tre, kända sensibiliserande kromofora ämnen. Hårfärger utan sensibiliserande färgämnen kunde hittas i alla kulörer utom svart och brun. Även sensibiliserande parfymämnen och konserveringsmedel kunde påvisas. Eftersom det finns hårfärger i de flesta kulörer utan sensibiliserande färgämnen bör dessa ämnen fasas ut.

Bakgrund: Anafylaxi är en akut, svår, oftast snabbt insättandes systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem och är potentiellt livshotande. Det ses en ökad förekomst av anafylaxi i samhället över tid sedan 90-talet. Syfte: Att undersöka barn och ungdomars (0–19 år) upplevelser av att leva med risk för anafylaxi. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. 170 barn och ungdomar deltog. Sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. En sekundärsökning utfördes. Resultatet presenterades med en syntes. Omvårdnadsteori: Roys adaptionsmodell. Resultat: Upplevelser kategoriserades i Känslomässig påverkan och Begränsningar i vardagen. Faktorer delades in i Mitt hem – Min familj – Min säkerhet, Miljön, Adrenalinpennan, Erfarenhet av anafylaxi, Innehållsförteckningar – ”kan innehålla spår av…”, Okunskap och Källor till stöd. Strategier delades in i Att hela tiden vara på sin vakt – värdera risker, Normalisering och Erfarenhet leder till kunskap, vilket resulterar i självsäkerhet – En genomresa. Slutsats: De allergiska barnen visade en mångfacetterad bild av att leva med risk för anafylaxi, med effekter på livskvalitet och välbefinnande initialt i livet som följd. Problematiken visades paradoxalt vara en övergående börda för de flesta: de allergiska barnen genomgick en första tid av adaption, till följd av vilken allergin blev en del av livet under tonåren. Denna litteraturstudie ger djupare insikt i allergiska barn och ungdomarnas upplevelser, samtidigt som den ger underlag till idéer för framtida forskning, i syfte att ta reda på hur samhället och sjukvården på bästa sätt skall utvecklas, för att främja adaption till att leva med risk för anafylaxi.

Allergi förekommer hos cirka 20 % av befolkningen i Sverige. Av de 20 % bedöms 40 % vara allergiska mot pollen. Allergi uppstår då en individ upprepade gånger exponeras för ett allergiframkallande ämne sk allergen. IgE-antikroppar bildas och binder till basofila granulocyter och mastceller. Den allergiska reaktionen eller överkänslighetsreaktionen av typ I uppkommer när ett allergen exempelvis pollen, kommer i direkt kontakt med IgE-antikroppar på mastceller eller basofila granulocyter. Allergiska individer har högre koncentration av IgE-antikroppar i blodet än icke allergiska. Normal koncentration av IgE i serum hos icke allergiker är

Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet. Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan. Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost. Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis. Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.

Inledning: Denna studie var en tvärsnittsstudie. Man har önskat finna prevalensen av självrapporterad allergi och okulär allergi av de som uppsöker en norsk optometrisk verksamhet. Vilken allvarlighetsgrad okulära symptom har, hur ögonsymptom behandlats och vem som har bistått besvären. Metod: Prevalensen bestämdes genom att i anamnesen fastställa om det finns allergi eller inte. De som responderat positivt har sedan fått fylla ut ett frågeformulär. Insamlingen av data utfördes av en specifik optiker under tidsintervallet mellan september 2014 och april 2015. Allergierna självrapporterades och symptom graderades enligt allvarlighetsgrad, frekvens och vilka månader under året symptomen upplevdes. För att se om det är något sammanhang mellan variabler på kategorinivå har det använts en χ2-test. Resultat: Totalt tillfrågades 590 personer (genomsnittsålder 44, 3 ± 16,5 år, 69 % kvinnor), av dessa hade 18,5 % (n=109) allergi. Allergisk konjunktivit uppgavs av 45 % (n=47) av allergikerna, 8 % totalt. Av allergikerna hade 50 % någon form av ögonsymptom, från milda till moderata besvär. Av de som tog medicin för sin allergi var det 81 % (n=81), 5,7 % (n=6) hade någon gång tagit ledigt från arbetet och 47,6% (n=40) använde ögondroppar. Av ögondropparna användes antihistaminer eller okulära smörjmedel. Av allergikerna hade 3,6 % (n=3) fått hjälp av en optiker för medicinering. 18,4% (n=19) kunde tänka sig en specialistundersökning för att ytterligare utreda sin okulära allergi och bästa sättet att behandla den. Slutsats: Allergi och okulär allergi är relativt vanligt bland de som uppsöker optiker. Hälften av alla allergiker hade från milda till moderata ögonsymptom. Närapå lika många använder någon form av ögondroppar. De flesta som använder ögondroppar för sin allergi använder antihistaminer. Nästan en femtedel kunde tänka sig en specialistundersökning för att ytterligare utreda sin okulära allergi och hur man på bästa sätt behandlar denna. Klinisk relevans: Få en uppfattning om förekomst och allvarlighetsgrad av okulära symptom hos allergiker som uppsöker optiker.

Prevalensen av allergisjukdomar har ökat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Allergenspecifik immunterapi är en immunmodulerande behandling som kan vara aktuell hos vissa individer med medelsvår till svår IgE-medierad allergi. Behandlingen kan administreras sublingualt eller subkutant. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om sublingual immunterapi (SLIT) och subkutan immunterapi (SCIT) med husdammskvalsterallergen skiljer med avseende på förändring av symtom- och medicineringspoäng, specifika IgE- och IgG4-antikroppar, IL-10 och IFN-γ. Artiklar har sökts i databasen PubMed. Fem artiklar som undersökte effekten av både SLIT och SCIT valdes ut för att besvara syftet. SCIT gav en signifikant större minskning av symtompoängen för astma i studie 1 och 2, men ej i studie 3. Även medicineringspoängen för astma minskade signifikant mer med SCIT än SLIT i studie 2, men ej i studie 1. Studie 4 visade att SCIT minskade symtompoängen signifikant mer än SLIT. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs mellan SLIT och SCIT vad gäller minskning av symtompoäng för rinit i studie 1-3, medicineringspoäng för rinit i studie 1 och 2 eller totala medicineringspoängen i studie 3. SCIT ökade halten specifika IgG4-antikroppar signifikant mer än SLIT i studie 1, 2 och 5. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs mellan SLIT och SCIT vad gäller förändring av specifika IgE-antikroppar, IL-10 och IFN-γ. Resultaten från studierna tyder på att SLIT och SCIT är lika effektiva vid minskning av symtom- och medicineringspoäng för rinit efter 1-2 års behandling. SCIT kan däremot tänkas vara effektivare efter 3 års behandling. Vad gäller minskning av symtom- och medicineringspoäng för astma verkar SCIT vara effektivare än SLIT. SCIT ökar halten specifika IgG4-antikroppar mer än SLIT. Ingen skillnad mellan SLIT och SCIT verkar finnas vad gäller förändring av halten specifika IgE-antikroppar, IL-10 och IFN-γ. Fler randomiserade kontrollerade studier som gör en direkt jämförelse mellan SLIT och SCIT skulle vara önskvärt för att fastställa om långtidseffekterna mellan SLIT och SCIT med husdammskvalsterallergen skiljer eller ej.

Datamaterialet i denne masteroppgaven er avisartikler med temaet miljøhemming. Metoden er hermeneutisk innholdsanalyse. Fokuset rettes mot elevers/foreldres fortellinger: om/hvordan tilretteleggingen utøves i skolehverdagen i videregående, samt stigma og holdninger som kommer frem. Miljøhemming er en samlebetegnelse for ulike former for overfølsomhet for noe i miljøet. Dette gir uttalt sykdom og miljøet blir utilgjengelig (Aas, 2011). Tilstanden gjelder mennesker med allergi, hyperreaktivitet som astma, kjemisk miljøintoleranse eller multippel kjemisk sensitivitet. Miljøhemming skal ifølge NOU 2005: 8 Likeverd og tilgjengelighet, likestilles med andre funksjonshemminger. Jeg har diskutert hvorvidt miljøhemming er en funksjonshemming, og rettigheten til tilpasning i sammenheng med rammeverket. Hvorvidt elever med miljøhemming opplever tilrettelegging i skolehverdagen kan besvares todelt. Noen av fortellingene formidler at tilretteleggingen som eksisterer, primært beskriver individuelle tiltak. Systemiske former for tilrettelegging, fremstår som mer utfordrende tiltak for skolemyndighetene. Dette tolkes utfra fortellingene i åtte av ni artikler, som systemsvikt med hensyn på luftkvaliteten. En avisartikkel der elevene fortalte sin historie, resulterte i trakassering. Dette kan bety at skolemiljøet marginaliserer, tildeler stigma og fremstiller dem som annerledes. Fra ståstedet til alle miljøhemmede elever, vil en konklusjon være vanskelig å slå fast. Begrensningen ligger i empirien og metoden. Det kan finnes andre svar enn de jeg har funnet.

Aim - To investigate the prevalence of allergies among students at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) in Stockholm and relate it to factors that previous research in this area found to influence the risk of developing allergic diseases. - Can Hygiene Hypothesis or more specifically the relationships of family structure, socioeconomic status and the degree of overcrowding explain the existence of allergies among students at GIH? - Can the prevalence of allergies among students at GIH be explained by any of the known relationship for the prevalence of allergic diseases this study has taken into account? Method - Quantitative survey of students at GIH in the fall of 2013. Results - 214 students from The Swedish School of Sport and Health Science participated in the study, with representation from the first - and last - year students of all educational programs. More than twice the proportion of those diagnosed respondents said that their mother smoked during pregnancy or while they were breast-fed compared with the same group of respondents with no allergic diagnosis. The correlation is not statistically significant (p -value: 0.054). The majority of respondents with an allergic diagnosis indicated that their home mopped once a week or more for most of their childhood, while the majority of respondents with no allergic diagnosis stated that their home mopped less often. The correlation is not statistically significant (p -value: 0.055). Almost twice the proportion of respondents with an allergic diagnosis indicated that they spent most of their childhood in a major city. Similarly, nearly double the proportion of respondents with no allergic diagnosis indicated that they spent most of their childhood in the country (p -value: 0.06). The majority of respondents with an allergic diagnosis had a younger mother at birth in comparison with respondents without any allergic diagnosis. The mean maternal age at birth was 28.3 years for respondents with an allergic diagnosis and 29.9 years for respondents with no diagnosis. Difference in mean age between the two groups is statistically significant (p-value: 0.038). Conclusions - None of the related factors the study took into account, for which earlier studies in the area shown to affect the incidence of allergic diseases could provide a convincing explanation for the prevalence of allergies among students at The Swedish School of Sport and Health Sciences. The resulting trend for the majority of the studied factors are in line with previous research. An elderly mother was found to be significantly associated with a decreased risk of having an allergic diagnosis. The result finds no support in previous research and should be investigated more thoroughly. Syfte - Att undersöka förekomsten av allergier bland studenterna på Gymnastik & idrottshögskolan i Stockholm och relatera det till faktorer som tidigare forskning på området visat påverka risken att utveckla allergiska sjukdomar. Frågeställningar - Kan hygienhypotesen eller närmare bestämt sambanden för familjestrukturen, den socioekonomiska statusen och graden av trångboddhet förklara förekomsten av allergier bland studenterna på Gymnastik & idrottshögskolan? - Kan förekomsten av allergier bland studenterna på Gymnastik & idrottshögskolan förklaras utifrån något av de tidigare kända sambanden för förekomsten av allergiska sjukdomar denna studie tagit i beaktande? Metod - Kvantitativ enkätundersökning av studenterna på Gymnastik & idrottshögskolan under hösten 2013. Resultat – 214 studenter från Gymnastik & idrottshögskolan deltog i studien med representation från första- och sista års- elever från samtliga utbildningsprogram. Mer än dubbelt så stor andel av de diagnosticerade respondenterna svarade att deras mor rökte under graviditeten eller under tiden de ammades i jämförelse med motsvarande grupp respondenter utan någon allergisk diagnos. Sam-bandet är inte statistiskt säkerställt (p-värde: 0,054). Majoriteten av respondenterna med en allergisk diagnos angav att deras hem våttorkades en gång i veckan eller oftare under större delen av deras barndom medan majoriteten av respondenterna utan någon allergisk diagnos uppgav att deras hem våttorkades mer sällan. Sambandet är inte statistiskt säkerställt (p-värde: 0,055). Nästan dubbelt så stor andel av respondenterna med en allergisk diagnos har angett att de spenderat större delen av sin barndom i en större stad. På motsvarande sätt har närmare den dubbla andelen av respondenterna utan någon allergisk diagnos uppgett att de spenderat merparten av sin barndom på landet (p-värde: 0,06). Majoriteten av respondenterna med en allergisk diagnos hade en yngre mor då de föddes i jämförelsen med respondenterna utan någon allergisk diagnos. Medelvärdet för mödrarnas ålder vid födseln var 28,3 år för respondenterna med en allergisk diagnos respektive 29,9 år för responden-terna utan någon diagnos. Skillnad i medelålder mellan de båda grupperna är signifikant (p-värde: 0,038). Slutsats – Inget av de samband studien tagit i beaktande för vilka tidigare studier på området visat sig påverka förekomsten av allergiska sjukdomar kunde ge en övertygande förklaring till förekomsten av allergier bland studenterna på Gymnastik & idrottshögskolan. Den resultatmässiga trenden för merparten av de studerade sambanden är dock i linje med tidigare forskning. En äldre mor visade sig vara signifikant associerad med en minskad risk att ha en allergisk diagnos. Resultatet finner inget stöd i tidigare forskning och bör utredas mer grundligt.

Bakgrund: Att definiera matöverkänslighet är ännu idag inte fastställt, det råder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig på matöverkänslighet som definieras matallergi och matintolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som även kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sätts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av någon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkänsligheter är komjölksallergi, laktosintolerans, äggallergi och nötallergi. Syfte: Syftet är att undersöka hur många människor i åldern 18-28 år som lider utav matöverkänslighet och om allergimedicin bärs med dagligen. Metod: En empirisk enkätstudie låg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form. Studien var ute efter ett större antal deltagare utspridda på olika platser så därför passade kvantitativ metod in med en enkätstudie. Det blev en prospektiv tvärsnittsstudie då studien undersöker hur något såg ut vid ett specifikt tillfälle. Resultat: Studiens resultat visar att drygt en tredjedel utav deltagarna lider utav någon form utav matöverkänslighet, allergi eller intolerans. Ytterligare 20 % har någon gång reagerat på ett livsmedel, men använder idag ingen medicin mot sina besvär. De vanligaste livsmedlen att reagera emot är mjölk- laktos, frukt, nötter och vete. Slutsatser: Knappt hälften av de personerna som deltagit i denna studie har någon gång reagerat på ett livsmedel. Sedan har drygt 35 % utav deltagarna uppgett att de använder någon form utav allergimedicin mot livsmedel. Det innebär att människor i västvärlden är mer matöverkänsliga nu än någonsin och trenden fortsätter att eskalera. Renlighet och matvanor är troligen orsaker till detta växande hälsoproblem.

Basofile granulocyttar har lenge vore kjent for deira funksjon som effektorceller i type 1 hypersensitivitetsreaksjonar. Nyare studie har vist at basofile granulocyttar kan indusere TH2-mediert immunrespons når dei er eksponert for allergen med cystein eller serinprotease aktivitet. Proteaseaktiverte reseptorar (PAR) er plasmamembranreseptorar som vert aktivert ved proteolytisk kløyving av serinproteaser. PAR er uttrykt av på både immunceller og andre celletypar som t.d. tarmepitelceller. Mjølk inneheld fleire serinproteaser, der plasmin er den som er best studert. Ei rekkje luftvegsallergen har vist seg å ha proteaseaktivitet, dei fleste studia på effekten av proteaseallergen på basofile granulocyttar er difor utført i ein modell for luftvegsallergi. Førekomsten av allergi mot matvarer aukar og i denne oppgåva vart det difor undersøkt om proteaser i næringsmidlar, og spesielt i mjølk kan utøve ei effekt på basofile granulocyttar og om denne effekten er mediert via PAR. I innleiande forsøk vart det isolert mRNA frå den basofile cellelinen KU812. Ved qPCR vart det påvist mRNA for PAR1, PAR2, PAR3 og PAR4. Det vart vidare påvist funksjonelle reseptorar for PAR1, PAR2 og PAR4 ved stimuleringsforsøk med spesifikke aktiverande peptid (AP) for desse reseptorane. Resultata viste at AP1, AP2 og AP4 induserte fosforylering av Erk. Det vart og utført stimuleringsforsøk med trypsin og plasmin på KU812 celler. Det vart vist at trypsin og plasmin induserte fosforylering av Erk i KU812 celler. Dette er det fyrste gong det vert undersøkt kva til effekt proteaser i mat har på basofile granulocyttar. Det vart og isolert basofile granulocyttar frå humant fullblod på to ulike måtar. Primære basofiler isolert ved gradientsentrifugering kombinert med positiv seleksjon med monoklonalt anti- FcεRI antistoff inneheldt mRNA for PAR1, PAR2 og PAR3. CD63 er ein markør som vert uttrykt av basofile granulocyttar etter at dei er aktivert . I basofilaktiveringstest er CD63 nytta som aktiveringsmarkør for å påvise IgE-medierte reaksjonar mot ulike allergen. Det vart difor undersøkt om stimulering med trypsin og plasmin induserte uttrykk i plasmamembranen av CD63 i KU812 og i primærceller. Resultata frå dette forsøket viste at trypsin og plasmin ikkje induserte uttrykk CD63. The role of basophils as effector cells during type 1 hypersensitivity reactions are well known. Recent studies have shown that basophils also can induce TH2 mediated immune responses when exposed to protease allergens. Protease activated receptors (PAR) belong to a family of G-protein coupled receptors that are activated by serine proteases. PAR is expressed in both immune cells and other cell types as human intestinal epidermal cells. Milk contains several serine proteases, of which plasmin is the best characterized among them. Most of the studies on the effects of protease allergens on basophils are preformed in a model mimicking airway allergy. In this project it was hypothesized that proteases from food also may exert an effect on basophils and that PAR may be the target molecule cleaved by these proteases. Introductory experiment showed that mRNA for all PAR receptors was expressed in the KU812 cell line. Stimulation with activating peptide for PAR1, PAR2 and PAR4 showed that the mRNA was expressed as functionally receptors in KU812. It was also performed experiments with trypsin and plasmin in which both were shown to activate Erk. This is the first experiment that elucidates the possible effect of food proteases on basophils. It was also isolated basophils from human whole blood in two different ways. Primary basophils isolated by gradient centrifugation combined with positive selection with monoclonal anti-FcεRI antibody expressed mRNA for PAR1, PAR2 and PAR3. CD63 is a membrane protein that is expressed by activated basophils. CD63 is used as an activation marker in basophil activation tests for detection of IgE-mediated reactions against different allergens. It was also preformed an experiment were the effect of stimulation of plasmin and trypsin on CD63 expression in KU812 cells and primary cells were investigated. The results from these experiments showed that trypsin and plasmin did not induce increased expression of CD63.

Den information som idag finns tillgänglig om pälsdjursallergi hos Astma och Allergiförbundet samt Mälarsjukhusets barnavdelning, riktar sig inte till barn som fått diagnosen. Informationen som förekommer är textbaserad och är avsiktligt menad för vårdnadshavaren. Därför undersöktes vad barn vill veta om pälsdjursallergi samt vilket slags material och visuellt stöd barn i åldrarna sju till nio år behöver för att förstå sitt tillstånd. Den slutgiltiga produkten är en interaktiv trycksak som barnen kan lära sig av tillsammans med vårdnadshavaren, då god inlärning hos barn innebär aktivt deltagande. Trycksaken består i högsta grad av visuell information för att barnen ska kunna se sin sjukdom, trots att det är något abstrakt. Genom litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med sjukhuspersonal och lärare inom socialpedagogisk inriktning samlades kunskaper om målgruppen för att kunna åstadkomma ett lämpligt material. Efter att ha gestaltat ett förslag utfördes två olika typer av användartester på individer inom målgruppen, vilket är barn med allergi i den ålder som informationsmaterialet riktar sig till. Användartest ett indikerade hur barnen uppfattade de bilder som gestaltats. Syftet med användartest två var hur väl fungerande informationsmaterialets interaktion var, med hjälp av en pappersprototyp. Användartesterna visade att barnen till stor del förstod bildmaterialet samt uppskattade interaktionen. The information currently available fore fur allergy in Astma och Allergiförbundet and Mälarsjukhusets children’s section, is not directed to children who are diagnosed. The information that appears is text based and is purposely meant for his and her parents and caretakers. Therefore, I examined what children wants to know about fur allergy and what kind of material and visual support children in age seven to nine years need to understand in their condition. The final product is an interactive booklet for children to learn together with their parents and caretakers, when the high level of learning in children involves active participation. The booklet consists in the highest degree of visual information for children to see their disease, although it is somewhat abstract. Knowledge about childrens learning skills and fur allergy was gathered thrue litterature studies and intervjues with clinical stuff, researchers and teatchers with a social pedagogical approach. Further two different types of user testing was performed among children with allergies in the same age range as the informationmaterial was targeted to. The user test number one gave an indication on how children interpreted the images. The purpose of the user test number two was to get an indication on how well-functioning the interactive part of the information material was, by using a paper prototype. In the result from the user test showed that children had understand the artwork and the estimated interaction.

Titel: Hudkrämer – vad innehåller de? Med fokus på barns hälsa och miljö.Syfte: Att undersöka vad råvarorna i två olika hudvårdsprodukter för barn utgörs av samt deras påverkan på huden och miljön.Bakgrund: Idag används 100 000 olika kemiska ämnen i produkter. Deras reglering är begränsad till dess enskilda effekter men ingen vet hur deras kombinerade verkan är eller hur många som konsumenter kommer i kontakt med. Vid allergier försvåras utredningen i sjukvården, om den alls är möjlig att göra, pga. den stora mängden av kemiska ämnen. Konsumentens möjlighet att göra ett miljövänligt val av hudvårdande produkter är begränsad. Hur produkterna påverkar miljön vid tillverkning och avfallshantering är en upplysning som ofta saknas.Metod: Litteraturstudie samt en jämförande undersökning av två olika hudvårdsprodukter.Resultat: Enligt undersökningen är innehållet i de båda hudkrämerna väsentligt olika. Råvarorna i Locobase kommer från den petrokemiska industrin medan råvarorna i Children body lotion kommer från vegetabiliska oljor och fetter. De enskilda ämnenas verkan på huden redovisas. Hur ämnena påverkar miljön vid framställning alternativt avfallshantering tas upp.Slutsats: Konsumenten har ett ansvar vad gäller spridningen av kemikalier och tydliga upplysningar bör finnas om produkternas innehåll och påverkan på miljön. Genom ökad kunskap om produkters innehåll samt en ny syn på konsumering av hudkrämer kan kemikalieanvändning liksom allergirisker minskas.

Sammanfattning Barn drabbas i allt större utsträckning av allergi i någon form. Det är viktigt att forska kring dess medicinska verkningar på barnen och påverkan av allergin i det dagliga livet. Det forskas mycket idag kring barn och allergi. Läkarna ser en uppgång under senaste decennierna och ingen bättring i sikte. Det kan bero på dagens livsstil och miljötänkande. En större förståelse i dagens samhälle för barnens sjukdom behövs i många sammanhang. Jag använde mig av en kvalitativ intervjumetod för att få reda på barnens kunskaper och tankar kring ämnet. Jag har även gått igenom tidigare forskning kring ämnet. I min litteratur/enkätstudie framkom det att barnen vet mycket om allergi och att de får försaka aktiviteter inom skola/fritid. De barn som hade någon närstående eller kamrat på förskolan med allergi hade goda kunskaper och insikter i hur det var att leva med allergi. Nyckelord: Allergi, Allergen, Immunförsvaret, Pollen och Överkänslighet. Detta är den version som ska gälla, den gamla innehåller fel.

Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %). Sexton barn tillmatades trots ett blodsockervärde motsvarande >2.2mmol/l. Vad gäller allergiförekomst tillfrågades endast 37 % av barnens föräldrar före tillmatning. Dokumentation om tillmatning fanns noterat i 80 % av barnens journaler. Motsvarande siffra för mammornas journaler var 34 %. Konklusion: Bristfälliga omvårdnadsåtgärder vidtas i samband med tillmatning av nyfödda spädbarn på BB-avdelningar, där allergifrågor ställs i för låg utsträckning. BB-kliniker har varierande referensvärde för vad som räknas som lågt blodsocker. Omvårdnadsbehov för nyfödda barn och deras föräldrar, där förmedlad kunskap om amningens betydelse, tas inte på allvar och oklara riktlinjer skapar förvirring. Föreskrifter och riktlinjer bör följas i större utsträckning an vad denna studie visar.

Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens inställning till djur samt upplevelsen hos vårdpersonal av delaktighet och inflytande när djur introduceras på särskilda äldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkätstudie besvarades av 102 vårdpersonal på elva särskilda äldreboenden. Resultat visade att 74 %vårdpersonalen ansåg att djur på särskilt äldreboende är mycket bra och om upplevelsen av sin hälsa i relation till djur på avdelningen beskrevs av ett fåtal som att hälsan har försämrats, majoriteten svarade att hälsan inte hade försämrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och längden på besöken är hög. Nästan hälften (47 %) av vårdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anställningstid och djuret / djuren sköts främst av vårdpersonalen. Upplevelsen av skötsel av djur är att det är trevligt och stimulerande. Om avdelningsbyte svarade 9 % av vårdpersonalen att de hade haft en kollega som bytt avdelning p g a djur och deras beskrivning av upplevelsen var att det var tråkigt, någon svarade att det var självvalt av den som bytte. Vid beslut om att införa djur i verksamheten upplevde de flesta att det var positivt. The purpose of this study was to examine nursing staff´s attitudes towards pets and the experience of involvement and influence when animals are introduced at the homes for older people. It was a survey studie which was answered by 102 nursing assistents and nurses. The method was descriptive and comparative study with quantitative approach with qualitative elements. Results showed that 74% of the nursing staff felt that pets at homes for older people are very good and the experience of their health in relation to animals in the ward were described by a few as to health has deteriorated, the majority responded that health had not deteriorated. The study shows that the occurrence and frequency of visits by pets and length of visits is high. Almost half (47%) of nursing staff has experienced pets introduced during their employment period and the pet /pets are primarily looked after by the nursing staff. The experience of care of pets is that it's fun and stimulating. 9 % of the nursing staff that they had had a colleague who changed ward because of pets and their description of the experience was that it was boring, someone replied that it was the choice of the one who changed ward. In deciding whether to include pets in the home for older people experienced most of the staff that it was positive.

Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens inställning till djur samt upplevelsen hos vårdpersonal av delaktighet och inflytande när djur introduceras på särskilda äldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkätstudie besvarades av 102 vårdpersonal på elva särskilda äldreboenden. Resultat visade att 74 %vårdpersonalen ansåg att djur på särskilt äldreboende är mycket bra och om upplevelsen av sin hälsa i relation till djur på avdelningen beskrevs av ett fåtal som att hälsan har försämrats, majoriteten svarade att hälsan inte hade försämrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och längden på besöken är hög. Nästan hälften (47 %) av vårdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anställningstid och djuret / djuren sköts främst av vårdpersonalen. Upplevelsen av skötsel av djur är att det är trevligt och stimulerande. Om avdelningsbyte svarade 9 % av vårdpersonalen att de hade haft en kollega som bytt avdelning p g a djur och deras beskrivning av upplevelsen var att det var tråkigt, någon svarade att det var självvalt av den som bytte. Vid beslut om att införa djur i verksamheten upplevde de flesta att det var positivt. The purpose of this study was to examine nursing staff´s attitudes towards pets and the experience of involvement and influence when animals are introduced at the homes for older people. It was a survey studie which was answered by 102 nursing assistents and nurses. The method was descriptive and comparative study with quantitative approach with qualitative elements. Results showed that 74% of the nursing staff felt that pets at homes for older people are very good and the experience of their health in relation to animals in the ward were described by a few as to health has deteriorated, the majority responded that health had not deteriorated. The study shows that the occurrence and frequency of visits by pets and length of visits is high. Almost half (47%) of nursing staff has experienced pets introduced during their employment period and the pet /pets are primarily looked after by the nursing staff. The experience of care of pets is that it's fun and stimulating. 9 % of the nursing staff that they had had a colleague who changed ward because of pets and their description of the experience was that it was boring, someone replied that it was the choice of the one who changed ward. In deciding whether to include pets in the home for older people experienced most of the staff that it was positive.

Laws and regulations govern the school kitchens in Sweden. The municipality controls how well the school kitchens obey those laws. An annual fee covers the municipality’s expenses for the public control of the school kitchens. To be able to calculate this annual fee, a risk evaluation needs to be done. Our final project covers on part of the risk evaluation, the third risk factor that is a part of the risk classification model. The study is based on a survey among school kitchens at preschools and elementary schools in Halmstad municipality. The purpose of the study is to investigate the knowledge among the employees regarding the handling of special food for allergic children. A survey has been distributed to the employees in the school kitchens and the result shows that the knowledge among the school kitchen employees in Halmstad municipality regarding this type of special food is good. Regardless, many employees still feel a need for further education due to continuous research and updates in their field. The major difference found between preschools and elementary schools is the amount of working space available in the kitchens. Most preschools lack a separate workspace for special food and shortage of staff and lack of time also contributes to the difficulties to prepare special food for children with allergies. The preschools also lack the ability to prepare the special food before the other food. All schools, including both preschools and elementary schools, also need to improve their filing system. Most schools for example did not always file their recipes, which is important to be able to track certain ingredients. As conclusion, all schools should look over their filing routines. This is crucial to be able to increase the safety precautions when handling special food at the schools in Halmstad municipality.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till områden med tätortsnära hästhållning i Västra Kärrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera på problematiken kring vilka faktorer som påverkar vid utbyggnaden av tätortsnära hästhållning. Vad händer när tätorterna byggs ut och genom dessa närmar sig befintliga hästgårdar, eller om nya hästgårdar vill etablera sig nära befintlig bebyggelse? Funktioner såsom bostäder, verksamheter och rekreationsområden måste samsas och samtidigt måste hänsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har även studerat hur hästnäringen påverkar samhället, både genom de problem som uppstår, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstår genom ridsporten och alla binäringar kring denna. Problematiken med hästar och tätorter är en aktuell planeringsfråga i hela Sverige och man bör genom en tydlig översiktlig planering klargöra lämplig placering av hästverksamheter i kommunerna. Genom en zonindelning delas kommunen upp i tre zoner; tätbebyggt område, restriktionsområde och glesbebyggt område. Ett försök till att uppnå balans mellan intresset för hästnära boende och allergifritt boende kan på detta sätt åstadkommas. Vad säger egentligen lagen om hästhållning och hur kan näringen regleras? Finns det lagar eller bara riktlinjer och vad grundas dessa på? Efter att ha undersökt vilka riktlinjer och lagar som berör hästhållning kunde vi konstatera att för att möjliggöra en säker miljö behövs mer forskning. Tillämpning av till exempel Plan- och Bygglagen och Miljöbalken ger kommunen möjlighet att reglera hästhållningen. Därmed kan kommunen exempelvis bestämma att hästhållning inte får förekomma inom detaljplanelagt område och på detta sätt skapa möjligheter för framtida utveckling av hästverksamheter utan att hindra den framtida tillväxten av tätorterna. Förutom befintliga lagar har även Boverket och Länsstyrelsen i Skåne tagit fram riktlinjer. Länsstyrelsen i Skånes riktlinjer sneglar lite på det danska systemet och därför har vi har undersökt hur Danmark hanterar problemet med hästar. För att se hur tillämpningen av dessa lagar och riktlinjer ter sig i verkligheten har vi även granskat konflikter inom ämnet som lett till rättsfall i Sverige. Genom att använda oss av ovanstående information har vi tagit fram planförslag för utbyggnaden av två individuella områden. Planförslagen innebär i korthet; • Västra Kärrstorp utökas med ett 40-tal nya bostäder och möjligheten att hålla 48 hästar. • I Norrskog planeras ett 50-tal nya bostäder in och möjligheten ges att hålla 70 hästar.