Search

I denna studie undersöktes hur matematikundervisning med yngre barn utförs och vilka olikaartefakter som barnen väljer. Enligt läroplan för förskolan, Lpfö 18, ska förskolan skapamöjligheter för barnen att möta såväl planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utgångspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018). Den metodsom har använts i studien är kvalitativa intervjuer och videoinspelning. Det perspektiv somanvändes var det sociokulturella perspektivet. Det insamlade materialet analyserades medutgångspunkt från Lev Vygotskij’s texter om det sociokulturella perspektivet. Jag har använtBishops sex matematiska aktiviteter under lärstunderna och vid en del av frågorna somställdes till förskollärarna där utveckling och lärande i socialt samspel var centralt. Understudien framkom att yngre barn valde välbekanta artefakter i första hand och att yngre barnvälkomnar planerade lärstunder med stort intresse. Förståelsen för matematik hos barneninnehåller mer än bara siffror. Matematik är ett bredare begrepp som kan innehålla ord sombarnen inte tidigare känt till och ordens betydelse kan undersökas av barnen via artefakter.Innehållet i matematikundervisningen kan utforskas av barnen på ett lekfullt sätt. Under dessaaktiviteter kan det finnas möjlighet att få syn på hur förskollärarna uppmärksammarmatematik med artefakter i undervisningen på förskolan. När förskolläraren användematematiska begrepp för de yngre barnen skapades en förståelse över de matematiskabegreppen med hjälp av artefakter. Lärstunderna med artefakter synliggjorde att yngre barnkan förstå sifferkort kopplat till begreppet antal samt att barnen kunde med hjälp av artefaktervisualisera begreppen stor, liten och mellan. Studien visade att barnen generellt väljerartefakter de är välbekanta med.

Interkulturellt arbetssätt är givande för alla barn oavsett kulturell bakgrund. Det interkulturella arbetssättet bidrar till att barn utvecklar sin kulturella identitet och får förståelse för mångfalden i vårt samhälle. På förskolor där pedagogerna inte aktivt arbetar med interkulturalitet riskerar barn med utländsk bakgrund att bli exkluderade eller inte får kulturellt utrymme i förskolans utbildning. Det påverkar också barn med en svensk kulturell bakgrund, då de inte får möjligheten att lära sig mer om andra kulturer än sin egen. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare resonerar kring ett interkulturellt arbetssätt inom förskolans verksamhet. Datainsamlingen är av en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla empirin. Intervjuerna skedde både individuellt och i grupp. Totalt deltog nio förskollärare från fem olika förskolor i Sverige. Analysen omfattar det sociokulturella perspektivet och det interkulturella perspektivet för att få en större förståelse för de faktorer som påverkar förskollärarnas arbetssätt. Resultatet visar att förskollärarna har ett interkulturellt förhållningssätt när de arbetar för att främja barns modersmåls utveckling och för att integrera olika kulturer i förskolans verksamhet. I mötet med familjer från andra länder lyfte förskollärarna fram olika faktorer att ta hänsyn till, vilket visade på deras interkulturella kompetens. Det framkom även i studien att förskollärarna uttryckte att olika uppfattningar av kultur kan leda till kulturkrockar och kulturella begränsningar i förskolan. Förskollärarna upplevde det som en utmaning i arbetet med interkulturalitet., The intercultural way of working contributes to children developing their cultural identity and gaining an understanding of the diversity in our society. In preschools where the pedagogues do not actively work with interculturality, children with a foreign background run the risk of being excluded or not given cultural space in the preschool's education. It also affects children with a Swedish cultural background, they do not get the opportunity to learn more about cultures other than their own. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers reason about intercultural working methods in preschool activities. The data collection is of a qualitative nature, where semi-structured interviews were conducted to gather empirical data. The interviews were conducted both individually and in groups. A total of nine preschool teachers from five different preschools in Sweden participated. The analysis incorporates a sociocultural perspective and the intercultural perspective to provide a detailed understanding of factors influencing preschool teachers' workings. The study concludes that the preschool teachers have an intercultural approach when they work to promote children's mother tongue development, and to integrate different cultures in the preschool's activities. In the meeting with families from different countries, the preschool teachers highlighted different factors, which showed their intercultural competence. This study showed that the preschool teachers expressed that our different perceptions of culture can lead to cultural clashes and cultural limitations in preschool. The preschool teachers perceived the work with interculturality as challenging.

Studiens resultat omfattar förskollärares reflektioner kring den snabba teknologiska utvecklingen och hur det påverkar barn i förskolan. Samhällets fokus på lärplattan ifrågasätts, där studien visar vikten av att synliggöra digitala resurser som mer än bara lärplattor. Samtliga förskollärare anser att digitala resurser möjliggör för barn att utveckla digital kompetens och delta i meningsfulla aktiviteter. Vidare betonades att digitala resurser bör integreras med analogt material för att främja samspel och barns lärande. Förskollärarna menade att lärplattor och andra digitala resurser inte ska användas avskilt utan som ett komplement till traditionella aktiviteter. Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hur digitala resurser kan påverka lärandet bland barn i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod genom intervjuer med sex förskollärare och en tematisk analysmetod har använts. Resultatet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med begreppen sociala interaktioner, kulturella redskap, scaffolding, mediering och affordances. I studien diskuteras användningen av digitala resurser i förskolan samt dess möjligheter, utmaningar och tekniska hinder. Studien har bidragit till djupare förståelse om möjligheter och nackdelar kring användandet av digitala resurser i förskolan.

Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s.8) beskriver leken som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande, samt att den ska ha en central plats i utbildningen. Vidare i styrdokumentet beskrivs leken som initierad av vuxna eller av barnen själva. Studiens syfte är att problematisera och diskutera om förskollärares förhållningsätt till barns fria lek i förskolan. För att uppnå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ insamlingsmetod där vi genomför intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare vid två olika förskolor. De frågeställningar som är grunden för vår studie är följande: Vilken förståelse har förskollärare av fri lek? Hur ser förskollärare på sin egen roll i relation till den fria leken? Resultatet i studien visar att förskollärarna ger en bild av den fria leken som en form av lek som är fri från vuxet styrande. Å andra sidan uttrycker de flera fördelar kring att vara delaktiga kring barns fria lek, då de ges möjlighet att bland annat förebygga konflikter och“avstyra” oönskade lekar. Utifrån studies resultat drar vi slutsatsen att det finns oklarheter kring fria lekens innebörd och att förskollärarna i studien styr leken på ett eller annat sätt.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Studien tar även sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med centrala begrepp som kommunikation och den proximala utvecklingszonen. Metod som användes var kvalitativ metod där skriftliga intervjuer genomfördes med totalt sex förskollärare för att få fördjupad förståelse kring syftet och frågeställningarna. Det vill säga Vilken syn har förskollärare på flerspråkighet i förskolan? Hur menar förskollärare att de stödjer språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? I resultatet belyses att förskollärare har varierande uppfattningar om ämnet flerspråkighet i förskolan, vilket innebär att vissa förskollärare upplever arbetet med flerspråkighet som komplext medan andra ser det som en möjlighet till utveckling och lärande. I analysen blir det dessutom synligt att förskollärare använder sig av olika verktyg och strategier för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. De använder bland annat verktyg som TAKK, bildstöd, sagor och böcker, rim och ramsor under olika situationer. De har även ett gott samarbete med vårdnadshavare för att förstärka barnens modersmål men även det svenska språket.

Det finns en problematik i att begreppet pedagogisk måltid ofta används i förskolans kontext men definitionen av begreppet är inte helt självklart. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka uppfattningar några verksamma pedagoger har om begreppet pedagogisk måltid och hur omsorg synliggörs vid måltidssituationerna i förskolan. För att undersöka detta har följande tre frågeställningar använts: Vilka uppfattningar lyfter pedagogerna kring begreppet pedagogisk måltid? Hur ser pedagogerna på sin roll beträffande omsorg vid måltidssituationerna? och Vilka möjligheter och begränsningar lyfter pedagogerna vid måltidssituationen? Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har semistrukturerade intervjuer utförts för att samla in materialet. För att analysera materialet har ramfaktorteorin samt Noddings omsorgsteori används. I resultatet av studien framkommer det att begreppets innebörd och syfte skiljer sig åt bland pedagogerna. Det framkommer även att det saknas tydliga dokument och föreskrifter om hur en pedagogisk måltid ska utföras, enligt dem. Något som är återkommande beträffande pedagogernas roll kring omsorgen är att de lyfter vikten av att vara hjälpsamma, trygga och stöttande vid måltidssituationerna. Pedagogerna lyfter tiden, stress, rutiner och samsyn som några olika aspekter, vilka både möjligt och begränsar utförandet av måltidssituationen. Pedagogerna efterfrågar föreskrifter och dokument som tydligt gör innebörden av begreppet samt hur måltiden ska utföras.

Fallstudien uppmärksammar systematiskt kvalitetsarbete (SKA) i förskolor, i Sandvikens kommun under tidsperioden juni 2018 till april 2024. Under denna period initierades bland annat en programvara av förvaltningen med syfte att stödja rektorers och förskollärares systematiska kvalitetsarbete. Det insamlade materialet baserar sig främst på intervjuer med fokus på två rektorsområden i kommunen. En sammanställning av relevant forskning jämförs med resultaten från studien. Eftersom kommunens systematiska kvalitetsarbete omfattar flera organisatoriska nivåer framkommer utmaningar för hur dessa organisationer – i rapporten uppmärksammas förvaltning, rektorer, biträdande rektorer, kvalitetssamordnare och ansvariga förskollärare – samordnar sina olika perspektiv på kvalitet. Introduktion av en offentligt upphandlad programvara introducerad 2018 har ingått i kvalitetsarbetet och uppmärksammas särskilt i rapporten. Utifrån forskningsgenomgången belyser författarna utmaningar som har sin bakgrund i hierarkiska kommunikationsmönster. Det finns tecken på att kommunen har uppmärksammat sådana utmaningar och börjat arbeta aktivt med dessa., The case study draws attention to systematic quality work in preschools, in the municipality of Sandviken during the time period June 2018 to April 2024. During this period a software was initiated by the administration with the aim of supporting the systematic quality work of principals and preschool teachers. The collected material is mainly based on interviews with a focus on two principal areas in the municipality. A compilation of relevant research compares with results from the case study. Since the municipality's systematic quality work covers several organizational levels, challenges emerge for these organizations - the report focuses on administration, principals, deputy principals, quality coordinators and responsible preschool teachers – in coordinating their different perspectives on quality. Introduction of a publicly procured software introduced in 2018 has been given special attention in the report. Based on the research review, the authors highlight challenges that mirrors hierarchical communication patterns. There are signs that the municipality has noticed such challenges and started to deal with these.

This text is written with the purpose of examining the preschool's harmony and disharmony. What is happening in moments of interaction with others, children and educators, what is it in today's preschool that stands in the way of this interaction, and what will be the consequences of the development that leads us farther and farther away from this interaction? This text begins with three stories where in the first two I portrayed two situations of interaction, one from my experience of the world of music and one from the preschool. The third describes what will illuminate one of the essay's more conflicting situations.In my text, I have produced an analogy between the preschool's practice and the musical practice, initially with the aim of letting music be supportive in explaining the unseen and the elements that can be difficult to understand in the preschool, but this work has come to featurethe musical sphere increasingly throughout the text’s development. The experience of the music has been able to explain situations in preschool, putting words to phenomenon that sems to be without words, but it has also let the musical aspect itself be explained. In my investigation of the harmony, I have mainly been inspired and led by Marcia Sá Cavalcante Schuback's collection of essays Praise to nothingness - essays on philosophical hermeneutics. Her description of nothingness and its events through inspiration, influence and improvisation has taken me and the text on a journey in how interaction in preschool can look and what it can create. Through her text, self -transformation has become a central concept in my text and thoughts.As I have come to the study of disharmony, I have looked at Foucault's concept of discourse.The discursive formations that have been and continue to be creating the preschool curriculum and conditions, and here I have also looked at the consequences of the increasingly efficiency, quality- and production-focused preschool that we see today. Marx'

Bakgrund: Enligt Läroplan för förskolan ska barn få möjlighet till att kommunicera, uppleva och gestalta genom olika estetiska uttrycksformer som bland annat dans. Trots de möjligheter dans kan bidra med till barn i tidig ålder, samt läroplanens (Lpfö18) riktlinjer om dans så visar tidigare forskning att dans är en estetisk uttrycksform som sällan tar plats i förskolan. Möjligtvis är det läroplanens. tolkningsbarhet som ligger bakom den begränsade användningen av dans i förskolans undervisning. Därför syftar studien till att undersöka förskollärares tolkningar av läroplanen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares tolkningar av läroplanens riktlinjer om användning av dans i förskolans undervisning, samt att undersöka deras personliga erfarenheter av att använda dans i förskolan baserat på dessa tolkningar. Metod: Data har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod. Enskilda semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare från fem olika förskolor i västra Sverige. Analysmetoden som valdes för studien är en tematisk analysmetod som resulterade i fyra olika teman: En uttrycksform, Egna erfarenheter, Olika arbetssätt och Utmaningar i arbetet. Resultat: Studiens resultat redogör för förskollärares både liknande samt olika tolkningar av läroplanens riktlinjer om användning av dans i förskolan. I resultatet beskrivs tydliga perspektiv på hur dansen kan användas som en uttrycksform men även utmaningar i att tolka läroplanen framkommer.

Denna studie fokuserar på manliga pedagogers erfarenhet av att arbeta inom förskolan.Eftersom manliga pedagoger är en minoritet i förskolan är det viktigt att belysa deraserfarenheter och vilka utmaningar de går igenom i förskolan. Syftet är att undersöka manligapedagogers erfarenhet av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke. Arbetet fokuserar på sjuintervjupersoners erfarenheter av att arbeta i förskolan, vilket är ett kvinnodominerat yrke.Studien är en kvalitativ studie som använder sig av en semistrukturerad intervjumetod.Begreppet som kommer att användas kommer att vara Michel Foucaults diskurs. Resultatetvisade sig att de manliga pedagogerna har olika resonemang om sitt yrkesval som berodde påtidigare erfarenhet, passion för yrket och arbetsförhållanden. Pedagogerna stöter också påutmaningar baserade på pedagogers kön i förskolan. De rådande diskurserna om män varnågot som pedagogerna var medvetna över vilket påverkade hur de förhöll sig inom specifikasituationer

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till högläsning och boksamtal kring det lästa. Frågeställningarna berör hur pedagogen ser på sin roll vid högläsning, hur de genomför högläsningen samt om pedagogen planerar in undervisning kring högläsning eller utför högläsningen spontant. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Sju verksamma pedagoger från olika förskolor har deltagit i intervjuerna. För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där det sociala samspelet spelar en viktig roll för lärandet. Resultatet i vår studie visar att spontan högläsning förekommer på barns egna initiativ ett flertal gånger i veckan medan den inplanerade högläsningen följt av boksamtal gärna kunde få tagit mer utrymme i verksamheten. Resultatet visar också på att högläsning används av praktiska skäl, som vid vila eller att avlösa personal.

Förskolläraren ska ta ansvar för de målstyrda processerna är det tydligt i läroplanen för förskolan. Att det innebär att förskolläraren ska leda sina kollegor i arbetslaget för att kunna välja metod och uppnå mål i förskolans uppdrag skriver inte fram som tydligt. Det står heller inte med tydlighet att det innebär att förskolläraren ska leda arbetslaget och vilka kompetenser som en nyexaminerad förskollärare behöver ha med sig för att bli anställningsbar i förskolan. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka ledarkompetenser som nyexaminerade förskollärare behöver besitta utifrån ett rektorsperspektiv. Studien har genomförts som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för att söka svar på studiens syfte. Resultatet i studien visar på att förskollärarens ledarskap saknar en tydlig riktning. Utifrån detta bli slutsatsen att det krävs en tydlighet om vad förskollärarens uppdrag innebär när det gäller att leda kollegor och att blifva förskollärare behöver öva på sin ledarkompetens under utbildningen.

This thesis concerns collaboration within the literacy project Bokstart, a project targeting families with young children. Public libraries can receive financial support from the Swedish Arts Council to run Bokstart. One requirement to receive funding is that the library collaborates with other sectors working on children's language development, such as child healthcare and preschool. Through our study, we aim to understand how collaboration between libraries and their partners looks after the project has ended, as well as identifying factors that facilitate or hinder collaboration. The empirical data consists of a document study of Bokstart reports and responses from a survey. Qualitative content analysis was used for analyzing the survey responses. The theoretical framework includes selected parts of Mattessich's collaboration theory and Danermark's theories on collaboration. We found that most libraries that received funding from the Swedish Arts Council continued with collaboration after the project ended, that the project led to an expanded collaboration and that the partners found various ways to collaborate. Facilitating factors for collaboration included: support from the manager, all partners having a shared vision and an identified common purpose for collaboration. Additional factors were that the collaboration group had agreements with each other and had both planned and informal meetings regularly. Hindering factors were, in addition to when the factors above were not enforced, lack of resources, issues with personal commitments, and problems that could arise due to the partners coming from different organizations. The findings from the analysis are consistent with existing research about collaboration.

De riskfaktorer som kan mätas eller avgöras i förskolan kan bara delvis förutsäga omfattningen av kommande lässvårigheter. Dessutom finns en påtaglig ärftlig komponent som sannolikt påverkar omfattningen av behovet av undervisningsinsats. De faktorer som kan ge en antydan om kommande lässvårigheter och som en förskolepedagog enkelt kan skapa lekar kring och bedöma är: RAN, förmågan att kunna skriva det egna namnet, hittepåord och bokstäver, koncentrationssvårigheter, finmotorisk koordination och kanske förmågan att uttala nonsensord. Pojkar har en högre risk. För att öka möjligheten att tidigt identifiera förskolebarn i riskzonen för kommande lässvårigheter skulle lästräning kunna påbörjas i förskoleklass (6-års-klass). Detta gäller oavsett om barnet har läs-svårigheter eller ej. De valda metoderna för läsinlärning bör vara olika i början av lästräningen jämfört med längre upp i åldrarna. Befintlig forskning tyder på att barn som börjar lära sig läsa i första hand behöver träna fonologisk medvetenhet och att phonics är en viktig metod i denna träning, men att ’hjärnans fonologiska mognad’ gör nyttan tveksam för barn yngre än 6 år – särskilt om dessa barn är pojkar. Spännvidden av orsaker, och att läsförmågan både kan förbättras och försämras över tid, tyder dock på att riskidentifiering i förskolan inte räcker till och att det sannolikt enda sättet att säkerställa adekvat utbildning till barn med lässvårigheter är kontinuerliga och tätt återkommande mätningar av hur väl barn tar till sig grundskoleundervisningen i läsning. Genom mätningarna kan utbildningen löpande justeras och anpassas till barnets behov här och nu. Över huvud taget uppvisar resultaten från tvillingstudier och från longitudinella studier att lästillägnandet har stora likheter med träning i sporter och musikinstrument: först måste grunden nötas in, varefter förmågan senare förfinas genom tålmodig och allt svårare upprepning. Detta är än viktigare för barn med lässvårigheter. Den fortlöpande försämri

Syftet är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om förskollärares förutsättningar att inkludera barn inom autismspektrat i förskolans utbildning. I studien undersöks också beskrivningar av pedagogiska verktyg förskollärare använder. Tidigare forskning visar att pedagogers attityder inför inkludering av barn med AST är av stor vikt för vilka förutsättningar inkluderingsarbetet ges (Dimogianni, 2023; Karlsudd, 2021). TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt bildstöd, beskrivs som viktiga verktyg för det inkluderande arbetet (Palla, 2023). För studien valdes en kvalitativ metod, där enskilda semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger var verktyget för insamlande av empiri. Den insamlade empirin analyserades utifrån social inlärningsteori och tidigare forskning. Resultatet visar på att förskollärarnas förutsättningar till att inkludera barn inom autismspektrat främst beror på: intresset av att försöka förstå barnet, utbildning/fortbildning, nivå av självtilltro samt ekonomiska förutsättningar. Verktygen som används i den inkluderade undervisningen är AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) där TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt bildstöd, nämns som det mest förekommande.

Under Covid-19 pandemin hamnade samarbetet mellan förskolan och hemmet på sin spets efter att restriktioner infördes i verksamheten. Denna studie syftar till att försöka förbättra förståelsen för hur vårdnadshavare upplevde sitt inflytande i förskoleverksamheter under denna period. Min studie utgår från en livsvärldsfenomenologisk teori och insamlandet av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Nio vårdnadshavare intervjuades och deras svar analyserades genom analysmetoden Tolkande fenomenologiskt perspektiv (IPA). Från analysen framkom det att vårdnadshavarna upplevde ett behov av stöd och kommunikation och kände sig isolerade och mindre delaktiga på grund av pandemins begränsningar. Detta påverkade deras mellanmänskliga relationer och upplevda inflytande. Det visade sig att socioekonomiska faktorer och tillgång till resurser som teknologi och språkförståelse spelade stor roll i deras möjligheter till delaktighet och inflytande. Studiens slutsats lyfter att det finns ett stort behov av att utveckla mer motståndskraftiga kommunikationsstrategier inom förskoleverksamheten. Detta för att bevara en stark koppling mellan vårdnadshavare och pedagoger, särskilt under krissituationer. Strategierna behöver utvecklas till att inkludera vårdnadshavare med olika modersmål och socioekonomiska bakgrunder. Studien lyfter också vikten av att etablera tydliga riktlinjer för att hantera kriser, då den nuvarande läroplanen inte lyckas upprätthålla vårdnadshavares inflytande. Slutligen understryker studien att ett bibehållet eller ökat upplevt inflytande bland vårdnadshavare leder till ett ökat engagemang i att möta personalen halvvägs vid problem, vilket underlättar en positiv dynamik genom krissituationer., During the Covid-19 pandemic, the collaboration between preschools and homes was put to the test after restrictions were introduced in the operations. This study aims to improve the understanding of how guardians perceived their influence in preschool activities during this period. My study is based on a lifeworld phenomenological theory, and the collection of empirical data was carried out through semi-structured interviews. Nine guardians were interviewed, and their responses were analyzed using the Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) method. The analysis revealed that the guardians experienced a need for support and communication and felt isolated and less involved due to the pandemic's limitations. This affected their interpersonal relationships and perceived influence. It was found that socioeconomic factors and access to resources such as technology and language understanding played a significant role in their opportunities for participation and influence. The study's conclusion highlights that there is a great need to develop more resilient communication strategies within preschool operations. This is to maintain a strong connection between guardians and educators, especially during crisis situations. The strategies need to be developed to include guardians with different mother tongues and socioeconomic backgrounds. The study also emphasizes the importance of establishing clear guidelines for handling crises, as the current curriculum fails to maintain guardians' influence. Finally, the study underlines that maintained or increased perceived influence among guardians leads to increased engagement in meeting the staff halfway when problems arise, facilitating a positive dynamic through crisis situations.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur några förskollärare ser på och arbetar med matematikundervisning i förskolan. Studien utgår från uppfattningar och reflektioner av förskollärare som arbetar i förskolan idag. För att få fram dessa svar användes metoden semistrukturerade intervjuer. Det som synliggörs i studien är hur förskollärarna arbetar för att barnen ska tillägna sig matematiska kunskaper. Datamaterialet från intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet i studien tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet. Perspektivet beskriver olika sätt om hur människor utvecklar kunskaper. Tolkningar har gjorts utifrån några av perspektivets centrala begrepp. Dessa är scaffolding, proximal utvecklingszon och kommunikation. I resultatet framkommer vikten av att förskollärarna är närvarande och utforskar tillsammans med barnen. De beskriver kommunikation och samtal som en viktig del i undervisningen. En viktig aspekt för dem är att ta vara på den matematik som uppstår i spontana situationer i vardagen. De utnyttjar vardagliga rutiner så som matsituationer, påklädning och blöjbyten för att ta vara på matematiskt lärande. De beskriver också att de har en del planerade matematik situationer bland annat i samlingarna., The purpose of this study is to make visible how some preschool- teachers look at their work with mathematics in preschool. This study is based on perceptions and reflections from preschool-teachers who works in preschools today. Semi- structured interviews were used as method in this study. What’s shown in the study is how preschool- teachers work with the children, to learn mathematics skills. The answers from the interviews have been analyzed with a thematic analysis. The result from the study is shown from the socio- cultural perspective, which describes people’s different ways of learning. Some of the perspective’s concepts have been used. Such as scaffolding, the zone of proximal development and communication. In the results you can see the point of preschool- teachers been near the children and exploring together with them. They describe communication and conversations as an important part of the education. Another aspect for the preschool- teachers to take advantage of is the spontaneous situations in mathematics that appears in their daily work. They use daily routines such as when they eat, dressings and diaper changes situations to learn mathematics. They also describe that they have planned mathematic situations, such as assemblies in the preschool.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar med matematikundervisning i förskolan. Undersökningen är kvalitativ och metoden är deltagande observation, med fyra observationer på förskola. Det insamlade materialet analyserades sedan genom en tematisk ansats och sammanställdes till observationstabellen för vidare analys. Den teoretiska utgångspunkten är baserad på Alan Bishops (1997) sex matematiska aktiviteter: räkna, leka, designa, mäta, lokalisera och förklara. För att undersöka pedagogers arbete, förbereda oss två frågeställningar som bygger på arbetet. Resultaten visade att pedagogerna dagligen använde Bishops matematiska aktiviteter i förskolans matematikundervisning.

Studiens syfte är att undersöka hur läroplanen för förskolan definierar inkludering för alla barn samt hur det tolkas och realiseras i praktiken, i relation till ramfaktorer. Inkluderingsbegreppet i styrdokument skrivs tolkningsvis fram, något ospecifikt och samtidigt poängterar inkludering för alla barn. Tidigare forskning skriver fram att begreppet inkludering relateras till anpassning för alla barn oavsett behov och förutsättningar. Förskollärare och rektorer är relativt eniga om den komplexa kontext gällande inkludering, som befinner sig i förskolan samt att ramfaktorer påverkar det dagliga arbetet. Samtidigt finner vi ett behov av mer forskning inom ramfaktorers betydelse i förskolan och befintlig forskning är något äldre. Studien är kvalitativ med intervjuer utifrån ett läroplans- och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Vidare i studien skildrar diskussion och analys en sammanfattning om inre och yttre faktorer och att det är avgörande för alla barns utveckling och lärande. Denna studie riktar sig till de intresserade av förskolans praktiska utmaningar och inkluderingsarbete.

Barns tidiga möte med matematiken är viktig för deras framtida lärande och för att klara sig i samhället. Förskolans läroplan skriver hur barnen ska få möjlighet att använda sig av matematiken och vilket matematiskt innehåll som barnen ska möta. Hur förskollärare ska undervisa i matematik är dock en tolknings och kompetensfråga. Vi som arbetar inom förskolan undervisar genom metoder och med ett matematiskt innehåll som speglar våra egna erfarenheter och kunskaper om matematikundervisning. Detta gör det angeläget att studera hur matematikundervisning i förskolan genomförs. Syftet med studien är att bidra med kunskapsutveckling om didaktiska aspekter av matematikundervisning i förskolan genom att besvara forskningsfrågor som riktar sig mot förskollärares val av metod, förhållningssätt och matematiskt innehåll. I studien användes observationsschema så väl som kvalitativa intervjuer för att stärka resultaten detta analyserades med hjälp av en didaktisk modell. Resultatet visar att förhållningssätten som förskollärarna använde sig av var styrande, avvaktande, bekräftande, stöttande och lyhörd, samt att det skedde systematiskt under båda undervisningssekvenserna. Resultatet visar även att språk och kommunikation innehållande verbal kommunikation, kroppsspråk samt kommunikativt material och lekfulla inslag är vanliga metoder för att gestalta det matematiska innehållet. Förskollärarna lade störst fokus på att undervisa barnen i antal och tal. Vår inställning är att barnen i förskolan ska erbjudas en bredd av metoder, förhållningssätt och matematiskt innehåll för att gynna alla barns matematiska lärande.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barnboken och högläsningens betydelse i relation till barns lärande och utveckling. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och är en kvalitativ studie. För att undersöka vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod när vi intervjuat förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att barnböcker är viktiga för barn och förskolans verksamhet och att böcker kan bidra till mer än bara ny kunskap för barnen. Det framkommer att de anordnar högläsning vid olika tillfällen och har olika erfarenheter kring att arbete med en bok som tema. För att analysera resultatet har vi utgått ifrån centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen av studien är att barnboken kan fungera som ett verktyg till barnens utveckling och lärande, samt bidra med ett sätt att samspela och varva ner sig kring.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om förskolepersonalens arbetssätt och förhållningssätt med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats för att genomföra 10 semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på mångkulturella förskolor i fyra olika kommuner i Sverige. I denna studie har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen använder olika metoder och strategier för att stötta flerspråkiga barn med ett annat modersmål än svenska. Till exempel beskriver förskollärare att de i arbetslaget använder TAKK-tecken, bildstöd, polyglutt och kroppsspråk för att kunna utveckla flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Det lyfts också att förskolepersonalen anser att det är en fördel att det finns flerspråkiga personal som arbetar på förskolan. Studiens slutsats visade att förskollärare verkar aktivt för att hjälpa barnen med språkutveckling och inkludera alla barns språk i förskolan.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa fyra pedagogers perspektiv på genus och arbetet med det i förskolan, detta då det visat sig i en granskning gjord av Skolinspektionen att det finns brister i genusarbetet i förskolan. Förskolan ska värna om demokratiska värderingar där alla barn har likvärdiga villkor utan förväntningar utifrån kön som kan påverka barnens livsvillkor. Vi ville med utgångpunkt i detta undersöka hur förskollärare tolkar begreppet genus, hur de upplever att det är att jobba med genus i förskolan samt hur de ser på barns beteenden ur ett genusperspektiv. Datainsamlingsmetoden bestod av intervjuer där vi ställde frågor som behandlade detta. För att koda det insamlade materialet använde vi oss av en tematisk analys som hjälp. För att sedan analysera resultaten utgick vi ifrån Yvonne Hirdmans (2003) genusteori och olika teoretiska begrepp för att stärka våra resonemang och för att förstå innehållet. Det övergripande resultatet av studien visar att förskollärarna har olika syn på kön, något som påverkar hur de förstår genus i förskolan. Vi kan i vår studie se att detta påverkar hur genus arbetas med samt vilket förhållningssätt som genomsyrar verksamheten. Förskollärarna upplever att det förekommer stereotypa mönster hos barnen och att dessa påverkas av barns vårdnadshavare och samhället i stort, något som kan bli ett dilemma då det finns en ambition hos förskollärarna att motverka könsstereotypa mönster samtidigt som de ska värna om en trygg relation med hemmet. Vår studie visar även att det till stor del upplevs finnas ett behov av kompetensutveckling för att kunna genomföra ett kvalitativt genusarbete och att det saknas initiativ från ledningen vad gäller att prioritera genus, Betyg i Ladok 240108.

Föreliggande studie beskriver de barn som upplevs ha ett normbrytande beteende i förskolan och som bemöts av uppfattningen och strävan från pedagogerna att barnets beteende bör förändras (Ohlsson, 2022). Enligt Lutz (2021) är pedagogernas förhållningssätt helt avgörande, där ett gott bemötande många gånger ökar barnens chanser att lyckas. Ett uppmärksammat problematiskt uttryck som studien grundar sin undersökning på, är pedagoger som enbart ser till barnets brister och drar direkt paralleller till att det skulle vara en bakomliggande diagnos på grund av barnets normbrytande beteende. Syftet är att bidra med kunskap om den påverkan ett specialpedagogiskt förhållningsätt har i mötet med barn som upplevs ha ett normbrytande beteende. Metoden som användes i föreliggande studie var kvalitativa intervjuer utifrån fokusgrupper med urvalet förskolelärare. Resultatet bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006) och vilar på ett kategoriskt, punktuellt och relationellt teoretiskt ramverk med förankring i begreppen relationellkompetens och relations pedagogik. Studiens slutsats visar att å ena sidan är förskollärarna medvetna om betydelsen av ett gott förhållningssätt i mötet med ett upplevt normbrytande beteende i förskolan. Å andra sidan visar studien att, oavsett hur intresserade förskollärarna är av ett specialpedagogiskt förhållningssätt så lyckas de inte med att bemöta alla barns behov/svårigheter om inte förutsättningarna för det finns eller går att skapa. Det som förskollärarna eftersökte var kvalité i ledningen samt resurser och kompetensutveckling för att hantera och bemöta barn som upplevs ha ett normbrytande beteende. Konsekvenserna som uppmärksammats i studien är när personalen inte får det stöd som krävs, som tillräcklig specialpedagogisk kompetensutveckling eller tillgång till specialpedagog. Även andra faktorer som stress, stora barngrupper och för lite personal bidrar till att pedagogerna i förskolan inte alltid reflekterar över

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur huvudmän organiserar och skapar möjligheter för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Mer specifikt riktas fokus mot förskolans uppdrag att ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och dess modersmål. Detta utifrån ett huvudmannaperspektiv. Frågeställningarna handlar om hur målet från läroplanen tolkas, vilken information och kommunikation som behöver synliggöras för att kvalitetssäkra arbetet samt hur resurser organiseras och fördelas i förskolans verksamhet för att tillgodose målet. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av huvudmän med skilda titlar runtom i Sverige som har ansvar för att förskolor arbetar med målet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av ramfaktorteori som utformats av Urban Dahllöf och Ulf P. Lundgren samt läroplansteori även det utformat av Ulf P. Lundgren. Teorierna synliggör vilka ramar förskolan har att förhålla sig till samt utgå från och hur detta görs i praktiken. Studiens resultat visar på att målet från läroplanen ses som viktigt men det är svårt för förskolans personal att veta vad det är som förväntas av dem. För att arbeta med målet krävs dels kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling hos den enskilde pedagogen, dels ensam syn i personalgrupper rörande arbetsmetoder. Det krävs även att högre ledning har en kunskap om målet för att ge goda förutsättningar för personalens arbete med målet. Slutsatsen belyser vilka möjligheter och hinder som finns i förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.

Denna studie undersöker förskollärares uppfattningar om sitt arbete med pedagogisk dokumentation. Datamaterial har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av förskollärare. Studiens utgångspunkt är fenomenografiska teoretiska perspektiv. Studiens resultat utgörs av tre kategorier av uppfattningar, där den första är innehåll i förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation. Förskollärarna i denna studie uppfattar pedagogisk dokumentation som ett styrningsverktyg utifrån styrdokument, en arbetsmetod för att synliggöra lärande samt som ett sätt att synliggöra förskollärarens profession och praktik. I den andra kategorin, pedagogisk dokumentation som svårt och komplext uppdrag, lägger förskollärarna i denna studie fokus på yttre- och praktiska förutsättningar. Det handlar om innehållsmässiga svårigheter kring vad som ska dokumenteras, arbetsbörda på grund av saknad kompetens och tid, samt svårigheter att hantera teknik och digital dokumentation. Den tredje kategorin, barns delaktighet i arbete med pedagogisk dokumentation, fokuserar förskollärarna i denna studie på barns kompetens. Förskollärarna uppfattar ofta barnen som inkompetenta och passiva, med begränsad rätt till inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. Studien bidrar med kunskap kring förskollärares uppfattningar om sitt arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan. Att belysa variationer i förskollärares uppfattningar skapar möjlighet till yrkesmässig reflektion och fördjupning. Resultatet av den här studien kan ge förskollärare och rektorer verktyg för reflektion för att utveckla arbete med pedagogisk dokumentation i sin praktik.

Denna studie behandlar ämneskunskapen matematik med en riktning mot den vardagligamatematiken i förskolan för de yngre barnen, samt olika begrepp som är betydelsefulla förbarns matematiska kunskaper. Studien är kvalitativ och den datainsamling som använts ärobservationer från en förskola. Syftet med observationerna på förskolan är att synliggöra ochtydliggöra den vardagliga matematiken på förskolan och hur förskollärarna genom sittpedagogiska ledarskap kan stärka och främja barns matematikutveckling. Resultatet visargenomgående att de yngre barnen på förskolan erbjuds vardaglig matematik under sina dagarpå förskolan. Förskollärarna arbetar aktivt med matematiken som synliggörs både i miljöeroch i den spontana och planerade undervisning. I förskolan kan man se att det finns enskillnad i förskollärares tolkningar av matematikundervisning som baserats på individuellaerfarenheter. En del av matematikundervisningen i vardagen är att förskolläraren inte alltidbenämner eller reflekterar över att en undervisning sker. Vår studie har således sin förankringi observationer, litteratur och vetenskapliga artiklar.

Att kunna förstå och göra sig förstådd är en av de viktigaste byggstenarna i ett barns framtida utveckling. Det är när barnet kommunicerar med sin omgivning på olika sätt som lärandet tar fart. Syftet med denna studie är att skapa en bredare och djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med alternativa eller kompletterande metoder när det kommer till kommunikation, det vill säga hur pedagoger arbetar med AKK (alternativ kompletterande kommunikation). Studien har baserats på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data kring hur bildstöd används. Analysen av studiematerialet sker enligt ett sociokulturellt perspektiv. En paraplyterm förskolan jobbar kring är AKK som många gånger kombineras med TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och som de senaste decennierna utvecklats till att användas som en naturlig del i verksamheten, främst med bildstöd. Forskning har visat att där AKK används i den dagliga rutinen utvecklar barnen snabbare sin förståelse för omgivningen och kommunicerar tydligare. Men studien visar också på att det behövs mer utbildning och förståelse i hur och varför bildstöd används. Tidigare var bildstödet ett pedagogiskt instrument för att hjälpa barn med någon form av svårighet att kommunicera med sin omgivning på ett bra, enkelt sätt, till att nu vara en naturlig del i förskolans verksamheter. Mer forskning behövs också för att på ett bredare vetenskapligt sätt undersöka hur/om bildstöd fungerar som ett vetenskapligt bekräftat arbetssätt med barn i olika stadier av sin utveckling, att förstå och kommunicera.

Syftet med vår studie är att belysa hur pedagogerna arbetar för att inkludera nyanlända barn i den svenska förskoleverksamheten som inte har lärt sig språket än. De framgår vilka olika metoder och strategier pedagogerna använder sig av för att främja och utveckla barns språkliga kompetenser. Vi valde att genomföra studien utifrån en semistrukturerad intervjuform och vi intervjuade fyra förskollärare samt en barnskötare för att få ta del av deras kunskaper och erfarenheter av nyanlända barns inkludering i förskolan. Utifrån svaren vi fick under intervjuerna fanns det inte så mycket anpassningar när det gäller deras arbetssätt för nyanlända barn. Alla barn är unika på sitt sätt och nyanlända barn är som vilket annat barn som helst. Den enda skillnaden är att dessa barn inte har lärt sig svenska språket än och att det är personalens ansvar att stötta dessa barn utifrån deras kunskaper och behov med hjälp av olika strategier och metoder. Analys av vår resultat valde vi att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv., Förskoledidaktik, lärande och pedagogisk arbete

Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på att kombinera fysisk aktivitet och digitala verktyg i förskolan. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer, detta för att kunna fånga pedagogers syn på området. det resultat som framkom var att informanterna tyckte att det var lättare att införa digitalisering genom att kombinera den med fysisk aktivitet då denna varit traditionellt prioriterat och för att minimera stillasittande. Samtidigt framkom vikten av rätt fortbildning för att kunna möta barnen behov i deras utforskande. det framkom att informanterna kombinerade fysisk aktivitet och digitala verktyg mer än vad de tidigare trott., The aim of the study was to contribute with further knowledge of educators' views on combining physical activitynand digital devices in preschool. The method used was qualitative interviews, in order to capture the educators' views in the field. The result that emerged was that the informants thought it was easier to introduce digitalization by combining it with physical activity, whith traditionally has been prioritized, and to minimize sitting still. At the same time, the importance of the rigth continuing education to be able to meet the children's needs in their explorations emerged. It turned out, the informnts combined physical activity and digital devices more than they previously thought.

Uppsatsen handlar om flerspråkiga barns modersmålsinlärning och utveckling i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stötta och främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan så att de utvecklar sitt modersmål. Vilka strategier, metoder och verktyg pedagogen använder för att utföra arbetet att barn lär sig och utvecklar sitt modersmål. Hur pedagogen samarbetar med vårdnadshavaren för att utveckla barnens språk. Metoden som vi har använt i studien är en kvalitativ metod som är baserad på strukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Intervjuerna har använts för att samla in data kring förskollärarnas arbetssätt gällande flerspråkighet i förskolan. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom vi anser att denna teori är relevant till det vi undersöker, alltså hur förskollärare arbetar för att stötta och främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Vi har använt oss av centrala begrepp som relaterade till våra syften och frågeställningar såsom väglett deltagande, intersubjektivitet, redskap/artefakt, mediering och interaktion, proximala utvecklings zon samt stöttning/scaffolding. Resultatet av studien har visat att förskollärarnas förhållningssätt, samverkan med vårdnadshavare och inkluderande miljö. Metoder och strategier är avgörande faktorer för flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatet presenteras metoder som digitala verktyg, musik och böcker. Resultaten som vi kommit fram till är att dessa faktorer spelar en stor roll vid modersmålspråkinlärning och utveckling i förskolan.

I svenska förskolor erbjuds samtliga barn näringsriktiga måltider. Huruvida barnen äter dessa måltider är dessvärre inte en självklarhet och ännu mindre självklart är förkolärares förmåga att stötta barnen i kostrelaterade utmaningar. Myndigheter har samlat information om metoder och tagit fram riktlinjer för att stötta förskollärare i detta uppdrag. Huruvida förskollärare får till sig denna information förefaller dock oklart. Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares uppfattningar av arbetet med kostrelaterad pedagogik. Fyra semistrukturerade intervjuer hölls och analyserades sedan via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tolkades sedan genom det teoretiska ramverket kunskapssociologi för att belysa samband mellan olika aktörers påverkan på det praktiska arbetet. Resultatet visade att trots att förskollärare använder vissa tekniker för att stötta barns kosthållning, görs detta inte utifrån ett forskningsbaserat arbetssätt. Information verkar inte nå förskollärarna enligt någon typ av systematik och förskollärare upplever kostrelaterade direktiv som otydliga. Detta leder till stora variationer i förskollärarnas upplevda förmåga att stötta barnen i kostrelaterade utmaningar., In Swedish preschools, all children are offered nutritious meals. Whether the children eat these meals is unfortunately not obvious, and even less obvious is the ability of preschool teachers to support the children in diet-related challenges. Authorities have gathered information about methods and developed guidelines to support preschool teachers in this task. Whether preschool teachers receive this information, however, seems unclear. The aim of this study is to clarify preschool teachers' perceptions of the work with diet-related pedagogy. Four semi-structured interviews were held and then analyzed via a qualitative content analysis. The result was then interpreted through the theoretical framework sociology of knowledge to highlight connections between the influence of different actors on the practical work. The results showed that even though preschool teachers use certain techniques to support children's nutrition, this is not commonly done as a research-based way of working. Information does not seem to reach preschool teachers through any kind of systematic application and preschool teachers experience diet-related directives as unclear. This leads to large variations in the preschool teachers' perceived ability to support the children in nutrition-related challenges.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares beskrivningar av strategier vid övergångar mellan aktiviteter i förskolans verksamhet. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska begreppen pedagogisk takt och pedagogisk eftertänksamhet. I resultatet framkommer det att förskollärares främsta strategi för övergångar är deras egna förmågor samt att det förekommer viss avsaknad av reflektioner kring övergångar. Förskollärare beskriver övergångar som ett avbrott i barnens vardag och som någonting som bara sker. Studiens slutsats är att förskollärare använder sig av olika strategier för att underlätta övergångarna för barn och vuxna i förskolans verksamhet.

Vårt syfte är att bidra med kunskap om hur vårdnadshavare upplever kommunikationen och samverkan med förskolan samt huruvida kommunikationen och samverkan kan påverka vårdnadshavares involvering i barnets utveckling i förskolan. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag i sitt utförande och utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. För att ta del av vårdnadshavares upplevelser kring kommunikation och samverkan med förskolan har en enkätundersökning genomförts där 199 svar samlats in från deltagare i 113 olika kommuner. Resultatet visar att många vårdnadshavare saknar samverkansformer där de kan involveras i barnets utveckling i förskolan. Personalens förhållningssätt och bemötande framgår ha stor betydelse för vårdnadshavarnas upplevelse av kommunikation och samverkan. Resultatet visar även att vårdnadshavare har olika förväntningar på kommunikationen och samverkan. Det finns ett tydligt mönster att vårdnadshavare vill vara med involverade i sina barns lärande och utveckling men att detta ej blir möjligt utan fungerande samverkansformer.

Syftet med studien är att öka pedagogers kunskap om det interkulturella förhållningssättet i förskolans verksamhet. För att undersöka det interkulturella förhållningssättet har vi genomfört kvalitativ forskningsintervju där åtta pedagoger intervjuats. I intervjuerna har fokus varit på pedagogers tal om det interkulturella förhållningssättet i förskolans verksamhet. I bakgrund och tidigare forskning visar att det finns en brist på kompetens hur det interkulturella arbetet ska genomföras i förskolan och att det blir en utmaning när det inte finns mångfald i barngruppen. Studiens material har analyserats och diskuterats utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att pedagoger har en varierad syn på vad begreppen kultur, mångkulturellt och interkulturellt har för betydelse. Pedagogerna är eniga om att den största utmaningen de står inför är att de inte har tillräckligt med kompetens i ämnet, även tidsbristen för reflektion ses som en utmaning. En utmaning som synliggörs i resultatet är språket, hur pedagogerna, barn och vårdnadshavare kommunicerar med varandra när inte samma språk talas. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till de olika möjligheter som det interkulturella arbetet för med sig i verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka vad social interaktion är förförskollärare och förskollärarstudenter och hur de främjar social interaktionmellan flerspråkiga barn och vilka dilemman de har mött. Det här är enkvalitativ intervjustudie som använde sig av en narrativ ansats. Studien äruppdelad i två intervjuer, den första intervjun har identiska frågor, intervju tvåutgår efter skrivna narrativ som pedagogerna fick diskutera. I urvalet ingår tvåförskollärarstudenter och tre förskollärare. Resultatet på studien visade attsynen på vad social interaktion är kunde variera men det fanns begrepp somåterkom i fler intervjuer. Nyfikenhet och intresse är två av begreppen, alladeltagare berättade också att ett verbalt språk inte är ett måste för positiv socialinteraktion. Pedagogerna hade liknade strategier för att främja socialinteraktion, det inkluderade gemensamma intressen, estetiska ämnen,förebyggande teman osv. Det var svårare att få svar runt möjliga dilemman irelation till flerspråkighet och social interaktion., The purpose of this study is to investigate what social interaction is for pre-school teachers and pre-school teacher students and how they promote socialinteraction between multilingual children and what dilemmas they have faced.This is a qualitative interview study that used a narrative approach. The studyis divided into two interviews, the first interview has identical questions,interview two is based on written narratives that the educators were allowed todiscuss. The sample includes two preschool teacher students and threepreschool teachers. The results of the study showed that the view of what socialinteraction is could vary, but there were concepts that recurred in moreinterviews. Curiosity and interest are two of the concepts, all participants alsotold that a verbal language is not a must for positive social interaction. Theresults also showed that the educators had similar strategies to promote socialinteraction, it included common interests, aesthetic subjects, preventionthemes, etc. It was more difficult to get answers about possible dilemmas inrelation to multilingualism and social interaction.

Denna studie fokuserar förskollärarens upplevelser och erfarenheter när det gäller inkluderingen av barn som är i behov av särskilt stöd. För att få fram ett resultat har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Genom intervjuerna har jag besvarat mina frågeställningar:” Vilken kunskap har förskollärare om barn i behov av särskilt stöd och varifrån kommer denna kunskap?” samt ”Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att kunna inkludera barn som är i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet?” Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Två centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet används i analysen av insamlad information: proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att det finns ett behov av mer utbildning och fortbildning för förskollärare för att stärka deras kunskap om att stödja barn i behov av särskilt stöd. Vidare visar resultaten att genom att använda olika strategier och anpassningar kan pedagogerna skapa en inkluderande miljö som främjar barnens delaktighet och lärande. Dessa insatser leder till att barnen med särskilda behov aktivt kan delta i förskolansverksamhet. Resultatet visar att förskollärarna möter flera utmaningar och svårigheter i sitt arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Bristande kunskap och kompetens inom området och osäkerhet kring identifiering av barnens behov samt lämpliga stödinsatser, framstår som några av de största utmaningarna. Kommunens ekonomi och resursbrist förefaller vara en betydande utmaning för förskollärare när det gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Detta är särskilt utmanande när det finns stora barngrupper och många olika behov att hantera. Individuellt stöd till barn med särskilda behov blir då svårt att erbjuda på grund av tidsbrist och begränsade resurser. Resultatet visar också att samarbete mellan pedagoger, föräldrar och andra professionella är en viktig faktor för att lyckas med inkluderingsarbetet.

This study is about preschool staff’s approach to preschool children with language disorder. The aim of the study is to increase knowledge about the preschool staff’s approach to and working methods with children, with language disorders in preschool. The method for this study was designed through a qualitative survey, which was answered by 36 informants working in the Swedish preschool. The result suggests that the preschool staff have a focused language development approach in their planning, where the goal is to stimulate the language development of all children and thus also children with language disorder. They use different working methods to strengthen the child’s language development and the most common methods are signs as support and image support. This takes place through an inclusive working method with the entire group of children, to avoid stigmatization. All informants had some experience with children with language disorder, but it is mentioned in the result that the preschool staff felt that they do not have enough competence for these children’s support needs when requests for more in-depth training on language disorders were brought up., Följande studie handlar om förskolepersonals förhållningssätt tillförskolebarn som har språkstörning.Syftet med studien är att öka kunskapen om förskolepersonalsförhållningssätt till och arbetsmetoder med barn som har språkstörning iförskolan. Metoden för följande studie utformades genom en kvalitativ enkät,som besvarades av 36 informanter yrkesverksamma inom förskolan.Resultatet talar för att förskolepersonal har ett fokuserat språkutvecklandearbetssätt i deras planering, där målet är att stimulera alla barnsspråkutveckling och därmed även barn som har språkstörning. De användersig av olika arbetsmetoder för att stärka barnets språkutveckling och devanligaste metoderna är Tecken som stöd och bildstöd. Detta sker genom ettinkluderande arbetssätt med hela barngruppen, för att undvika stigmatisering.Alla informanter hade i någon utsträckning erfarenhet av barn som har enspråkstörning. Det nämns dock i resultatet att förskolepersonalen upplever attde inte har tillräckligt med kompetens för dessa barns stödbehov då önskemålom en mer fördjupad utbildning om språkstörning tas upp

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om bilderböckernas betydelse för matematikundervisningen. Studien riktar sitt fokus på hur verksamma pedagoger beskriver sina uppfattningar om bilderböckers betydelse för matematikundervisning och hur bilderböcker kan användas som verktyg för att främja barns matematiska lärande. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som omfattar barns matematiska lärande, bilderbokens betydelse för barns lärande i matematik samt läsningens och kommunikationens betydelse för matematiklärande. Studien bygger på fenomenografisk ansats som fokuserar på individen och dess relation till fenomen och har syftet att beskriva individens uppfattning utan att värdera den. Studiens metod för datainsamling är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagoger som arbetar på fem olika förskolor i två kommuner. I resultatet presenteras vad pedagogerna har berättat om bilderbokens roll och användning på respektive förskola samt hur de använder bilderböcker för att främja barns matematiska lärande. I urvalet gjordes medvetna val av utbildade barnskötare och legitimerade förskollärare som har kunskap om studiens fenomen. I studiens resultat framkommer att bilderböcker har en given plats i förskolans verksamhet och kan användas till att främja barns utveckling och lärande. Det framkommer även att pedagogerna i förskolan använder bilderböcker med olika ändamål i både planerade och spontana undervisningssituationer och bilderböcker har kraft att stödja barns matematiska lärande. Det framkommer även att pedagogernas positiva inställning till bilderböcker som verktyg i matematikundervisning och medvetande förhållningssätt möjliggör synliggörande av matematik i bilderböcker och främjar barns matematiska tänkande., The purpose of this study is to make visible pedagogues' perceptions of the importance of picture books for mathematics teaching. This study explores how experienced pedagogues describe the importance of picture books for teaching mathematics and how picture books can be used as a tool to promote children's mathematical learning. The empirical findings are preceded by a research background that includes children's mathematical learning, describing the importance of picture books, reading and communication for children’s mathematical learning. This study is based on a phenomenographic approach that focuses on the individual and his or her relationship to the phenomena, the purpose is to describe the individual's perception without evaluating it. The study's method of data collection is qualitative in the form of semi-structured interviews conducted with eight pedagogues working in five different preschools in two municipalities. The results describes the pedagogues views regarding the role and use of picture books in each preschool and how they use picture books to promote children's mathematical learning. Intentionally trained child minder and licensed preschool teachers familiar with the phenomenon of the study were selected for the sample. The results of this study show that picture books have an established place in preschool work and can be used to promote children's development and learning. It is also shown that preschool pedagogues use picture books for various purposes in both planned and spontaneous teaching situations and that picture books have the ability to support children's mathematical learning. It also shows that pedagogues’ positive attitude towards picture books as a tool for teaching mathematics and their deliberate approach enables the visibility of mathematics in picture books and promotes children's mathematical thinking.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogens uppdrag ur förskollärares perspektiv, samt ta reda på vilket samarbete förskollärare önskar med specialpedagogen. För att besvara syftet kom vi fram till följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärarna handledningen de får av specialpedagogen? Vilka framgångsfaktorer framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Vilka utmaningar framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Frågeställningarna synliggör och visar på perspektiv som ger nya sätt att förstå och förklara specialpedagogens arbete i förskolan. En kvalitativ design har varit grunden för studien där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I studien har åtta förskollärare intervjuats. Vår analys utgår från två specialpedagogiska perspektiv, relationella och det kategoriska. Resultatet visar att specialpedagogen vid handledning bekräftar förskollärarnas förhållningssätt. Det skiljer sig åt hur specialpedagogen arbetar med att ge stöd, råd och verktyg samt hur arbetsmetoder och verktyg utvärderas. Förskollärarna önskar att specialpedagogen skulle ha mer tid i förskolan för att kunna implementera nya arbetssätt och verktyg. Resultatet tyder på att en specialpedagog i varje förskola skulle kunna skapa en närmare relation till barnet och till arbetslaget.

Syftet med arbetet är att undersöka förskolebarns tillgång till den estetiska kulturen. Detta gör jag genom intervjuer med fyra kulturarbetare som arbetar med barn och kultur. Samt genom att undersöka empirin genom fenomentet hur förskolebarns möjligheter till kulturutbud set ut. Arbetet använder en kvalitativ och fenomenologisk metod. Resultatet av detta arbete visar att det finns många vägar att ta sig in till kulturlivet. Det kan vara genom olika barnkultursutställningar där barns kultur tillåts och där de vuxna har ett starkt barnperspektiv.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how educators in preschool create an inclusive learning environment for multilingual children. Through interviews and a survey as supplementary methods, the study highlights the educators' own perception of their conditions and strategies for including the multilingual children. The results were analyzed by categorizing and thematizing the results and then letting the teachers' self-perceived image form the basis for the formation of theory and the conclusion of the study. The results show that educators want and have many strategies where they mix digital tools with analogue tools. The primary strategies were shown to be analogue and digital books, fairy tales and poems. Future research regarding the inclusion discourse is suggested to investigate various aspects of inclusion and how a larger sample group could provide an additional picture on the subject.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Syftet besvaras med hjälp av de två forskningsfrågorna: Vilka strategier använder förskollärarna i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Vilka möjligheter och utmaningar berättar förskollärare om när det gäller deras arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där empirin består av intervjuer med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn och har bra kunskaper och erfarenheter att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien har använt sig av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats som analysmetod. Huvudresultatet som framkommit i studien är att majoriteten av de förskollärarna främst fokuserar på att utveckla barns svenska språk och de använder sig av olika strategier för att stödja flerspråkiga barnens språkutveckling inklusive deras modersmålsspråk. Resultat visar också att förskollärarnas arbete utgår alltid från barnens individuella behov, intresse och förståelse., The purpose of the study is to get an insight into preschool teachers' work with multilingual children's language development in preschool. The research questions are: 1. What strategies do preschool teachers use to work with multilingual children's language development in preschool? 2. What are the opportunities and challenges they experience to work with multilingual children's language development in preschool? The study is based on a qualitative interview method where the empirical evidence consists of interviews with five preschool teachers who work with multilingual children and have good knowledge and experience working with multilingual children's language development. The study has used qualitative content analysis with an inductive approach as an analysis method. The conclusion shows that the majority of preschool teachers primarily focus on developing children's Swedish language, and they use different strategies to support multilingual children's language development, including their mother tongue. Results also show that preschool teachers' work is always based on the children's individual needs, interests and understanding.

Föreliggande studie belyser hur pedagoger upplever och bemöter barn som talar lite eller inte alls i förskolan. Studien redogör även för olika metoder pedagoger använder för att stärka kommunikationen med dessa barn. Arbetet har två frågeställningar: Hur beskriver pedagoger sina upplevelser av att möta och bemöta tystlåtna barn? Vilka förhållningssätt arbetar pedagoger med för att stödja och utveckla dessa barn? Emperin är inhämtad genom intervjuer med sex pedagoger. Studien präglas av en fenomenologisk ansats. Reultatet visar att pedagogerna primärt upplever tysta barn som otrygga, känsliga och försiktiga. I sitt förhållningssätt använder de sig av ickeverba kommunikationl, såsom bildstöd. för att samspela med dessa barn. Därtill ger pedagogerna utökad tid för kommunikation med de tysta barnen. De strävar samtidigt efter att skapa en trygg miljö runt dessa barn.

Barns olika socioekonomiska bakgrund är ett känsligt ämne idag, där familjens bristande ekonomi påverkar barnets välmående, sociala relationer och kan även orsaka mobbning. Värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete där barns rättigheter och möjligheter lyfts, barn behöver bli medvetna om människors olika situationer och levnadsförhållanden. Problemet är att det finns en avsaknad av tidigare forskning hur förskollärare tar hänsyn och arbetar med detta i förskolans verksamheter. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder och hur förskollärare arbetar med värdegrundsarbete i förskolan kopplat till barns lika värde. Faktorn som ligger i fokus kring barns socioekonomiska bakgrund är familjens bristande ekonomi. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex stycken förskollärare från olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien är att förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder genom att hantera och fixa barnens avsaknad av materiella resurser där förskolan lånar ut bland annat ytterkläder, kläder och nallar. Förskollärare lyfter hur viktigt det är att arbeta med relationsscheman i förskolans verksamhet, eftersom barn oavsett deras socioekonomiska bakgrund inte ska hamna i kläm, riskera utanförskap eller skämmas. Det framkommer även i resultatet att förskollärare rekommenderar olika organisationer för att få stöd med bidrag, utöver den hjälp familjen kan få av förskollärarna och barnhälsoteamet. Resultatet av studien är att värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete i förskolan där barns likavärde, rättigheter och möjligheter ligger i fokus. Resultatet visar även att det finns fyra olika arbetssätt i förskolan inom värdegrundsarbete kopplat till barns lika värde. De fyra arbetssätten är: arbetet med böcker, teater och dramatisering, djupdykningar i stunden och att arbetaöversiktligt.

Digitala verktyg har en central plats i dagens samhälle. Det i sin tur påverkar förskolans verksamhet där man numera möter digitalisering som ett mål i läroplanen. I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 9) står det att utbildningen ska ge barnen förutsättningar samt utveckla digital kompetens genom att låta barnen utveckla en förståelse för den digitalisering vi möter i samhället och vardagen. Ansvaret ligger därför hos förskollärarna att genomföra detta på ett sätt som gynnar barnen. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares kompetens kring användningen av digitala verktyg i förskolan, samt ta del av deras tankar kring för och nackdelar med användningen av digitala verktyg. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av semistrukturerade intervjuer som metod. De frågeställningar vi utgår från är: Vad innebär digital kompetens enligt förskollärare? Vad anser förskollärare kring användningen av digitala verktyg utifrån deras digitala kompetens? Vad finns för fördelar och nackdelar i användning av digitala verktyg i förskolan utifrån förskollärarnas egen beskrivning? Resultatet i studien visar en tydlig skillnad kring förskollärares kompetens när det kommer till digitala verktyg i förskolan. Det framkom att där intresset och kompetensen fanns användes digitala verktyg dagligen, men samtidigt visade det sig att på de verksamheterna som förskollärarna inte kände nog kompetens användes digitala verktyg betydligt mindre. Det framkom att digitala verktyg är ett ämne som blivit centralt i dagens samhälle vilket också skapar ett ansvar hos förskollärare att ge en grund kompetens till barnen. Samtidigt framkommer det i läroplanen att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning var man än går i landet, vilket anses vara omöjligt när inte alla förskollärare har lika kompetens kring digitala verktyg.

Bakgrund: I dagens samhälle far många barn illa. Förskolan är en plats där flertal barn spenderar en stor del av sin vardag, därav är det viktigt att förskollärare har redskap för att kunna agera. I förskolans läroplan, barnkonventionen och socialtjänstlagen uttrycks barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. Alla som verkar inom förskolan har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Däremot visar forskning att förskollärare har bristfällig kunskap kring att identifiera barn som far illa samt att göra orosanmälningar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver förskollärares förutsättningar i arbetet med barn som far illa. Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna i studien är utförda med åtta rektorer verksamma i förskolan, i fem olika kommuner. Resultat: Rektorerna anser att förskollärare ges möjlighet till kompetensutveckling dock framkommer det skillnader i vilken omfattning, i vilken form och i vilka områden det ges. Vidare visar resultatet att förskollärare har tillräckligt med kunskap kring att identifiera barn som far illa samt att göra orosanmälningar enligt rektorer. Däremot belyser rektorerna vissa svårigheter kring att identifiera barn. Relationer till vårdnadshavare ses som en viktig del i processen kring barn som far illa samt vikten av att ta rätt väg i processen för att se till barnets bästa. Vem som tar svåra samtal med vårdnadshavare och vem som utför en orosanmälan skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna. Rektorerna belyser att de stöttar förskollärare och att de även kan få stöttning från annat håll. Slutligen visar dock resultatet att förskollärare ej får någon utbildning i hur en orosanmälan ska göras och hur de ska förhålla sig till vårdnadshavare.