Search

Målet med denna studie var att vidare undersöka den retrografiska trenden som har förekommit i indie-skräckspel under senare tid, där indie-spelutvecklare utnyttjar nostalgisk, lågteknologisk grafik i sina skräck-verk. Syftet var att urskilja vad som gör nostalgiska representationer användbart för grafisk utveckling av skräckspel, hur dessa representationer går att applicera för att möjligtvis framkalla skräck. Tjugo spel utvalda från spelhemsidan Itch.io analyserades i en kvalitativ undersökning med utgångspunkt från olika grafiska kategorier: miljö, atmosfär och ljus; User Interface; karaktärer och varelser; animation; interagerbara objekt samt effekter och kamera. Dessa fungerade som grund för en bred överblick över de grafiska stilarna i samtliga spel, samt för att belysa intressanta användningsområden av vanligt förekommande aspekter av grafisk stil som dessa kategorier utgör. Till stor del utmärkte sig kategorin “effekter och kamera”, där effekter relaterade till psykologisk association och svindel framkom.

BAKGRUND: Antalet personer som invandrar till Sverige har stadigt ökat de senaste årtionden och beräknas öka ytterligare. Till följd av detta påverkas hälso- och sjukvården då behovet av tolksamtal ökar. SYFTE: Att inom primärvården belysa sjuksköterskors erfarenheter av tolksamtal och dess inverkan på möjligheten att utöva personcentrerad vård METOD: Åtta sjuksköterskor inom primärvården i södra Sverige intervjuades med semistrukturerad intervjumetodik. Analys av utvunnet material gjordes med en kvalitativ metod. RESULTAT: Elva underkategorier framkom, vilka delades in i huvudkategorierna: tolkens inflytande, utmaningar samt strategier. SLUTSATS: Via tolksamtal finns inte samma möjligheter för sjuksköterskor att utföra personcentrerad vård i jämförelse med ett samtal där samtliga parter talar samma språk. För att maximera möjligheterna att utföra personcentrerad vård hade sjuksköterskor behövt utbildning.